Riksdagsgrupperna

Riksdagsledamöterna bildar riksdagsgrupper efter partitillhörighet. Grupperna fyller en central funktion i det praktiska riksdagsarbetet. Varje grupp väljer ett presidium och eventuellt andra organ.

Lagen förpliktar inte ledamöter att ansluta sig till en riksdagsgrupp, men som regel brukar alla ledamöter arbeta i den riksdagsgrupp som företräder deras parti.

Riksdagsgruppen formulerar ståndpunkter till aktuella ärenden i riksdagen

På riksdagsgruppernas möten diskuteras aktuella politiska frågor och då kan gruppen också fatta beslut om sin ståndpunkt i ett ärende som behandlas i riksdagen. Gruppens arbetsutskott eller presidium bereder de ärenden som ska behandlas på gruppmötet.

Ofta lägger gruppordföranden fram ett förslag som diskussionsunderlag och efter diskussion beslutar man om ärendet. Om gruppen inte kan enas kring en gemensam ståndpunkt kan den rösta i frågan. Men grupperna eftersträvar oftast ett enhälligt beslut. Riksdagsgrupperna sammanträder vanligen på torsdagar.

Riksdagsgrupperna indelas i regeringsgrupper och  oppositionsgrupper

Bland riksdagsgrupperna finns dels sådana som hör till regeringsblocket, dels sådana som hör till oppositionen.  Regeringsgrupperna ställer sig bakom regeringens propositioner men föreslår också ofta ändringar i dem under utskottsbehandlingen. Utskotten består av företrädare för både regeringspartierna och oppositionsgrupperna.

Oppositionsgrupperna har en viktig roll i demokratin: de gör en kritisk granskning av regeringens åtgärder, lägger fram alternativ och kräver att ministrarna motiverar regeringens beslut.

Starkare roll för riksdagsgrupperna

Riksdagsgrupperna har ett presidium som styr gruppernas arbete och bl.a. förhandlar om gruppens ståndpunkter med ledningen för de övriga partiernas riksdagsgrupper. Riksdagsgruppens arbete bestäms i hög grad av om den hör till regeringsblocket eller oppositionen.

Tack vare riksdagsgrupperna är beslutsprocesserna i riksdagen flexibla och smidiga. På senare år har riksdagsgrupperna de facto fått en starkare roll. Riksdagsgrupperna har funnits ända sedan Finland fick en enkammarlantdag (senare enkammarriksdag). Däremot befästes deras roll som politiska aktörer i lagstiftningen först i 2000 års grundlag.

​Riksdagsgruppernas storlek valperioden 2019-2022:

Socialdemokratiska riksdagsgruppen 40 riksdagsledamöter
Sannfinländska riksdagsgruppen        38
Samlingspartiets riksdagsgrupp          38
Centerns riksdagsgrupp                      31
Gröna riksdagsgruppen                       20
Vänsterförbundets riksdagsgrupp       16
Svenska riksdagsgruppen                   10
Kristdemokratiska riksdagsgruppen      5
Liike Nyt-rörelsens riksdagsgrupp         1
Riksdagsgruppen Makten tillhör folket​  1