Riksdagens svar
RSv
293
2018 rd
Riksdagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om trafik- och patientskadenämnden och till vissa lagar som har samband med den
RP 299/2018 rd
KoUB 45/2018 rd
Ärende
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om trafik- och patientskadenämnden och till vissa lagar som har samband med den (RP 299/2018 rd). 
Beredning i utskott
Utskottets betänkande: Kommunikationsutskottet (KoUB 45/2018 rd). 
Beslut
Riksdagen har godkänt följande uttalande: 
Riksdagen förutsätter att statsrådet följer och noga utvärderar hur målen med bestämmelserna om trafik- och patientskadenämnden nås och konsekvenserna av bestämmelserna i synnerhet när det gäller anmälan om bindningar, öppenheten och opartiskheten i nämndens arbete, behandlingstiderna och myndighetsövervakningen, och vid behov vidtar åtgärder för att uppfylla målen. 
Riksdagen har antagit följande lagar: 
Lag 
om trafik- och patientskadenämnden 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Trafik- och patientskadenämndens behörighet 
Trafik- och patientskadenämnden är ett oavhängigt och opartiskt rättsskyddsorgan som behandlar trafik- och patientskadeärenden. Nämnden har till uppgift att ge rekommendationer till avgörande och avge utlåtanden i enskilda ersättningsärenden enligt trafikförsäkringslagen (460/2016), lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) och patientförsäkringslagen (/) och att vid behov också ge allmänna rekommendationer om tillämpningen av dessa lagar. 
Nämnden ska i syfte att förenhetliga ersättningspraxis och främja den allmänna tillgången till information om trafik- och patientskador informera om sin verksamhet och beslutspraxis. 
2 § 
Nämndens avdelningar och sektioner 
Nämnden består av två avdelningar, av vilka den ena behandlar trafikskadeärenden och den andra patientskadeärenden. 
Avdelningarna är uppdelade i sektioner. Närmare bestämmelser om sektionerna och deras verksamhet utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 
3 § 
Medlemmar 
Nämnden har en ordförande, sex vice ordförande och fjorton andra medlemmar samt tjugosex ersättare. Ordföranden och en av vice ordförandena har uppdraget som huvudsyssla. Nämndens övriga medlemmar har uppdraget som bisyssla. På ersättarna tillämpas det som i denna lag föreskrivs om nämndens medlemmar. 
Ordföranden leder nämnden och svarar för dess verksamhet, övervakar att lagtolkningen är enhetlig och svarar för nämndens administrativa ärenden. 
Ordföranden svarar även för avgörandena vid den ena av avdelningarna, och vice ordföranden med uppdraget som huvudsyssla svarar för avgörandena vid den andra avdelningen. Vice ordföranden med uppdraget som huvudsyssla är dessutom ordförandens ersättare. 
4 § 
Ordförandens, medlemmarnas och föredragandenas behörighet 
Ordföranden och vice ordförandena ska ha avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än juris magisterexamen i internationell och komparativ rätt och vara förtrogna med trafikskadefrågor eller patientskadefrågor, beroende på vid vilken avdelning de arbetar. Dessutom ska ordföranden och vice ordföranden med uppdraget som huvudsyssla samt två andra vice ordförande vara förtrogna med skadeståndsfrågor. Ordföranden ska ha i praktiken visad ledarförmåga. 
Medlemmarna vid nämndens avdelning för trafikskadeärenden ska vara förtrogna med trafikskadefrågor. Åtminstone tre av avdelningens medlemmar ska vara specialistläkare som är förtrogna med sådana frågor som behandlas vid avdelningen. Dessutom ska åtminstone en av avdelningens medlemmar vara diplomingenjör och förtrogen med fordonsteknik. En av avdelningens medlemmar ska vara förtrogen med fordonsreparationer. 
Medlemmarna vid avdelningen för patientskadeärenden ska vara förtrogna med hälso- och sjukvårdsfrågor. Åtminstone tre av avdelningens medlemmar ska vara specialistläkare som är förtrogna med sådana frågor som behandlas vid avdelningen. Åtminstone en medlem vid varje sektion inom avdelningen ska vara läkare. Dessutom ska åtminstone en av avdelningens medlemmar vara annan yrkesutbildad person inom sjuk- och hälsovården, och åtminstone en ersättare ska vara specialisttandläkare. 
Föredragandena ska ha avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än juris magisterexamen i internationell och komparativ rätt. 
5 § 
Förordnande av ordförandena och medlemmarna, befrielse från medlemskap i nämnden och avgångsålder 
Statsrådet förordnar på framställning av social- och hälsovårdsministeriet ordföranden och en vice ordförande för nämnden tills vidare och de övriga vice ordförandena samt medlemmarna för fem år i sänder. Ordföranden, vice ordförandena och medlemmarna förordnas separat för vardera avdelningen. Om en plats som medlem i nämnden blir ledig under mandattiden, förordnar social- och hälsovårdsministeriet en ny medlem i den tidigare medlemmens ställe för återstoden av mandattiden. 
Den som föreslås bli förordnad till ordförande, vice ordförande eller medlem i nämnden ska före förordnandet lämna en sådan redogörelse för sina bindningar som avses i 8 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994). Sker det förändringar i bindningarna under uppdraget ska detta utan dröjsmål anmälas till social- och hälsovårdsministeriet och till nämnden. 
Den som har förordnats till nämnden får inte avsättas under mandattiden utan vägande skäl. 
Nämndens ordförande, vice ordförande och övriga medlemmar är skyldiga att avgå vid utgången av den månad under vilken de fyller 70 år.  
6 § 
Avdelningarnas plenum och nämndens allmänna möte 
Nämnden kan sammanträda i trafikskadeavdelningens och patientskadeavdelningens plenum samt i nämndens allmänna möte. Ordförande för en avdelnings plenum är nämndens ordförande eller vice ordförande som svarar för avdelningens avgöranden eller en till avdelningen förordnad vice ordförande för nämnden. Ordförande för det allmänna mötet är nämndens ordförande eller en vice ordförande. 
En avdelnings plenum är beslutfört när nämndens ordförande eller en vice ordförande samt minst fem andra medlemmar i avdelningen är närvarande. Det allmänna mötet är beslutfört när nämndens ordförande eller en vice ordförande samt minst tre medlemmar från vardera avdelningen är närvarande. 
7 § 
Avgörande av ärenden vid det allmänna mötet samt i plenum och sektioner 
Ärenden om rekommendationer till avgörande och om utlåtanden avgörs vid det allmänna mötet eller i plenum eller en sektion på föredragning. Förfarandet är skriftligt. Behandlingen av ärenden i nämnden är avgiftsfri. Ett ärende kan avgöras också utan sammanträde, om samtliga medlemmar i den sammansättning som ska avgöra ärendet är eniga om saken efter att ha tagit del av handlingarna och genom anteckning har godkänt beslutsförslaget inklusive motiveringar och om ingen av medlemmarna kräver att det ska hållas ett sammanträde. Ordföranden i den sammansättning som avgör ärendet ska, efter att ha läst ställningstagandena av de övriga medlemmarna i sammansättningen, genom anteckning fastställa antingen att ärendet ska behandlas i sammanträde eller, om medlemmarna är eniga, att det ska avgöras utan sammanträde. 
Vid det allmänna mötet behandlas ärenden som gäller nämndens arbetsordning, budget, bokslut och val av revisorer samt allmänna rekommendationer om tillämpningen av lag. 
Om ett ärende som ska avgöras är av principiell betydelse för tillämpningen av lag i andra liknande fall eller om det av någon annan orsak anses motiverat, kan nämndens ordförande eller en vice ordförande eller en sektion förordna att ärendet ska behandlas i avdelningens plenum. 
8 § 
Avstående från behandling av ett ärende om rekommendation till avgörande samt när behandlingen av ett ärende förfaller 
Nämnden behöver inte behandla ett ärende, om 
1) ett avgörande i ärendet förutsätter att muntliga bevismedel används, 
2) begäran om rekommendation till avgörande inte har kommit in till nämnden inom den tid som föreskrivs i lag, eller 
3) försäkringsbolagets eller Patientförsäkringscentralens utredning av ärendet är bristfällig. 
Nämndens ordförande eller en vice ordförande samt en föredragande med uppdraget som huvudsyssla kan på de grunder som nämns i 1 mom. besluta att ett ärende inte behandlas, om de är eniga om beslutet. I annat fall ska beslutet om att ett ärende inte behandlas fattas i en avdelnings plenum eller i en sektion. 
Om nämnden inte behandlar ett trafikskadeärende, ska den ge den som har begärt en rekommendation till avgörande och vid behov försäkringsbolaget ett motiverat beslut om att nämnden inte behandlar ärendet. Beslutet ska meddelas senast tre veckor efter det att grunden för att avstå från behandling av ärendet framkom. 
Om en sökande återkallar sin ansökan, förfaller behandlingen av ärendet i nämnden. 
9 § 
Avgörande av ärenden i andra fall 
Nämndens ordförande eller en vice ordförande, en föredragande med uppdraget som huvudsyssla och en läkare som antingen är sakkunnig i personskadeärenden eller är medlem i nämnden kan tillsammans avgöra ett ärende, om de är eniga om beslutet och 
1) begäran om rekommendation till avgörande är uppenbart ogrundad, 
2) ärendet är av ringa betydelse, 
3) beslutspraxis i likartade ärenden är vedertagen, eller 
4) samma ärende redan har avgjorts i en avdelnings plenum eller i en sektion. 
Om behandlingen av ett ärende som avses i 1 mom. väsentligen beror på något annat än en medicinsk fråga, kan ordföranden eller en vice ordförande samt en föredragande med uppdraget som huvudsyssla tillsammans avgöra ärendet. 
10 § 
Behandling av begäran om rekommendation till avgörande och givande av rekommendation till avgörande i vissa trafikskadeärenden 
Om en fysisk person har begärt en rekommendation till avgörande i ett trafikskadeärende, ska nämnden utan dröjsmål underrätta parterna när den har fått allt det material som behövs för att ge en rekommendation till avgörande i ärendet. 
Om en fysisk person har begärt en rekommendation till avgörande i ett trafikskadeärende, ska en motiverad rekommendation till avgörande ges skriftligen senast 90 dagar efter det att nämnden har fått tillgång till allt det material som behövs för att ge en rekommendation till avgörande. I ett ytterst komplicerat ärende får nämnden enligt prövning förlänga fristen på 90 dagar. Parterna ska då underrättas om att fristen har förlängts samt om den uppskattade tidpunkten för när en rekommendation till avgörande kommer att ges. 
11 § 
Beslutens karaktär 
Ett beslut som meddelas av nämnden är inte verkställbart och har inte samma rättsverkningar som en dom. 
Behandling i nämnden utgör inget hinder för att föra ärendet till allmän domstol för prövning. 
När nämnden delger parterna sitt avgörande ska den samtidigt nämna det faktum att nämndens avgöranden är rekommendationer. 
12 § 
Rättelse av fel i beslut 
Om ett beslut av nämnden grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet när beslutet fattades, kan nämnden undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. 
Rättelse av ett i 1 mom. avsett sakfel förutsätter inte parternas samtycke. Parterna ska dock underrättas om det fel som finns i beslutet och om att nämnden ämnar avgöra ärendet på nytt. 
Nämnden ska rätta uppenbara skriv- och räknefel och andra med dem jämförbara klara fel i sina beslut. Ett fel behöver dock inte rättas, om det har gått mer än två år sedan beslutet meddelades. 
Beslutet om rättelse av nämndens beslut ska fattas i en sådan sammansättning i plenum eller en sektion som motsvarar den i vilken det oriktiga beslutet fattades. Om ärendet har avgjorts med stöd av 9 §, beslutar ordföranden eller en vice ordförande om rättelse av beslutet i enlighet med vad som bestäms i arbetsordningen. 
13 § 
Finansiering av verksamheten 
Nämndens verksamhet finansieras med avgifter som tas ut hos Trafikförsäkringscentralen när det gäller trafikskadeärenden och hos Patientförsäkringscentralen när det gäller patientskadeärenden. Avgiften motsvarar de kostnader som orsakas av de uppgifter som nämnden har enligt lag. Bestämmelser om fördelningen av Trafikförsäkringscentralens kostnader mellan de försäkringsbolag som bedriver försäkringsverksamhet enligt trafikförsäkringslagen och Statskontoret finns i lagen om Trafikförsäkringscentralen (461/2016). Bestämmelser om fördelningen av Patientförsäkringscentralens kostnader mellan de försäkringsbolag som bedriver patientförsäkringsverksamhet finns i lagen om Patientförsäkringscentralen (/). 
Finansinspektionen fastställer årligen nämndens budget på framställning av nämnden. Finansinspektionen kan av särskilda skäl under räkenskapsperioden fastställa en tilläggsbudget. 
Finansinspektionen fastställer storleken av de avgifter som ska tas ut hos Trafikförsäkringscentralen och Patientförsäkringscentralen. 
Närmare bestämmelser om uttagandet och redovisningen av avgiften till nämnden får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 
14 § 
Bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse 
I nämndens bokföring samt vid upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse ska bokföringslagen (1336/1997) iakttas. 
15 § 
Revision 
Nämnden ska för ett kalenderår åt gången välja en i 6 kap. 2 § i revisionslagen (1141/2015) avsedd GR-revisor och revisorssuppleant. Revisorn ska avge en revisionsberättelse till nämnden före utgången av april det år som följer på räkenskapsperioden. 
Nämnden ska tillställa Finansinspektionen bokslutet och revisionsberättelsen före utgången av juni det år som följer på räkenskapsperioden. 
16 § 
Rätt att få uppgifter 
Nämnden har trots sekretessbestämmelserna rätt att 
1) av försäkrings- eller pensionsanstalter, av myndigheter och av andra instanser på vilka lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas få uppgifter om den skadelidandes eller ersättningsberättigades anställningsförhållanden, företagararbete och inkomster och om förmåner som utbetalats till honom eller henne samt andra behövliga uppgifter, 
2) av arbetsgivare få uppgifter om den skadelidandes arbete, om vederlag som arbetsgivaren betalat till honom eller henne och om grunderna för dem samt om andra motsvarande omständigheter, och 
3) av läkare och av andra yrkesutbildade personer som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), av i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) avsedda verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård, av en instans som verkställer den skadelidandes rehabilitering, av andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård och av socialserviceproducenter eller vårdinstitut få utlåtanden som de har sammanställt och andra uppgifter från journalhandlingar, om hälsotillstånd, arbetsförmåga, vård och rehabilitering. 
Den i 1 mom. avsedda rätten att få uppgifter förutsätter att uppgifterna är nödvändiga för avgörande av ett ersättningsärende som behandlas. 
Nämnden är skyldig att för utlämnande av uppgifter enligt 1 mom. 3 punkten betala en skälig ersättning som motsvarar kostnaderna, om det inte är fråga om att få uppgifter av den aktör inom hälso- och sjukvården som har gett den vård som patientskadeärendet gäller. För sakkunnigutlåtanden som nämnden begär har den som avger utlåtande rätt att få ett skäligt arvode. 
17 § 
Sekretess och rätt att lämna ut uppgifter 
I fråga om sekretess för medlemmarna i nämnden, anställda vid nämnden och personer som nämnden anlitar som sakkunniga på grundval av ett uppdrag, i fråga om utlämnande av uppgifter som omfattas av sekretess och i fråga om brott mot sekretess tillämpas det som i 30 kap. 1, 3 och 4 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) föreskrivs om försäkringsbolag. 
18 § 
Nämndens rätt att få handräckning i patientskadeärenden 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården är skyldigt att i patientskadeärenden ge nämnden handräckning för att den i 16 § avsedda rätten att få uppgifter ska tillgodoses. 
19 § 
Tjänsteansvar 
På nämndens medlemmar, föredragande, sakkunniga och andra som behandlar nämndens ärenden tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter nämndens uppgifter. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 
20 § 
Tillsyn 
För tillsynen över de förfaranden som iakttas i finansieringen av nämnden och i nämndens verksamhet i övrigt svarar Finansinspektionen. 
21 § 
Närmare bestämmelser 
Närmare bestämmelser om nämndens organisation och förvaltning, om avgörande av förvaltningsärenden, om ordförandens uppgifter och om information i anslutning till nämndens verksamhet utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 
Närmare föreskrifter om organiseringen av arbetet i nämnden meddelas i nämndens arbetsordning, som fastställs vid nämndens allmänna möte. 
22 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20
Genom denna lag upphävs lagen om trafikskadenämnden (441/2002). 
Den i lagen om trafikskadenämnden avsedda trafikskadenämndens och den i patientskadelagen (585/1986) avsedda patientskadenämndens verksamhet upphör vid ikraftträdandet av denna lag. 
Vad som någon annanstans föreskrivs om trafikskadenämnden eller patientskadenämnden gäller efter ikraftträdandet av denna lag trafik- och patientskadenämnden. 
Ärenden som vid ikraftträdandet av denna lag är anhängiga vid trafikskadenämnden eller patientskadenämnden överförs till behandling och avgörande i trafik- och patientskadenämnden i enlighet med bestämmelserna i denna lag samt trafikförsäkringslagen och patientförsäkringslagen, i enlighet med vad som i dessa lagar föreskrivs vid ikraftträdandet av denna lag. 
Mandatperioden för de ordförande, vice ordförande och andra medlemmar och ersättare vid trafikskadenämnden och patientskadenämnden som har uppdraget som bisyssla löper ut vid ikraftträdandet av denna lag. 
Lag 
om ändring av trafikförsäkringslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i trafikförsäkringslagen (460/2016) 14 § 1 mom., 15 och 21 §, 29 § 2 och 4 mom., 32 § 3 mom., 42 §, 48 § 1 och 2 mom., 50 och 64—66 §, 67 § 2 mom., 79 § 2 mom., 80 § 1 mom., 82 § 1 mom., 87 § 1 mom. och 92 § 2 mom. samt 
fogas till 34 § ett nytt 4 mom., varvid det nuvarande 4 mom. blir 5 mom., och till 82 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2—5 mom. blir 3—6 mom., som följer: 
14 § 
Försummelse av upplysningsplikten 
Om en försäkringstagare uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har försummat den upplysningsplikt som föreskrivs i 22 § i lagen om försäkringsavtal (543/1994) och försäkringsbolaget skulle ha beviljat försäkringen till en högre premie om det hade fått den riktiga uppgiften, har försäkringsbolaget, när det har fått uppgiften, rätt att retroaktivt ta ut en högre försäkringspremie, dock inte för en längre tid än för det innevarande året och för de fem senaste kalenderåren. Om försäkringsbolaget skulle ha beviljat försäkringen mot en lägre premie än vad som avtalats, behöver den överdebiterade premien inte betalas tillbaka. 
15 § 
Försummelse av anmälan om riskökning 
Om en försäkringstagare uppsåtligen eller av oaktsamhet, som inte kan anses vara ringa, har försummat den anmälan om riskökning som föreskrivs i 26 § 1 och 2 mom. i lagen om försäkringsavtal och försäkringsbolaget skulle ha beviljat försäkringen till en högre premie om det hade fått den riktiga uppgiften, har försäkringsbolaget rätt att retroaktivt ta ut en högre försäkringspremie när det har fått uppgiften, dock inte för en längre tid än för det innevarande året och för de fem senaste kalenderåren. 
21 § 
Överföring av skadehistorieuppgifter till ett annat försäkringsbolag 
När ett fordons ägare eller innehavare tecknar en försäkring för ett fordon som avses i 20 § 3 mom. eller för ett till sin kvalitet och användning motsvarande fordon i ett andra försäkringsbolag och ägaren eller innehavaren har skadehistorieuppgifter när det gäller fordon av avsett slag i ett första försäkringsbolag, ska detta första försäkringsbolag på begäran av försäkringstagaren utan dröjsmål skicka skadehistorieuppgifterna till det försäkringsbolag som beviljat den nya försäkringen, dock senast inom 15 dagar från det att begäran framställdes. 
29 § 
Påförande av avgift som motsvarar försäkringspremien och försummelseavgift 
Statskontoret bestämmer de avgifter som avses i 1 mom. samt ålägger den fordonsägare eller fordonsinnehavare som försummat försäkringsplikten att betala avgifterna till Trafikförsäkringscentralen. Beslut om att avstå från att påföra en försummelseavgift kan endast fattas av särskilda skäl. Ägaren eller innehavaren av fordonet får söka ändring i beslutet på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ett beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
Trafikförsäkringscentralen fakturerar och driver in de i 1 mom. nämnda avgifter som påförts ett fordons ägare eller innehavare. Trafikförsäkringscentralen kan driva in avgifterna efter det att Statskontorets beslut har vunnit laga kraft.  
32 § 
Ersättningsansvar för trafikskada 
Vad som i 33—39, 49—68, 73 och 79—83 §, 84 § 1 mom., 85 § samt 88 § 1 mom. föreskrivs om försäkringsbolag tillämpas också på Statskontoret. 
34 § 
Ersättning för personskada 
Engångsersättningen räknas ut som ett belopp som motsvarar kapitalvärdet av den fortlöpande ersättningen, med beaktande av den skadelidandes statistiskt uppskattade förväntade livslängd vid tidpunkten för trafikskadan eller vid den tidpunkt då den fortlöpande ersättningen byts ut mot en engångsersättning. Beräkningen av kapitalvärdet grundar sig på en på offentlig statistik baserad uppskattning av den förväntade livslängden för personer i varje ålders- och födelseårsklass. Räntesats vid beräkningen av kapitalvärden är den uppskattade framtida riskfria räntan på lång sikt. 
42 § 
Skador som inträffar under vissa arbetsprestationer 
En skada som inträffar under lastning, lossning eller annan arbetsprestation ersätts inte, om den drabbar 
1) fordonets ägare, innehavare, förare eller någon annan person som utför arbetet i fråga medan fordonet står stilla, eller 
2) egendom som är föremål för en arbetsprestation eller ett annat fordon som deltar i verksamheten i fråga. 
48 § 
Hur användning av alkohol eller andra berusningsmedel påverkar ersättningen 
Om den skadelidande vid tidpunkten för skadefallet har framfört fordonet i ett sådant tillstånd att alkoholhalten i hans eller hennes blod under körningen eller därefter uppgår till minst 1,2 promille eller han eller hon har minst 0,53 milligram alkohol per liter i sin utandningsluft, eller hans eller hennes förmåga att utföra de prestationer som uppgiften kräver är kännbart nedsatt av påverkan av något annat berusningsmedel än alkohol eller av samverkan mellan alkohol och något annat berusningsmedel, ersätts den personskada han eller hon tillfogats endast till den del som övriga omständigheter bidragit till skadan. 
Om den skadelidande vid tidpunkten för skadefallet har framfört fordonet i ett sådant tillstånd att alkoholhalten i hans eller hennes blod under körningen eller därefter uppgår till minst 0,5 promille eller han eller hon har minst 0,22 milligram alkohol per liter i sin utandningsluft, eller hans eller hennes förmåga att utföra de prestationer som uppgiften kräver är nedsatt av påverkan av något annat berusningsmedel än alkohol eller av samverkan mellan alkohol och något annat berusningsmedel, sänks ersättningen i proportion till hans eller hennes andel i skadan. 
50 § 
Otillräknelighet och nödläge 
Försäkringsbolaget får inte för att befria sig från ansvar eller för att begränsa ansvaret åberopa bestämmelserna i 47—49 §, om den som drabbats av en personskada när han eller hon framkallade försäkringsfallet var yngre än tolv år eller befann sig i ett sådant sinnestillstånd att han eller hon inte kunde ha dömts till straff för brott, eller han eller hon handlade i syfte att förhindra skada på personer eller egendom under sådana förhållanden att försummelsen eller åtgärden var försvarbar. 
64 § 
Trafik- och patientskadenämnden 
Bestämmelser om trafik- och patientskadenämnden och dess tillsättande, medlemmar och förvaltning och om finansiering av dess verksamhet finns i lagen om trafik- och patientskadenämnden (/). 
65 § 
Rätt att begära rekommendation till avgörande och utlåtande av trafik- och patientskadenämnden 
Den skadelidande, försäkringstagaren och övriga ersättningsberättigade har rätt att begära rekommendation till avgörande av trafik- och patientskadenämnden i ett ersättningsärende inom ett år från det att försäkringsbolaget gav sitt beslut. 
Om ett domstolsavgörande som vunnit laga kraft har meddelats i ett ersättningsärende, får trafik- och patientskadenämnden inte behandla ärendet till den del det har avgjorts vid domstol. 
Ett försäkringsbolag får begära rekommendation till avgörande och en domstol får begära ut-låtande av nämnden medan de behandlar ett ersättningsärende. 
66 § 
Skyldighet att begära rekommendation till avgörande av trafik- och patientskadenämnden 
Om ett ersättningsärende inte har avgjorts genom en domstols eller besvärsnämnds dom eller beslut som vunnit laga kraft, ska försäkringsbolaget begära rekommendation till avgörande av trafik- och patientskadenämnden innan det ger sitt beslut, när ärendet gäller 
1) fortlöpande ersättning som betalas på grundval av bestående inkomstbortfall eller dödsfall, eller dess kapitalvärde om ersättningen i stället betalas som engångsersättning, 
2) förhöjning eller sänkning av fortlöpande ersättning med stöd av 5 kap. 8 § i skadeståndslagen, 
3) ersättning för men, om skadan är svår, 
4) rättelse av ett oriktigt beslut till en parts nackdel, om parten inte samtycker till rättelsen av felet; rekommendation till avgörande behöver dock inte begäras om felet är uppenbart och det har orsakats av en parts eget förfarande eller om det är fråga om ett uppenbart skriv- eller räknefel. 
Om försäkringsbolagets beslut avviker från nämndens rekommendation till avgörande till ersättningstagarens nackdel, ska försäkringsbolaget foga rekommendationen till sitt beslut och delge nämnden beslutet. 
67 § 
Fördröjd ersättning 
Dröjsmålsförhöjning och dröjsmålsränta ska betalas från dagen efter den dag då försäkringsbolaget enligt 62 och 70 § senast borde ha betalat ut ersättning. Om trafik- och patientskadenämndens rekommendation till avgörande ska begäras i ärendet, ska dröjsmålsförhöjning och dröjsmålsränta dock betalas först från och med den dag då rekommendationen gavs. Om utredningen ska anses vara otillräcklig endast i fråga om ersättningsbeloppet, ska dröjsmålsförhöjning och dröjsmålsränta dock betalas på det ersättningsbelopp som skäligen kan anses vara utrett. För en sådan ersättningspost som med stöd av ett och samma beslut betalas senare räknas dock dröjsmålsförhöjningen från förfallodagen. 
79 § 
Tid för väckande av talan 
Om ärendet anhängiggörs i Försäkringsnämnden eller trafik- och patientskadenämnden eller i något annat organ som avgör konsumenttvister, avstannar tiden för väckande av talan för den tid som förfarandet i organet pågår. 
80 § 
Behandling av ersättningsärenden i domstol 
Om ersättning på grund av skada som ersätts från trafikförsäkringen yrkas i domstol av ett fordons ägare, innehavare, förare eller passagerare med stöd av någon annan än denna lag, ska ersättning utdömas i enlighet med denna lag och oberoende av om han eller hon också har en fordran mot den skadelidande. Ett belopp som utdömts på detta sätt får tas ut endast hos det försäkringsbolag som ansvarar för trafikskadan, och genom att betala ersättningen till den skadelidande blir bolaget befriat från ansvar. Försäkringsbolaget är också skyldigt att betala ersättning till den skadelidande för rättegångskostnader som utdömts på grund av behandling av ett skadeståndsanspråk som ersätts enligt denna lag och dröjsmålsränta. 
82 § 
Försäkringsbolagets och Trafikförsäkringscentralens rätt att få uppgifter 
Ett försäkringsbolag har trots tystnadsplikten och andra begränsningar av rätten till uppgifter rätt att 
1) av försäkrings- eller pensionsanstalter som verkställer lagstadgad försäkring, av myndigheter och av andra instanser som lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas på få uppgifter om den skadelidandes eller ersättningsberättigades anställningsförhållanden, företagararbete och inkomster och om förmåner som utbetalats till honom eller henne samt andra uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ersättningsansvaret, 
2) av arbetsgivare få uppgifter om arbetstagarens arbete, om vederlag som arbetsgivaren betalat denne och grunderna för dem och om andra motsvarande omständigheter, och 
3) av läkare och av andra yrkesutbildade personer som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, av i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter avsedda verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård, av en instans som verkställer den skadelidandes rehabilitering, av andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård och av socialserviceproducenter och vårdinrättningar få utlåtanden som de har sammanställt och andra uppgifter från journalhandlingar, om hälsotillstånd och arbetsförmåga och om vård och rehabilitering. 
Försäkringsbolaget har rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter om den skadelidandes inkomster enligt 1 mom. 1 punkten, även om beskattningen ännu inte är fastställd. 
87 § 
Trafikförsäkringscentralens övriga uppgifter 
Utöver vad som föreskrivs ovan har Trafikförsäkringscentralen i uppgift att vara nationell byrå och i direktivet avsedd nationell garantifond samt att sammanställa statistik över ersatta trafikskador (trafikskadestatistik) och över ersättningar som betalats från trafikförsäkringen per fordonsgrupp (riskundersökning). Närmare bestämmelser om innehållet i riskundersökningen får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 
92 § 
Försäkringsbolags likvidation eller konkurs 
Trafikförsäkringscentralen ska i samband med ett finländskt försäkringsbolags likvidation eller konkurs sköta utbetalningen av ersättningar sedan försäkringsbeståndet och de tillgångar som svarar mot beståndet har överförts till centralen, samt sköta övriga uppgifter som anges i 23 kap. 21 § i försäkringsbolagslagen och i 49 § i lagen om utländska försäkringsbolag. Om likvidationen eller konkursen gäller ett försäkringsbolag vars hemort finns i en annan EES-stat än Finland, inträder Trafikförsäkringscentralens skyldighet att betala ersättningar vid den tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lagens 64—66 §, 67 § 2 mom. och 79 § 2 mom. träder dock i kraft först den20.  
Lag 
om ändring av lagen om Trafikförsäkringscentralen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Trafikförsäkringscentralen (461/2016) 11 § 1 mom. och 
fogas till lagen en ny 19 a § som följer: 
11 § 
Beslutförhet och jäv hos styrelsen 
Styrelsen är beslutför när mötets ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Majoritetens åsikt gäller som styrelsens beslut. Om rösterna faller lika, avgör ordförandens röst. Om rösterna faller lika vid val av ordförande, avgörs valet genom lottdragning. 
19 a § 
Tillsyn 
För tillsynen över att de förfaranden och försäkringsmatematiska faktorer som ska tillämpas i Trafikförsäkringscentralens ersättnings- och försäkringsverksamhet iakttas svarar Finansinspektionen. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 2 och 3 § i lagen om delegationen för personskadeärenden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om delegationen för personskadeärenden (513/2004) 2 § 2 mom. och 3 § 2 mom., sådana de lyder i lag 1205/2005, som följer: 
2 § 
Delegationens uppgifter 
Delegationen har trots bestämmelser och föreskrifter om sekretess rätt att av domstolarna på begäran avgiftsfritt få domar genom vilka ersättning dömts att betalas för personskador eller lidande. Detsamma gäller delegationens rätt att av den i 1 § i lagen om trafik- och patientskadenämnden (/) avsedda trafik- och patientskadenämnden få dess utlåtanden och av Statskontoret få dess beslut om ersättning för personskador eller lidande. 
3 § 
Delegationens sammansättning 
Ordföranden och tre av de andra medlemmarna ska vara ordinarie domare. Statsrådet förordnar dessa till uppgifterna i fråga för högst fem år i taget. Medlemmar i delegationen är dessutom trafik- och patientskadenämndens ordförande och vice ordföranden med uppdraget som huvudsyssla. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 5 § i lagen om Finansinspektionen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finansinspektionen (878/2008) 5 § 12 och 13 punkten, sådana de lyder i lag 752/2012, som följer: 
5 § 
Andra finansmarknadsaktörer 
Med andra finansmarknadsaktörer avses i denna lag 
12) Trafikförsäkringscentralen enligt lagen om Trafikförsäkringscentralen (461/2016) och trafik- och patientskadenämnden enligt lagen om trafik- och patientskadenämnden (/), 
13) Patientförsäkringscentralen enligt lagen om Patientförsäkringscentralen (/), 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift (879/2008) 1 § 1 mom. 10 och 11 punkten, sådana de lyder i lag 758/2012, som följer: 
1 § 
Avgiftsskyldiga 
Skyldiga att betala tillsynsavgift till Finansinspektionen är 
10) Trafikförsäkringscentralen enligt lagen om Trafikförsäkringscentralen (461/2016) och trafik- och patientskadenämnden enligt lagen om trafik- och patientskadenämnden (/), 
11) Patientförsäkringscentralen enligt lagen om Patientförsäkringscentralen (/), 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) en ny 8 a § samt till 16 § nya 4 och 5 mom. som följer: 
8 a § 
Skydd för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar för den som får yrkesinriktad rehabilitering 
Det försäkringsbolag, Trafikförsäkringscentralen och Statskontoret som betalar ersättning för kostnader för yrkesinriktad rehabilitering ska för rehabiliteringsklienten teckna en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) för skadefall som kan inträffa vid arbets- och utbildningsförsök, arbetsträning och arbetspraktik som ingår i rehabiliteringen. På rehabiliteringsklientens årsarbetsinkomst och på den dagpenning som betalas till rehabiliteringsklienten tillämpas 278 § 2 och 3 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 
16 § 
Ändringssökande 
Den som är missnöjd med försäkringsanstaltens beslut får inom den tid för sökande av ändring som föreskrivs i 1 mom. begära en rekommendation till avgörande av trafik- och patientskadenämnden. Om ärendet anhängiggörs i nämnden, avbryts tiden för sökande av ändring för den tid behandlingen tar.  
Tiden för sökande av ändring anses ha avbrutits den dag då behandlingen av ärendet avslutas i trafik- och patientskadenämnden. Tiden för sökande av ändring kan förlängas på detta sätt bara en gång. 
Denna lag träder i kraft den 20
Bestämmelserna i 16 § 4 och 5 mom. träder dock i kraft först den20
Helsingfors 11.3.2019 
På riksdagens vägnar
talman
generalsekreterare
Senast publicerat 17.6.2019 13:24