Motivering
Anslagen för justitieministeriets förvaltningsområde
uppgår 2013 till ca 868 miljoner euro medan de i slutet
av ramperioden 2014—2017 är ungefär 847
miljoner euro exklusive valutgifter, som varierar från år
till år. Att anslagen krymper beror dels på sparbetingen
enligt regeringsprogrammet och rembesluten, dels på att
vissa tidsbundna anslagspåslag upphör.
Lagutskottet fokuserar i sitt utlåtande på de resurser
som finns att tillgå för rättsvård,
straffverkställighet och Brottsofferjouren.
Rättsvård
I de statsfinansiella ramarna för 2014—2017
ingår en del positiva tillägg för justitieministeriets förvaltningsområde.
För åklagarväsendets och domstolarnas
nya gemensamma ärendehanteringssystem (AIPA) har avsatts
17,6 miljoner euro plus ett tilläggsanslag på 6,4
miljoner euro i årets budget. De här pengarna är
absolut nödvändiga för att åklagarnas
och de allmänna domstolarnas it-system ska kunna uppdateras
och verksamheten därmed bli effektivare. Det är
också viktigt att se till att projektet är förenligt
med projektet Vitja, som avser att utveckla polisförvaltningens
it-system.
Också det årliga extra anslaget på 340 000 euro
för fler praktikantplatser vid domstolarna är utmärkt.
Utskottet har redan tidigare noterat att dessa platser minskat stort
under de senaste åren. Detta är inte rationellt
och inte heller ändamålsenligt med tanke på domstolarnas
framtidsvillkor, eftersom domstolspraktiken de facto är
en viktig rekryteringskanal för domstolskarriär
och då en stor del av dagens yrkesverksamma domare kommer
att gå i pension under de närmaste åren
(se LaUU 17/2011 rd).
Dessutom ger rambeslutet beredskap att genomföra EU:s
tolkningsdirektiv. Direktivet ger misstänkta eller tilltalade
personer som inte talar eller förstår förfarandespråket
rätt till tolknings- och översättningshjälp.
Utskottet påpekar att även målsägande
och vittnen som inte förstår förfarandespråket
behöver få tolkning och översättning.
Också de bör garanteras rätt till tolkning
och översättning och behövliga resurser
bör avsättas för ändamålet,
menar utskottet.
Redan i tidigare rambeslut har åklagare, domstolar,
specialindrivningen inom utsökningen och konkursombudsmannens
byrå anvisats sammanlagt i snitt 5 miljoner euro om året
för att bekämpa ekobrottslighet och svart ekonomi.
Anslaget får fortfarande användas under 2014 och 2015.
Enligt utskottet bör finansieringen finnas kvar även
därefter, eftersom ekobrottslighet och svart ekonomi är
kriminalitet som kommit för att stanna. Insatserna mot
svart ekonomi har burit frukt och tros ge staten flerdubbel kompensation för
det som lagts ner på dem. Tidigare har också ett årligt
tillägg på 0,9 miljoner euro anvisats för att
utvidga försöket med en barnvänlig domstolsprocess
enligt den s.k. Follomodellen. Enligt den modellen deltar i medlingen
i vårdnadstvister förutom en domare en psykolog
eller en barnpsykiatrisk expert. Med ett årligt tilläggsanslag
kan modellen tas i bruk nationellt, vilket måste välkomnas,
eftersom det förbättrar för barnen och
ger även statsfinansiella fördelar.
Trots en del positiva påslag tvingas rättsväsendet
spara rejält under ramperioden när anslagen krymper
i enlighet med rambeslutet. En delegation lade i mars i år
ett förslag till ett mångårigt reformprogram
för rättsvården och till nödvändiga
anpassningsåtgärder inom rättsväsendet
under de närmaste åren till följd av
det statsfinansiella läget. I förslaget ingår
tiotals åtgärder på kort, medellång
och lång sikt. Av statsrådets redogörelse
kan utläsas att de viktigaste reformprojekten under ramperioden
uttryckligen handlar om att genomföra rättssäkerhetsprogrammet.
Med tanke på sparkraven är det viktigt att programmet
bereds vidare och genomförs snabbt, menar utskottet.
Inom justitieministeriets förvaltningsområde har
anslagsläget varit ansträngt redan länge
och stramas ytterligare åt i och med rambeslutet. Det finansiella
underskottet och nedskärningsbehovet är i högsta
grad oroväckande för rättsväsendet,
eftersom det handlar om statliga kärnfunktioner som bör
kunna finansieras också under ekonomiskt kärva
tider. Med tanke på att personalutgifterna utgör
75—85 procent av förvaltningsområdets
kostnader, leder sparkravet oundvikligen till nedskärningar
i personalnumerären. Exempelvis inom åklagarväsendet
motsvarar personalminskningen 2015 ca 9 procent och 2016 ca 20 procent
av totalantalet åklagare. En sådan utveckling
bådar inte gott, menar utskottet. För att klara
av uppgifterna med en allt mer decimerad personal, måste
man dels effektivisera arbetet, dels införa reformer som
minskar arbetsbördan utan att äventyra rättstryggheten.
Aktörer inom justitieministeriets förvaltningsområde,
t.ex. åklagar- och domstolsväsendet, har även
de fått ett årligt tilläggsanslag för 2012—2015
som ska användas för att bekämpa svart
ekonomi. Men eftersom aktörerna samtidigt varit tvungna
att spara har basfinansieringen inte förbättrats.
De tillfälliga extra satsningarna rapporteras vara problematiska
också för personalens vidkommande. Exempelvis
inom åklagarväsendet är mer än
30 åklagares tjänsteförhållanden
beroende av denna tidsbundna finansiering. I år har även
resurserna vid Helsingfors tingsrätt och Helsingfors hovrätt
kunnat tryggas endast med hjälp av de tilläggsanslag riksdagen
beviljade i 2013 års budget. Vidare har Helsingfors förvaltningsdomstol
ett flertal gånger under 2000-talet beviljats visstidstjänster
för att kunna avarbeta ärendebalansen. Tjänsterna
omförhandlas och beviljas för ett år
i sänder. Därför har förvaltningsdomstolen
fortlöpande tiotals tjänstemän, bland
dem domare, i kortvariga tjänsteförhållanden
för viss tid vars fortbestånd är osäkert. Även
vid försäkringsdomstolen har många tjänsteförordnanden
kunnat utfärdas endast för viss tid under de senaste åren.
Utskottet ser med stor oro på situationen. Ovissheten om
fortsatta anslag och de korta visstidsanställningarna gör
det svårt att behålla personalen och göra
upp långsiktiga verksamhetsplaner för rättsväsendet.
För att rättsväsendet ska kunna fungera
i framtiden behöver det en kompetent, motiverad och engagerad
personal. Det är svårt att konkurrera om arbetskraft,
om finansieringen och anställningarnas fortbestånd är
oviss.
Verkställighet av straff
Att reservationsanslagen endast utgjorde 4 procent av omkostnaderna är
ett bevis för att 2012 var ett ekonomiskt svårt år
för Brottspåföljdsmyndigheten. Och tittar
man på rambeslutet kommer anslagen att fortsätta
minska. Brottspåföljdsmyndigheten har tagit fram
en ekonomisk anpassningsplan för 2012—2016 där
personalnumerären och funktionerna jämkats efter
anslagsnivån i rambeslutet. Anpassningen uppges betyda
att årsverkena måste minskas med nästan 200
från 2011 års nivå. Det här är
ingen lätt match, för myndigheten har redan tidigare
varit tvungen att dra ner på årsverkena rejält
till följd av rambeslut och sparbeting i produktivitetsprogrammet.
Brottspåföljdsmyndigheten kan inte utveckla arbetsprocesserna
och göra besparingar, om inte utvecklings- och klientdatasystemet (RISE-ATJ)
fås igång. Utskottet inskärper att man
måste se till att resurser finns att tillgå för systemet.
Enligt rambeslutet kommer fängelserna i S:t Michel
och Helsingfors att byggas om helt och Tavastehus fängelse
delvis. För det ändamålet avsätts
totalt 5,2 miljoner euro extra under ramperioden. Cellerna utan
toaletter i S:t Michel och Helsingfors försvinner, men
i Tavastehus kommer det fortfarande att finnas ett antal sådana celler
kvar trots det extra bidraget. Utskottet menar att situationen är
oacceptabel, och därför måste så mycket
resurser avsättas för ombyggnaden av fängelserna
att man kan avskaffa alla inhumana celler utan toalett i enlighet
med regeringsprogrammet. Något som talar för en
total ombyggnad av Tavastehus fängelse på en gång är
att det blir kostnadseffektivare än en etappvis ombyggnad.
Brottsofferjouren
Enligt rambeslutet ska man under ramperioden bereda en hållbar
finansieringsmodell för brottsoffertjänsterna
och i synnerhet för brottsofferjouren för att
tjänsterna ska kunna säkerställas i enlighet
med målen i regeringsprogrammet och programmet för
inre säkerhet. Utskottet välkomnar skrivningen,
men noterar trots allt att rambeslutet inte öronmärkt
pengar för Brottsofferjouren som ansvarar för
det allmänna systemet för brottsofferstöd.
Finansieringen av Brottsofferjouren har redan länge
vilat på en i instabil grund. Penningautomatföreningen
har varit huvudfinansiär, men åsikten är
att staten bör gå in med en starkare finansiering
av verksamheten. Staten har i år bidragit med 440 000
euro för verksamheten. Det omedelbara behovet för
2014 är emellertid 600 000 euro så därför
skulle det behövas 160 000 euro till. Situationen är
fullständigt ohållbar för Brottsofferjouren
och följaktligen anser utskottet att man med det snaraste
måste se till att jouren har adekvata resurser att tillgå och en
hållbar finansieringsbas att stå på för
att verksamheten ska kunna planeras på sikt och stödtjänster
erbjudas på lika villkor i hela landet. Det här
behövs också för att Finland ska kunna
genomföra EU:s brottsofferdirektiv. Direktivet kräver
nämligen att det finns verksamhet som bedriver stöd
för brottsoffer. Resurserna för Brottsofferjouren
bör också dimensioneras med hänsyn till
att det behövs avsevärt mycket mer personella
resurser för att stödja personer som är särskilt
sårbara än i normala fall i snitt.
Det är också viktigt att kartlägga
möjligheterna att inrätta en brottsofferfond som
de dömda gärningsmännen betalar en viss
summa till. En sådan fond finns redan i Sverige. Medlen
i fonden kunde användas för att trygga tjänsterna
för brottsoffer.