Motivering
I planen för de offentliga finanserna uppgår
anslagen för justitieministeriets förvaltningsområde
i medeltal till 897 miljoner euro per år under ramperioden
2015—2018. Jämfört med årets
anslagsnivå är besparingarna under ramperioden uppskattningsvis
40,7 miljoner euro 2018. Av denna summa utgör nya besparingar
enligt beräkningarna 24,4 miljoner euro, medan andelen tidigare
beslutade besparingar som ska inledas först 2015 är
8,8 miljoner euro. Vidare ingår besparingar på 7,5
miljoner euro som uppstår på grund av att de tilläggsanslag
som anvisats under de senaste åren upphör.
Lagutskottet fokuserar i sitt utlåtande på de resurser
som finns att tillgå för rättsvård,
straffverkställighet och rättpolitisk forskning.
Utskottet känner på de grunder som anförs
nedan dock särskild oro för finansieringen av
straffverkställigheten.
Allmänt i relation till justitieministeriets förvaltningsområde
Inom justitieministeriets förvaltningsområde
har anslagsläget varit ansträngt redan länge
och stramas ytterligare åt i ljuset av rambeslutet. Det
finansiella underskottet och nedskärningsbehovet är
i högsta grad oroväckande för rättsväsendet, eftersom
det handlar om statliga kärnfunktioner som bör
kunna finansieras också under ekonomiskt kärva
tider. Med tanke på att personalutgifterna utgör
75—85 procent av förvaltningsområdets
kostnader, leder sparkravet oundvikligen till nedskärningar
i personalnumerären.
På det hela taget är det enligt utskottet
klart att bantningen av anslagsnivån förutsätter
nödvändigtvis som motvikt sådana reformer
i strukturen och verksamheten som minskar finansieringsbehovet.
Det väsentliga är vilken volym och art resurserna
för handläggningen håller i förhållande
till ärendenas svårighetsgrad. I rättsvården
spelar en rätt avvägd satsning och tryggad kvalitet
en viktig roll med tanke på rättssäkerhetens
innehåll och en rationell allokering av resurserna.
De centrala projekten under planperioden för rättsväsendets
del hänför sig till det reformprogram för
rättsvården som sträcker sig fram till 2025
(Reformprogram för rättsvården 2013—2025,
Betänkanden och utlåtanden 16/2013) och de
riktlinjer som utgår från programmet. Syftet är
att i ett hårdare ekonomisk läge trygga rättsskyddet.
Hälften av programmets närmare 60 projekt startades
i fjol.
Enligt utredning till utskottet utarbetades reformprogrammet
i en situation där de besparingar som man kunde räkna
med inom justitieministeriets förvaltningsområde
under de närmaste åren var uppskattningsvis cirka
hälften av dem som statsrådets redogörelse
innebär om den realiseras. Därför anser
lagutskottet att det gäller att snabbt överväga
om det finns behov att komplettera reformprogrammet. Enligt inkommen
utredning verkar det varken i reformprogrammet eller i övrigt
finnas speciellt många lagstiftnings- eller andra projekt
som kan antas minska myndigheternas arbete. Också i det
avseendet understryker utskottet att det brådskar med att
genomföra projekten i reformprogrammet.
Som en positiv faktor noterar utskottet attämbetsverkens
omkostnadsmoment i planen för de offentliga finanserna årligen
utökas med ett kalkylmässigt tillägg
som motsvarar indexförhöjningen av utgifterna
för lokaler. Generellt sett fäster utskottet uppmärksamhet
vid att hyreskontrakten för justitieförvaltningens
lokaler är långfristiga och att villkoren är
osmidiga, vilket gör det svårt att genomföra
nödvändiga lokalförnyelser och nå besparingar
(se LaUB 2/2013 rd).
Åklagar-och domstolsväsendet och annan rättsvård
Redogörelsen konstaterar att för åklagarväsendets
verksamhet är det väsentligt att effektivisera
förundersökningssamarbetet, främja ibruktagandet
av ett försnabbat rättegångsförfarande och
göra beslutspraxisen mera enhetlig. Enligt utredning till
utskottet är målen uppenbarligen värda
understöd men i och med ramuppgörelsen verkar
de vara svåra att uppnå.
Redogörelsen nämner att det i reformprogrammet
för rättsvård har föreslagits
att ett domstolsverk inrättas för att sköta
domstolsadministrationen. Fördelarna och nackdelarna med
att inrätta ett domstolsverk och kostnadseffekterna av
inrättandet utreds. Lagutskottet anser att en sådan
utredning är motiverad men konstaterar utifrån
inkommen utredning att det är uppenbart att den föreslagna
reformen snarare ökar än minskar rättsväsendets
utgifter. På sikt kan dock situationen vara en annan.
På det hela taget uttrycker utskottet sin oro för att
de planerade nedskärningarna i rättsvården är så betydande
att de förlänger handläggningstiderna
och äventyrar medborgarnas rättssäkerhet.
Det bör noga övervagas att det inte uppstår "flaskhalsar" i
rättsprocesserna på grund av att arbetsbördan
hos olika myndigheter och de resurser som tilldelats dem varierar.
Det här innebär att man särskilt tryggar
verksamhetsförutsättningarna för de domstolar
och andra enheter för rättsvård som är
mest belastade.
På basis av erhållen utredning är
ett av syftena med datasystemreformen att förbättra
förutsättningarna för arbete. Till exempel är
det möjligt att på ett modernt sätt effektivisera
arbetet genom ett gemensamt ärendehanteringssystem för åklagarväsendet
och allmänna domstolar (AIPA). Polisen håller
samtidigt på att ersätta sitt eget system med
ett nytt datasystem, Vitja. Dessa system behövs för
att garantera verksamheten och klienternas rättssäkerhet.
Det är viktigt att resurserna för och ett välplanerat
genomförande av projekten tryggas så snabbt som
möjligt. Dessutom ska man se till att systemen är kompatibla.
Brottspåföljdsmyndigheten
Enligt erhållen utredning är situationen särskilt svår
för Brottspåföljdsmyndigheten där
det pågående anpassningsprogrammet inte räcker
till för att balansera verksamheten under ramperioden.
Brottspåföljdsmyndighetens lokalvision och lokalplan
som blev färdiga hösten 2013 måste justeras
i och med rambeslutet. Det också i regeringsprogrammet
inskrivna målet att frångå cellerna utan
toalett kan inte genomföras, eftersom det i rambeslutet
inte beviljades tilläggsanslag för ombyggnad av
fängelset i Tavastehus. Utskottet anser att det är
en ovälkommen utveckling (se LaUU 12/2013
rd, LaUU 6/2013 rd).
Utskottet erinrar om det som sades i det föregående
rambeslutet (SRR 3/2013 rd): "Projekt för
ombyggnad av fängelserna i S:t Michel och Helsingfors genomförs,
liksom en del av ombyggnaden av fängelset i Tavastehus,
och projekten beviljas under ramperioden tilläggsfinansiering
på 5,2 miljoner euro." Dessutom lades fängelset
i Fredrikshamn ner i början av 2013 på basis av
ett tidigare rambeslut. Utskottet anser att de tidigare besluten
om fängelsernas ombyggnadsprojekt och fängelsenätets
omfattning inte ska ändras, åtminstone inte på något
nämnvärt sätt.
De nya anslagsminskningarna torde till stor del drabba personalen,
vilket på grund av verksamhetens natur har en direkt effekt
på arbetets innehåll. De ständiga personalnedskärningarna försvårar
genomförandet av brottspåföljderna, vilket
baserar sig framförallt på växelverkan mellan
människorna och övervakning som utförs
av människor.
I genomförandet av fängelsestraff och samhällspåföljder
ser man till att genomförandet är säkert,
tillförlitligt och tryggt. Förutsättningarna
för ett liv fritt från brott för dem
som avtjänar straff förbättras och risken
för att göra sig skyldig till nya brott minskas.
Lagutskottet understryker att en alltför kraftig nedskärning
av Brottspåföljdsmyndighetens resurser kan avspegla
sig i säkerheten i samhället.
Rättspolitisk forskning
I samband med totalreformen av statens forskningsinstitut och
forskningsfinansiering sammanslås Rättspolitiska
forskningsinstitutet med Helsingfors universitet vid ingången
av 2015. Lagutskottet har upprepade gånger i sina utlåtanden
betonat den rättspolitiska forskningens betydelse som stöd
för lagberedningen men också för utvärderingen
av ändringar i lagstiftningen.
Lagutskottet anser att resurserna för Rättspolitiska
forskningsinstitutet ska stärkas på det sätt som
beslutats i statsrådets principbeslut om en totalreform
av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering (5.9.2013).
I anslutning till detta understryker utskottet att när
institutet sammanslås med Helsingfors universitet ska en sådan
organisatorisk och finansiell struktur skapas att institutet får
behålla sina resurser för kriminologisk och rättspolitisk
forskning i sin helhet.