Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Kampen om regeringsformen Informationspaket om 1918—1919, Del 2

​Kampen om regeringsformen Informationspaket om 1918—1919

Del 2. Republikens återkomst

Utifrån en lagmotion undertecknad av ett antal lantdagsmän antog Finlands lantdag i juni 1919 en republikansk regeringsform. Riksföreståndare Mannerheim stadfäste den nya konstitutionen den 17 juli, varpå riksdagen (genom den nya regeringsformen ändrades benämningen av folkrepresentationen från lantdag till riksdag) valde K.J. Ståhlberg till republikens första president.

Kampen om regeringsformen handlade ytterst om statsöverhuvudets maktbefogenheter. Den republikanska regeringsform som stadfästes efter de dramatiska vändningarna var en kompromiss som gav presidenten ansenlig makt. Utgången återspeglade dels de tidigare faserna i kampen, dels lantdagens makt och de monarkistiska strävandena.

Infopaketets första del publicerades 2018. Det handlade om hur det kom sig att lantdagen hösten 1918 valde monarki som regeringsform:
Kampen om regeringsformen, Informationspaket om 1918–1919. Del 1:När lantdagen valde konung av Finland

Text: Joni Krekola, maj 2019, e-post: fornamn.efternamn@riksdagen.fi
Bild: Regeringsform för Finland. Given i Helsingfors, den 17 juli 1919. Riksdagsbiblioteket

Textlänkarna i infopaketet leder till de ursprungliga riksdagshandlingarna, som huvudsakligen avfattades på finska.


Den stympade lantdagens sista öden

De monarkistiska strävanden som förlitat sig på tyskt stöd nådde vägs ände i slutet av november 1918. Läs mer


Oroligheter i öster: Aunusexpeditionen och S:t Petersburg

I utrikespolitiskt avseende var situationen fortfarande exceptionellt känslig.
Läs mer


Ut ur återvändsgränden

Finland blev republik på grundval av en lagmotion framställd av lantdagsmän. Läs mer


Källor

Källor som använts för infopaketet.Läs mer

Lantdagsval och regeringsskifte

Valet på våren 1919 visade att den finländska demokratin var på väg att återhämta sig efter inbördeskrigets fasor. Läs mer

Propositionen om en republikansk regeringsform

Striden om den republikanska regeringsformen handlade främst om statsöverhuvudets maktbefogenheter. Läs mer

Regeringsformen stadfästs och landet väljer president

K.J. Ståhlberg kan anses vara huvudarkitekten bakom den republikanska regeringsformen. Läs mer

 Relaterade sidor