Finlands delegation i Europarådet

Europarådet bildades 1949 och är den äldsta och största politiska samarbetsorganisationen i Europa. Rådet växte fram i ett efterkrigstida Europa som strävade efter att säkerställa stabilitet och välfärd för att undvika nya konflikter. Finland blev medlem 1989. Europarådets viktigaste organ är ministerkommittén och den parlamentariska församlingen. Församlingen, som utgörs av parlamentariker från medlemsländerna, lägger fram motioner och rekommendationer som ministerkommittén sedan tar ställning till.

De tio länder som undertecknade Europarådets stadga var övertygade om att det går att befästa enigheten i Europa genom att stärka de europeiska värderingarna och skapa gemensamma rättsnormer. Antalet medlemsländer är i dag 47. Av de europeiska länderna är det endast Vitryssland som ännu står utanför. Europarådet har genom åren bland annat upprättat 200 europeiska konventioner inom olika sektorer.

Europarådets viktigaste insatsområden är mänskliga rättigheter, rättsligt samarbete, samarbete inom utbildning, bildning och kultur, social- och hälsovårdsfrågor samt miljösamarbete. I och med den snabba utvidgningen av Europarådet som inleddes 1989 har verksamheten allt mer fokuserats på att värna organisationens grundläggande värderingar: de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen.

I den parlamentariska församlingen representeras Finland av fem av riksdagen valda riksdagsledamöter samt deras ersättare. Delegationen lämnar årligen en berättelse till riksdagen om sin verksamhet.

Församlingen sammanträder fyra gånger om året

Europarådets parlamentariska församling behandlar aktuella frågor och lägger fram initiativ, som sedan ligger till grund för ministerkommitténs beslut. Det är församlingen som tagit initiativ till de viktigaste konventionerna, däribland Europakonventionen (1950) och den europeiska sociala stadgan (1961). Debatterna i församlingen och rapporter och undersökningar har resulterat i att medlemsländerna ändrat sin nationella lagstiftning om bl.a. familj- och civilrätt, förvaltningsrätt, konsumentskyddsfrågor, bestämmelserna om försöksdjur, minoritetsrättigheter samt drog- och alkoholpolitik.
 
Den parlamentariska församlingen sammanträder fyra gånger per år, i januari, april, juni och september, till en veckolång session. Sessionerna hålls på Europarådets huvudkontor i Strasbourg, det s.k. Europapalatset (Palais de l'Europe). I början av sessionsperioden i januari väljer församlingen en president (talman) och 19 vice presidenter och tillsätter tio utskott. Presidenten, vice presidenterna och ordförandena för de politiska grupperingarna bildar församlingens presidium. Ledamöternas verksamhetsperiod börjar med en inledande session i januari och avslutas med den inledande sessionen året därpå.

Den parlamentariska församlingen har tio fackutskott. De behandlar bl.a. följande ämnesområden: politik, ekonomi- och utvecklingsfrågor, social-, hälsovårds- och familjefrågor, juridiska frågor inklusive mänskliga rättigheter, kultur, vetenskap och utbildning, miljö- och jordbruk, emigration och migration, flyktingar, befolkningsfrågor, jämställdhet mellan könen, Europarådets procedurfrågor samt granskning av medlemsländernas uppfyllande av sina åtaganden (det s.k. granskningsutskottet).
 
Församlingens president och vice presidenter bildar tillsammans med de politiska grupperingarnas ordföranden presidiet (den s.k. byrån). Det ständiga utskottet (Standing Committee) består av församlingens presidium samt fackutskottens, partigruppernas och de nationella delegationernas ordföranden och det sammanträder minst tre gånger per år. Ständiga utskottet fattar beslut då församlingen inte är samlad, alltså mellan sessionerna. Representanter för den parlamentariska församlingen och Europarådets beslutande organ, ministerkommittén, sammanträder i en gemensam kommitté (Joint Committee).
 
Finlands delegation har en ordinarie medlem och en suppleant i nio utskott och i deras underutskott. Dessutom har Finland två representanter i granskningsutskottet. Finlands delegation besluter inom sig om ledamots- och suppleantplatserna i utskotten.

Engelska och franska är de officiella språken i Europarådet. Europarådets huvudkontor samt ett sekretariat med 1 300 tjänstemän finns i Strasbourg i Frankrike.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och människorättskommissarien

Europadomstolen inledde sitt arbete 1959 och ser i sista hand till att medlemsstaterna följer förpliktelserna i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Domstolen kan inte handla på eget initiativ utan endast på uppmaning av en enskild person, grupp eller stat. Man kan anmäla myndigheter i ett land och deras agerande (t.ex. en domstol eller en administrativ myndighet) till domstolen. Europadomstolen kan alltså inte undersöka klagomål mot privatpersoner, organisationer eller företag.

Sedan 1999 har Europarådet haft en kommissarie för de mänskliga rättigheterna. Kommissarien väljs av församlingen på förslag av ministerkommittén för en mandatperiod på sex år. Kommissarien reser runt i medlemsländerna och studerar hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses och lämnar vid behov rekommendationer till regeringarna. Kommissarien kan inte ta emot enstaka klagomål, utan de skall ställas till Europadomstolen.

Ordförandeskapet för ministerkommittén roterar

Regeringarna styr Europarådets arbete genom dess beslutande organ, ministerkommittén. Kommittén består av medlemsländernas utrikesministrar och sammanträder två gånger om året, i maj och i november. Ministrarnas ställföreträdare, cheferna för de ständiga representationerna i Europarådet, sammanträder varje vecka.

Ministerkommittén besluter bl.a. om Europarådets budget, om upptagande av nya medlemmar och om huvudlinjerna för Europarådets politik och verksamhet. Ordförandeskapet i ministerkommittén roterar i alfabetisk ordning mellan länderna med sex månaders intervaller. Ordföranden representerar Europarådet i andra internationella sammanhang.