Motivering
I sin bedömning av ramarna för statsfinanserna 2009—2012
går lagutskottet särskilt in på fångvård,
domstolar och rättspolitisk forskning.
Anslagsramen för justitieministeriets förvaltningsområde
Anslagsramen för justitieministeriets förvaltningsområde är
749 miljoner euro 2009—2012. Rambeslutet överskrider
föregående rambeslut med ca 60 miljoner euro under
ramperioden. Av tillskottet är 40 miljoner euro en följd
av höjningarna enligt kollektivavtalen och 13,6 miljoner
euro beror på att intressebevakningen inom förmyndarverksamheten överförs
till justitieministeriets förvaltningsområde.
I ramarna beaktas också de delvis beräknade avdrag
som beror på att lantmäteriverket kommer att överta
inskrivningsärenden som gäller fastigheter 2010.
Budgetplanen för fångvården och
domstolsväsendet
Fångvårdsväsendet får ett
anslagstillskott på två miljoner euro. Enligt
utredning har antalet fångar minskat sedan 2006 och den
sjunkande trenden väntas fortsätta. Trots det är
anslagen fortfarande knappa. År 2006 trädde totalreformen
av lagstiftningen om verkställighet av fängelsestraff
i kraft. För att målen med reformen ska nås behövs
det ansenligt med resurser. Utskottet anser att man bör
hålla fast vid målen och bl.a. se till att det
finns tillräckligt med resurser för arbete bland
fångar. Dessutom inverkar de betydande hyresutgifterna
för verksamhetslokaler på anslagsläget.
Det går heller inte att dra definitiva slutsatser om hur
antalet fångar kommer att utvecklas.
Anslagsläget inom domstolsväsendet har fortsatt
skärpts de senaste åren fastän personalen
har skurits ner rentav lite snabbare än vad produktivitetsprogrammet
kräver, särskilt vid de allmänna domstolarna.
I rambeslutet är domstolarnas anslag höjt med
en miljon euro. Utgifterna enligt bokslutet 2007 överskred
anslagen för samma år med drygt fyra miljoner
euro. Justitieministeriet bedömer att anslagsläget
förutsätter ytterligare personalnedskärningar,
som av orsakerna ovan till stor del kommer att drabba förvaltningsdomstolarna.
Detta kommer att omintetgöra tilläggen för
bl.a. utökade uppgifter till följd av den nya
barnskyddslagen, snabbare behandling av planeärenden och
avveckling av anhopningen av ärenden vid försäkringsdomstolen.
Under ramperioden ska tingsrätternas strukturreform
genomföras i tre etapper: inskrivningsärenden
som gäller fastigheter överförs från
tingsrätterna till lantmäteriverket, nätverket
av tingsrätter ses över och behandlingen av enkla
indrivningsärenden utvecklas bl.a. genom ökade
möjligheter till elektronisk kundtjänst. Utskottet
påpekar att resultaten av sådana stora reformer
inte visar sig genast. Det kan hända att kostnaderna åtminstone
tillfälligt stiger för det. Exempelvis övergångsperioden
i tingsrättsreformen väntas bli ganska lång
på grund av hyresavtal och disponibla resurser. De mest
brådskande lokalfrågorna måste i varje
fall lösas redan under ramperioden.
Allmänt taget är hyror och andra lokalkostnader
en väsentlig utgiftspost inom justitieministeriets förvaltningsområde.
Enligt bokslutet för 2007 stod hyrorna för ca
9,6 procent av justitieministeriets räkenskapsverks omkostnader.
Enligt utredning utgör hyror ca 15 procent av Brottspåföljdsverkets
omkostnader. Lokalkostnaderna inom domstolsväsendet såväl
som inom fångvården påverkas också av
värdet på säkerhetsanläggningar
och specialutrustning i byggnaderna. Behovet av specialutrustning återspeglas
också i lokalhyrorna. Utskottet har lyft fram de höga
hyrorna redan tidigare, bl.a. i sitt utlåtande (LaUU
12/2007 rd) om budgetpropositionen för
2008. Det är viktigt att renoveringen av fängelselokaler
fortsätter och att lokalerna används effektivare.
Justitieministeriets förvaltningsområde består
till väsentliga delar av statliga kärnfunktioner,
som måste vara operativa under alla omständigheter.
Med tanke på dessa funktioner som rör rättssäkerhet
och andra grundläggande fri- och rättigheter är
det nödvändigt att se till att personalstyrkan är
tillräcklig och att kostnaderna för t.ex. fastigheter
och lokaler inte försvårar de basala uppgifterna.
Förvaltningsområdets utgifter är
till största delen omkostnader. Prisjusteringar görs
med beaktande av höjningarna enligt kollektivavtalen och
de övriga omkostnaderna justeras enligt basprisindex för
hemmamarknadsvaror. Utskottet påpekar att basprisindexets
utveckling avviker från Senatfastigheters hyresutveckling.
Hyreskostnaderna stiger snabbare jämfört med basprisindexet,
vilket skapar ett tryck på kostnadsbesparingar. Utskottet
understryker att de ökade hyreskostnaderna inte får
inverka på de personella resurserna. Det har funnit det
svårt att jämföra tillgängliga
siffror eftersom de relevanta begreppen i rambeslutet är
så diffusa.
Inom förvaltningsområdet pågår
nu flera stora reformer. Utöver tingsrättsreformen
genomförs bl.a. ett omfattande utvecklingsprogram som innefattar åtgärder
för utveckling och omorganisering av brottspåföljdssektorns
förvaltning och organisation samt fängelseverksamheten.
På andra håll i förvaltningen pågår
ytterligare reformer som också tangerar justitieministeriets
förvaltningsområde. Utskottet lägger
vikt vid en noggrann bedömning av lagstiftningens ekonomiska,
personella och övriga konsekvenser i samband med reformerna.
För att få en övergripande uppfattning är
det viktigt att granska konsekvenserna över sektorsgränserna.
Det är viktigt med en realistisk bedömning av
reformernas konsekvenser också med tanke på budgeteringen
så att utgifterna blir lämpligt avpassade. Man måste
också beakta att det tar sin tid innan de produktivitetsförbättrande
insatserna visar resultat.
Reformerna inom justitieministeriets förvaltningsområde
kräver förändringsledarskap. För att
målen ska kunna nås behövs det ett gott
och långsiktigt ledarskap för förändring,
strukturer och personal.
Den rättspolitiska forskningen bör förbättras
Utskottet noterar att ramarna inte innehåller några
anslagstillskott för att förbättra den
rättspolitiska forskningen. De senaste åren har
utskottet upprepade gånger framhållit att anslagen
för rättspolitisk forskning behöver höjas
(LaUU 12/2007 rd, LaUU 8/2007
rd, LaUU 15/2006 rd, LaUU
9/2006 rd och LaUU 18/2004
rd). De rön om rättsförhållandena
som forskningen genererar är A och O för en metodisk
kriminalpolitik och annan rättspolitik och för
en lagberedning av hög kvalitet. Med dagens resurser finns
det bara begränsade möjligheter att ta fram forskningsdata
som behövs som underlag för beslutsfattandet.
Utskottet hänvisar till målet i budgetpropositionen
för 2008 att de närmaste åren förbättra verksamhetsbetingelserna
för Rättspolitiska forskningsinstitutet och anser
att det bör beaktas i ramarna för statsfinanserna
2009—2012.