Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Valdagen för 2019 års riksdagsval är söndagen den 14 april 2019. Förhandsröstningen infaller i hemlandet mellan den 3 och 9 april 2019 och utomlands mellan den 3 och 6 april 2019.
De viktigaste datumen för 2019 års riksdagsval är :
Riksdagsvalets tidsplan på webbtjänsten Vaalit.fi. Tidsplaner för valdebatter och motsvarande evenemang kan du följa bland annat på Yles webbplats.
Grundläggande information om riksdagsvalet finns på webbtjänsten Vaalit.fi. Du kan till exempel kontrollera saker som dessa: vad är ett rösträttsregister, vilka är de nuvarande valkretsarna, hur förrättas val och hur räknas resultatet.
I riksdagsval är Finland indelat i 13 valkretsar enligt landskapsindelningen. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna verkställs på grund av antalet finska medborgare i valkretsen i fråga i förhållande till det totala antalet finska medborgare som är bosatta i Finland sex månader före valdagen. I landskapet Ålands valkrets väljs dock alltid en enda riksdagsledamot.
Valkretsarna i Kymmene och södra Savolax slogs samman i början av september 2013 till Sydöstra Finlands valkrets. Valkretsarna i norra Savolax och norra Karelen slogs samman till Savolax-Karelens valkrets. Ändringen tillämpades för första gången vid 2015 års riksdagsval. Syftet med reformen var att förbättra riksdagsvalets proportionalitet genom mer jämnstora valkretsar.
Den högsta valmyndigheten vid riksdagsvalet är justitieministeriet, som har det övergripande ansvaret för valet. Ministeriet koordinerar valberedningsarbetet och ger valanvisningar till andra myndigheter. Dessutom ska ministeriet driva och utveckla valdatasystemet (VAT).
Andra valmyndigheter är valkretsnämnderna, kommunernas centralvalnämnder, valnämnderna, valbestyrelserna, valförrättarna på förhandsröstningsställena i hemlandet, valförrättare vid hemmaröstning, valförrättarna vid beskickningarna och finska fartyg, befolkningsregistercentralen och magistraterna samt utrikesministeriet.
Störst och mest omfattande av kandidattestesten för 2019 års riksdagsval är de som tillhandahålls av de stora mediehusen Yle, MTV, Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat. Vissa landsortstidningar har egna kandidattest, även om kandidattesten i många landsortstidningar använder samma uppsättning på fem frågor, till exempel Keskisuomalainen. Organisationernas kandidattest fokuserar på frågor som de själva är engagerade i. De ungas valmaskin tar exempelvis främst upp frågor som är angelägna för ungdomar.
I kandidattesten besvarar kandidaterna och väljarna vissa frågor. Enligt svaren letar kandidattestet upp för väljaren den kandidat vars svar ligger närmast väljarens svar. Så fungerar de flesta kandidattesten. Hufvudstadsbladets och Helsingin Sanomats kandidattest fungerar annorlunda, de rekommenderar i första hand parti och inte kandidat. Att partiet kommer först motiveras med att valen i Finland är proportionella och att en röst för en person alltid går också till partiet.
I jakten på en lämplig kandidat kan väljaren använda många kandidattest av olika slag; de olika kandidattesten viktar nämligen tematik, frågeställningar och svarsalternativ på olika sätt. Resultatet kan bli lika många kandidater och partier som antalet använda kandidattest.