Detaljmotivering

1. Lag om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism

5 §. Definitioner.

Finansiering av terrorism är enligt 5 § 1 mom. 2 punkten verksamhet som avses i 34 a kap. 5 § i strafflagen.

Utskottet påpekar att det i detaljmotiven oriktigt uttalas att även uppsåtlig finansiering av terrorism enligt 34 a kap. 5 § i strafflagen är straffbart. Enligt 3 kap. 5 § 2 mom. i strafflagen är en gärning som avses i strafflagen straffbar endast när den begås uppsåtligen, om inte något annat föreskrivs. Något annat än vad som sägs i denna huvudregel har inte föreskrivits om finansiering av terrorism.

10 §. Uppgifter om kundkontroll och bevarande av uppgifterna.

I paragrafens 2 mom. räknas de uppgifter upp som ska bevaras av uppgifterna om kundkontroll. Uppgifterna har i huvudsak specificerats i 2 mom. Enligt momentets 9 punkt hör också nödvändiga uppgifter enligt 9 § 1 mom. som skaffats för kundkontroll till de uppgifter som ska bevaras. I 10 § 2 mom. 10 punkten föreskrivs att nödvändiga uppgifter för att fullgöra rapporteringsskyldigheten i 9 § 3 mom. ska bevaras.

Vid utfrågningen av sakkunniga uttalades den uppfattningen att bestämmelserna om kundkontroll och riskbaserad bedömning i 6 § är ett problem i relation till de uppgifter som enligt 10 § 2 mom. ska bevaras. Förvaltningsutskottet konstaterar här att riskbaserad bedömning utifrån 6 § 4 mom. omfattar alla åtgärder som avser kundkontroll i 2 kap. I kundkontrollen ingår att identifiera kunden och verifiera kundens identitet, att identifiera den verkliga förmånstagaren, utredningsskyldighet och fortlöpande övervakning. Riskbaserad bedömning gäller både etablering av ett kundförhållande och enskilda affärstransaktioner.

Förvaltningsutskottet anser att den riksbaserade bedömningen är tillräckligt tydligt reglerad i relation till den föreslagna 10 § och övriga skyldigheter för den rapporteringsskyldige enligt 2 kap. Lagutskottet kommer till samma slutsats i sitt utlåtande.

22 §. Närmare bestämmelser och beslut av statsrådet.

Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare bestämmelser om fullgörande av skyldigheterna enligt 6—9 och 11—21 §.

Grundlagsutskottet menar att förvaltningsutskottet har anledning att ytterligare överväga om bemyndigandet att utfärda förordning kan preciseras så att "hopknippade" bestämmelser binds upp vid motsvarande bestämmelser i direktiven. Utskottet påpekar att det är fråga om att på paragrafnivå utfärda närmare bestämmelser i större omfattning än enligt gällande lag, som det flexibla kravet på kontroll när det gäller personer i politiskt utsatt ställning i 20 § och kundkontroll i filialer och andra bolag i 21 §.

Enligt motiven till 22 § 1 mom. motsvarar bemyndigandet att utfärda förordning i huvudsak det bemyndigande som ingår i 14 § i den gällande lagen. Det är fråga om att utfärda tekniska bestämmelser om förfaranden, t.ex. förfaranden som anknyter till riskbedömning eller förfaranden som förändras på grund av snabb teknisk eller annan utveckling av den finansiella verksamheten.

Förvaltningsutskottet har fått veta att tredje penningtvättsdirektivet och kommissionens tilllämpningsdirektiv som utfärdats med stöd av det inte innehåller några sådana tekniska bestämmelser om förfaranden som det går att hänvisa till och som kan behöva utfärdas med stöd av 22 § 1 mom. Utskottet föreslår i alla fall att bemyndigandet att utfärda förordning preciseras så till vida att det tydligare framgår att det är fråga om "närmare bestämmelser om förfaranden".

Definitionen av en politiskt utsatt person framgår enligt 20 § av tillämpningsdirektivet. Det föreskrivs om bemyndigandet att utfärda förordning i 22 § 2 mom., där det också hänvisas till direktivbestämmelserna.

23 §. Skyldighet att rapportera om tvivelaktiga affärstransaktioner.

I paragrafen föreskrivs att den rapporteringsskyldiga ska underrätta centralen för utredning av penningtvätt om tvivelaktiga affärstransaktioner eller misstänkt finansiering av terrorism. Av 4 mom. framgår att den rapporteringsskyldiga i fem år ska bevara de nödvändiga uppgifter som skaffats för fullgörande av rapporteringsskyldigheten enligt paragrafen. Uppgifterna ska avföras fem år efter anmälan, om de inte fortfarande behöver bevaras för brottsutredning, en anhängig rättegång eller för att trygga den rapporteringsskyldigas eller dess anställdas rättigheter.

Vid utfrågningen av sakkunniga påpekades det att de rapporteringsskyldiga praktiskt taget inte har någon möjlighet att få reda på om en brottsutredning eller rättegång pågår om en kund. Förvaltningsutskottet konstaterar till denna del att 23 § 4 mom. inte kräver att den rapporteringsskyldiga tar reda på vilka åtgärder myndigheterna har skridit till på grund av en anmälan om penningtvätt. När centralen för utredning av penningtvätt eller förundersökningsmyndigheten inte inom fem år från anmälan om penningtvätt har uppgett att uppgifterna behöver bevaras, ska de avföras, om inte den rapporteringsskyldiga i övrigt anser att uppgifterna behöver bevaras för att trygga den rapporteringsskyldigas eller dess anställdas rättigheter. Med hänsyn bl.a. till skyddet av personuppgifter finns det ingen anledning att förlänga bevaringstiden.

25 §. Tystnadsplikt och undantag från tystnadsplikten.

I 1 mom. föreskrivs att den rapporteringsskyldiga inte får röja en anmälan enligt 23 och 24 § för den som misstanken gäller eller för någon annan. I 2 mom. föreskrivs om undantag från tystnadsplikten.

Utskottet konstaterar med stöd av utredning att undantagen från förbudet att lämna information har avgränsats så i direktivet att utbyte av information bara är möjligt mellan företag i medlemsstater eller tredje länder som hör till samma grupp enligt definitionen i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat. Direktivet har satts i kraft i Finland genom lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004). Det betyder att rätten att avvika från förbudet inte kan utvidgas t.ex. till sådana inofficiella grupper bestående av självständiga banker som inte står under samlad tillsyn.

Enligt artikel 3.2b i tredje penningtvättsdirektivet är bara livförsäkringsföretag rapporteringsskyldiga bland försäkringsföretagen. Utifrån propositionen är alla försäkringsbolag rapporteringsskyldiga i Finland. Förbudet mot att lämna information kan som sagt inte utvidgas. Därför kan undantaget inte utvidgas till att omfatta alla försäkringsbolag. Det kunde ha föreslagits att undantaget ska gälla livsförsäkringsbolag, men utskottet har fått veta att lagberedningen inte ansåg det lämpligt på grund av praktiska problem med tillämpningen.

28 §. Registreringsskyldighet för tillhandahållare av kapitalförvaltnings- och företagstjänster.

Paragrafen gäller dem som tillhandahåller kapitalförvaltnings- och företagstjänster. De har definierats i 2 § 23 punkten med en hänvisning till tredje penningtvättsdirektivet.

I artikel 3.7 i direktivet sägs att punkten gäller dem som affärsmässigt tillhandahåller tjänster. Därmed tillämpas lagen på dem som affärsmässigt tillhandahåller de tjänster som anges i direktivet. Utskottet har den uppfattningen att registreringsskyldigheten i 28 § framgår med tillräcklig tydlighet av lagförslaget.

Vid utfrågningen av sakkunniga framfördes den synen att registreringsvillkoren bör kompletteras med ett krav på att den som vill registrera sig inte under de senaste fem åren har meddelats näringsförbud, eller att det åtminstone i motiven bör nämnas att näringsförbud är en omständighet som visar att en person inte är lämpad att tillhandahålla de tjänster som avses i 27 och 28 §.

Förvaltningsutskottet framhåller att den som meddelats näringsförbud inte får driva sådan verksamhet som avses i 4 § i lagen om näringsförbud (1059/1985). Paragrafen täcker så vitt utskottet kan se också in den verksamhet som avses i 27 och 28 § i lagförslaget. Om en person tidigare har meddelats näringsförbud men förbudet har upphört att gälla, kan det beaktas vid prövning av uppenbar olämplighet. Av detaljmotiven till 27 § i propositionen framgår det att också brott som gäller försummelse av skyldigheter i anslutning till affärsverksamhet vanligen kan betraktas som brott som visar att en person är uppenbart olämplig att driva betalningsrörelse eller valutaväxlingsverksamhet.

Justitieministeriet för ett register över näringsförbud. Var och en har rätt att få uppgifter om näringsförbud i registret.

29 §. Betalningsrörelse- och valutaväxlingsregistret samt registret över företagstjänster.

I 1 mom. föreskrivs det att länsstyrelsen i Södra Finlands län för ett register över dem som driver betalningsrörelse och valutaväxlingsverksamhet (betalningsrörelse- och valutaväxlingsregistret) och ett register över tillhandhållare av kapitalförvaltnings- och företagstjänster (registret över företagstjänster). I 2 och 3 mom. föreskrivs det vilka uppgifter som ska införas i registren och i 4 mom. om ändringar i de uppgifter som har införts.

Grundlagsutskottet påpekar att registrens syfte inte har angetts i 29 §. Förvaltningsutskottet föreslår därför att bestämmelserna kompletteras genom att en ny mening fogas till slutet av 29 § 1 mom. om att betalningsrörelse- och valutaväxlingsregistret förs för tillsynen över att de som driver betalningsrörelse och valutaväxlingsverksamhet och de som tillhandahåller kapitalförvaltnings- och företagstjänster följer bestämmelserna i lagen.

32 §. Tillsynsmyndighetens inspektionsrätt.

En behörig tjänsteman vid länsstyrelsen i Södra Finlands län har enligt 32 § för tillsynen över efterlevnaden av lagen rätt att inspektera affärs- och lagerlokaler hos rapporteringsskyldiga som införts i registret.

Av grundlagsutskottets utlåtande framgår det att man utifrån formuleringen i 32 § kan sluta sig till att inspektionsrätten inte kan sträcka sig ända till lokaler som enligt 10 § i grundlagen omfattas av hemfriden. I affärs- och lagerlokaler kan det emellertid också finnas rum som är avsedda för boende och därför föreslår förvaltningsutskottet, med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande, att 32 § kompletteras med ett nytt 5 mom. om att lokaler som omfattas av hemfriden uttryckligen är undantagna inspektioner.

38 §. Allmän omsorgsplikt för vissa myndigheter.

I 1 mom. föreskrivs det att tull-, gränsbevaknings-, skatte- och utsökningsmyndigheterna samt konkursombudsmannen i sin verksamhet ska se till att uppmärksamhet riktas på förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism och att tvivelaktiga affärstransaktioner eller misstänkt finansiering av terrorism som kommer fram i samband med skötseln av deras egna uppgifter anmäls till centralen för utredning av penningtvätt. Dessutom föreskrivs det särskilt om tull- och gränsbevakningsmyndigheternas uppgifter i egenskap av förundersökningsmyndigheter.

Lagutskottet framhåller i sitt utlåtande att bestämmelsen lämnar det jämförelsevis öppet vad som ingår i begreppet omsorgsplikt. I motiven sägs det att varje myndighet själv ska överväga hur omsorgsplikten ska kunna fullgöras så ändamålsenligt som möjligt. Förvaltningsutskottet anser i sin tur att den juridiska innebörden av en bestämmelse om att "se till att uppmärksamhet riktas" är diffus. Utskottet omfattar lagutskottets utlåtande men ser det i alla fall som viktigt att de anställda vid myndigheterna får adekvat utbildning i vad bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism går ut på.

I 38 § 2 mom. föreskrivs att en polisman som tillhör befälet och är anställd vid centralen för utredning av penningtvätt kan meddela tull- och gränsbevakningsmyndigheterna ett förordnande att under högst fem vardagar hålla inne medel, om en sådan åtgärd behövs för att förhindra eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Grundlagsutskottet påpekar att 38 § 2 mom. spelar en viss roll för egendomsskyddet i 15 § i grundlagen och att de föreslagna bestämmelserna är relativt öppna. På grund av kravet på att en begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna ska vara exakt och noga avgränsad vill grundlagsutskottet precisera dem. För det första bör det anges närmare vid vilka åtgärder medel kan hållas inne. För det andra behöver det preciseras vad som avses med medel som ska hållas inne.

Lagutskottet anser att det är viktigt att 2 mom. preciseras med tanke på den vars medel innehållningsförordnandet gäller och med tanke på tull- och gränsbevakningsmyndigheterna. Utskottet påpekar att det inte framgår av bestämmelsen i vilket sammanhang eller i vilken situation tull- och gränsbevakningsmyndigheterna kan hålla inne medel.

Enligt vad lagutskottet erfarit behövs en sådan åtgärd i den situationen att tull- och gränsbevakningsmyndigheterna har medel i sin besittning, men deras befogenheter inte räcker till för att hålla inne medlen i syfte att förhindra och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är närmast fråga om situationer där tull- och gränsbevakningsmyndigheterna inte fungerar som förundersökningsmyndigheter, för i den rollen kan de ta till de tvångsmedel som står till buds för förundersökningsmyndigheterna.

Lagutskottet anser dessutom att sista meningen i 1 mom. i propositionen, "om tull- och gränsbevakningsmyndigheternas uppgifter i egenskap av förundersökningsmyndigheter föreskrivs särskilt", för konsekvensens skull bör lyftas ut ur paragrafen och bilda ett nytt 3 mom. Därmed skulle det bli klart att det inte heller i 2 mom. föreskrivs om situationer där tull- och gränsbevakningsmyndigheterna är förundersökningsmyndigheter.

Lagutskottet vill också att det ska framgå tydligare av 38 § 2 mom. att det är tull- och gränsbevakningsmyndigheterna som ska verkställa ett förordnande för en polisman som hör till befälet vid centralen för utredning av penningtvätt.

Eftersom 38 § inte uteslutande gäller myndigheternas allmänna omsorgsplikt, föreslår lagutskottet dessutom att paragrafrubriken preciseras.

Förvaltningsutskottet omfattar det som grundlagsutskottet och lagutskottet anför i sina respektive utlåtanden och föreslår att rubriken för 38 § får följande formulering: "Allmän omsorgsplikt för vissa myndigheter och förordnande från centralen för utredning av penningtvätt att hålla inne medel."

Vidare föreslår förvaltningsutskottet att 38 § ska godkännas med följande ändrade innehåll:

"Tull-, gränsbevaknings-, skatte- och utsökningsmyndigheterna samt konkursombudsmannen ska i sin verksamhet se till att uppmärksamhet riktas på förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism och att tvivelaktiga affärstransaktioner eller misstänkt finansiering av terrorism som kommer fram i samband med skötseln av deras egna uppgifter anmäls till centralen för utredning av penningtvätt. (Utesl.)

En polisman som tillhör befälet och är anställd vid centralen för utredning av penningtvätt kan meddela tullmyndigheten för verkställande och gränsbevakningsmyndigheten ett förordnande att under högst fem vardagar hålla inne medel som påträffats i samband med en tullåtgärd eller gränskontroll eller gränsbevakning, om en sådan åtgärd behövs för att förhindra eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Med medel som ska hållas inne avses kontanta medel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen.

Bestämmelser om tull- och gränsbevakningsmyndigheternas uppgifter i egenskap av förundersökningsmyndigheter utfärdas särskilt. (Nytt 3 mom.)."

Av detaljmotiven till 38 § 2 mom. framgår det att man med medel som ska hållas inne avser kontanta medel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen. Vad som räknas till kontanta medel framgår närmare av artikel 2.a och b.

39 §. Skadeståndsskyldighet.

I 39 § 1 mom. föreskrivs det att en rapporteringsskyldig är skyldig att ersätta ekonomisk skada som en kund har förorsakats på grund av att en affärstransaktion har utretts, anmälan har gjorts om en tvivelaktig affärstransaktion eller en affärstransaktion har avbrutits eller vägrats endast, om den rapporteringsskyldiga inte har iakttagit sådan omsorg som med beaktande av omständigheterna skäligen kan krävas av denne.

Lagutskottet fäster i sitt utlåtande förvaltningsutskottets uppmärksamhet vid att den allmänna hänvisningen i 39 § 2 mom. till att det i fråga om en rapporteringsskyldigs skadeståndsskyldighet gäller vad som föreskrivs i skadeståndslagen (412/1974) kan vara tvetydig. För att skadeståndsbestämmelserna ska vara så tydliga och konsekventa som möjligt föreslår lagutskottet att den allmänna hänvisningen till skadeståndslagen i 39 § 2 mom. ersätts med en i lagstiftning sedvanlig hänvisning till de bestämmelser i 2 och 6 kap. i skadeståndslagen som gäller jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera ersättningsskyldiga.

Förvaltningsutskottet omfattar lagutskottets utlåtande och föreslår att 39 § 2 mom. får följande lydelse: I fråga om jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller bestämmelserna i 2 och 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974).

44 §. Sökande av ändring i beslut av länsstyrelsen i Södra Finlands län.

Enligt 44 § 1 mom. gäller i fråga om sökande av ändring i beslut av länsstyrelsen i Södra Finlands län förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Grundlagsutskottet anser att formuleringen i paragrafen avviker från den sedvanliga formuleringen. Därför föreslår förvaltningsutskottet att 44 § 1 mom. skrivs om på följande sätt: (Utesl.) I beslut av länsstyrelsen i Södra Finlands län får ändring sökas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996)."

45 §. Ikraftträdande.

Enligt propositionen ska de föreslagna lagarna träda i kraft så så snart som möjligt. Vidare framgår det av propositionen att följdändringarna på grund av genomförandet av tredje penningtvättsdirektivet borde ha satts i kraft i medlemsstaterna senast den 15 december 2007.

Utskottet anser att de rapporteringsskyldiga bör ges tillräckligt med tid att förbereda sig på lagens ikraftträdande. Trots att de föreslagna lagarna utvidgar och preciserar kravet på kundkontroll, är de grundläggande kraven bekanta för en stor del av de registreringsskyldiga redan med stöd av gällande lag. Den riskbaserade bedömningen är en viktig nyhet, men det har reserverats 12 månader för en övergång till de nya metoder den kräver.

46 §.Övergångsbestämmelser.

Utskottet föreslår att uttrycket "i 6 § 2 mom. avsedda" i paragrafens 1 mom. ändras till "i 6 § 3 mom. avsedda".

2. Lagförslag 2—6 i propositionen

Utskottet föreslår att lagförslag 2—6 godkänns utan ändringar.

3. Lag om ändring av 19 och 30 § i kreditupplysningslagen (Nytt lagförslag 7)

19 §. Allmänna förutsättningar för utlämnande och användning av personkreditupplysningar.

Den nya kreditupplysningslag som trädde i kraft den 1 november 2007 skapade ett övergripande regelverk som tryggar tillgången till tillförlitliga och relevanta kreditupplysningar och borgar för de registrerades rättigheter (LaUB 32/2006 rd — RP 241/2006 rd).

Enligt 19 § 7 punkten i kreditupplysningslagen får kreditupplysningar lämnas ut till kreditinstitut och försäkringsanstalter för uppfyllande av förpliktelser i samband med förhindrande eller utredning av penningtvätt.

Förvaltningsutskottet föreslår att 19 § 2 mom. 7 punkten i kreditupplysningslagen, som inte ingår i propositionen, ändras så att personkreditupplysningar för att uppfylla förpliktelserna i samband med förhindrande eller utredning av penningtvätt och finansiering av terrorism får lämnas ut till dem som är rapporteringsskyldiga enligt lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

De rapporteringsskyldiga som omfattas av den nya lagen om penningtvätt måste på grund av verksamhetens karaktär ha rätt att använda personkreditupplysningar för att fullgöra sina skyldigheter enligt penningtvättslagen. Personkreditupplysningar kan vara av betydelse till exempel när man bedömer om ett visst kundförhållande inbegriper risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller om kundens företagsverksamhet står i rätt proportion till kundens ekonomiska ställning. Personkreditupplysningar ska ändå inte användas per automatik, utan utifrån en riskbaserad bedömning enligt lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Personkreditupplysningarna bidrar till att de skyldigheter som gäller kundkontroll och utredningsskyldigheten enligt lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism kan fullgöras.

Förvaltningsutskottet föreslår därför och med hänvisning till lagutskottets utlåtande att 19 § 2 mom. 7 punkten i kreditupplysningslagen ändras i enlighet med följande: "för att på begäran av en registrerad för ett kreditinstitut eller en försäkringsanstalt upprätta ett intyg eller en rekommendation om den registrerades förmåga att sköta sina åtaganden samt för uppfyllande av förpliktelser i samband med förhindrande eller utredning av penningtvätt till dem som är rapporteringsskyldiga enligt lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / )."

30 §. Rätt till insyn.

Enligt 30 § 2 mom. i kreditupplysningslagen har en fysisk person rätt att få veta varifrån de registrerade uppgifterna härstammar och till vem personkreditupplysning om honom eller henne har lämnats ut under det senaste året. Avsikten är att se till att den registrerade kan försäkra sig om att uppgifterna lämnats ut på lämpligt sätt.

Om det är en rapporteringsskyldig enligt den föreslagna lagen som skaffar personkreditupplysningar framgår inte användningsändamålet nödvändigtvis för den som upplysningarna gäller, eftersom rapporteringsskyldiga kan skaffa och använda personkreditupplysningar också i andra syften än för att förhindra eller utreda penningtvätt och finansiering av terrorism. Däremot är det klart att kopplingen till sådant förhindrande eller sådan utredning framgår när upplysningar lämnats till centralen för utredning av penningtvätt. Förvaltningsutskottet anser i likhet med lagutskottet att det är viktigt att sådan verksamhet inte får äventyras på grund av att den misstänkte i ett för tidigt skede får kännedom om misstanken.

Därför föreslår förvaltningsutskottet att rätten till insyn enligt 30 § i kreditupplysningslagen begränsas i de fall där någon bett om kreditupplysningar för att förhindra eller utreda penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta sker lämpligen genom ett nytt 3 mom. i kreditupplysningslagens 30 § enligt följande: "Det som föreskrivs i 2 mom. om rätt för en registrerad att få veta till vem personkreditupplysningar om honom eller henne har lämnats ut tillämpas dock inte, om uppgifterna har lämnats ut på villkoren i 19 § 2 mom. 7 punkten för att fullgöra skyldigheterna i 9 § 3 mom., 23 eller 24 § i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och finansiering av terrorism ( / ) eller om uppgifter har lämnats ut till centralen för utredning av penningtvätt för att förhindra eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Dataombudsmannen kan granska att begränsningen av rätten att få uppgifter är lagenlig. (Nytt 3 mom.)"

Det nya 30 § 3 mom. som förvaltningsutskottet föreslår innebär att rätten att få uppgifter begränsas så att någon sådan rätt inte föreligger om uppgifter lämnats ut på villkoren enligt 19 § 2 mom. 7 punkten för att fullgöra skyldigheterna i 9 § 3 mom. eller 23 eller 24 § i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och finansiering av terrorism eller om uppgifter har lämnats ut till centralen för utredning av penningtvätt för att förhindra eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Dataombudsmannen ska kunna granska att begränsningen av rätten att få uppgifter är lagenlig. En sådan begränsning av rätten att få uppgifter innebär att, när en person med stöd av 30 § 2 mom. i kreditupplysningslagen ber att få veta till vem personkreditupplysningar lämnats ut under det senaste året, kommer han eller hon inte att upplysas om sådan utlämning som gjorts för att fullgöra skyldigheterna enligt 9 § 3 mom. eller 23 eller 24 § i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och finansiering av terrorism eller där uppgifter har lämnats ut till centralen för utredning av penningtvätt för att förhindra eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism.