Demonstration.Klimatdemonstration utanför Riksdagshuset i mars 2019. Foto: Riksdagen.

​Arenor för påverkan

Centrala påverkansmetoder i en direkt demokrati är medborgar- och invånarinitiativ, europeiska medborgarinitiativ och folkomröstningar. Även olika organisationer, t.ex. partier, erbjuder påverkansmöjligheter. Man kan också lyfta fram en fråga i den offentliga debatten, där den kan gå vidare till politiskt beslutsfattande.

Påverka genom initiativ

Medborgarinitiativ, som påverkar lagstiftningen, är den mest välkända och oftast använda formen av initiativ. Mindre kända och mindre använda är europeiska medborgarinitiativ som påverkar Europeiska unionens lagstiftning, invånarinitiativ som påverkar kommunens verksamhet och initiativ till kommunal folkomröstning.

Medborgarinitiativ

Minst 50 000 röstberättigade finska medborgare har rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. 

Ett medborgarinitiativ kan innehålla antingen ett lagförslag eller ett förslag om att lagberedning ska inledas. Initiativet kan innehålla ett förslag till att en gällande lag ska ändras eller upphävas. Om initiativet innehåller ett lagförslag måste det också innehålla själva författningstexten. Ett initiativ får inte innehålla olika slags ärenden och det måste alltid motiveras. Det ska gälla en fråga som hör till riksdagens lagstiftningsbehörighet.

På medborgarinitiativ.fi kan man skapa ett medborgarinitiativ, understöda initiativ och bläddra bland initiativ. Det är lika viktigt att understöda medborgarinitiativ som att skapa nya.

Innan man börjar på ett medborgarinitiativ kan det vara lönt att sätta sig in i uppdaterad lagstiftning. Det är också bra att ögna igenom handboken Lainkirjoittajan opas, även om lagen om medborgarinitiativ inte ställer så stora krav på form och innehåll i medborgarinitiativ.

Webbtjänster

Europeiskt medborgarinitiativ

Ett europeiskt medborgarinitiativ är ett sätt att be Europeiska kommissionen utarbeta ett förslag till rättsakt i en fråga som hör till något av EU:s befogenhetsområden. Exempel på sådana områden är miljöskydd, jordbruk, trafik och folkhälsa. 

För att ett medborgarinitiativ ska kunna läggas fram måste en medborgarkommission grundas. Kommissionen ska bestå av minst 7 EU-medborgare, som är bosatta i minst 7 olika EU-länder. Medlemmarna i medborgarkommissionen ska vara tillräckligt gamla för att ha rätt att rösta i val till Europaparlamentet. Medborgarinitiativet ska undertecknas av sammanlagt minst en miljon medborgare som bor i minst 7 olika EU-länder (då EU består av 27 medlemsstater). Ett visst antal medborgare i varje land ska underteckna initiativet för att det ska godkännas. 

Kommissionen behandlar initiativet ingående. Sex månader efter det att initiativet mottagits meddelar kommissionen om den har för avsikt att vidta åtgärder och, om så är fallet, vilken typ av åtgärder. Kommissionen ger svaret i form av ett meddelande. Ett meddelande är ett offentligt dokument som godkänts av EU-kommissionärerna och som offentliggörs på alla officiella EU-språk.

Kommissionen är inte skyldig att lägga fram ett lagstiftningsförslag på grundval av ett medborgarinitiativ. Om kommissionen bestämmer sig för att bereda ett förslag till rättsakt startar den normala lagstiftningsprocessen: kommissionen lägger fram sitt förslag för de lagstiftande institutionerna (Europaparlamentet och rådet, eller i vissa fall endast rådet). Rättsakten träder i kraft endast om de lagstiftande institutionerna godkänner förslaget. 

Minimiantal undertecknare som krävs i olika EU-länder.

Webbtjänster

Invånarinitiativ

Enligt 23 § i kommunallagen har kommuninvånarna rätt att komma med initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagaren ska informeras om de åtgärder som vidtagits med anledning av initiativet. Fullmäktige ska minst en gång om året underrättas om de initiativ som har tagits i frågor som hör till dess behörighet och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen.

Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigade invånare, ska frågan tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att den väcktes.

Webbtjänster

Initiativ till kommunal folkomröstning

Initiativ till en folkomröstning kan tas av minst fyra procent av de kommuninvånare som fyllt 15 år. Fullmäktige ska utan dröjsmål avgöra om en folkomröstning enligt initiativet ska ordnas.

Webbtjänster

Folkomröstningar

I Finland är folkomröstningar rådgivande.

Statlig folkomröstning

Enligt 53 § i grundlagen ska beslut om att ordna rådgivande statlig folkomröstning och om de alternativ som ska föreläggas de röstande fattas genom lag. Två folkomröstningar har ordnats i Finland: En omröstning om att upphäva förbudslagen ordnades 29–30.12.1931 och 16.10.1994 gällde omröstningen Finlands medlemskap i Europeiska unionen.

Webbtjänster

Kommunal folkomröstning

Lagstiftningen om rådgivande kommunala folkomröstningar trädde i kraft 1.8.1990. Största delen av de folkomröstningar som har ordnats har gällt en kommunsammanslagning. Enligt kommunallagen är det fullmäktige som fattar beslut om kommunal folkomröstning. Även en grupp som motsvarar 5 % av alla röstberättigade kommuninvånare kan lägga fram ett initiativ om folkomröstning.

Webbtjänster

Partier, intresseorganisationer och frivilligorganisationer

Partier

Ett parti definieras som en registrerad förening som införts i partiregistret. Ett parti som införts i partiregistret ska ha ett allmänt program. Av programmet ska framgå utifrån vilka centrala principer och mål partiet vill påverka samhället och det politiska beslutsfattandet. Ett parti som inte har fått någon av sina kandidater invald i riksdagen i två på varandra följande riksdagsval avregistreras. Partiregistret förs av justitieministeriet. Bestämmelser om partiernas verksamhet finns i partilagen.

I en representativ demokrati kan medborgarna delta i den statliga och kommunala verksamheten genom partier, eftersom partierna (och valmansföreningarna) ställer upp kandidater för val. Partierna erbjuder olika program-, verksamhets- och personalternativ, bland vilka medborgarna kan välja det som tilltalar dem. I riksdagen bildar riksdagsledamöterna partivisa riksdagsgrupper.

Webbtjänster

Intresseorganisationer och frivilligorganisationer

Intresseorganisationerna bevakar sina medlemmars intressen. Ekonomiska intresseorganisationer förhandlar både sinsemellan och med representanter för statsmakten om samordningen av sina intressen. Det finns t.ex. arbetsmarknadsorganisationer för både arbetstagarna, såsom FFC, och arbetsgivarna, såsom Finlands Näringsliv (EK).

Frivilligorganisationerna erbjuder en organiserad arena där medborgarna kan påverka och delta, och de kan därmed kanske anses vara de enklast identifierbara aktörerna i det civila samhället. Till organisationernas viktigaste uppgifter hör att påverka i samhället och att förmedla expertis och information till beredning och beslutsprocesser om medlemmarnas behov. När allmänheten får komma med synpunkter i samband med beredningen av författningar sker det bl.a. via frivilligorganisationerna.

Webbtjänster

Offentlig debatt

Enligt grundlagen har var och en yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. 

Den offentliga debatten har stor politisk betydelse. Via den kan man offentliggöra frågor så att de kan bli föremål för politiskt beslutsfattande. Typiska arenor för den offentliga debatten är bl.a. medierna och nuförtiden också i allt högre grad de sociala medierna.

De sociala medierna skapar möjligheter till en ny typ av kommunikation och samverkan mellan politiker och medborgare som är oberoende av såväl partiorganisationer som medier. De sociala medierna stärker medborgarnas rätt att skicka och ta emot information utan att någon i förväg hindrar detta. Också tröskeln för att uttrycka sina åsikter och visa sitt understöd har blivit avsevärt lägre. 

Debatten går i många riktningar: bland allmänheten, grupper emellan, makthavare och medborgare emellan – både globalt och lokalt.

Webbtjänster

Adresser, bojkotter och demonstrationer

Med adress eller framställning avses en politisk vädjan med många undertecknare. Det viktigaste syftet med en adress är att lyfta fram en fråga i den offentliga debatten så att beslutsfattarna får vetskap om den.

Varje medborgare har rätt att ensam eller tillsammans med andra lämna in en framställning till Europaparlamentet. Genom en framställning kan man framföra en enskild begäran eller observation eller ett klagomål till Europaparlamentet gällande tillämpningen av EU-rätten eller uppmana parlamentet att ta ställning till en viss fråga. Denna typ av framställningar ger Europaparlamentet en möjlighet att ingripa om till exempel en medlemsstat, lokal myndighet eller annan institution kränker en EU-medborgares rättigheter.

En bojkott innebär att man vägrar att köpa, sälja eller på annat sätt befatta sig med någon, ofta i ekonomiskt avseende. Syftet med en bojkott är i allmänhet att tvinga objektet i fråga att ändra sitt beteende, till exempel företagsverksamhet som betraktas som omoralisk eller orättvis. Ekonomiska sanktioner är ett mellanstatligt sätt att påverka ett annat lands agerande.

Enligt grundlagen har var och en rätt att utan tillstånd i förväg anordna sammankomster och demonstrationer samt att delta i sådana. Syftet med lagen om sammankomster är att trygga möjligheten att utöva mötesfriheten enligt grundlagen och att med behövliga ordningsbestämmelser styra ordnandet av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Webbtjänster

​Guider

Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf har involvering av unga som en av sina viktigaste värderingar. I sin tjänst för demokratifostran och delaktighet (Demokratiakasvatus ja osallisuus) tillhandahåller organisationen expertstöd, besökaranföranden, webbutbildning och ett nätverk för starkare delaktighet. Organisationen erbjuder också nya metoder och modeller för att stödja de ungas kunskaper och färdigheter att påverka.

Demokrati och delaktighet är centrum för kunskap om kommunal demokrati.

Kommuner och städer har "Delta och påverka" som ett delområde på sina webbplatser. Ofta finns de här sidorna under menyn för förvaltning och beslutsprocesser. Exempelvis har Vasa stad under sidorna "Delta och påverka" information om påverkningskanalerna och det demokratiska beslutsfattandet.

Osallistu.fi finns till för dig som är intresserad av att delta och påverka. Webbplatsen (på finska) inspirerar och erbjuder information om olika sätt att delta och påverka lokalt.

Linjekartan för påverkaren har tre alternativ:
1) Jag vill påverka
2) Jag deltar inte
3) Jag är inte intresserad.
Du kan börja din resa till påverkarens värld efter eget val.