Motivering

I planen för de offentliga finanserna uppgår anslagen för justitieministeriets förvaltningsområde i medeltal till 897 miljoner euro per år under ramperioden 2015—2018. Jämfört med årets anslagsnivå är besparingarna under ramperioden uppskattningsvis 40,7 miljoner euro 2018. Av denna summa utgör nya besparingar enligt beräkningarna 24,4 miljoner euro, medan andelen tidigare beslutade besparingar som ska inledas först 2015 är 8,8 miljoner euro. Vidare ingår besparingar på 7,5 miljoner euro som uppstår på grund av att de tilläggsanslag som anvisats under de senaste åren upphör.

Lagutskottet fokuserar i sitt utlåtande på de resurser som finns att tillgå för rättsvård, straffverkställighet och rättpolitisk forskning. Utskottet känner på de grunder som anförs nedan dock särskild oro för finansieringen av straffverkställigheten.

Allmänt i relation till justitieministeriets förvaltningsområde

Inom justitieministeriets förvaltningsområde har anslagsläget varit ansträngt redan länge och stramas ytterligare åt i ljuset av rambeslutet. Det finansiella underskottet och nedskärningsbehovet är i högsta grad oroväckande för rättsväsendet, eftersom det handlar om statliga kärnfunktioner som bör kunna finansieras också under ekonomiskt kärva tider. Med tanke på att personalutgifterna utgör 75—85 procent av förvaltningsområdets kostnader, leder sparkravet oundvikligen till nedskärningar i personalnumerären.

På det hela taget är det enligt utskottet klart att bantningen av anslagsnivån förutsätter nödvändigtvis som motvikt sådana reformer i strukturen och verksamheten som minskar finansieringsbehovet. Det väsentliga är vilken volym och art resurserna för handläggningen håller i förhållande till ärendenas svårighetsgrad. I rättsvården spelar en rätt avvägd satsning och tryggad kvalitet en viktig roll med tanke på rättssäkerhetens innehåll och en rationell allokering av resurserna.

De centrala projekten under planperioden för rättsväsendets del hänför sig till det reformprogram för rättsvården som sträcker sig fram till 2025 (Reformprogram för rättsvården 2013—2025, Betänkanden och utlåtanden 16/2013) och de riktlinjer som utgår från programmet. Syftet är att i ett hårdare ekonomisk läge trygga rättsskyddet. Hälften av programmets närmare 60 projekt startades i fjol.

Enligt utredning till utskottet utarbetades reformprogrammet i en situation där de besparingar som man kunde räkna med inom justitieministeriets förvaltningsområde under de närmaste åren var uppskattningsvis cirka hälften av dem som statsrådets redogörelse innebär om den realiseras. Därför anser lagutskottet att det gäller att snabbt överväga om det finns behov att komplettera reformprogrammet. Enligt inkommen utredning verkar det varken i reformprogrammet eller i övrigt finnas speciellt många lagstiftnings- eller andra projekt som kan antas minska myndigheternas arbete. Också i det avseendet understryker utskottet att det brådskar med att genomföra projekten i reformprogrammet.

Som en positiv faktor noterar utskottet attämbetsverkens omkostnadsmoment i planen för de offentliga finanserna årligen utökas med ett kalkylmässigt tillägg som motsvarar indexförhöjningen av utgifterna för lokaler. Generellt sett fäster utskottet uppmärksamhet vid att hyreskontrakten för justitieförvaltningens lokaler är långfristiga och att villkoren är osmidiga, vilket gör det svårt att genomföra nödvändiga lokalförnyelser och nå besparingar (se LaUB 2/2013 rd).

Åklagar-och domstolsväsendet och annan rättsvård

Redogörelsen konstaterar att för åklagarväsendets verksamhet är det väsentligt att effektivisera förundersökningssamarbetet, främja ibruktagandet av ett försnabbat rättegångsförfarande och göra beslutspraxisen mera enhetlig. Enligt utredning till utskottet är målen uppenbarligen värda understöd men i och med ramuppgörelsen verkar de vara svåra att uppnå.

Redogörelsen nämner att det i reformprogrammet för rättsvård har föreslagits att ett domstolsverk inrättas för att sköta domstolsadministrationen. Fördelarna och nackdelarna med att inrätta ett domstolsverk och kostnadseffekterna av inrättandet utreds. Lagutskottet anser att en sådan utredning är motiverad men konstaterar utifrån inkommen utredning att det är uppenbart att den föreslagna reformen snarare ökar än minskar rättsväsendets utgifter. På sikt kan dock situationen vara en annan.

På det hela taget uttrycker utskottet sin oro för att de planerade nedskärningarna i rättsvården är så betydande att de förlänger handläggningstiderna och äventyrar medborgarnas rättssäkerhet. Det bör noga övervagas att det inte uppstår "flaskhalsar" i rättsprocesserna på grund av att arbetsbördan hos olika myndigheter och de resurser som tilldelats dem varierar. Det här innebär att man särskilt tryggar verksamhetsförutsättningarna för de domstolar och andra enheter för rättsvård som är mest belastade.

På basis av erhållen utredning är ett av syftena med datasystemreformen att förbättra förutsättningarna för arbete. Till exempel är det möjligt att på ett modernt sätt effektivisera arbetet genom ett gemensamt ärendehanteringssystem för åklagarväsendet och allmänna domstolar (AIPA). Polisen håller samtidigt på att ersätta sitt eget system med ett nytt datasystem, Vitja. Dessa system behövs för att garantera verksamheten och klienternas rättssäkerhet. Det är viktigt att resurserna för och ett välplanerat genomförande av projekten tryggas så snabbt som möjligt. Dessutom ska man se till att systemen är kompatibla.

Brottspåföljdsmyndigheten

Enligt erhållen utredning är situationen särskilt svår för Brottspåföljdsmyndigheten där det pågående anpassningsprogrammet inte räcker till för att balansera verksamheten under ramperioden. Brottspåföljdsmyndighetens lokalvision och lokalplan som blev färdiga hösten 2013 måste justeras i och med rambeslutet. Det också i regeringsprogrammet inskrivna målet att frångå cellerna utan toalett kan inte genomföras, eftersom det i rambeslutet inte beviljades tilläggsanslag för ombyggnad av fängelset i Tavastehus. Utskottet anser att det är en ovälkommen utveckling (se LaUU 12/2013 rd, LaUU 6/2013 rd).

Utskottet erinrar om det som sades i det föregående rambeslutet (SRR 3/2013 rd): "Projekt för ombyggnad av fängelserna i S:t Michel och Helsingfors genomförs, liksom en del av ombyggnaden av fängelset i Tavastehus, och projekten beviljas under ramperioden tilläggsfinansiering på 5,2 miljoner euro." Dessutom lades fängelset i Fredrikshamn ner i början av 2013 på basis av ett tidigare rambeslut. Utskottet anser att de tidigare besluten om fängelsernas ombyggnadsprojekt och fängelsenätets omfattning inte ska ändras, åtminstone inte på något nämnvärt sätt.

De nya anslagsminskningarna torde till stor del drabba personalen, vilket på grund av verksamhetens natur har en direkt effekt på arbetets innehåll. De ständiga personalnedskärningarna försvårar genomförandet av brottspåföljderna, vilket baserar sig framförallt på växelverkan mellan människorna och övervakning som utförs av människor.

I genomförandet av fängelsestraff och samhällspåföljder ser man till att genomförandet är säkert, tillförlitligt och tryggt. Förutsättningarna för ett liv fritt från brott för dem som avtjänar straff förbättras och risken för att göra sig skyldig till nya brott minskas. Lagutskottet understryker att en alltför kraftig nedskärning av Brottspåföljdsmyndighetens resurser kan avspegla sig i säkerheten i samhället.

Rättspolitisk forskning

I samband med totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering sammanslås Rättspolitiska forskningsinstitutet med Helsingfors universitet vid ingången av 2015. Lagutskottet har upprepade gånger i sina utlåtanden betonat den rättspolitiska forskningens betydelse som stöd för lagberedningen men också för utvärderingen av ändringar i lagstiftningen.

Lagutskottet anser att resurserna för Rättspolitiska forskningsinstitutet ska stärkas på det sätt som beslutats i statsrådets principbeslut om en totalreform av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering (5.9.2013). I anslutning till detta understryker utskottet att när institutet sammanslås med Helsingfors universitet ska en sådan organisatorisk och finansiell struktur skapas att institutet får behålla sina resurser för kriminologisk och rättspolitisk forskning i sin helhet.