Lagutskottets betänkande 5/2002 rd

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 6 mars 2001 en proposition med förslag till revidering av strafflagens bestämmelser om brott som äventyrar hälsa och säkerhet och av vissa lagar som har samband med dem (RP 17/2001 rd ) till lagutskottet för beredning.

Lagmotioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat:

• en lagmotion med förslag till lag om upphävande av vissa bestämmelser i 44 kap. strafflagen (LM 138/2000 rd - Sulo Aittoniemi /alk), som remitterades till utskottet den 15 november 2000 och
• en lagmotion med förslag till lag om ändring av 34 kap. strafflagen (LM 114/2001 rd - Sulo Aittoniemi /alk), som remitterades till utskottet den 17 oktober 2001.

Sakkunniga

Utskottet har hört

• lagstiftningsråd Paula Puoskari, justitiemi­nisteriet
• direktör Timo Haukilahti, undervisningsministeriet
• konsultative tjänstemannen Raimo Salonen, social- och hälsovårdsministeriet
• tingsdomare Seppo Karvonen, Vanda tingsrätt
• statsåklagare Heli Vesaaja, Statsåklagarämbetet
• kriminalöverinspektör Jari Liukku, Centralkriminalpolisen
• utredningschef Esko Hirvonen, Tullstyrelsen
• biträdande direktör Tuomo Tuunainen, Rättsskyddscentralen för hälsovården
• advokat Matti Nurmela, Finlands Advokatförbund
• medicinske direktören Timo Seppälä, Suomen Antidopingtoimikunta ADT ry
• kontaktchef Kerstin Ekman, Finlands Idrott rf
• advokat Markku Fredman
• professor Heikki Halila
• professor Pekka Koskinen
• professor Raimo Lahti
• professor Ari-Matti Nuutila
• förvaltningsråd Lauri Tarasti

PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONERNA

Propositionen

Regeringen föreslår att strafflagens 44 kap. ersätts med ett nytt kapitel om brott som äventyrar hälsa och säkerhet. I anknytning till detta föreslår regeringen ändringar i 20 andra lagar. Enligt koncentrationsprincipen, som tillämpats vid revideringen av strafflagen, samlas i 44 kap. strafflagen de straffbestämmelser med hot om fängelsestraff som gäller området i fråga och som för närvarande finns i speciallagar.

Som hälsobrott bestraffas behandling och transport av varor och ämnen samt utförande av tjänster i strid med bestämmelser och föreskrifter som hänför sig till sex lagar inom lagstiftningsområdet för hälsa och säkerhet. Endast gärningar som är ägnade att orsaka fara för någon annans liv eller hälsa skall vara straffbara. I kapitlet ingår också bestämmelser om hälsoskyddsförseelse och om olovlig utövning av ett yrke inom hälso- och sjukvården samt om olovlig utövning av veterinäryrket. Det föreslås att straff för brott mot läkemedelslagen och lagen om medicinsk behandling av djur skall dömas ut enligt bestämmelsen om läkemedelsbrott. Den som olagligt för in, framställer eller sprider dopningsmedel skall dömas för dopningsbrott. Innehav av dopningsmedel föreslås vara straffbart bara om innehavarens uppenbara syfte är att olagligt sprida dopningsmedlen. Kapitlet innehåller också separata rekvisit för grova och lindriga dopningsbrott och en definition på dopningsmedel.

Brott mot gentekniklagen bestraffas som genteknikbrott, om gärningen är ägnad att orsaka fara för någon annans liv eller hälsa. Bestämmelsen om straffbar användning av kärnenergi ersätter de nuvarande straffbestämmelserna i kärnenergilagen. Sprängämnesbrott avser brott mot lagen om explosionsfarliga ämnen. Dessutom regleras i det föreslagna kapitlet ovarsam hantering och brott mot bestämmelserna om transport av farliga ämnen, underlåtelse att märka ut fara och underlåtelse att vakta ett djur som är farligt för människor. Regeringen föreslår en särskild bestämmelse om förverkandepåföljder, som behövs tills reformen av förverkandepåföljderna i strafflagen träder i kraft. Vidare föreslår regeringen att bestämmelserna om störande av trafik, som i dag finns i strafflagens 44 kap., skall ingå i kapitlet om trafikbrott. En straffbestämmelse om innehav av inbrottsredskap föreslås bli fogad till strafflagens 28 kap. Grova brott mot gentekniklagen bestraffas som äventyrande av andras hälsa enligt 34 kap. strafflagen. Också brott mot lagen om veterinär gränskontroll bestraffas som smuggling enligt strafflagens 46 kap.

Merparten av straffbestämmelserna i de 20 speciallagar som ingår i propositionen ändras till hänvisningar till det föreslagna 44 kap. i strafflagen. I en del fall kvarstår i speciallagarna straffbestämmelser med hot om böter för sådana obetydliga gärningar som de föreslagna bestämmelserna i strafflagens 44 kap. inte lämpar sig för.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt sedan de har antagits och blivit stadfästa.

Lagmotionerna

I lagmotion LM 138/2000 rd föreslås att 44 kap. 5, 6, 8, 12-15, 18 och 19 § strafflagen upphävs.

I lagmotion LM 114/2001 rd föreslås att straffskalorna i 1-6 § i strafflagens 34 kap. om allmänfarliga brott stramas åt.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Utgångspunkterna

I regeringens proposition, som är ett led i totalrevideringen av strafflagen, föreslås att 44 kap. strafflagen revideras. Paragraferna i kapitlet är på ett undantag när antingen de ursprungliga eller har bibehållit den form de gavs under 1900-talets första årtionden. Det är alldeles uppenbart att bestämmelserna måste ses över, dels för att de förlorat sin betydelse i och med den samhälleliga utvecklingen, dels för att de blivit svårförståeliga på grund av såväl språket som begreppsapparaten, som båda är föråldrade. Utskottet finner propositionen behövlig och befogad och tillstyrker lagförslagen men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Regeringen föreslår att straffbestämmelserna med hot om fängelsestraff för brott som äventyrar hälsa och säkerhet skall samlas i 44 kap. strafflagen. Lagutskottet uppgav i sina betänkanden om första respektive andra skedet av strafflagsreformen att det omfattar koncentreringsprincipen. Utskottet menade att principen skall följas i reformen, om det inte gör lagstiftningen oklarare och medför tolkningssvårigheter (LaUB 6/1990 rd ). I det andra skedet var utskottet allt mer övertygat om att koncentreringsprincipen bör följas, även om det kan förekomma en del problem. Det påpekades att straffstadgandena på en del punkter är relativt allmänt hållna och att förutsättningarna för straffbarhet inte anges uttömmande i strafflagen. Det är inte möjligt att genomföra koncentrationsprincipen så att alla förutsättningar för straffbarhet anges i lagen, något som förslagen med sina talrika laghänvisningar visar (LaUB 22/1994 rd ).

Konstaterandet äger giltighet också för de nya bestämmelserna i 44 kap. strafflagen. Brottsrekvisiten är på en del punkter allmänt hållna och innehåller hänvisningar till den materiella lagstiftningen, som ger rekvisiten deras innehåll. Men med tanke på lagstiftningens klarhet och den straffrättsliga legalitetsprincipen har koncentrationsprincipen inte lett till några problem.

Dopningsbrott

Den viktigaste reformen i propositionen är kriminaliseringen i fråga om dopningsmedel. Det handlar emellertid inte om en egentlig ny kriminalisering, eftersom de gärningar som föreslås vara straffbara som dopningsbrott i dag straffas som smuggling, olaga befattningstagande med infört gods eller läkemedelsbrott.

Inställningen till lagfäst straffbarhet för dopningsmedelsrelaterat beteende har förändrats i Finland. Lagutskottet begärde 1998 ett yttrande från justitieministeriet om lagmotion LM 76/1998 rd gällande dopningsbrott. Motionen var undertecknad av mer än hundra rikslagsledamöter. Justitieministeriet ansåg att det inte fanns tillräckligt med belägg för att dopningsmedlen är farliga. Dopningen ansågs inte heller utgöra ett så betydande område av livet eller vara ett så stort samhälleligt problem att dopningsmedlen borde få ett eget kapitel i strafflagen. Enligt justitieministeriet var det nog att bl.a. bestämmelserna om smuggling och läkemedelsbrott kompletteras i ett senare skede och att straffskalorna ses över.

I propositionen förs ett rätt ingående resonemang kring frågan om det behövs ytterligare straffbestämmelser utöver de gällande bestämmelserna om beteende i anknytning till dopningsmedel. Utskottet menar att det som anförs i propositionens motivering talar för egna straffbestämmelser för dopning. De experter utskottet hört har inte heller ifrågasatt behovet av kriminalisering. Det som däremot väckt diskussion är om användningen av dopningsmedel skall kriminaliseras eller inte. Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att gå in för kriminalisering bl.a. av den anledningen att det inte heller annars är straffbart att äventyra och skada den egna hälsan, att användningen av dopningsmedel inte kan jämställas med användningen av narkotika och att idrotten har sina egna dopningsbestämmelser och sanktioner.

Förverkandepåföljder

När regeringen lämnade den föreliggande propositionen till riksdagen, höll riksdagen på att behandla proposition RP 80/2000 rd med förslag till revidering av lagstiftningen om förverkandepåföljder. Propositionen ledde till att bestämmelserna om förverkandepåföljder reviderades genom lagarna 875-893/2001, som trädde i kraft den 1 januari 2002.

De allmänna bestämmelserna om förverkandepåföljder har samlats i 10 kap. strafflagen varvid de tidigare konfiskationsbestämmelserna i strafflagen och speciallagstiftningen upphävts i den mån de kunnat ersättas med allmänna bestämmelser. I syfte att samordna de nya bestämmelserna om förverkandepåföljder och den föreliggande propositionen föreslår lagutskottet en rad ändringar i lagförslagen.

Detaljmotivering

1. Lag om ändring av strafflagen

5 kap. Om delaktighet

3 §. I strafflagens 5 kap. om delaktighet föreskrivs i 3 § om medhjälp till brott. I 4 mom. finns en bestämmelse som begränsar medhjälpsansvaret i lindriga brott. I momentet sägs att medhjälp till straffbara förbrytelser enligt 42-44 kap. och med dem jämförliga brott, det vill säga s.k. politibrott, inte är straffbart. Som politibrott räknas förutom de gärningar som enligt nämnda kapitel i strafflagen är straffbara också i speciallagstiftningen kriminaliserade gärningar där straffet är fängelse i högst sex månader. Medhjälp till politibrott har inte varit straffbart, eftersom brotten är lindriga till sin art. Bestämmelsen har inte haft särskilt stor betydelse för strafflagsbrotten, eftersom samtliga paragrafer i 42 kap. strafflagen har upphävts och endast 7 § i 43 kap. fortfarande gäller.

I propositionen finns inget förslag om att 4 mom. skulle ändras eller upphävas, vilket betyder att medhjälp till gärningar enligt nya 44 kap. inte är straffbart. Ringa brott duger inte längre som argument för att medhjälp inte är straffbart när det gäller straffbara gärningar enligt 44 kap. Enligt utredning är det en lapsus att 4 mom. glömts bort vid lagberedningen. Därför föreslår lagutskottet att 4 mom. upphävs.

28 kap. Om stöld, förskingring och olovligt brukande

12 a §. Innehav av inbrottsredskap. I 28 kap. strafflagen föreslås en ny paragraf om innehav av inbrottsredskap. Gällande 44 kap. 19 § strafflagen föreskriver straff för den som innehar en dyrk eller falsk nyckel.

I motiveringen till paragrafen (s. 25/I och II) konstateras att ett villkor för straff är ett antagande om att inbrottsredskapet används för att göra intrång i ett stängt utrymme som hör till någon annan. Syftet med intrånget skall vara att begå brott. Enbart det att någon öppnar ett lås och tar sig in till en plats som inte omfattas av hemfridsskyddet är enligt motiveringen i sig inte tillräckligt för att uppfylla kravet i bestämmelsen. För tydlighetens skull vill utskottet påpeka att propositionens motivering inte håller streck på denna punkt. Strafflagens 24 kap. reviderades år 2000 och enligt 3 och 4 § i det kapitlet är brott mot offentlig frid straffbart. Brott mot offentlig frid sker exempelvis om någon tränger sig in i en affärslokal eller en produktionsinrättning.

44 kap. Om brott som äventyrar andras hälsa och säkerhet

6 §. Dopningsbrott. Enligt 1 mom. 2 punkten är det straffbart att föra in eller försöka föra in dopningsmedel i landet. Gärningen är straffbar bara om det handlar om olaglig verksamhet. Eftersom många dopningsmedel också är hormoner som används som läkemedel, är det vid laglig hantering av dopningsmedel oftast fråga om verksamhet enligt läkemedelslagen.

Utförsel eller försök till utförsel av dopningsmedel föreslås inte vara straffbart. Det kan finnas en godtagbar grund för utförsel av dopningsmedel och därför bör en sådan utförsel inte omfattas av straffbestämmelsen. I och med att läkemedelslagen inte har några bestämmelser om utförsel, vore det svårt att med strafflagsbestämmelser lämna utförsel av godtagbara skäl utanför straffbestämmelsens räckvidd. En kriminalisering skulle leda till en komplicerad bestämmelse.

Utskottet menar att det vore konsekvent att också olaglig utförsel och försök till utförsel av dopningsmedel är straffbart. I praktiken torde det inte uppstå någon problematisk lucka i straffbestämmelserna, eftersom det med stöd av 2 mom. om innehav går att ingripa i en storskaligare utförsel av dopningsmedel.

Enligt 2 mom. döms för dopningsbrott också den som innehar dopningsmedel i uppenbart syfte att olagligen sprida dem. I den finska texten används ordet "ilmeisesti", som har två betydelser. Det kan vara synonymt med klart, obestridligt, otvivelaktigt men också med sannolikt, troligt. Enligt motiveringen till momentet (s. 43/I och II) används ordet i den senare betydelsen: det sannolika syftet med innehavet är att sprida dopningsmedlet. För att oklarhet inte skall råda föreslår utskottet att ordet "ilmeisesti" byts ut mot "todennäköisesti". Synonymdilemmat förekommer inte i svenskan, men den finska ändringen leder till att uttrycket "i uppenbart syfte" bör bytas ut mot "i det sannolika syftet".

16 §. Definition. I paragrafen ges en definition på vad som avses med dopningsmedel i strafflagen. Förteckningen i 1 mom. är avsevärt kortare än förteckningen över förbjudna läkemedel inom idrotten. Strafflagens bestämmelser om dopningsbrott avser att avvärja hälsoeffekter till följd av missbruk av dopningsmedel. Därför är bara ämnen som är förenade med en medicinsk risk förtecknade i definitionen.

Experter som utskottet hört har föreslagit att förteckningen över dopningsmedel kompletteras med erytropojetin, som antagits medföra hälsorisker. Den information som finns att tillgå i dag ger enligt utskottet inte anledning att komplettera strafflagens förteckning över dopningsmedel. Förteckningen bör givetvis hållas à jour och i förekommande fall kompletteras med medel som i fråga om hälsoeffekterna är jämförliga med medlen i momentet.

17 §. Förverkandepåföljd. I paragrafen föreslås förverkandepåföljder för vissa brott enligt 44 kap. Eftersom bestämmelserna om förverkandepåföljd koncentrerats till strafflagens 10 kap., är paragrafen överflödig och kan strykas i lagförslaget.

3. Lag om ändring av 10 § lagen om bekämpningsmedel

Regeringen föreslår en ändring i 10 § lagen om bekämpningsmedel. Paragrafens 4 mom. upphävdes genom lag 893/2001 och följaktligen måste ingressen kompletteras.

5. Lag om ändring av kemikalielagen

I lagförslaget föreslås bl.a. att 53 § upphävs. Eftersom paragrafen redan upphävts genom lag 893/2001 måste lagens rubrik och ingress ändras.

7. Lag om ändring av 39 § livsmedelslagen

Regeringen föreslår bl.a. att 39 § 3 mom. upphävs och att paragrafens rubrik ändras. I och med att momentet redan upphävts och paragrafrubriken ändrats genom lag 886/2001, måste ingressen rättas.

8. Lag om ändring av lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel

I lagförslaget föreslås bl.a. att 48 § och mellanrubriken före den upphävs. Paragrafen och mellanrubriken före den har redan upphävts genom lag 893/2001 och därför måste ingressen rättas till.

12. Lag om ändring av läkemedelslagen

Regeringen föreslår bl.a. att 99 § och mellanrubriken före den upphävs. Paragrafen och mellanrubriken före den har emellertid redan upphävts genom lag 893/2001 och därför måste lagens rubrik och ingress ändras.

16. Lag om ändring av kärnenergilagen

I lagförslaget föreslås bl.a. att 73 § 1 och 2 mom. ändras. I samband med revideringen av bestämmelserna om förverkandepåföljd ändrades 2 mom. genom lag 880/2001 och därför måste lagens ingress och 2 mom. ändras. I motiveringen till paragrafen (s. 75/I) redogör regeringen för hur bestämmelserna om förverkandepåföljd i strafflagen respektive kärnenergilagen bör samordnas. Lag 880/2001 gör förverkandepåföljder obligatoriska och upphäver bestämmelserna om värdekonfiskation och partiell konfiskation, eftersom föreskrifter om dessa ingår i strafflagens 10 kap. För att samordna den föreslagna lagen med lag 880/2001 föreslår utskottet att i momentet görs de ändringar som införts i det genom nämnda lag.

18. Lag om ändring av 11 och 12 § lagen om explosionsfarliga ämnen

I lagförslaget föreslås bl.a. att 11 § skall ändras. Eftersom 3 mom. har upphävts genom lag 893/2001, måste ingressen ses över.

Lagmotionerna

Vad beträffar de behandlade lagmotionerna konstaterar lagutskottet följande:

Lagmotion LM 138/2000 rd. Utskottet föreslår att 44 kap. strafflagen totalrevideras, vilket innebär att de paragrafer som föreslås bli upphävda i lagmotionen får nytt innehåll. Av utskottets ståndpunkt följer att lagmotionen måste förkastas.

Lagmotion LM 114/2001 rd. Utskottet föreslår att 34 kap. 4 § 1 mom. strafflagen i enlighet med propositionen kompletteras med bestämmelser gällande gentekniklagen. Å andra sidan kommer utskottet inte med något förslag om att straffskalan i lagförslaget skall skärpas. Av utskottets ståndpunkt följer att lagmotionen måste förkastas.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår lagutskottet

att lagförslagen 2, 4, 6, 9-11, 13-15, 17 och 19-21 godkänns utan ändringar,

att lagförslagen 1, 3, 5, 7, 8, 12, 16 och 18 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

att lagmotionerna LM 138/2000 rd och LM 114/2001 rd förkastas.

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag

om ändring av strafflagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 5 kap. 3 § 4 mom.,

ändras (utesl.) 34 kap. 4 § och 44 kap. sådana de lyder, 34 kap. 4 § i lag 578/1995 och 44 kap. jämte ändringar, samt

fogas till 23 kap., sådant det lyder i lag 545/1999, en ny 11 a §, till 28 kap., sådant det lyder i lag 769/1990, en ny 12 a § och till 46 kap. 4 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., som följer:

23 kap. Om trafikbrott

11 a § (Som i RP)

28 kap. Om stöld, förskingring och olovligt ibruktagande

12 a § (Som i RP)

34 kap. Om allmänfarliga brott

4 § (Som i RP)

44 kap. Om brott som äventyrar andras hälsa och säkerhet

1-5 § (Som i RP)

6 § Dopningsbrott
(1 mom. som i RP)

För dopningsbrott döms också den som innehar dopningsmedel i det sannolika syftet att olagligen sprida dem.

7-16 § (Som i RP)

17 § (Utesl.)

46 kap. Om regleringsbrott och smuggling

4 § (Som i RP)
_______________
Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP)
_______________

3.

Lag

om ändring av 10 § lagen om bekämpningsmedel

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 23 maj 1969 om bekämpningsmedel (327/1969) 10 §, sådan den lyder i lagarna 707/1995, (utesl.) 660/1999 och 893/2001, som följer:

10 § (Som i RP)
_______________
Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP)
_______________

5.

Lag

om ändring av 52 och 52 a § kemikalielagen

I enlighet med riksdagens beslut

(utesl.)

ändras i kemikalielagen av den 14 augusti 1989 (744/1989) 52 och 52 a §, sådana de lyder, 52 § delvis ändrad i lag 720/1994, 706/1995, 659/1999 och 1198/1999 samt 52 a § i nämnda lag 706/1995, som följer:

52 och 52 a § (Som i RP)
_______________
Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP)
_______________

7.

Lag

om ändring av 39 § livsmedelslagen

I enlighet med riksdagens beslut

(utesl.)

ändras i livsmedelslagen av den 17 mars 1995 (361/1995) 39 § (utesl.) 1 och 2 mom. som följer:

39 § (Som i RP)
_______________
Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP)
_______________

8.

Lag

om ändring av 46 § lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel

I enlighet med riksdagens beslut

(utesl.)

ändras i lagen den 20 december 1996 om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel (1195/1996) 46 § som följer:

46 § (Som i RP)
_______________
Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP)
_______________

12.

Lag

om ändring av läkemedelslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i läkemedelslagen av den 10 april 1987 (395/1987) (utesl.) 100 § och mellanrubriken före den, sådan den lyder (utesl.) i lag 1046/1993 (utesl.), samt

ändras 96 och 98 §, sådana de lyder, 96 § delvis ändrad i lag 416/1995 och 98 § i sistnämnda lag, som följer:

96 och 98 § (Som i RP)
_______________
Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP)
_______________

16.

Lag

om ändring av kärnenergilagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i kärnenergilagen av den 11 december 1987 (990/1987) 72 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 593/1995,

ändras rubriken före 69 § samt 73 § 1 och 2 mom., av dessa lagrum 1 mom. sådant det lyder i nämnda lag 593/1995 och 2 mom. i lag 880/2001, samt

fogas till 69 §, sådan den lyder i nämnda lag 593/1995, ett nytt 5 mom. som följer:

69 § (Som i RP)

73 § Förverkandepåföljd
(1 mom. som i RP)

Med anledning av ett i 44 kap. 10 § 1 mom. 1 punkten strafflagen avsett brott som gäller olovlig användning av kärnenergi skall

1) kärnanläggningar som uppförts eller drivits,

2) gruvor eller anrikningsverk som inlett sin verksamhet och där producerad malm eller anrikad malm som innehåller uran eller torium,

3) kärnämnen eller kärnavfall som framställts, innehafts, producerats, överlåtits, behandlats, använts, lagrats eller transporterats eller förts till eller från landet och malm eller anrikad malm, innehållande uran eller torium, som förts till eller från landet, samt

4) ämnen, anordningar, aggregat och informationsmaterial på kärnenergiområdet som innehafts, framställts, monterats, överlåtits eller förts till eller från landet, eller  värdet därav (utesl.)

dömas förverkade till staten, om kärnenergilagen eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den har överträtts (utesl.).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP)
_______________

18.

Lag

om ändring av 11 och 12 § lagen om explosionsfarliga ämnen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 19 juni 1953 om explosionsfarliga ämnen (263/1953) 11 och 12 §, av dessa lagrum 11 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 89/1983 och 893/2001, som följer:

11 och 12 § (Som i RP)
_______________
Ikraftträdelsebestämmelsen (Som i RP)
_______________

Helsingfors den 5 april 2002

I den avgörande behandlingen deltog

ordf. Henrik Lax /sv
vordf. Matti Vähänäkki /sd
medl. Sulo Aittoniemi /alk
Leena-Kaisa Harkimo /saml
Erkki Kanerva /sd
Toimi Kankaanniemi /kd
Annika Lapintie /vas (delvis)
Paula Lehtomäki /cent
Kari Myllyniemi /cent (delvis)
Kirsi Ojansuu /gröna
Veijo Puhjo /vänst
Tero Rönni /sd (delvis)
Mauri Salo /cent
Timo Seppälä /saml
Marja Tiura /saml
Lasse Virén /saml

Sekreterare var

utskottsråd Timo Tuovinen