Motivering
Rättsskydd
Överklagande i marknadsdomstolen.
Lagen om offentlig upphandling föreslås bli ändrad
så att sådana beslut eller andra motsvarande åtgärder av
en upphandlande enhet som påverkar anbudssökandens
eller anbudsgivarens ställning ska överklagas
genom besvär hos marknadsdomstolen. I en upphandling som
grundar sig på ett ramavtal får ändring
dock inte enligt lagförslaget sökas genom besvär,
om inte marknadsdomstolen beviljar behandlingstillstånd
i ärendet. Marknadsdomstolen ska bevilja behandlingstillstånd om
det är viktigt att pröva ärendet med
tanke på tillämpningen av lagen i andra likadana ärenden eller
om det finns ett vägande skäl som hänför sig
till den upphandlande enhetens förfarande.
Förslaget är betydelsefullt med tanke på 21 § 1
mom. i grundlagen som säger att var och en har rätt
att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter
och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat
oavhängigt rättskipningsorgan. Enligt 21 § 2
mom. ska rätten att söka ändring och
andra garantier för en rättvis rättegång
och god förvaltning tryggas genom lag. Besvärsrätten är
en grundlagsfäst huvudregel som det å andra sidan är
möjligt att lagstifta smärre avvikelser från
genom lag (RP 309/1993 rd).
De föreslagna reglerna för behandlingstillstånd
måste bedömas mot bakgrunden av de generella villkoren
för att begränsa de grundläggande fri-
och rättigheterna. Regleringen begränsar rätten
att överklaga i marknadsdomstolen som första instans
när det gäller den upphandlande enhetens upphandling
inom ramen för ett ramavtal.
Syftet med de ändringar som föreslås
i systemet för överklagande är att påskynda
behandlingen av upphandlingsärenden i marknadsdomstolen.
Behandlingsstillståndssystemet antas minska antalet ärenden
som ska handläggas av marknadsdomstolen och bidra till
att förkorta behandlingstiden för upphandlingsärenden.
Utskottet har också själv konstaterat att marknadsdomstolen är överlupen
av ärenden och att det alltså kan uppstå dröjsmål
vid rättegångar (GrUU 2/2009 rd). Åtgärder
för att snabba upp behandlingen överensstämmer
med 21 § 1 mom. i grundlagen, som föreskriver
att var och en har rätt att få sin sak behandlad
utan ogrundat dröjsmål (GrUU 33/2008
rd).
Det måste beaktas att upphandlingar som baserar sig
på tidigare ramavtal omfattas av behandlingstillståndssystemet.
Det finns en separat möjlighet till ändringssökande
som gäller grundandet av ett ramavtal. Därför
kan det vara fråga om ett ärende som kan jämställas
med verkställighet och som sålunda är
problemfritt med tanke på rättsskyddet.
Å andra sidan handlar upphandling som grundar sig på ramavtal
inte nödvändigtvis bara om verkställighet
utan den upphandlande enheten kan ha prövningsrätt.
Om alla villkor inte har fastställts vid ramavtal måste
upphandlingen i enlighet med 32 § 2 mom. i lagen om offentlig upphandling
ske genom att konkurrensutsätta de leverantörer
som omfattas av ramavtalet enligt ramavtalets villkor och vid behov
enligt villkoren i anbudsförfrågan. Vid behov
kan villkoren för ramavtalet preciseras eller förtydligas.
Att genom ett tillståndssystem begränsa rättten
att söka ändring i första instans är
exceptionellt. Det anges inte heller någon exakt bedömning
av vad det får för konsekvenser. Ett upphandlingsbeslut
som grundar sig på ett ramavtal kan innebära utövning
av prövnings- och beslutanderätt som inte kan
bedömas vid ändringssökande i fråga
om grundande av ett ramavtal. Det konstateras i motiven till lagstiftningsordningen
att
man i samband med upphandling som grundar sig på ramavtal
ska erbjuda en möjlighet att få ärendet
prövat av domstol om en part anser att upphandlingen inte
har genomförts korrekt i enlighet med ramavtalet (s. 99).
I sådana fall finns det enligt utskottets uppfattning ett
sådant vägande skäl för att
bevilja behandlingstillståndet som hänför
sig till den upphandlande enhetens förfarande och som avses
i den föreslagna bestämmelsen. Om bestämmelsen
tolkas och tilllämpas på detta sätt är
den inget problem med tanke på 21 § i grundlagen.
Sökande av ändring hos högsta förvaltningsdomstolen.
Enligt 103 § 3 mom. i det första lagförslaget
får marknadsdomstolens avgörande att inte bevilja
behandlingstillstånd överklagas genom besvär
bara om högsta förvaltningsdomstolen beviljar
besvärstillstånd. Grundlagsutskottet har inte
ansett att systemet med besvärstillstånd i sig
strider mot 21 § i grundlagen. Däremot har det
påpekat att systemet är exceptionellt i förvaltningsprocessen
och framhållit att en viss återhållsamhet
bör gälla vid utvidgningar till nya ärendegrupper
(GrUU 33/2006 rd, GrUU 37/2005
rd, GrUU 4/2005 rd och GrUU
4/2004 rd). Vi får inte ta alltför
lättvindigt på undantag från rätten
att överklaga till högsta förvaltningsdomstolen,
en rätt som är huvudregeln i vårt förvaltningsrättsliga
rättssäkerhetssystem anser utskottet (GrUU
19/2002 rd, GrUU 4/2005 rd och GrUU
37/2005 rd).
Vid en bedömning av en begränsning av rättssäkerheten,
som är en grundläggande rättighet, genom
bestämmelserna om besvärstillstånd spelar
det en roll för proportionalitetsprincipen bland annat
hur relevant ärendet är och vilken karaktär
det har. Genom reglering av besvärstillstånd bör
det enligt utskottet vara möjligt att minska den typ av
besvär till högsta förvaltningsdomstolen
som leder till beslut i ärendekategorier där de
besvärsmedel som kommer före högsta förvaltningsdomstolen
i de flesta fall kan anses vara tillräckliga med avseende
på rättssäkerheten (GrUU 33/2008
rd).
Upphandlingsbesluten kan inte alltid anses vara obetydliga.
Enligt förslaget ska besvärstillståndssystemet
bara gälla i fråga om de beslut av marknadsdomstolen
där den inte har beviljat behandlingstillstånd
i ett upphandlingsärende som grundar sig på ett
ramavtal.
Införandet av ett besvärstillståndssystem
motiveras i propositionen med att det karakteristiska för
upphandlingsärendena ofta är att de främst
gäller ekonomiska intressen hos dem som deltar i upphandlingsförfaranden.
Dessutom har den upphandlande enheten ofta myndighetsförpliktelser
eller förpliktelser att som en annan offentlig aktör
säkerställa eller producera tjänster. Upphandlingsärenden
påverkas därför av särskilda
krav på behandling i brådskande ordning som inte
kan beaktas tillräckligt väl om upphandlingsbeslutet
i en ärendekategori med ringa juridiska betydelse behandlas
vid fullständig handläggning i två domstolsinstanser
(s. 100). På det övergripande planet och med dessa
avgränsningar utgör införandet av ett
besvärstillståndssystem enligt utskottet inget
problem med avseende på 21 § 2 mom. i grundlagen.