​Arenor för påverkan

Centrala påverkansmetoder i en direkt demokrati är medborgar- och invånarinitiativ, europeiska medborgarinitativ och folkomröstningar. Även olika organisationer, t.ex. partier, erbjuder påverkansmöjligheter. Man kan också lyfta fram ett ärende i den offentliga debatten, där den kan bli föremål för politiskt beslutsfattande.

Initiativrätt

Medborgarinitiativ

En grupp på minst femtiotusen röstberättigade finska medborgare har rätt att lägga fram ett initiativ till lagstiftning för riksdagen.

Ett medborgarinitiativ kan innehålla antingen ett lagförslag eller ett förslag till lagberedning. Initiativet kan också handla om att en gällande lag ska ändras eller hävas. Om ett initiativ läggs fram i form av ett lagförslag ska det innehålla en författningstext. Initiativet ska vara inriktat på en helhet och det ska alltid inbegripa en motivering.

Innan du lägger fram ett medborgarinitiativ bör du läsa den gällande lagstiftningen och guiden Lainkirjoittajan opas (på finska).

Invånarinitiativ

Enligt 23 § i kommunallagen har kommuninvånarna rätt att komma med initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagarna ska informeras om de åtgärder som vidtagits med anledning av ett initiativ. Fullmäktige ska minst en gång om året underrättas om de initiativ som har tagits i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen.

Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigade invånare, ska frågan tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att den väcktes.

Europeiskt medborgarinitiativ

Ett europeiskt medborgarinitiativ är ett sätt att be Europeiska kommissionen utarbeta ett lagförslag i en fråga som hör till något av EU:s befogenhetsområden. Exempel på sådana områden är miljöskydd, jordbruk, trafik och folkhälsan.

För att ett medborgarinitiativ ska kunna läggas fram måste en medborgarkommission grundas. Kommissionen ska bestå av minst 7 EU-medborgare, som är bosatta i minst 7 olika EU-länder. Medlemmarna i medborgarkommissionen ska vara tillräckligt gamla för att ha rätt att rösta i val till Europaparlamentet. Medborgarinitiativet ska undertecknas av sammanlagt minst en miljon medborgare som bor i minst 7 olika EU-länder (då EU består av 28 medlemsstater). Ett visst antal medborgare i varje land ska underteckna initiativet för att det ska godkännas. 

Kommissionen behandlar initiativet grundligt. Inom tre månader efter det att initiativet har lämnats in händer detta:

• Kommissionen träffar organisatörerna så att de kan förklara närmare vad initiativet går ut på.
• Organisatörerna får möjlighet att presentera sitt initiativ vid en offentlig utfrågning i Europaparlamentet.
• Kommissionen ger ett officiellt svar där den förklarar vilka åtgärder som eventuellt kommer att föreslås med anledning av initiativet och varför. Om inga åtgärder kommer att vidtas ska även detta motiveras.

Svaret ges i form av ett meddelande. Ett meddelande är ett offentligt dokument som godkänts av EU-kommissionärerna och som offentliggörs på alla officiella EU-språk.
Kommissionen är inte skyldig att utarbeta ett lagförslag på basis av ett medborgarinitiativ. Om kommissionen bestämmer sig för att bereda ett lagförslag startar den normala lagstiftningsprocessen: kommissionen lägger fram sitt lagförslag för de lagstiftande institutionerna (Europaparlamentet och rådet, eller i vissa fall endast rådet). Lagen träder i kraft endast om de lagstiftande institutionerna godkänner förslaget.

​Folkomröstningar

De folkomröstningar som förrättas i Finland är rådgivande.

Statlig folkomröstning

Enligt 53 § i grundlagen ska beslut om att ordna rådgivande statlig folkomröstning och om de alternativ som ska föreläggas de röstande fattas genom lag. Två folkomröstningar har ordnats i Finland. En omröstning om att häva förbudslagen ordnades 29–30.12.1931, och 16.10.1994 gällde omröstningen Finlands medlemskap i Europeiska unionen.

Kommunal folkomröstning

Lagstiftningen om rådgivande kommunala folkomröstningar trädde i kraft 1.8.1990. 656/1990. Största delen av de folkomröstningar som har ordnats har gällt en kommunsammanslagning. Enligt kommunlagen är det fullmäktige som fattar beslut om kommunal folkomröstning. Även en grupp som motsvarar 5 % av alla röstberättigade kommuninvånare kan lägga fram ett initiativ om folkomröstning.

​Partier, intresseorganisationer och medborgarorganisationer

Partier

Ett parti är per definition en registrerad förening som införts i partiregistret. Ett parti som införs i partiregistret ska ha ett allmänt program. Av programmet ska framgå utifrån vilka centrala principer och mål partiet vill påverka samhället och det politiska beslutsfattandet. Ett parti som inte har fått någon av sina kandidater invald i riksdagen i två på varandra följande riksdagsval avförs ur registret. Partiregistret förs av justitieministeriet. Bestämmelser om partiernas verksamhet finns i partilagen.

I en representativ demokrati kan medborgarna delta i den statliga och kommunala verksamheten genom partier, eftersom partierna (och valmansföreningarna) ställer upp kandidater för val. Partierna erbjuder olika program-, verksamhets- och personalternativ, bland vilka medborgarna kan välja det som tilltalar dem. I riksdagen bildar riksdagsledamöterna partivisa riksdagsgrupper.

Intresse- och medborgarorganisationer

Intresseorganisationerna bevakar sina medlemmars intressen. Ekonomiska intresseorganisationer förhandlar både sinsemellan och med representanter för statsmakten om samordningen av sina intressen. Det finns t.ex. arbetsmarknadsorganisationer för både arbetstagarna, såsom FFC, och arbetsgivarna, såsom Finlands Näringsliv (EK).
Medborgarorganisationerna erbjuder en organiserad arena där medborgarna kan påverka och delta, och de kan därmed kanske anses vara de enklast identifierbara aktörerna i medborgarsamhället. Till organisationernas centrala uppgifter hör att påverka i samhället och att förmedla medlemmarnas behov och sakkännedom
till beredningen och beslutsfattandet. När medborgarna hörs i samband med beredningen av författningar sker det bl.a. via medborgarorganisationerna.

Den offentliga debatten

Grundlagen garanterar var och en yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta.

Den offentliga debatten har stor politisk betydelse. Via den kan man offentliggöra frågor så att de kan bli föremål för det politiska beslutsfattandet. Typiska arenor för den offentliga debatten är bl.a. medierna och nuförtiden också i allt högre grad de sociala medierna.

De sociala medierna skapar möjligheter till en ny typ av kommunikation och växelverkan mellan politikerna och medborgarna som är oberoende av såväl partiorganisationerna som medierna. De sociala medierna stärker medborgarnas rätt att skicka och ta emot information utan att någon i förväg hindrar detta. Också tröskeln till att uttrycka sina åsikter och visa sitt understöd har blivit avsevärt lägre.

Diskussioner förs i många riktningar: medborgare emellan, gemenskaper emellan, makthavare och medborgare emellan - både globalt och lokalt.

​Adresser, bojkotter och demonstrationer

 Med adress eller petition avses en politisk resolution som undertecknats av flera personer. Det viktigaste syftet med en adress är att lyfta fram en fråga i den offentliga debatten så att beslutsfattarna får vetskap om den.

Varje medborgare har rätt att ensam eller tillsammans med andra lämna in en petition till Europaparlamentet. Genom en petition kan man framföra en enskild begäran eller observation eller ett klagomål till Europaparlamentet gällande tillämpningen av EU-rätten eller uppmana parlamentet att ta ställning till en viss fråga. Denna typ av petitioner ger Europaparlamentet en möjlighet att ingripa i fall där till exempel en medlemsstat, lokal myndighet eller annan institution kränker en EU-medborgares rättigheter.

En bojkott innebär att man vägrar att köpa, sälja eller på annat sätt befatta sig med någon, ofta i ekonomiskt avseende. Syftet med en bojkott är i allmänhet att tvinga objektet i fråga att ändra sitt beteende, till exempel ett affärsverksamhetssätt som betraktas som omoraliskt ellet orättvist. Ekonomiska sanktioner är ett mellanstatligt sätt att påverka ett annat lands verksamhet.

Enligt grundlagen har var och en rätt att utan tillstånd anordna sammankomster och demonstrationer samt att delta i sådana. Syftet med lagen om sammankomster är att trygga möjligheten att utöva mötesfriheten som garanteras i grundlagen och att med nödvändiga bestämmelser i anknytning till ordning styra ordnandet av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.