1.1  Bakgrund

De föreslagna lagändringarna genomför Finlands program för hållbar tillväxt. Finlands program för hållbar tillväxt stöder ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering. Programmet för hållbar tillväxt främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovationer. Åtgärder i programmet finansieras från Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), nedan faciliteten för återhämtning och resiliens. 

Faciliteten för återhämtning och resiliens är det största programmet inom EU:s återhämtningsplan (Next Generation EU), nedan återhämtningsplanen. Syftet med faciliteten för återhämtning och resiliens är att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning samt förbättra medlemsländernas återhämtningsförmåga. Målet är också att minska de sociala och ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen samt att bidra till en grön och digital omställning. Att uppnå dessa mål stärker sysselsättningen och produktionspotentialen i medlemsländernas ekonomier efter coronakrisen och bidrar till en hållbar tillväxt. 

För att få finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens ska medlemsstaten lägga fram en plan för återhämtning och resiliens (RRP). Finland offentliggjorde sin plan för återhämtning och resiliens den 26 maj 2021. Planen är en del av Finlands program för hållbar tillväxt, som även omfattar de mål som härletts från regeringsprogrammet. 

De föreslagna lagändringarna innebär att det befintliga bostadsdatasystemet utvecklas särskilt genom att möjliggöra dataflöden av administrativa uppgifter om bolag mellan informationssystem. Bostadsdatasystemets lagstadgade uppgift är att tillgodose behov i fråga om omsättning av aktier som medför besittningsrätt till en lägenhet, förvaltning av säkerheter samt annan med detta jämförbar verksamhet samt bolagsförvaltningens och dess aktieägares behov i fråga om erhållande av information. Med hjälp av systemet produceras dessutom information för forskning och statistikföring samt för andra informationsbehov i samhället. Lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2018) trädde i kraft den 1 januari 2019, och bestämmelser om dess ikraftträdande och därtill hörande övergångsförfaranden finns i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem (1329/2018). 

Vidareutveckling av bostadsdatasystemet tjänar även funktionerna i det positiva kreditupplysningsregistret. För att förmedla dessa ekonomiska uppgifter insamlas uppgifter i bostadsdatasystemet både från kreditgivare och bolag. Bostadsdatasystemet tillhandahåller bolagens uppgifter om bolagslån för det positiva kreditupplysningsregistret, som ingår i de landspecifika rekommendationer som Europeiska unionens råd lade fram till Finland den 9 juli 2019. Lagen om ett positivt kreditupplysningsregister 739/2022 trädde i kraft den 1 augusti 2022. Behandlingen av bolagens låneuppgifter i ett positivt kreditupplysningsregister förutsätter i fortsättningen ändringar i denna lag och detta har eventuellt självständiga ekonomiska konsekvenser. 

Nedan i denna proposition avses med bolag ett bolag i enlighet med 3 § i bostadsdatalagen (”ett i 1 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) avsett bostadsaktiebolag och ett i 28 kap. 2 § i den lagen avsett ömsesidigt fastighetsaktiebolag som omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 1 a § i lagen om bostadsaktiebolag”). 

Lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2018, nedan även bostadsdatalagen) trädde i kraft den 1 januari 2019. Genom den lagen inrättades det ett basregister för omsättningen av bostadsaktiebolags och ömsesidiga fastighetsaktiebolags aktier och användningen av dem som säkerhet: aktielägenhetsregistret. Efter att lagen trädde i kraft har aktierna för nya bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag, efter att bolaget bildades, anslutits till aktielägenhetsregistret. När det gäller bostadsaktiebolag som har bildats före lagen trädde i kraft tillämpas i fråga om införande i aktielägenhetsregistret de övergångsarrangemang som det föreskrivs om i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem (1329/2018, nedan även införandelagen). Ömsesidiga fastighetsaktiebolag som har bildats innan lagen trädde i kraft får besluta om att ansluta sina aktier till aktielägenhetsregistret genom en ändring av bolagsordningen som gäller detta och genom att följa det förfarande som det föreskrivs om i införandelagen. 

Aktielägenhetsregistret utgör en del av bostadsdatasystemet, vars syfte är att betjäna omsättningen av bostads- och fastighetsaktiebolagens aktier, kreditgivning och anknytande verksamhet, samt behoven i anknytning till informationstillgången om bolagens förvaltning och aktier. Med hjälp av systemet går det också att ta fram information för forskning och statistik samt för andra samhälleliga informationsbehov. Vissa andra myndighetsregister, såsom handelsregistret, utgör också en väsentlig del av verksamheten med både aktielägenhetsregistret och, mera allmänt, bostadsdatasystemet. 

Utöver de mål som gäller en utökning av bostadsdatasystemets informationsinnehåll och an-vändning, har man i samband med tillämpningen av den lagstiftning som anknyter till införandet av aktielägenhetsregistret identifierat vissa behov av att utveckla lagstiftningen och registerföringen som hänför sig till särskilt sådana ändringar av en bolagsordning som gäller de aktier som hanteras i handelsregistret och aktielägenhetsregistret. För att handläggningen i fråga om sådana här ändringar ska vara föregripande och smidig och trygga rättsinnehavarnas rättigheter krävs det att lagstiftningen preciseras och att myndigheternas samarbete utvecklas. Dessutom har det under de första åren som lagstiftningen om bostadsdatasystemet har verkställts konstaterats att det finns vissa ändringsbehov som tas upp senare i propositionen. Med tanke på utvecklandet av bostadsdatasystemet är det ändamålsenligt att de nämnda behoven beaktas samtidigt som registrets informationsinnehåll och användning utökas. 

1.2  Beredning

Den del av propositionen som gäller vidareutveckling av bostadsdatasystemet och som har samband med återhämtningsinstrumentet har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Projektet för vidareutveckling av bostadsdatasystemet (HTJ2) (MMM021:00/2021) har tillsatts den 23 september 2021 för en mandattid mellan den 27 september 2021 och den 31 december 2026. Den del av propositionen som gäller vidareutveckling av bostadsdatasystemet och som finansieras från EU:s återhämtningsinstrument har beretts och varit på remiss som en separat helhet. 

Bakgrundsmaterialet till regeringspropositionen i fråga om HTJ2 finns på adressen valtioneuvosto.fi/hankkeet under beteckningen MM021:00/2021. 

Lagstiftningen om bostadsdatasystemet har beretts av en lagstiftningsarbetsgrupp som tillsattes vid jord- och skogsbruksministeriet och vars uppdrag har fortsatt även efter att lagen trädde i kraft. Uppdraget har inbegripit uppföljning av lagstiftningens verkställighet och bedömning och beredning av de lagstiftningsändringar som behövs för att användningen av systemet och systemets informationsinnehåll ska kunna utökas. Den del av propositionen som gäller ändring av aktiegrupper har beretts vid en undergrupp för lagberedningsgruppen. 

Dessutom bereddes den del av propositionen som gäller ändring av aktiegrupper (ORM) först som en separat regeringsproposition och propositionen sändes på separat remiss.  

Eftersom propositionernas tidsscheman är nästan överensstämmande och propositionerna innehållsmässigt i huvudsak handlar om samma lagstiftning, har de efter remisserna slåtts samman till den aktuella propositionen. 

Projektet för vidareutveckling av bostadsdatasystemet har beretts i en samarbetsgrupp, som förutom företrädare för jord- och skogsbruksministeriet består av företrädare för finansministeriet, justitieministeriet, miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet samt Lantmäteriverket. Samarbetsgruppen för vidareutveckling av bostadsdatasystemet samordnar ministeriernas och de genomförande myndigheternas syner på frågor som infinner sig under genomförandet av projektet samt följer upp genomförandet. 

Lagberedningsgruppen för ett bostadsdatasystem (MMM045:00/2016) har också behandlat innehållet i projektet för vidareutveckling av bostadsdatasystemet. 

Bakgrundsmaterialet till Lagstiftningsarbetsgruppen för bostadsdatasystemet finns tillgängligt på adressen valtioneuvosto.fi/hankkeet under beteckningen MM045:00/2016. 

Vid beredningen av vidareutvecklingen av bostadsdatasystemet har en utredning om saken gjorts vid jord- och skogsbruksministeriet. I utredningen Huoneistotietojärjestelmän ja siihen liittyvien palvelujen jatkokehittäminen (vidareutveckling av bostadsdatasystemet och tjänster som har samband med det) 1.10.2019 redogjordes i synnerhet för handlingsmodellerna hos de olika aktörerna inom branschen när det gäller insamling av information för serviceprocesser samt särskilt ur ett funktionellt perspektiv för de olika aktörernas sätt att få tillgång till uppgifter om bolag och för därmed sammanhängande problem i nuläget. Utredningen gällde främst de uppgifter som i enlighet med lagstiftningen om bostadsaktiebolag ska förvaltas av bolagen och som ska antecknas i disponentintyget. Utredningen gällde inte lämnande av övervakningsuppgifter från bolagens tekniska system eller andra dylika uppgifter till fastighetsskötselbolag eller motsvarande uppgifter som behövs för att styra tekniska system. I samband med utredningen hördes branschens intressentgrupper i stor utsträckning, och med anledning av utredningen begärdes också utlåtanden av aktorer inom branschen. Dessutom ordnades 2019 workshoppar och en enkätundersökning för intressentgrupper. Tidigare har det genomförts en utredning av Deloitte, ASREK-nyttoanalys (2017), samt statsrådets utredning Ekonomiska och andra samhälleliga konsekvenser av övergång till elektronisk hantering av och handel med bostadslägenheter (Publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 14/2018). 

I projektet för vidareutveckling av bostadsdatasystemet har man fortsatt att i stor utsträckning involvera intressentgrupperna under projektets definitionsfas. För vidareutveckling av bostadsdatasystemet har det genomförts enkätundersökningar och workshoppar. Våren 2022 utfördes en enkät till disponenter, företrädare för bolag och fastighetsförmedlare. Med hjälp av enkäten inhämtades förslag till hur bostadsdatasystemet ska utvecklas. Enkäten riktades till centrala aktörer inom verksamhetsmiljön, det vill säga disponenter, företrädare för bolag samt fastighetsförmedlare. Dessutom genomfördes våren 2022 en enkät till programvaruleverantörer. Som stöd för beredningen ordnades workshoppar för sådana intressentgrupper som är viktiga med tanke på projektet för vidareutveckling av bostadsdatasystemet. I workshopparna behandlades vidareutvecklingen av bostadsdatasystemet ur varje central intressentgrupps, det vill säga fastighetsförbundets, disponentförbundets och fastighetsförmedlarnas perspektiv. För denna proposition har dessutom utförts särutredningsarbete i fråga om det positiva kreditupplysningsregistret. 

2.1  Nuläge

2.2  Bedömning av nuläget

4.1  De viktigaste förslagen

Det centrala syftet med vidareutvecklingen av bostadsdatasystemet är att införa en verksamhetsmiljö där administrativa uppgifter om bolag strömmar mellan informationssystem som strukturerade och maskinläsbara data. I fråga om administrativa uppgifter om bolag omfattar denna proposition uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten och uppgifter för det positiva kreditupplysningsregistret samt förfarandena i anslutning till dem. Uppgiftskategorierna och de övriga förfarandena i anslutning till dem i denna proposition uppfyller de villkor för vidareutvecklingen av bostadsdatasystemet vilka ställts i EU:s återhämtningsplan. 

För att uppgifter om bolag ska kunna användas som maskinläsbara och strukturerade data krävs standardisering av uppgifterna och en skyldighet att ta standardiseringen i bruk. I propositionen föreslås att bolagen på ett enhetligt sätt lämnar uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten samt ekonomiska uppgifter till bostadsdatasystemet. För att lämna uppgifter kan bolagen använda ett gränssnitt, med hjälp av vilket uppgifter kan uppdateras direkt från det informationssystem som bolagsförvaltningen använder eller via Lantmäteriverkets e-tjänst. 

Uppgifterna används särskilt för förvaltning av det positiva kreditupplysningsregistret i fråga om ansvarsfördelningen i samband med bolagslån samt i de syften som avses i 2 § i bostadsdatalagen. 

Det positiva kreditupplysningsregistret är ett register under beredning, vars informationsinnehåll är avsett att utvidgas med uppgifter om gradering av bolags krediter till aktieägare. För att förmedla dessa uppgifter insamlas uppgifter i bostadsdatasystemet både från kreditgivare och bolag. I bostadsdatasystemet kombineras uppgifterna med ägaruppgifterna i aktielägenhetsregistret och lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret. 

Uppgifternas enhetlighet gäller informationsinnehållet och informationsdefinitionerna samt aktualiteten av uppgifternas förvaltning. Informationsinnehållet och de informationsstrukturer som används i informationsförmedlingen ska definieras och standardiseras, så att de uppgifter som bolagen lämnar är inbördes jämförbara, strukturerade och maskinläsbara utan att de måste tolkas separat. 

Enligt propositionen kommer de grundläggande uppgifterna om bolagslån direkt från kreditgivarna. Således är de uppgifter som lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret inte enbart beroende av bolagens anmälningar. Som grundläggande uppgifter anmäler kreditgivarna bland annat beloppet av och användningsändamålet med det lån som bolaget lyft (lån för nybyggnad/lån för ombyggnad). På basis av anmälningarna framgår det av bostadsdatasystemet huruvida bolaget tagit lån och huruvida det ska anmäla graderingen av delägarlånen till bostadsdatasystemet. Bolagen ska anmäla hur delägarlånen fördelats till aktiegrupperna. 

I fråga om uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten ska bolagen till bostadsdatasystemet anmäla de utförda och planerade arbetena i bolaget, om det på grund av arbetenas betydelse ska läggas fram sådana skriftliga redogörelser av styrelsen för dem vilka avses i 6 kap. 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om bostadsaktiebolag. Dessutom ska bolagen anmäla till bostadsdatasystemet sådana underhålls- och ändringsarbeten som utförts av aktieägare och som avses i 7 kap. 28 § i lagen om bostadsaktiebolag. 

Bolagens normala anmälningsskyldighet omfattar att lämna uppgifter i samband med bolagsstämman. Dessutom har parter som har rätt att få ett disponentintyg rätt att begära att uppgifterna uppdateras i bostadsdatasystemet i stället för att ge ett disponentintyg. Uppgifterna om en aktieägares låneansvar ska uppdateras på begäran av aktieägaren, när aktiegrupperna förändras eller när aktieägaren betalat hela sin låneandel. Ett undantag från huvudregeln är små bolag (< 6 aktielägenheter) som inte har något lån att gradera till aktieägarna. Då ska bolaget uppdatera uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten i bostadsdatasystemet vid behov på begäran, det vill säga i praktiken i sådana situationer där man vanligen ger ett disponentintyg. Om ett litet bolag har lån som ska graderas till aktieägarna och uppgifter om bolaget därför ska lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret, ska bolaget ändå hålla uppgifterna uppdaterade i bostadsdatasystemet. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte heller till exempel privata investeraraktörer eller offentliga aktörer, som inte alls har för avsikt att göra besittningsobjekten föremål för sedvanlig omsättning. Även dessa bolag är dock skyldiga att lämna uppgifter till bostadsdatasystemet vid behov på begäran. 

För att hantera standardiseringen av uppgifter föreslås det i propositionen att en mekanism för förvaltning och utveckling av standardiseringen inrättas. Särskilt de som använder och förvaltar uppgifter om bolag samt mjukvarubranschen kan delta i förvaltningen och utvecklingen av standardiseringen. Lantmäteriverket som är personuppgiftsansvarig för bostadsdatasystemet svarar för förvaltningen av standardiseringen. 

I enlighet med 19 § i bostadsdatalagen lämnas uppgifter i bostadsdatasystemet ut för de ändamål som avses i 2 § i bostadsdatalagen. Dessa ändamål är omsättning av aktier, förvaltning av säkerheter och annan med detta jämförbar verksamhet samt bolagsförvaltningens och dess aktieägares behov i fråga om erhållande av information. Med hjälp av bostadsdatasystemet produceras dessutom information för forskning och statistikföring samt för andra informationsbehov i samhället. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

Det finländska bostadsaktiebolagssystemet är en unik form av ägarboende i Europa. Systemet lämpar sig väl för fördelningen av ansvaret och kostnaderna för underhållet av bostadshus med flera ägare samt för organiseringen av den därmed anknutna förvaltningen. Som jämförelseobjekt till omsättningen av bostadsaktier kan man använda länder där man möjliggjort samägandet av en bebyggd fastighet och där de registreringar som berör ägandet har beaktats i lagstiftningen. 

Särskilt ägandet av höghusbostäder har i de flesta EU-länder ordnats så att bostadsägarens äganderätt till den bostad som hen besitter har antecknats i det register som berör fastighetsägandet. Ett sådant system används bland annat i Norge och Danmark. I Sverige grundar sig besittningsrätten till en bostadslägenhet huvudsakligen på en bostadsrätt. I Sverige utförs ingen centraliserad registrering av bostadsrätterna. Sedan 2009 har det dock under vissa förutsättningar varit möjligt att registrera en bostad som en tredimensionell fastighet.  

Uppgifterna i fastighets- och inskrivningsregistren (Land Register) i de nordiska länderna och även i övrigt förs i regel av myndigheter och är offentligt tillgängliga, antingen i sin helhet eller delvis. Dessutom finns det länder där det är möjligt att fritt söka uppgifter om fastigheter och bostäder på webben. Detta är fallet till exempel i Danmark. En annan modell som används allmänt är att tillgången till information via en teknisk anslutning har begränsats så att endast yrkesanvändare får tillgång till uppgifterna på detta sätt. 

Allmänt taget använder alla nordiska länder långt utvecklade elektroniska system som avsevärt försnabbar och underlättar de registreringar som hänför sig till överföringar och pantsättningar av egendom. Dessa system används förutom i samband med omsättningen av fastigheter även för registreringar som berör omsättningen och pantsättningen av bostäder, i de fall då registreringarna görs på samma sätt som för fastigheter. Av de nordiska länderna presenteras nedan systemen i Sverige och Norge samt de regleringslösningar och handlingsmodeller som omfattats där. 

7.1  Lag om ett bostadsdatasystem

5 §.Registrering av aktieägare. Enligt förslaget ska 1 mom. inte längre innehålla hänvisning-ar till införande i aktielägenhetsregistret av ägare av aktier som ges som fusions- och delningsvederlag. Det föreslås att bestämmelser om detta i stället tas in i en ny 8 c §. De föreslagna 2 och 3 mom. motsvarar den gällande lagen. 

Paragrafen föreslås få ett nytt 4 mom. där det föreskrivs om sådana uppgifter om förvärv som gjorts för ett under bildning varande bolags räkning som ska antecknas i aktielägenhetsregistret. Den gällande lagen har ingen uttrycklig bestämmelse om saken. Bakgrunden till förslaget är bestämmelserna i bolagslagstiftningen om åtgärder som vidtas för ett bolag under bildnings räkning och om hur de rättigheter och skyldigheter som överförs till följd av sådana åtgärder under vissa förutsättning överförs till bolaget genom registrering av bolaget. Enligt förslaget ska den uppgift som antecknas i registret i samband med införandet av ett förvärv inte påverka hur registreringsansökan behandlas eller avgörs. På behandlingen och avgörandet tillämpas 2 mom. 

Det är motiverat att det blir offentligt vem som förvärvat aktier för det kommande bolagets räkning, eftersom särskilda rättsverkningar enligt aktiebolagslagen gäller den som förhands köper aktier på detta sätt. Det är inte fråga om en sådan villkorlig rättshandling som avses i 3 mom. när någon handlar för ett bolag under bildnings räkning, utan den som handlar för bolagets räkning har av hävd i sista hand ansetts äga tillgångar som skaffats för bolagets räkning innan bolaget registrerades. Samtidigt begränsar förvärv av aktier för det kommande bolagets räkning förskottsköparens rätt att fritt bestämma om aktierna. Inskrivningsmyndigheten ska på tjänstens vägnar beakta de sistnämnda begränsningarna, som följer av bolagslagen. 

Bestämmelsen beaktar att det eventuellt kan uppkomma ett behov av att ur registret avföra uppgifter om förvärv som gjorts för ett kommande bolags räkning bland annat i det fall att man avstått från att bilda bolaget. Inskrivningsmyndigheten ska i samband med behandlingen av en sådan ansökan beakta särskilda frågor som hänför sig till bolagslagstiftningen, såsom rätten för den som sålt aktierna att häva köpet innan anteckningen stryks. Utöver de situationer som uttryckligen regleras i förslaget ska uppgiften om förvärv för det under bildning varande bolagets räkning avföras ur registret också när aktierna har överförts till det nybildade bolaget genom registrering. Då grundar sig registreringsbeslutet på en i 2 mom. avsedd utredning om bolagsbildning och om andra omständigheter enligt aktiebolagslagen utifrån vilka ägandet har överförts till det nybildade bolaget. Den som förvärvat aktier för det kommande bolagets räkning har också kunnat överlåta aktierna till en tredje part som ansöker om registrering av förvärvet. Om det i samband med en sådan registreringsansökan lämnas en tillräcklig utredning bland annat om att den som sålt aktierna för det kommande bolagets räkning inte åberopar sin hävningsrätt enligt aktiebolagslagen, kan förvärvet registreras och den uppgift som antecknats i registret med stöd av bestämmelsen raderas. 

8 a §.Registrering eller anteckning på grundval av ändring av bolagsordningen. I paragrafen föreslås bestämmelser om behandlingen i aktielägenhetsregistret av sådana ändringar i bolagsordningen som gäller aktier. Den gällande lagen innehåller inga motsvarande bestämmelser som syftar till att sörja för att uppgifterna i aktielägenhetsregistret är öppna för insyn och uppdaterade och till att på ett kontrollerat sätt uppdatera registreringarna och anteckningarna i aktielägenhetsregistret så att de motsvarar den ändrade bolagsordningen. 

Enligt det föreslagna 1 mom. ska registreringar av sådana ändringar av bolagsordningen som gäller aktier utan dröjsmål antecknas i aktielägenhetsregistret. I praktiken kommer Lantmäteriverket att få den information som behövs för anteckningen i realtid av Patent- och registerstyrelsen på basis av det informationsutbyte som avses i 14 § 1 mom. 1 punkten i samma lag. En anteckning om en ändring av bolagsordningen ska göras på basis av alla ändringar i bolagsordningen som kräver en utredning enligt 6 kap. 22 § 5 mom. i lagen om bostadsaktiebolag. På ansökan av aktieägaren ska anteckningen om ändring av bolagsordningen avföras ur aktielägenhetsregistret samt registrerat ägande och pantsättning och andra i registret antecknade rättigheter och begränsningar vid behov riktas till de ändrade aktiegrupperna. Ansökan ska göras upp och de samtycken av rättsinnehavarna som behövs för den inhämtas på förhand i enlighet med vad som anges i fråga om 6 kap. 22 § 5 mom. i lagen om bostadsaktiebolag. För ansökan gäller i övrigt lagen om ett bostadsdatasystem och förvaltningslagen. 

I 2 mom. föreskrivs det om förutsättningarna för att Lantmäteriverket ska avföra en anteckning om ändring av bolagsordningen ur aktielägenhetsregistret och vid behov rikta de i registret registrerade och antecknade rättigheterna till de ändrade aktiegrupperna. Utgångspunkten för förslaget är, på motsvarande sätt som de allmänna principerna för aktielägenhetsregistret, att ändringar som påverkar ställningen för innehavaren av en i registret införd rättighet eller antecknad begränsning kräver innehavarens samtycke. Den allmänna grunden för kravet på samtycke är de allmänna bolags- och sakrättsliga principerna om att bolagsstämman inte utan tredje mans samtycke kan besluta om försämring av dennes rätt till aktier eller den besittningsrätt som aktierna medför. Med andra ord är sådana beslut i princip ogiltiga gentemot tredje man. Kravet på samtycke framgår i den gällande lagen i fråga om ägande av 5 § 2 mom., i fråga om pantsättning av 6 § 3 mom. och i fråga om besittningsrätt som grundar sig på lag eller testamente av 8 § 2 mom. Dessutom ska i aktielägenhetsregistret på det sätt som föreskrivs någon annanstans i lag föras in de begränsningar som gäller aktien eller den besittningsrätt som aktien ger upphov till (8 § 3 mom.). Bestämmelser om sådana begränsningar finns bland annat i aravalagen (1189/1993). I fråga om begränsningar som införts i aktielägenhetsregistret utifrån den krävs också tillbörliga samtycken. I aktielägenhetsregistret kan med stöd av 7 § antecknas utmätning av egendom, säkerhetsåtgärder och en aktieägares konkurs eller företagssanering som gäller detta, när de påverkar en aktieägares rätt att bestämma om en aktie, samt begränsningar som gäller aktien eller den besittningsrätt som den medför på det sätt som föreskrivs någon annanstans i lag. I fråga om beaktandet av de sistnämnda begränsningarna föreslås nedan en separat hänvisningsbestämmelse i 3 mom. 

Syftet med förslaget är att Lantmäteriverket ska avgöra ett ärende som gäller avförande av en anteckning om ändring av bolagsordningen och vid behov riktandet av registreringar och anteckningar till nya aktiegrupper i enlighet med allmänna bolags- och sakrättsliga principerna. Kravet på samtycke av de rättsinnehavare eller innehavare av begränsningsanteckningar som nämns i momentet motsvarar de förutsättningar som enligt den gällande lagen tillämpas på avförande eller ändring av motsvarande registrering eller anteckning. 

Enligt förslaget ska Lantmäteriverket i sitt avgörande beakta alla aktier som berörs av ändringen och även de rättigheter och begränsningar som gäller dem. Detta är särskilt viktigt i de i praktiken allmänna situationer där ändringen berör aktier inom flera aktiegrupper. Detta gäller exempelvis när aktielägenheter delas upp och aktielägenheter eller delar av dem slås ihop, då aktier överförs från en aktiegrupp till en annan och den besittningsrätt till lägenheten som aktierna medför ändras för att motsvara den nya lägenhetsindelningen. I sådana situationer finns det oundvikligen ett samband mellan de aktiegrupper som berörs av ändringen och den rätt att besitta en lägenhet som de medför på så sätt att konsekvensen i de bestämmelser i bolagsordningen som gäller aktiegrupperna och den besittningsrätt som de medför samt skyddet för de rättsinnehavare som införts i aktielägenhetsregistret förutsätter att avförandet av anteckningen om ändring i bolagsordningen och riktandet av rättigheterna till de ändrade aktiegrupperna avgörs på samma gång för alla aktiegrupper. För att ärendet ska kunna avgöras i sådana lägen krävs det dels att alla ägare till aktier som berörs av samma ändring av bolagsordningen har ansökt om att klarhet ska skapas i deras rättigheter på det sätt som avses i momentet, dels att det finns behövliga samtycken till att varje ansökan avgörs. 

Om ärendet kan avgöras utifrån en ansökan som en aktieägare gett in till Lantmäteriverket, träffas avgörandet i enlighet med 10 § 3 mom. genom att anteckningen om att en ändring av bolagsordningen är aktuell stryks och genom att de registreringar och anteckningar som motsvarar den ändrade bolagsordningen vid behov riktas direkt till aktielägenhetsregistret. Enligt det momentet ska den berörda parten delges ett separat beslut om avgörandet plus en besväranvisning, om ärendet avgörs på ett annat sätt än vad aktieägaren eller någon annan rättsinnehavare skulle ha samtyckt till i den ansökan som ges in till Lantmäteriverket. 

För att göra lagen mer läsarvänlig föreslås i 3 mom. en hänvisningsbestämmelse enligt vilken det utfärdas separata bestämmelser om givande av sådant samtycke som krävs med anledning av i 7 § avsedda utmätningar och säkerhetsåtgärder som avser en aktie och aktieägares konkurs eller saneringsförfarande. I fråga om utmätningar och säkerhetsåtgärder finns de relevanta bestämmelserna i utsökningsbalken, där det bland annat föreskrivs om förfogandeförbud på grund av utmätning och om utmätningsmannens eventuella tillstånd till förfogandeåtgärder. Vid en aktieägares konkurs förlorar gäldenären rätten att bestämma om sina tillgångar i konkursboet, och bestämmanderätten övergår till gäldenärens konkursbo. Lagen om företagssanering innehåller å sin sida bestämmelser bland annat om utredarens samtycke behövs för en sådan ändring som avses i förslaget eller inte. De nämnda insolvensrättsliga lagarna och omständigheterna i det enskilda fallet bildar en så pass mångskiftande grupp situationer att det inte är ändamålsenligt att i samband med detta förslag närmare föreskriva om samtycke. 

I registerpraxis är det möjligt att det efter registrering av en ändring av bolagsordningen som gäller aktier, men innan aktielägenhetsregistret uppdaterats, inleds ett nytt ärende som gäller registrering av förvärv eller pantsättning av de aktier ändringen av bolagsordningen gäller. I sådana lägen ska den redan registrerade ändringen beaktas, och därför föreslås i 4 mom. en uttrycklig bestämmelse om att avgörandet av ett sådant ärende kräver att anteckningen om att en ändring av bolagsordningen har inletts stryks och att rätten till aktierna enligt den ändrade bolagsordningen registreras. För detta krävs dels utredning av de samtycken från rättsinnehavarna som förutsätts i 2 mom. eller av att rättigheterna upphört, dels också att de som ansökt om registrering av det sistnämnda ger sitt samtycke till att registreringen riktas till aktiegrupperna enligt den ändrade bolagsordningen. 

Förslaget påverkar inte tillämpningen av 7 §, utan den anteckning om utmätning, säkerhetsåtgärd, konkurs och företagssanering som avses i bestämmelsen kan i samtliga fall göras på anmälan av behörig myndighet, konkursboet, utredaren eller domstol. 

I sista meningen i 4 mom. föreslås dessutom en undantagsbestämmelse som innebär att kravet på uppdatering av uppgifterna i aktielägenhetsregistret inte ska tillämpas på registrering av förvärv när aktierna har förvärvats från ett konkursbo eller i samband med utsökningsförfarande. Förslaget gör det möjligt att i nämnda situationer realisera aktierna i ett utsökningsförfarande eller genom konkursboets försorg på så sätt att köparen i ett första skede antecknas som ägare i aktielägenhetsregistret utan att uppgifterna i registret uppdateras så att de motsvarar den ändrade bolagsordningen. Syftet med förslaget är att göra det lättare att realisera och sälja aktierna vid konkurs respektive utsökning. I praktiken kan en uppdatering av aktielägenhetsregistret vara väsentlig för möjligheterna att realisera aktierna i det avseendet att det ligger i utmätningsmannens och/eller konkursboets intresse att i syfte att säkerställa bästa möjliga försäljningspris försäkra sig om att aktielägenhetsregistret är uppdaterat redan före realiseringen. Om detta emellertid inte är möjligt och det inte är känt om de samtycken av rättsinnehavarna föreligger som behövs för en sådan ändring av bolagsordningen som gäller de aktier som är föremål för realisering och huruvida de antecknats i aktielägenhetsregistret, är det för att skydda köparen viktigt att denne i samband med affären får tillräckliga uppgifter för att på förhand kunna bedöma förutsättningarna för uppdatering av aktielägenhetsregistret. 

Lagförslaget innehåller flera sätt för att redan på förhand försöka hindra situationer där en aktieägare trots förlust av bestämmanderätt på grund av insolvens deltar i beslutsfattandet om ändring av bestämmelser i bolagsordning som gäller aktiegrupper och/eller den besittningsrätt som de medför och där ett på så sätt uppkommen beslut om ändring av bolagsordningen kommer för registrering i handelsregistret. För det första ska man enligt det föreslagna 6 kap. 22 § 5 mom. i lagen om bostadsaktiebolag vid beredningen av ett sådant beslut om ändring av bolagsordningen försäkra sig om att rättigheterna och begränsningarna för dem som införts i aktielägenhetsregistret beaktas på behörigt sätt. För det andra föreslås lagen om bostadsaktiebolag föreskriva om att den som gör en sådan ändringsanmälan till handelsregistret ska lämna en särskild försäkran om att de rättigheter och begränsningar som framgår av aktielägenhetsregistret har beaktats på det sätt som lagen förutsätter. Åtgärder i strid med förfogandeförbud på grund av aktieägares insolvens bedöms i praktiken vara mycket sällsynta också till följd av den förebyggande verkan som tillhörande skadeståndsansvar och eventuellt straffrättsligt ansvar har. 

I 5 mom. föreslås för tydlighetens skull en bestämmelse om att uppdatering av aktielägenhetsregistret efter registrering av en ändring av bolagsordningen inte har någon inverkan på den registreringstidpunkt som bestäms enligt 10 § 1 mom. för en tidigare registrerad eller antecknad rätt till aktier eller den besittningsrätt de medför. Tidpunkten för registreringen har betydelse bland annat för de rättsverkningar som anges i 12 §.  

8 b §.Registrering eller anteckning i samband med rivning och nybygge. I paragrafen föreslås bestämmelser om uppdatering av registreringar och anteckningar i aktielägenhetsregistret efter en ändring av bolagsordningen i samband med rivning eller nybygge enligt lagen om bostadsaktiebolag. Också på dessa ändringar tillämpas det föreslagna 8 a § 1 mom. Förslaget innebär emellertid ett undantag från 8 a § 2 mom. på så sätt att den i paragrafen avsedda registreringen av aktieägarnas rättigheter och begränsningar och av de rättigheter eller begränsningar som aktierna medför sker på basis av anmälan från bolaget och på så sätt att enskilda aktieägares och rättsinnehavares samtycke inte krävs för ritande av rättigheter, om alla deras rättigheter efter registrering av ändringen av bolagsordningen kan riktas till någon aktiegrupp. 

Lantmäteriverket ska i samband med registrering eller anteckning inte bedöma om de allmänna villkoren är uppfyllda för rivning och nybygge enligt 6 kap. 39 § 1 mom. i lagen om bostadsaktiebolag, utan dess bedömning ska endast gälla huruvida de i aktielägenhetsregistret antecknade rättigheter som gäller aktier eller den besittningsrätt som aktierna medför kvarstår till någon ny aktiegrupp också efter det att rivningen och nybygget har registrerats och antecknats i registret. Avsikten är att riktandet av anteckningarna i enlighet med förslaget så långt som möjligt påminna om utfärdande av aktiebrev och införande av anteckningar i aktieboken i samband med rivning och nybygge. Lantmäteriverket ska få de uppgifter som behövs för att rikta rättigheterna enligt 1 mom. genom en anmälan från bolaget utifrån den redogörelse som avses i 6 kap. 40 § 1 mom. 6 a-punkten i lagen om bostadsaktiebolag, och verket ska inte ha någon skyldighet att undersöka riktigheten av de uppgifter som bolaget meddelat. 

Enligt förslaget är ett villkor för att en anteckning om ändring av bolagsordningen ska kunna avföras och rättigheter riktas till nya aktiegrupper att alla de rättigheter som framgår av aktielägenhetsregistret och som gäller de aktier som omfattas av ändringen eller den besittningsrätt som aktierna ger upphov till kan riktas till de ändrade aktiegrupperna utifrån bolagets anmälan. I momentet avses endast rättigheter som registrerats eller antecknats i aktielägenhetsregistret. Om det fortfarande finns utelöpande aktiebrev som gäller bolagets aktier, uppdateras ändringen med stöd av den föreslagna övergångsbestämmelsen i den aktiebok som finns i aktielägenhetsregistret och av vilken en anteckning om det tidigare aktiebrevet framgår. Förfarandet behövs för att till exempel en enskild aktieägare eller panthavare inte genom att vägra avstå från ett aktiebrev ska kunna förhindra rivning och nybygge som beslutats med kvalificerad majoritet. 

På avgörande av de ärenden som avses i paragrafen tillämpas kapitlets allmänna bestämmelser om pantsättning och om registrering och anteckning av andra begränsningar på så sätt att det är möjligt att avvika från riktandet av rättigheter i fråga om enskilda aktier och stryka de rättigheter och begränsningar som registrerats eller antecknats i registret, om Lantmäteriverket för detta ändamål i fråga om de berörda aktierna får in de ansökningar av aktieägare eller rättsinnehavare som avses i 6 § 3 mom. eller 8 § 2 mom. och de samtycken av rättsinnehavarna eller andra behövliga utredningar som avses i de bestämmelserna. 

8 c §.Registrering eller anteckning på grundval av fusion eller delning. I paragrafen föreslås bestämmelser om införande i aktielägenhetsregistret av ägare av aktier som ges som fusions- och delningsvederlag och av innehavare av rättigheter som gäller aktierna eller den besittningsrätt de ger upphov till. I fråga om aktieägarna motsvarar förslaget 5 § 1 mom. i den gällande lagen. Den gällande lagen beaktar emellertid inte att det kan finnas sådana i aktielägenhetsregistret registrerade eller antecknade rättigheter som gäller aktier i det överlåtande eller det ursprungliga bolaget och där de aktier som ges som fusions- eller delningsvederlag utgör ersättande tillgångar. Vid fusion och delning är det fråga om sådana typrelaterade risker för aktiepant som följer av lagen och som panthavaren alltid måste beakta. Ett beslut om fusion eller delning innebär inte ett sådant ingrepp i den till aktien kopplade rätten som skulle kräva uttryckligt samtycke av varje aktiepanthavare. Enligt förslaget kommer registrering och anteckning att ske utifrån anmälan från bolagets sida och inskrivningsmyndigheten ska inte ha någon skyldighet att granska riktigheten i de uppgifter som bolaget meddelat. 

Registreringen av aktier som utgör fusions- eller delningsvederlag kräver enligt vad som föreslås i princip att alla de rättigheter som gäller aktier i det överlåtande eller det ursprungliga bolaget som ska ogiltigförklaras eller den besittningsrätt som aktierna ger upphov till kan riktas till de aktier som ges som fusions- eller delningsvederlag. Liksom ovan i 8 b § i fråga om rivning och nybygge kan en rätt som registrerats eller antecknats i aktielägenhetsregistret också på ansökan avföras på det sätt som anges i 6 § 3 mom. och 8 § 2 mom. 

8 d §.Upplösning och avregistrering av bolag samt ändring av bolags sammanslutningsform. I paragrafen föreslås bestämmelser om avförande av aktier ur aktielägenhetsregistret till följd av ändring av sammanslutningsformen, upplösning av bolaget och avregistrering av bolaget. Den gällande lagen har inga motsvarande bestämmelser, men de behövs för att se till att bestämmelserna om aktielägenhetsregistret är tydliga och att registret hålls uppdaterat. De ändringar som avses i paragrafen träder i kraft bolagsrättsligt genom registrering av ändringarna i handelsregistret. Lantmäteriverket kommer att informeras om avgörandena med stöd av 14 § 1 mom. 1 punkten. Det sker via ett gränssnitt för automatiskt informationsutbyte mellan handelsregistret och aktielägenhetsregistret. Utifrån den informationen kan aktierna i praktiken avföras ur registret i realtid för att säkerställa att uppgifterna i aktielägenhetsregistret är uppdaterade. 

Vid upplösning och ändring av sammanslutningsformen är det för en aktiepanthavares eller annan rättsinnehavares vidkommande fråga om sådana allmänna till aktien kopplade risker som följer av lag och som innehavaren av en rätt som gäller aktien alltid ska beakta. Också i de situationerna är utgångspunkten att de rättigheter som baserar sig på aktier i fortsättningen i tillämpliga delar gäller surrogategendom som trätt i stället för aktier, såsom en delägarens skiftesandel i bolagets nettoförmögenhet eller nya andelar i sammanslutningar som ges till följd av ändringen. De rättigheter som gäller sådan egendom tillgodoses emellertid inte genom registrering eller anteckning i aktielägenhetsregistret, och därför gäller förslaget bara avförande av aktier ur aktielägenhetsregistret. 

I praktiken är det möjligt att bolaget efter avregistrering åter införs i registret. Förfarandet baserar sig på tillämpningen av en bestämmelse i förvaltningslagen om rättelse av fel, och det ska också i fråga om aktielägenhetsregistret beaktas på så sätt att det också i och med avregistreringen finns arkiverade uppgifter om aktieinnehav och rättigheter och begränsningar som gäller aktierna vid tidpunkten för avförandet och att de uppgifterna vid behov kan återinföras i aktielägenhetsregistret, om bolaget också återinförs i handelsregistret. Enligt 18 § i lagen om ett bostadsdatasystem bevaras de uppgifter permanent som enligt 4 § ska skrivas in i aktielägenhetsregistret. 

13 §.Besittningsobjektsregister. I paragrafen föreskrivs om de uppgifter om besittningsobjekt vilka ska föras in i bostadsdatasystemet. Enligt den förslagna lagändringen ska till de uppgifter som förs in i bostadsdatasystemet fogas ekonomiska och tekniska uppgifter om besittningsobjekt. I fråga om ekonomiska uppgifter innehåller registret uppgifter som hänför sig till bolagens lån och bolagsvederlag samt speciellt uppgifter som behövs för förandet av det positiva kreditupplysningsregistret, och i fråga om tekniska uppgifter sådana uppgifter som hänför sig till underhålls- och ändringsarbeten som utförts i lokaler som besitts av bolaget och dess aktieägare. Uppgifterna fogas till besittningsobjektsregistret inom bostadsdatasystemet, om vilket det föreskrivs i 3 kap. i lagen.  

I lagen har Lantmäteriverkets uppgiftshelhet när det gäller förvaltning av bostadsdatasystemet organiserats så att Lantmäteriverket enligt 15 § i lagen har till uppgift att vara personuppgiftsansvarig både för aktielägenhetsregistret och besittningsobjektsregistret, som båda ingår i bostadsdatasystemet. Lantmäteriverkets rätt att få information har i lagens system tillgodosetts genom att i 17 § i lagen föreskriva om rätten att få information, som gäller sådan information som behövs för att fullgöra de uppgifter som verket har enligt lag. Även i lagens befintliga formulering gäller Lantmäteriverkets rätt att få information bland annat bolag och kreditinstitut, som även i fråga om de föreslagna nya uppgifterna är skyldiga att lämna uppgifter. När det gäller aktörer som ska lämna uppgifter behöver bestämmelserna inte kompletteras. 

Enligt 17 § i lagen ska Lantmäteriverkets rätt att få information grunda sig på en sådan lagstadgad uppgift där förvaltning av uppgifter om bolagets underhålls- och ändringsarbeten samt ekonomiska uppgifter om bolaget behövs för att kunna fullgöra uppgiften. I detta syfte föreslås att det i 13 § i lagen föreskrivs att Lantmäteriverket i egenskap av förvaltare av bostadsdatasystemet ska förvalta uppgifter om bolagets underhålls- och ändringsarbeten i besittningsobjektsregistret samt att det i 13 a § föreskrivs om Lantmäteriverkets uppgift att förvalta vissa ekonomiska uppgifter i besittningsobjektsregistret. 

Till 13 § 1 mom. i lagen fogas en ny 3 punkt som gäller uppgifter om de underhålls- och ändringsarbeten som utförts i bolaget. I fråga om dessa preciseras det informationsinnehåll som ska föras in så att det i bostadsdatasystemet ska föras in uppgifter om åtgärder som hänför sig till de redogörelser som avses i 6 kap. 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om bostadsaktiebolag och de anmälningar som avses i 7 kap. 28 § i den lagen. 

De uppgifter som ska föras in är i praktiken styrelsens skriftliga redogörelse för behov av sådant underhåll av bolagets byggnader och fastigheter under de fem följande åren efter bolagsstämman som väsentligt påverkar en aktielägenhets användning, bolagsvederlaget eller övriga kostnader för användningen av aktielägenheten samt styrelsens skriftliga redogörelse för vilka större underhålls- och ändringsarbeten som bolaget utfört och när detta har skett. I fråga om dessa redogörelser ska till systemet endast lämnas uppgifter om sådana projekt som fortfarande är av betydelse med tanke på bolagets verksamhet och planering. Sådana projekt är inte till exempel gamla rörrenoveringar, om en motsvarande ny renovering redan gjorts. Dessutom förs in uppgifter om åtgärder som ingår i den förteckning som styrelsen för över de anmälningar om underhålls- och ändringsarbeten som lämnats till bolaget i enlighet med 4 kap. 7 § och 5 kap. 4 § i lagen om bostadsaktiebolag. Här är det fråga om anmälningar om ändringsarbeten som utförts av aktieägaren själv. Uppgifterna om sist nämnda anmälningar samlas in endast för tiden efter det att den aktuella föreslagna lagändringen trätt i kraft. 

Det nya informationsinnehållet i bostadsdatasystemet definieras alltså så att produktionen av uppgifterna för systemet inte i onödan ställer nya skyldigheter för bolagen, utan de uppgifter som ska föras in i bostadsdatasystemet redan tidigare omfattats av de skyldigheter att lämna och uppdatera information som ingår i lagen om bostadsaktiebolag. 

De mer detaljerade tekniska kraven på uppgifterna och de närmare definitionerna för utlämnandet av uppgifterna föreskrivs med stöd av en ny 17 c §, som läggs till i lagen, genom förordning av statsrådet. 

13 a §.Ekonomiska uppgifter som förs in i besittningsobjektsregistret. I paragrafen föreskrivs om de uppgifter som för förandet av det positiva kreditupplysningsregistret bör inkluderas i bostadsdatasystemet. Dessa uppgifter är det totala kapitalet av den kredit som bolaget lyft, datum då kreditavtalet om krediten ingåtts samt uppgift om huruvida krediten är avsedd för nybyggnad eller för grundläggande förbättring av bolaget, uppgift om huruvida bolaget svarar för krediten i dess helhet (underhållslån) eller om ansvaret för krediten i bolaget fördelas på besittningsobjekten (delägarlån). Uppgifter om underhållslån behöver inte inkluderas i det positiva kreditupplysningsregistret, vilket betyder att förvaltaren av det positiva kreditupplysningsregistret inte har den rätt som avses i lagen om ett bostadsdatasystem att få detaljerade uppgifter om lån. Uppgifter om dessa lån lämnas således inte ut från bostadsdatasystemet. Uppgifterna ska ändå förvaras i bostadsdatasystemet, så att man vid en senare tidpunkt kan verifiera att uppgifterna har lämnats från bostadsdatasystemet till det positiva kreditupplysningsregistret enligt bolagets anmälan. Betydelsen av de bolagslån som bolagen lyft i handlingsmodellen är att man kan försäkra sig om att alla bolagslån behandlas och att de uppgifter som lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret är korrekta. Fortlöpande ”limitkrediter” som tas för bolagets fortlöpande förvaltning och underhåll är inte till sin karaktär sådana krediter som kreditinstituten ska lämna uppgifter om till bostadsdatasystemet. Som krediter som ska anmälas specificeras därför i lagrummet de krediter som bolaget upptar för nybyggnad eller ombyggnad. 

Som detaljerade uppgifter om de delägarlån som fördelas till aktiegruppernas ägare ska bolaget dessutom till Lantmäteriverket lämna uppgifter om varje besittningsobjekts totalansvar för bolagets lånekapital enligt överenskommelse i bolaget samt det bolagsvederlag som besittningsobjekten i bolaget svarar för. I sista hand svarar samtliga aktieägare solidariskt för bolagslånet i problemsituationer i rättsligt avseende, men avsikten är att synliggöra det besittningsobjektsspecifika ansvaret i normalläget. För tydlighetens skull anges bolagsvederlaget specificerat enligt det kapitalvederlag som avses i 3 kap. 3 § i lagen om bostadsaktiebolag och ett eventuellt annat vederlag. Enligt 3 kap. 4 § i lagen om bostadsaktiebolag är exempelvis bolagsvederlag som baserar sig på förbrukning av el, värme eller någon annan nyttighet inte av betydelse med tanke på målen för den föreslagna lagstiftningen, utan det väsentliga med tanke på kreditupplysningssystemet är uttryckligen beloppet av det existerande kapitalvederlaget samt t.ex. underhållsvederlaget för förmedlingsverksamheten och kreditinstituten. En specificering av vederlagen är av betydelse bl.a. vid kreditgivning när kredittagarens betalningsförmåga bedöms. Den anmälningsskyldighet som avses i bestämmelsen gäller inte de bruksavgifter som tas ut för sådana tjänster i anslutning till boendet som aktieägarna köper eller genomför (bl.a. bastu-, tvättdygn-, bilplats etc.), vilka inte baserar sig på skyldigheten att betala vederlag enligt lag och bolagsordningen. Avsikten är att specificeringen i fortsättningen ska preciseras genom en förordning som utfärdas med stöd av lagen. Dessutom införs i systemet i samband med respektive uppdatering uppgifter om vem som gjort uppdateringen och tidpunkten för den. 

Fastställningen av de ekonomiska uppgifter som ska föras in i bostadsdatasystemet grundar sig på den uppfattning som jord- och skogsbruksministeriet, finansministeriet och Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen, som svarar för förandet av det positiva kreditupplysningsregistret, bildat i samarbete om vilka uppgifter om bolagen och deras besittningsobjekt som ska registreras i bostadsdatasystemet för att förmedlas till det positiva kreditupplysningsregistret för att uppfylla dess syfte. 

14 §.Behandling av ekonomiska och tekniska uppgifter i andra informationssystem hos myndigheter. I 1 mom. 1 punkten föreslås uttryckliga omnämnanden om utlämnande av uppgifter i handelsregistret om upplösning och avregistrering av ett bolag och om ändringar av bolagsordningen till Lantmäteriverket för förvaltning av aktielägenhetsregistret. Det har ansetts att redan den gällande regleringen medger att de uppgifterna lämnas ut av Patent- och registerstyrelsen till Lantmäteriverket. Avsikten med förslaget är således endast att förtydliga informationsutbytet mellan Patent- och registerstyrelsen och Lantmäteriverket i samband med dessa ändringssituationer. Förslaget utvidgar inte heller myndigheternas informationsutbyte i fråga om personuppgifter. 

17 a §.Bolagets skyldighet att lämna tekniska och ekonomiska uppgifter om besittningsobjekt. Lantmäteriverkets rätt att få information har i lagen om ett bostadsdatasystem tillgodosetts genom att i 17 § i lagen föreskriva om rätten att få information, som gäller sådan information som behövs för att fullgöra de uppgifter som verket har enligt lag. I lagens befintliga formulering gäller Lantmäteriverkets rätt att få information både bolag och kreditinstitut, som även i fråga om de föreslagna nya uppgifterna är skyldiga att lämna uppgifter. Avsikten är inte att ändra lagens grundläggande struktur i denna utsträckning, utan de nya uppgiftskategorierna bedöms enligt samma rättsliga villkor för skydd av personuppgifter som behandlades när lagen om ett bostadsdatasystem stiftades, och i fråga om rätten att få information i allmänhet hänvisas det i detta sammanhang till motiveringarna till 17 § i lagen i regeringens proposition RP 127/2018. 

De uppgifter som behövs för förandet av det positiva kreditupplysningsregistret omfattar också sådana uppgifter om besittningsobjektets ägares ekonomiska ställning som betraktas som personuppgifter. När det gäller sådan information ska det i lagen föreskrivas om Lantmäteriverkets rätt att från kreditgivare och bolag få den information som verket behöver för att fullgöra de uppgifter som avses i lagförslaget, och informationen ska specificeras med tillräcklig noggrannhet. Även om rätten att få information på nationell nivå begränsas enligt kravet på informationens nödvändighet ska Lantmäteriverket vid insamling och behandling av personuppgifter i enlighet med artikel 5.1 b och c i EU:s dataskyddsförordning försäkra sig om att insamlingen och behandlingen begränsas till det väsentliga och nödvändiga i förhållande till deras syfte. 

Eftersom de nya uppgifter som enligt lagförslaget ska samlas in innehåller personuppgifter som beskriver privatpersoners ekonomiska ställning, föreslås det att det i 13 a § i lagen med tillräcklig noggrannhet ska specificeras de nya uppgifter som i syfte att föra det positiva kreditupplysningsregistret förs in i besittningsobjektsregistret. Fastställningen av uppgifterna grundar sig på det positiva kreditupplysningsregistrets förvaltares uppfattning om vilka ekonomiska uppgifter som behövs för att fullgöra den uppgift som förvaltaren har enligt lag. Eftersom det från bostadsdatasystemet ska lämnas ut även andra individualiserade personuppgifter än sådana som avses i 13 a § till förvaltaren av det positiva kreditupplysningsregistret, föreskrivs det i lagens nya 4 mom. i 19 § om det positiva kreditupplysningsregistrets förvaltarens rätt att få information i fråga om information som är nödvändig för att fullgöra förvaltarens uppgift. 

De ekonomiska uppgifter som avses ovan ska lämnas till bostadsdatasystemet tillräckligt aktuella, så att de är användbara med tanke på det positiva kreditupplysningsregistret. Därför ska lagstiftningen ålägga kreditinstitut och bolag som svarar för lämnandet av uppgifterna att lämna uppgifterna tillräckligt ofta. Men med tanke på den administrativa bördan ska frekvensen av lämnandet av uppgifter stå i rätt proportion till i synnerhet små bolags tillgängliga resurser och förmåga att lämna uppgifter på det sätt som föreskrivs i lag. I detta syfte föreslås att det till lagen om ett bostadsdatasystem fogas en grundläggande skyldighet att lämna uppgifter minst en gång om året, inom en månad efter den ordinarie bolagsstämman. Vid denna tidpunkt ska bolagen hur som helst uppdatera uppgifterna om underhålls- och ändringsarbeten och uppgifterna om den ekonomiska ställningen för att uppfylla kraven enligt lagen om bostadsaktiebolag, varvid uppdateringen av uppgifterna i bostadsdatasystemet medför så litet extra arbete som möjligt för bolagen. 

Dessutom ska uppgifterna alltid uppdateras vid begäran av en aktör som enligt 7 kap. 27 § i lagen om bostadsaktiebolag har rätt att begära ett disponentintyg. Eftersom uppgifterna och deras ändamål dels överensstämmer med disponentintyget, är det motiverat att begäran om uppdatering kan göras av samma aktörer som med stöd av lagen om bostadsaktiebolag kan begära att få ett disponentintyg. I dessa fall fastställs det inte någon exakt tidsfrist i bestämmelsen, men för att syftet med begäran ska förverkligas effektivt är det väsentligt att uppdateringen med beaktande av husbolagets resurser sker utan dröjsmål efter det att begäran har framställts. Då bolagens resurser tillåter det kan bolagen uppdatera de uppgifter som de lämnat till informationssystemet även utanför de uppdateringstidpunkter som särskilt fastställts i lag, alltid när de anser det nödvändigt. I de flesta bolag sköts uppdateringen av uppgifterna i praktiken av en professionell disponent, vars informationssystem gör det möjligt att överföra uppgifterna till Lantmäteriverket via det gränssnitt som Lantmäteriverket tillhandahåller. I dessa fall är den verkliga uppdateringsfrekvensen och aktualiteten av uppgifterna i praktiken bättre än vad som krävs enligt lag. Skyldigheterna att lämna uppgifter uppstår i verksamhet som baserar sig på lagen om bostadsaktiebolag, så bolag som inte tillämpar de bestämmelser i lagen om bostadsaktiebolag som avses här i sin verksamhet är inte skyldiga att lämna dessa uppgifter till bostadsdatasystemet. På denna grund omfattar skyldigheten inte till exempel sådana ömsesidiga fastighetsaktiebolag som inte tillämpar lagen om bostadsaktiebolag i sin verksamhet. 

För att säkerställa att uppgifterna är aktuella bör de dessutom uppdateras i samband med vissa händelser som påverkar den aktiespecifika betalningsskyldigheten. Det finns bestämmelser även om dessa situationer i paragrafens 1 mom. Enligt bestämmelsen uppstår uppdateringsskyldigheten till följd av bolagsstämmobeslut som påverkar vederlagen, förändringar i aktiegruppen samt vederlagsprestationer som avviker från den normala betalningsplanen. Vid sådana förändringar ska de uppgifter som avses i 13 a § 4–7 punkten och som omfattas av bolagets uppdateringsskyldighet lämnas till bostadsdatasystemet utan dröjsmål. 

Det föreslås att det i paragrafens 2 mom. föreskrivs om undantag från huvudregeln i 1 mom. som gäller skyldigheterna att lämna och uppdatera uppgifter. Enligt bestämmelsen gäller skyldigheten bolag som har högst fem besittningsobjekt samt bolag vars samtliga aktier ägs av en och samma ägare och vars besittningsobjekt inte omfattas av sedvanlig omsättning endast om bolagen har sådant lån som avses i 13 a § 4 punkten, eller om en aktör som enligt 7 kap 27 § i lagen om bostadsaktiebolag är berättigad att begära ett disponentintyg begär uppdatering av uppgifterna. Den anmälningsskyldighet som aktualiseras på detta sätt gäller endast den tid då bolaget har ovan nämnda lån eller en uppdatering enligt en separat begäran har gjorts. Syftet med undantaget är att från den fortlöpande aktiva skyldigheten att uppdatera uppgifterna utesluta för det första sådana små bolag som oftast inte utnyttjar en fastighetsförvaltningssystemleverantörs eller någon annan tjänsteleverantörs informationssystem, med vilka fortlöpande uppdatering av uppgifter kan göras via gränssnitt utan oskäligt extra arbete. Även dessa bolag ska dock uppdatera uppgifter, om en aktör som är berättigad att begära ett disponentintyg begär det, till exempel för försäljning av aktier som ger besittningsrätt till en lägenhet. Uppdatering av ifrågavarande uppgifter är inte heller nödvändig i sådana situationer, där hela bolaget ägs till exempel av privata investeraraktörer eller offentliga aktörer som inte alls har för avsikt att göra bolagets besittningsobjekt föremål för omsättning, vilket betyder att uppdateringen inte är till fördel för aktieägarna på samma sätt som i vanliga fall till exempel vid omsättning. Detta är fallet till exempel när en investerarsammanslutning besitter ett objekt avsett för uthyrning som ett bolag i bostadsaktiebolagsform. 

I alla situationer ska uppgifter om eventuella delägarlån dock kunna användas för det positiva kreditupplysningsregistrets ändamål. Även de bolag som avses i 2 mom. ska således uppdatera uppgifterna, om bolagen lyft sådant delägarlån som avses i 13 a § i lagen och som aktieägarna enligt överensstämmelse inom bolaget ska svara för. 

17 b §.Kreditgivarens skyldighet att lämna ekonomiska uppgifter om bolag och besittningsobjekt. Det föreslås att en ny 17 b § fogas till lagen, där det föreskrivs om kreditgivarens aktiva skyldighet att till bostadsdatasystemet lämna uppgifter som är behövliga för att föra det positiva kreditupplysningsregistret. I enlighet med motiveringen till 13 a § ovan gäller skyldigheten inte sådana kreditgivare som endast beviljat bolaget en så kallad limitkredit. 

I bestämmelsen fastställs det huvudsakliga sätt som en kreditgivare som beviljat krediter för ett bolag ska lämna uppgifterna till bostadsdatasystemet samt tidsfristen för lämnandet av uppgifterna. Lämnandet av uppgifterna till bostadsdatasystemet sker antingen via ett elektroniskt gränssnitt eller den e-tjänst som tillhandahålls av Lantmäteriverket. 

Genom åläggande av kreditgivarna blir uppgifterna om bolagslånen tillförlitliga. Minimikravet på uppdatering av uppgifter för bolagen innebär uppdatering en gång om året i samband med bolagsstämman. Kreditgivarnas åläggande säkerställer att även de kreditlyft som sker mellan bolagsstämmor blir synliga och att tillförlitligheten av de uppgifter som fås från bostadsdatasystemet kan verifieras. Med hjälp av denna information kan man bedöma om det efter bolagsstämman har förekommit sådana händelser i bolaget vilka kan påverka en aktieägares ekonomiska ställning. 

I normalt fall bedöms kreditgivare överlag ha tillräcklig teknisk förmåga att genomföra informationsöverföringen via en gränssnittstjänst, och i och med standardiserade processer blir lämnandet av information en rutinmässig verksamhet som inte uppskattas behöva en lång tidsfrist. Av ovannämnda orsaker föreslås att det föreskrivs en tidsfrist på en vecka, som börjar löpa från den tidpunkt då det bolag som krediten beviljats lyfter en kreditpost. Anmälan om att kredit har lyfts görs alltså separat efter varje lyft, eftersom det väsentliga med tanke på ändamålet med uppgifterna är uttryckligen antalet krediter som bolaget redan lyft, vilket utgör kreditgivarens verkliga fordran på bolaget. På basis av de grundläggande uppgifter som kreditinstituten ger är det också möjligt att bedöma om bolagen lämnar uppgifterna om de lyfta krediterna till bostadsdatasystemet enligt den skyldighet som anges i 17 a §. 

17 c §.Närmare bestämmelser. Den förslagna nya 17 c § innehåller ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om innehållet i och de tekniska detaljerna för de uppgifter som enligt 13 och 13 a § ska föras in i besittningsobjektsregistret, samt om det tekniska sätt på vilket uppgifterna ska lämnas till Lantmäteriverket. 

Genom förordningen skulle man således fastställa närmare tekniska krav till exempel på uppgifternas tekniska egenskaper för att säkerställa deras kompatibilitet med bostadsdatasystemets helhet. Genom förordningen är det dessutom möjligt att precisera vilka uppgifter om bolagens underhålls- och ändringsarbeten som ska föras in i informationssystemet. Uppgifterna om underhålls- och ändringsarbeten kan i utgångsläget vara definierade på olika sätt och innehålla olika informationshelheter. För att säkerställa att registrets informationsinnehåll är så enhetligt och användbart som möjligt ska det i fråga om uppgifternas tekniska egenskaper vara möjligt att genom förordningen vid behov fastställa närmare krav på form och innehåll för de uppgifter som ska lämnas till systemet. 

Den innehållsmässiga definitionen av de ekonomiska uppgifter som anges i 17 a § i lagen ingår med den noggrannhet som behövs direkt i nämnda bestämmelse. Även till denna del föreslås att det genom förordning av statsrådet ska vara möjligt att vid behov utfärda närmare bestämmelser om lämnandet av uppgifter samt de eventuella närmare kraven på uppgifternas tekniska egenskaper. 

19 §.Utlämnande av uppgifter för bostadsdatasystemets ändamål. Enligt lagförslaget ska det i ett nytt 3 mom. i 19 § i lagen föreskrivas att en personuppgiftsansvarig som avses i 2 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister trots sekretessbestämmelserna har rätt att utan användningstillstånd ur bostadsdatasystemet få de uppgifter som är nödvändiga för att föra det positiva kreditupplysningsregistret. Det handlar i första hand om de i den nya 13 a § avsedda uppgifterna om de krediter som bolaget lyft som uttryckligen samlas in för förandet av det positiva kreditupplysningsregistret. Andra uppgifter i det befintliga informationsinnehållet i bostadsdatasystemet som behövs för att föra det positiva kreditupplysningsregistret är husbolagets FO-nummer, besiktningsobjektets ägares personbeteckningar, ägarnas ägarandelar av besittningsobjektet samt aktiegruppens beteckning. Eftersom det saknas en fullständig förteckning över uppgifterna särskilt när det gäller det tidigare informationsinnehållet i bostadsdatasystemet, gäller bestämmelsen i enlighet med de allmänna principerna för utlämnande av personuppgifter uppgifter som behövs för att fullgöra uppgiften. Genom bestämmelsen tillgodoses i praktiken, i enlighet med paragrafens 1 mom., det positiva kreditupplysningsregistrets förvaltares lagstadgade rätt att få sekretessbelagda uppgifter från bostadsdatasystemet. 

I systemet för lagen om ett positivt kreditupplysningsregister har rätten att få sekretessbelagda uppgifter i regel inkluderats i den lagen. En sådan reglering som gäller delhelheten för ekonomiska uppgifter och som vid lagberedning föreslogs att skulle fogas till bostadsdatasystemet ingår dock inte i den föreslagna lagen om ett positivt kreditupplysningsregister. Av denna anledning fogas till det nya 3 mom. i 19 § i lagen om ett bostadsdatasystem den ovannämnda rätten att få information för inkomstregistret som förvaltar det positiva kreditupplysningsregistret. I övrigt förblir bestämmelsen oförändrad. 

Bestämmelsen handlar om utlämnande av personuppgifter för det ändamål som avses i artikel 6.1 c i EU:s dataskyddsförordning, och särskilda skyddsåtgärder för detta ändamål kan föreskrivas nationellt med stöd av artikel 6.2 och 6.3 i förordningen. Bestämmelsen behövs för att det ska vara möjligt att avvika från bestämmelserna i offentlighetslagen, som gäller utlämnandesättet och utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter. Bestämmelsen är samtidigt en nationell skyddsåtgärd som säkerställer att rätten att få information begränsas till de behov som den rättsliga grunden för behandlingen fastställer. Uppgifter som lämnas ut med stöd av bestämmelsen är begränsade till nödvändiga uppgifter med tanke på deras användningsändamål. 

25 a §.Samarbetsgrupp. Det föreslås att det i paragrafen utfärdas föreskrifter om en samarbetsgrupp som tillsätts av Lantmäteriverket för förvaltning och utvecklande av standardiseringen av de tekniska och ekonomiska uppgifterna om bolagen. Gruppen tillsätts för två år i sänder och till den inbjuds företrädare för systemets förvaltare och användare. 

Syftet med gruppens verksamhet är att följa upp bland annat innehållet i samt funktionen och ändamålsenligheten av de informationskategorier som ska föras in i bostadsdatasystemet särskilt med tanke på de avsedda användningsändamålen med informationssystemet. Gruppen kan också i större utsträckning ge rekommendationer om standardiseringen av de tekniska och ekonomiska uppgifterna om bolagen. 

De utvecklingsförslag som uppstår till följd av uppföljningen kan genomföras till exempel i form av gruppens rekommendationer i samband med det vanliga utvecklandet av Lantmäteriverkets verksamhet. Verksamhetsmiljön kan i fortsättningen utnyttja den standardisering som samarbetsgruppen rekommenderar även i större utsträckning än vad bostadsdatasystemet kräver. Om de föreslagna åtgärderna förutsätter det, kan de verkställas genom den förordning som utfärdas med stöd av den föreslagna nya 17 c § genom att ändra de tekniska krav som ställs på uppgifterna. 

7.2  Lag om bostadsaktiebolag

2 kap. Aktier 

12 §.Aktiebok. Det föreslås att 1 mom. 6 punkten kompletteras på så sätt att uppgifter om utmätning och säkringsåtgärd som avser en aktie och som införts i aktielägenhetsregistret också antecknas i aktieboken. På antecknande av utmätning och säkringsåtgärder i aktielägenhetsregistret tillämpas 7 § 1 mom. i lagen om ett bostadsdatasystem. Ändringen behövs för att se till att de viktigaste begränsningar avseende aktierna som antecknats i aktielägenhetsregistret framgår av aktieboken. För utmätning av aktier har bolagen i sin praxis tillämpat förfarandet enligt förslaget redan innan aktielägenhetsregistret infördes.  

Förslaget hänför sig till det nya 5 mom. i 5 § i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem. Avsikten med det momentet är att säkerställa att de viktigaste begränsningarna avseende aktier antecknas i Lantmäteriverkets aktiebok också när ett bolag på det sätt som avses i införandelagen anslutits till aktielägenhetsregistret genom överföring av aktieboken, men det ännu inte finns någon elektronisk registrering av ägandet i fråga om aktierna. Genom förslaget säkerställs det att de uppgifter om utmätning och säkringsåtgärder som införts i aktieboken inte raderas i boken till följd av en elektronisk registrering av ägandet. En radering skulle kunna orsaka onödig oklarhet för dem som använder aktielägenhetsregistret. 

6 kap. Bolagsstämma 

3 §.Ordinarie bolagsstämma. Det föreslås att ett nytt 6 mom. fogas till paragrafen, där det föreskrivs om husbolagets skyldighet att lämna uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten som behandlats i den ordinarie bolagsstämman till bostadsdatasystemet i enlighet med bestämmelserna i lagen om ett bostadsdatasystem. Bestämmelsen innehåller en hänvisning till 17 a § i lagen om ett bostadsdatasystem som berör saken, och den ger bostadsaktiebolagen informationsvärde när de fullgör sina skyldigheter enligt de befintliga bestämmelserna i lagen om bostadsaktiebolag gällande ärenden som behandlas i bolagsstämman och dokumentation över dem. Dessutom har bestämmelsen dock ett innehållsmässigt krav, enligt vilket uppgifterna på grund av den juridiska karaktären ska lämnas till bostadsdatasystemet i enlighet med vad som föreskrivs om saken i 17 a § i lagen om ett bostadsdatasystem. 

I och med detta innehållsmässiga krav i bestämmelsen ska i praktiken de skadeståndspåföljder som avses i 24 kap. 6 § för överträdelser som anknyter till handlingsskyldigheterna enligt lagen om bostadsaktiebolag även tillämpas på skyldigheterna att lämna uppgifter enligt lagen om ett bostadsdatasystem. Eftersom de ovannämnda lagarna framöver har ett starkt samband med varandra både när det gäller registrering av rättigheter och lämnande av tekniska och ekonomiska uppgifter, är det logiskt att påföljderna för försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter även till denna del ingår i lagen om bostadsaktiebolag. I övrigt förblir bestämmelsen oförändrad. 

22 §.Stämmohandlingar samt framläggande och sändande av dessa. Paragrafen föreslås få ett nytt 5 mom. med bestämmelser om ett särskilt dokumentationskrav avseende sådana ändringar i bolagsordningen som gäller aktier i ett bolag som ingår i aktielägenhetsregistret eller den besittningsrätt som aktierna medför. Syftet med bestämmelsen är att se till att det genom den föreslagna redogörelsen går att försäkra sig om att de avsedda ändringarna i bolagsordningen kan beredas och bolagstämmans beslut om dem fattas med på förhand inhämtat behövligt samtycke av innehavarna av rättigheterna till aktierna och att ändringarna således inte kränker tredje mans rätt. På detta sätt går det att på förhand säkerställa att de i aktielägenhetsregistret registrerade och antecknade rättigheterna och begränsningarna i fråga om en aktie efter det att ändringen av bolagsordningen antecknats i handelsregistret kan samordnas med den ändrade bolagsordningen. 

Förslaget gäller ändringar i tidigare registrerade aktiegrupper. Den redogörelse som avses i momentet behövs således inte vid emission av helt nya aktier och av aktier som berättigar till besittning av nya aktielägenheter. På anmälan och införande av de första aktieägarna till nya aktier i aktielägenhetsregistret tillämpas då 13 kap. 13 § i lagen om bostadsaktiebolag och 5 § 1 mom. i lagen om ett bostadsdatasystem. 

Bestämmelsen ska tillämpas för det första när aktier stryks ur eller fogas till en eller flera tidigare registrerade aktiegrupper enligt 1 kap. 13 § 1 mom. 5 punkten. En typisk situation är i praktiken delning av en aktielägenhet eller sammanslagning av en lägenhet eller en del av den med en annan aktielägenhet på det sätt som avses i 2 kap. 4 § 2 mom. på så sätt att aktier som hör till aktiegrupperna överlåts separat. Praktiskt taget innebär en sådan ändring av bolagsordningen att fördelningen av aktierna i aktiegrupper och den rätt att besitta lägenheten som dessa medför ändras för att motsvarar den nya lägenhetsindelningen efter delningen eller sammanslagningen av lägenheten eller en del av den. Dessutom är det möjligt att användningsändamålet och/eller rumsindelningen i fråga om en lägenhet eller en del av den ändras i samband med en sådan ändring.  

Den besittningsrätt som aktierna medför och lägenhetens användningsändamål enligt 1 kap. 13 § 1 mom. 4 punkten kan ändras också på ett sätt där fördelningen av aktierna i aktiegrupper inte ändras. Ändringen kan gälla placeringen av en aktielägenhet på bolagets fastighet eller i dess byggnad, lägenhetens nummer, bokstavsbeteckning, yta eller användningsändamål eller antalet rum i lägenheten. Typfallet när det gäller en aktielägenhets användningsändamål är att lägenheten görs om från en bostadslägenhet till en affärslokal eller tvärtom. Dessutom kan användningsändamålet ändras också genom att en aktielägenhet eller en del av den görs om till ett lagerutrymme eller vice versa. En ändring av besittningsrätten kan också gälla rättens tidsmässiga räckvidd på så sätt att besittningsrätten begränsas i tid i stället för att gälla tills vidare eller tvärtom eller så att tiden för tidsbegränsad besittning ändras. Sådana ändringar av bolagsordningen kan vara av stor betydelse för rättsinnehavaren till en aktie eller den besittningsrätt som aktien medför. Därför föreslås det nedan att principen ska vara att inte bara aktieägarens samtycke utan också samtycke av de rättsinnehavare som antecknats i aktielägenhetsregistret ska krävas för att uppgifterna i det registret efter registrering av ändringen av bolagsordningen ska kunna samordnas med aktiegrupperna enligt den ändrade bolagsordningen och/eller de besittningsrätter till en aktielägenhet som aktiegrupperna medför. Kravet på dokumentation i momentet gäller således en redogörelse för de samtycken som behövs för uppdatering av aktielägenhetsregistret också i sådana fall. 

Momentets tillämpningsområde bygger på de bestämmelser som nämns i förslaget, och det har betydelse också för det praktiska genomförandet av förfarandet för registrering av ändringar. För att ändringar som gäller aktiegrupper, den besittningsrätt de medför och aktielägenhetens användningsändamål ska kunna hanteras i handelsregistret och aktielägenhetsregistret krävs det att systemet för att processa dessa kan identifiera ändringarna på ett tillräckligt tillförlitligt och effektivt sätt. Förslaget innehåller bestämmelser om de innehållsliga kriterierna för de ändringar i bolagsordningen som kommer att omfattas av behandlingsmodellen, medan besluten om det rent registertekniska genomförandet av behandlingen kommer att fattas av myndigheterna. Ett sätt för genomförandet kan hänföra sig till att ändringar av den aktiegruppsspecifika beteckning som avses i 13 § 1 mom. 2 punkten i lagen om ett bostadsdatasystem hanteras på ett sätt där systemet i samband med elektronisk ansökan om ändring av bolagsordningen ger varje aktiegrupp som berörs av ändringar som är relevanta för momentets tillämpning en ny beteckning och där förmedlingen av uppgifter om ändring av bolagsordningen till aktielägenhetsregistret kopplas till denna ändring av den specifika aktiegruppsbeteckningen. Att hantera beteckningen för en aktiegrupp som en registerteknisk kod är förenat med flera detaljfrågor som innebär att det inte är ändamålsenligt att utfärda närmare bestämmelser om beteckningarna på lågnivån. Förslaget ska heller inte tillämpas på de möjliga situationer i registerpraxis där endast den nämnda tekniska koden för en aktiegrupp ändras utan att fördelningen i aktiegrupper och/eller den besittningsrätt som dessa medför ändras genom en ändring av bolagsordningen. Situationer där bara aktiegruppens tekniska kod ändras är i praktiken möjliga till följd av tekniska egenskaper i ett IT-system, och inskrivningsmyndigheten kan i samband med sådana ändringar i egenskap av personuppgiftsansvarig även utan särskilt stöd i en specifik bestämmelse vidta behövliga åtgärder för att göra anteckningarna i aktielägenhetsregistret klarare i överensstämmelse med den ändrade tekniska koden. 

Det närmare innehållet i den redogörelse som avses i momentet och de samtycken som krävs i det enskilda fallet bestäms i föreliggande fall utifrån innehållet i ändringen av bolagsordningen och de rättigheter som registrerats och antecknats i aktielägenhetsregistret. Redogörelsen ska tas fram med beaktande av villkoren i 8 a § i lagen om ett bostadsdatasystem. Om villkoren är uppfyllda kan Lantmäteriverket efter registrering av en ändring i bolagsordningen och efter särskild ansökan besluta att uppdatera aktielägenhetsregistret i överenstämmelse med ändringen i bolagsordningen. För att underlätta beredningen av beslut om ändring av bolagsordningen kan Lantmäteriverket på förhand utarbeta och publicera behövliga ansöknings- och samtyckesformulär eller anvisningar om förfarandet. Egentliga ansökningar av aktieägarna och/eller samtycken av rättsinnehavare enligt 8 a § i lagen om ett bostadsdatasystem ska inte fogas till den redogörelse som upprättas för bolagsstämman, utan det räcker med uppgift om att man vid beredningen av den föreslagna ändringen av bolagsordningen har försäkrat sig om att behövliga samtycken inhämtats av rättsinnehavarna. 

Bestämmelsen ska tillämpas på de bolag i aktielägenhetsregistret där uppdatering av registret efter en ändring av bolagsordningen förutsätter att det finns en elektronisk anteckning av ägaren för de aktier som berörs av ändringen. Det föreslås en separat ikraftträdandebestämmelse om att elektronisk anteckning av ägaren vid behov ska sökas innan beslut om ändring av bolagsordningen fattas. I och med en sådan anteckning finns det tillförlitliga och aktuella uppgifter i aktielägenhetsregistret om de rättigheter som gäller aktierna. Av den redogörelse som ska upprättas för bolagsstämman ska det framgå att det finns en elektronisk ägaranteckning i aktielägenhetsregistret om de aktier som ändringen gäller och att de behövliga samtyckena inhämtats på basis av uppgifterna i aktielägenhetsregistret om innehavarna av de rättigheter som gäller aktierna. Den försäkran som avses i 34 § i samma kapitel ska också gälla att det finns elektroniska ägaranteckningar i aktielägenhetsregistret om de aktier som ändringen gäller. Det föreslagna kravet på redogörelse och det tillhörande ansvaret avses vara begränsat till uppgifterna i aktielägenhetsregistret om innehavarna av de rättigheter som gäller aktierna. 

Enligt 2 och 19 § samt 20 § 1 mom. i lagen om ett bostadsdatasystem har bolag rätt att ur bostadsdatasystemet få de uppgifter som behövs för bolagsförvaltningen. Uppgifterna får lämnas ut utan särskilt tillstånd med hjälp av en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form, när det är fråga om uppgifter som bolaget behöver i sin sedvanliga verksamhet. Detsamma gäller en aktieägares rätt att få uppgifter om sig själv utan användningstillstånd. Alla rättigheter och begränsningar som gäller aktier antecknas inte i aktieboken, och därför ska utlämnandet av de uppgifter i aktielägenhetsregistret som behövs för ändring av bolagsordningen ordnas på det sätt avses i de nämnda bestämmelserna i lagen om ett bostadsdatasystem. Aktieägaruppgifter som är sekretessbelagda, såsom sådana begränsningar av utlämnande som avses i 2 kap. 15 § 5 mom. i lagen om bostadsaktiebolag, får lämnas ut ur bostadsdatasystemet, om det i lag särskilt föreskrivs om rätten att få uppgifter. En sådan särskild grund är bl.a. 10 § 3 mom. i lagen om ett bostadsdatasystem, som gäller registrering av ett förvärv och som ska sändas till bolaget. Om bolaget inte har tillgång till sådana uppgifter om aktieägaren som avses i det ovan nämnda intyget, är det möjligt att bolaget visar att bolagets rätt kräver att uppgifter om aktieägaren lämnas ut på det sätt som avses i 2 kap. 15 § 5 mom. i lagen om bostadsaktiebolag. 

Den redogörelse som avses i momentet kan de facto vara mycket enkel och kortfattad, om alla de aktier som ändringen av bolagsordningen gäller ägs av samma aktieägare och inga rättigheter för tredje man som har registrerats eller antecknats i aktielägenhetsregistret gäller dem. I så fall räcker det i praktiken att redogörelsen består av att detta konstateras, och utöver detta kan på bolagsstämmans beslutsfattande i övrigt tillämpas 16 § i samma kapitel om åsidosättande av formkrav med aktieägarnas samtycke. Denna möjlighet i fråga om redogörelse och beslutsfattande antas göra det enklare och lättare att hantera ändringar i bolagsordningen, i synnerhet en kort tid efter det att bolaget bildats, eftersom en stiftande delägare kan göra ändringar i och precisera de närmare uppgifterna om en aktielägenhet i byggnadsskedet på ett sätt som förutsätter en ändring av lägenhetsbeskrivningen i bolagsordningen. Samtidigt är möjligheten inte begränsad enbart till byggnadsskedet efter det att bolaget bildats, utan det kan bli aktuellt att utnyttja den exempelvis i samband med att institutionella investerare som äger bolagets hela aktiestock gör ändringar i ägarstrukturen och den tillhörande lägenhetsordningen. 

Frågan om vem som ansvarar för utarbetandet av den avsedda redogörelsen avgörs utifrån vem som föreslår ändring av bolagsordningen. Om förslaget till ändring av aktiegrupperna, den besittningsrätt som de medför eller en aktielägenhets användningsändamål görs på bolagets initiativ, svarar i praktiken styrelsen och disponenten för att en redogörelse tas fram och att samtyckena inhämtas i enlighet med sina allmänna uppgifter. Om däremot exempelvis delning av en aktielägenhet eller sammanslagning av en del av en lägenhet med en annan lägenhet på det sätt som avses i momentet sker på initiativ av en aktieägare, svarar aktieägaren för att behövlig redogörelse tas fram och samtycken inhämtas i enlighet med de allmänna principerna om aktieägares rätt att lägga fram förslag. Av 22 § 1 mom. följer att redogörelsen ska ha gjorts upp senast två veckor före bolagsstämman. 

För att säkerställa att det finns förutsättningar för att registrera bolagsordningen och uppdatera aktielägenhetsregistret ska bolagsstämman besluta om ändringen utifrån den redogörelse och det beslutsförslag som gjorts upp för den med stöd av momentet. På detta sätt går det att försäkra sig om att de behövliga samtyckena från rättsinnehavarna föreligger för registrering av ändringen samt registrering och anteckning i aktielägenhetsregistret. Om redogörelsen inte medger beslut kan det exempelvis krävas att bolagsstämman fattar beslut om att sammankalla en ny bolagsstämma eller att ärendet överförs till fortsatt stämma för säkerställande av att behövliga samtycken, om man vill sörja för att förutsättningarna för registrering av en ändring av bolagsordningen och uppdatering av aktielägenhetsregistret finns. På beslutsfattandet om ändring av bolagsordningen tillämpas i övrigt fortfarande 6 kap. 34 och 35 §. De rättsinnehavare som är registrerade eller antecknade i aktielägenhetsregistret kommer således inte att delta i beslutsfattandet i ärendet på bolagsstämman. 

Enligt förslaget ska momentet inte tillämpas om ändringen av bolagsordningen enbart gäller kontrollmätning av en aktielägenhets yta eller ändring av antalet rum i en aktielägenhet. Sådana ändringar i bolagsordningen har i praktiken ingen sådan väsentlig betydelse för de rättigheter som aktierna medför att status för de rättsinnehavare som har registrerats och antecknats i aktielägenhetsregistret behöver utredas i samband med registrering av en ändring. Det är fråga om sådan kontrollmätning av ytan som avses i momentet när lägenhetens faktiska yta inte ändras, utan det endast är fråga om sådan standardiserad kontrollmätning av ytan som lagen förutsätter eller om tillägg av uppgift om detta till lägenhetsbeskrivningen exempelvis i samband med någon annan ändring av bolagsordningen. I sådana situationer har det i lagens tillämpningspraxis ansetts att inte heller aktieägarens samtycke behövs, om inte ändring eller tillägg av uppgift om ytan samtidigt påverkar de rättigheter och skyldigheter som aktierna medför, såsom skyldigheten att betala vederlag. Det är inte heller nödvändigt att ta fram en redogörelse och att för det utreda status för de rättsinnehavare som är registrerade och antecknade i aktielägenhetsregistret när det endast är fråga om ändring av rumsindelningen i en eller flera lägenheter. En sådan ändring har i praktiken i allmänhet inte har någon väsentlig betydelse för innehavarna av de rättigheter som gäller aktien. I samband med sådana ändringar kan också sådana användningsändamål för enskilda rum som eventuellt beskrivs i bolagsordningen komma att förändras på grund av tidigare användningsändamål för lägenheten som aktiegruppen medför. I samband med en sådan ändring är det å andra sidan inte möjligt att ändra, begränsa eller utvidga användningsändamålet för en lägenhet exempelvis från en bostadslägenhet till en affärslokal eller tvärtom, utan för en sådan ändring av bolagsordningen krävs alltid en i momentet avsedd redogörelse. Det föreslås särskilda bestämmelser om en redogörelse i samband med rivning och tillbyggnad i 6 kap. 40 § och om uppdatering av aktielägenhetsregistret i samband med tillbyggnad som kräver rivning genom en anmälan från bolaget i 8 b § i lagen om ett bostadsdatasystem. 

Utarbetandet av den redogörelse som avses i momentet och de bakomliggande ansökningarna och samtyckena i fråga om aktielägenhetsregistret avses inte påverka inte Patent- och registerstyrelsens uppgifter. Styrelsen registrerar ändringen av bolagsordningen. De bolagsrättsliga förutsättningarna för ändring av bolagsordningen enligt lagen om bostadsaktiebolag ska undersökas som en led i registreringen av ändringen i bolagsordningen på samma sätt som tidigare. Aktieägarnas ansökningar avseende aktielägenhetsregistret ska ges in till Lantmäteriverket, som behandlar dem på det sätt som föreskrivs i lagen om ett bostadsdatasystem. 

34 §.Ändring av bolagsordningen. Det föreslås att paragrafen får ett nytt 5 mom. Det avses föreskriva om en särskild försäkran av den som gör anmälan om ändring av bolagsordningen, när ändringen gäller bestämmelser om aktiegrupper och/eller den besittningsrätt som de medför. Bestämmelser om ansvaret för att anmälningarna görs finns i 14 § i företags- och organisationsdatalagen. Syftet med förslaget är att den som gör ändringsanmälan ska göras uppmärksam på att ändringar som påverkar innehavare av rättigheter som registrerats eller antecknats i aktielägenhetsregistret förutsätter samtycke av de rättsinnehavarna. Samtidigt är det meningen att genom bestämmelsen se till att anmälningar om ändring av bolagsordningen inte görs, om inte de samtycken som behövs för uppdatering av uppgifterna i aktielägenhetsregistret har inhämtats. Enligt förslaget ska försäkran gälla att 6 kap. 22 § 5 mom. har iakttagits vid beslut om sådana ändringar i bolagsordningen som avses i 34 § 4 mom. Detta innebär i praktiken antingen att försäkran lämnas om att samtycke enligt 22 § 5 mom. har inhämtats till ändringen av de rättsinnehavare som framgår av aktielägenhetsregistret eller att det är fråga om en ändring av bolagsordningen som inte förutsätter rättsinnehavarnas samtycke. En försäkran av det sistnämnda slaget blir aktuell i samband med en sådan ändring av bolagsordningen som bygger på en kontrollmätning av en aktielägenhets yta eller en ändring av antalet rum i en lägenhet och även i samband med rivning och nybygge enligt 6 kap 39 §. Men om bolaget inte har överfört förvaltningen av aktieboken till Lantmäteriverket för anslutning till aktielägenhetsregistret, täcker försäkran enligt det föreslagna momentet att en ändring av bolagsordningen över huvud taget inte förutsätter samtycke av de rättsinnehavare som registrerats och antecknats i aktielägenhetsregistret. Dessutom kan det hända att inga rättigheter eller begränsningar som gäller aktierna har antecknats i aktielägenhetsregistret. 

I samband med behandling av en sådan ändring av bolagsordningen som avses i momentet kräver Patent- och registerstyrelsen att den föreslagna försäkran lämnas genom en anmälan till handelsregistret. Dess uppgifter innefattar emellertid inte att undersöka de rättsförhållanden och samtycken som ligger till grund för försäkran. Försäkran kommer heller inte att lämnas vidare till Lantmäteriverket, som förvaltar aktielägenhetsregistret. Anmälaren kommer att ha i lag föreskrivet skadeståndsansvar för lämnande av en felaktig försäkran. Att uppsåtligen lämna en felaktig försäkran kan vara straffbart. 

Den föreslagna bestämmelsen och det där nämnda 22 § 5 mom. samma kapitel ska tillämpas på bolag som ingår i aktielägenhetsregistret. De krav som avses i bestämmelserna blir således inte tillämpliga på sådana ömsesidiga fastighetsaktiebolag som lagen om bostadsaktiebolag inte tillämpas på (se 28 kap. 1 § 4 mom. i lagförslaget) eller som inte ingår i aktielägenhetsregistret beroende på tidpunkten för bildandet (se 6 § 1 mom. i lagen om införande av la-gen om bostadsaktiebolag) eller en bestämmelse i bolagsordningen (se 28 kap. 1 § 3 mom. i lagförslaget). 

40 §.Plan för rivning och nybygge. En ny 6 a-punkt föreslås till 1 mom. Punkten avses föreskriva om uppgörande av en redogörelse för rivning och nybygge i syfte att uppdatera aktielägenhetsregistret. 

Beslut om rivning och nybygge kan fattas med sådan kvalificerad majoritet som anges i lagen, om varje aktieägare får en ny aktielägenhet som till gängse värde och besittningsrätt minst motsvarar den aktielägenhet som ägaren besitter vid tidpunkten för beslutet och aktieägarnas ekonomiska förhållanden, rättigheter och skyldigheter i bolaget ordnas i enlighet med likställighetsprincipen och minst i enlighet med situationen före rivningen och nybygget. Beslut med kvalificerad majoritet innebär ett undantag från det krav på aktieägarens samtycke som lagen utgår från. På motsvarande sätt föreslås det att det i samband med ett beslut om rivning och nybygge inte ska krävas en sådan i kapitlets 22 § 5 mom. avsedd redogörelse om samtycke från de i aktielägenhetsregistret antecknade rättsinnehavarna till behövliga ändringar av bolagsordningen. Däremot ska den plan som görs upp för rivning och nybygge innehålla en redogörelse för de nya aktielägenheter som var och en av aktieägarna får och de aktiegrupper som berättigar till besittning av lägenheterna samt de tredjemansrättigheter som registreras och antecknas i aktielägenhetsregistret och som gäller aktiegrupperna. 

Med avvikelse från den redogörelse som avses i 22 § 5 mom. förutsätter uppgörandet av denna redogörelse samt beslut om rivning och nybygge inte att det finns elektroniska ägaranteckningar i aktielägenhetsregistret om alla de aktiegrupper som berörs av ändringen. Bestämmelser om registrering och anteckning i aktielägenhetsregistret av ändringar som beror på rivning och nybygge föreslås i 8 b § i lagen om ett bostadsdatasystem. 

43 §.Inlösen av minoritetsaktier i bolaget. Det föreslås att 5 mom. förtydligas så att underrättelse ska göras om att kravet på röstandel eller innehav har uppfyllts eller upphört för anteckning i aktieboken, som förs i aktielägenhetsregistret. Lantmäteriverket antecknar uppgiften utifrån anmälan från aktiebolaget. Anmälan för bolagets räkning kan göras av en i lagen om bostadsaktiebolag avsedd företrädare för bolaget. 

7 kap. Bostadsaktiebolagets ledning och företrädare 

27 §.Disponentintyg. Tre ändringar som hänför sig till utvecklande av informationsinnehållet i bostadsdatasystemet och utvidgning av systemets användning föreslås till bestämmelsen om disponentintyg. I övrigt förblir bestämmelsen oförändrad. 

I paragrafens 1 mom. föreskrivs om disponentens och styrelsens ordförandes skyldighet att ge ett disponentintyg på begäran av de aktörer som fastställs i samma moment. Begäran kan göras av ägaren till de aktier som medför besittningsrätt till aktielägenheten, den som innehar aktierna till följd av pantsättning och en förmedlingsrörelse som har ett gällande uppdrag att sälja aktierna eller att hyra ut aktielägenheten. Eftersom informationsinnehållet i disponentintyget och dess ändamål till största delen överensstämmer med de föreslagna nya uppgifterna om husbolagets underhålls- och ändringsarbeten som ska tilläggas i bostadsdatasystemets besittningsobjektsregister, är det motiverat att samma aktörer som kan begära ett disponentintyg även kan göra en begäran om att uppdatera tekniska och ekonomiska uppgifter om bolaget i bostadsdatasystemet. 

Genom bestämmelsen fullgörs i lagen om bostadsaktiebolag den skyldighet att på begäran uppdatera tekniska och ekonomiska uppgifter i besittningsobjektsregistret vilken avses i den nya 17 § i lagen om ett bostadsdatasystem och vilken kompletterar skyldigheten att regelbundet uppdatera uppgifterna. Uppgifterna är avsedda att tillgodose samma informationsbehov i anslutning till omsättning av besittningsobjekt, uthyrning, säkerheter och allmän värdebestämning som hittills endast har tillgodosetts genom skyldigheten att ge ett disponentintyg. I stället för ett disponentintyg behövs i fortsättningen bara en begäran om uppdatering av uppgifterna i bostadsdatasystemet, varifrån den som gör begäran enligt fall och på basis av behörigheterna kan få tillräckliga uppgifter utan en separat process för upprättande av ett disponentintyg. 

Det föreslås att till 6 punkten i bestämmelsen om innehållet i disponentintyg i 2 mom. flyttas ett krav på uppgifter, som till innehållet motsvarar 12 a-punkten i den gällande bestämmelsen. Enligt kravet ska i disponentintyget antecknas uppgifter om att bolagets aktier hör till bolaget och om att aktiegruppens ägare är antecknad i aktielägenhetsregistret. Med att ett bolag ansluts till aktielägenhetsregistret avses i förslaget, huruvida bolaget ansluts till aktielägenhetsregistret antingen direkt vid tidpunkten för bildandet eller på basis av en överföring av förvaltningen av aktieboken enligt 5 § i lagen om införande av en lagbestämmelse som gäller bostadsdatasystemet. Med registrering av en aktieägare avses i förslaget, huruvida aktieägarens rätt har antecknats i registret i enlighet med 5 § i lagen om ett bostadsdatasystem eller 7 § i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem. Registrering av en aktieägare i aktielägenhetsregistret förutsätter naturligtvis att bolaget hör till registret. Det föreslås att 6 och 7 punkten i den gällande bestämmelsen slås samman med bestämmelsens 7 punkt, så att den begränsning som gäller ägaren och aktierna i aktieboken eller den besittningsrätt de medför inte längre ska antecknas i disponentintyget i de fall då bolaget hör till och aktieägarens rätt har antecknats i aktielägenhetsregistret. Uppgifter om aktieägare och rättigheter och begränsningar som gäller aktier kan i de sistnämnda fallen fås ur det aktielägenhetsregister som förs av Lantmäteriverket. Innan man i s.k. gamla bolag övergår till aktieägares elektroniska ägarregistrering i aktielägenhetsregistret, ska de uppgifter i aktieboken som gäller ägaren och den begränsning som gäller aktien eller den besittningsrätt som den medför antecknas i disponentintyget med stöd av bestämmelsen. Bestämmelserna i 1–5 och 8–13 punkten motsvarar gällande lag. 

Det föreslås att till 3 mom. i paragrafen fogas ett omnämnande om att när uppgifter om en enskild aktiegrupp uppdateras i bostadsdatasystemet och uppdateringen i praktiken endast gynnar den som begärt uppdateringen, kan en skälig avgift som godkänts av styrelsen tas ut av den som gjort begäran, på samma sätt som enligt gällande lag kan tas ut för disponentintyget. 

28 §.Förvaring av anmälningar om underhålls- eller ändringsarbeten och lämnande av dem till bostadsdatasystemet. Det föreslås att en ny tredje mening fogas till 1 mom. i paragrafen, där det föreskrivs om husbolagets skyldighet att lämna uppgifter som hänför sig till anmälningar om aktieägarnas egna underhålls- och ändringsarbeten som tillställts styrelsen till bostadsdatasystemet i enlighet med vad som föreskrivs om saken i lagen om ett bostadsdatasystem. I fråga om innehåll motsvarar bestämmelsen det föreslagna nya 6 mom. i 6 kap. 3 §. Den innehåller en hänvisning till 17 a § i lagen om ett bostadsdatasystem som gäller saken, och den är en informativ bestämmelse för bostadsaktiebolagen vid fullgörandet av skyldigheten att föra en förteckning över anmälningar om underhålls- och ändringsarbeten enligt 7 kap. 28 § i lagen om bostadsaktiebolag. Dessutom har bestämmelsen ett innehållsmässigt krav, enligt vilket uppgifterna, på grund av den juridiska karaktären på överlämnande av uppgifter, ska överlämnas till bostadsdatasystemet i enlighet med vad som föreskrivs om saken i 17 a § i lagen om ett bostadsdatasystem. 

I och med detta innehållsmässiga krav i bestämmelsen ska i praktiken de skadeståndspåföljder som avses i 24 kap. 6 § för överträdelser som anknyter till handlingsskyldigheterna enligt lagen om bostadsaktiebolag även tillämpas på skyldigheterna att lämna uppgifter enligt lagen om ett bostadsdatasystem. Eftersom de ovannämnda lagarna har ett starkt samband med varandra både när det gäller registrering av rättigheter och lämnande av tekniska och ekonomiska uppgifter, är det logiskt att påföljderna för försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter även till denna del ingår i lagen om bostadsaktiebolag. 

Dessutom ändras paragrafens rubrik till att motsvara det nya innehållet, och det föreslås att till rubriken fogas ett omnämnande om att paragrafen även innehåller bestämmelser om lämnandet av uppgifter till bostadsdatasystemet. I övrigt förblir bestämmelsen oförändrad. 

19 kap. Fusion 

14 §.Anmälan om verkställande av fusion. Förslaget innebär att 3 och 4 mom. kompletteras med omnämnanden av anmälan till Lantmäteriverket om tredje mans rättigheter i fråga om aktier som ges som fusionsvederlag eller den besittningsrätt som aktierna medför för registrering och anteckning i aktielägenhetsregistret. Lantmäteriverket ska registrera de första ägarna av de aktier som ges som fusionsvederlag samt registrera och anteckna innehavarna av rättigheter som gäller aktierna i aktielägenhetsregistret på det sätt som föreskrivs i 8 c § i lagen om ett bostadsdatasystemet. 

Vidare föreslås det att bestämmelserna ändras på så sätt att anmälan görs först efter registrering av fusionen, varvid Lantmäteriverket i egenskap av den som för aktielägenhetsregistret har tillräckliga uppgifter om de aktier som ges som fusionsvederlag för registrering och anteckning. 

20 kap. Delning 

14 §.Anmälan om verkställande av delning. Det föreslås att 2 och 3 mom. till sitt innehåll kompletteras på motsvarande sätt som 19 kap. 14 § 4 och 5 mom. i fråga om fusion, dvs. i fråga om anmälan av rättigheter som gäller aktier som ges som delningsvederlag eller den besittningsrätt som aktierna medför för registrering och anteckning i aktielägenhetsregistret och i syfte att klarare ange när anmälan ska göras. 

23 kap. Klander av beslut 

5 §.Beslut som kränker rättigheterna för rättsinnehavare som registrerats eller antecknats i aktielägenhetsregistret. Kapitlet ska enligt förslaget kompletteras med en ny 5 §. I paragrafen föreskrivs det om att en ändring av bolagsordningen som gäller en aktiegrupp eller den besittningsrätt som aktiegruppen medför är utan verkan gentemot en sådan i aktielägenhetsregistret registrerad eller antecknad innehavare av rättigheter som gäller aktier eller den besittningsrätt som aktierna medför, när innehavaren inte har gett samtycke till en ändring som påverkar hans eller hennes rätt. Utöver de faktiska rättsinnehavare som registrerats och antecknats i registret ska bestämmelsen också tillämpas på rättsinnehavare som skyddas genom registreringen eller anteckningen. Till dessa hör bland annat utmätnings- och konkursborgenärer. I den gällande lagen finns inga bestämmelser om vilka rättsliga verkningar beslut av bolagsstämman har i förhållande till tredje man eller om tredje mans rätt att väcka talan för att få det fastställt att bolagsstämmans beslut är ogiltigt. Av de allmänna principerna för bolagsrätten och sakrätten har det dock enligt vedertagen praxis ansetts följa att bolagsstämmans beslut är utan verkan gentemot tredje man i den mening som avses i förslaget. Det har ansetts möjligt att väcka fastställelsetalan för att få detta fastslaget. Syftet med den föreslagna uttryckliga bestämmelsen är att sörja för att de som innehar rättigheter som framgår av aktielägenhetsregistret har tillgång till tillräckligt effektiva medel för att klandra sådana beslut om ändring av bolagsordningen som kränker deras rättigheter och att det i tillräcklig utsträckning går att säkerställa att uppgifterna om aktier och den besittningsrätt de medför är enhetliga i handelsregistret och aktielägenhetsregistret.  

Enligt det föreslagna 1 mom. är ett i 6 kap. 22 § 5 mom. avsett stämmobeslut om ändring av uppgifter om aktielägenheter i bolagsordningen eller av aktiegrupper utan verkan gentemot en genom registrering eller anteckning i aktielägenhetsregistret skyddad innehavare av rättigheter som gäller aktierna eller den besittningsrätt som aktierna medför, när innehavaren inte har gett sitt samtycke till ändringen. Sådan verkningslöshet som avses i momentet blir således aktuell när bolagsstämman har beslutat om en ändring av bolagsordningen utan att inhämta de samtycken som avses i 6 kap. 22 § 5 mom. och som behövs för at uppdatera aktielägenhetsregistret eller i strid med dessa samtycken.  

I 2 mom. föreslås bestämmelser om fastställande av att beslutet är utan verkan, vilket sker utirån talan som rättsinnehavaren väckt mot bolaget. Om det fastställs att beslutet är utan verkan, blir beslutet om ändring av bolagsordningen ogiltigt och på den handelsregisteranteckning som gjorts med stöd av beslutet tillämpas 23 § 1 mom. i handelsregisterlagen, enligt vilket registermyndigheten ska avföra anteckningen ur registret med anledning av det lagakraftvunna avgörandet. För bolagsledningens del kan det dessutom bli aktuellt med skadestånds-ansvar enligt 7 kap. 7 § 4 mom. och 24 kap. 1 § 2 mom. i lagen om bostadsaktiebolag för skada som orsakas av att ett beslut utan verkan verkställts. Eftersom de effekter rättigheter och begränsningar som gäller aktier som ingår i aktielägenhetsregistret har gentemot tredje man baserar sig på anteckningar i registret har ledningen inget ansvar för att sådana rättigheter eller begränsningar beaktas som inte framgår av registret.  

Den avsaknad av verkan som nämns i momentet motsvarar den ogiltighet i fråga om bolagsstämmans beslut som avses i 2 § i samma kapitel i det avseendet att klandertiden på tre månader i allmänhet inte gäller den. Eftersom möjligheten att i efterhand slå fast att ett beslut om ändring av bolagsordningen är utan verkan kan leda till onödig osäkerhet, föreslås i momentet en bestämmelse med stöd av vilken bolaget får inleda en tid på tre månader för att väcka talan motsvarande allmänt klander av bolagsstämmans beslut genom att delge en rättsinnehavare ett beslut om ändring av bolagsordningen som fattats utifrån på förhand inhämtat samtycke av den rättsinnehavaren. Beslutet ska då delges på det sätt som föreskrivs om delgivning av stämning eller annars bevisligen. Delgivningssättet motsvarar bland annat tilldelande av varning enligt 8 kap. 3 § och används också i andra situationer där tidpunkten för delfåendet av ett beslut eller någon annan omständighet är av särskild betydelse för parten. Om behövliga samtycken av rättsinnehavarna inte har inhämtats under beredningen av ett beslut om ändring av bolagsordningen, kan bolaget inte få den nämnda tiden på tre månader att starta. 

Det är inte obligatoriskt att delge rättsinnehavaren beslutet, utan bolaget kan om det så önskar handla på det sättet, om det anser det vara nödvändigt att inleda en tidsfrist för väckande av talan. Därför krävs det heller inte att bolagsstämmans beslut om ändring av bolagsordningen har delgetts innehavarna av de rättigheter som gäller de aktier som berörs av ändringen för att en ändring av bolagsordningen ska kunna registreras i handelsregistret. Bestämmelser om den försäkran som bolagsledningen ska lämna om dessa rättsinnehavares samtycke föreslås i det nya 6 kap. 34 § 5 mom.  

Eftersom det i samband med registreringen av en ändring av bolagsordningen inte görs någon kontroll av huruvida rättsinnehavarnas samtycke föreligger, kan det vid uppdateringen av uppgifterna i aktielägenhetsregistret i överensstämmelse med ändringen av bolagsordningen framgå att det inte finns några behövliga samtycken av rättsinnehavaren till ändringen av bolagsordningen. I ett sådant läge kan inskrivningsmyndigheten på det sätt som avses i 10 § 4 mom. i lagen om ett bostadsdatasystem anvisa sökanden att inom utsatt tid underkasta ärendet för domstolsprövning vid äventyr att ansökan annars avvisas. Av detta följer att om behövligt samtycke inte har inhämtats av rättsinnehavaren, kommer den i registret antecknade rättsinnehavaren ha ett tillräckligt skydd mot uppdatering av uppgifterna i aktielägenhetsregistret så att de motsvarar den ändrade bolagsordningen utan dennes uttryckliga samtycke. 

28 kap. Lagens tillämpning på fastighetsaktiebolag och andra aktiebolag 

1 §.Tillämpningsområde. Paragrafens 1 mom. motsvarar den gällande lagen. Som huvudregel i 2 mom. föreslås en bestämmelse som motsvarar den gällande lagen och med stöd av vilken det i ett ömsesidigt fastighetsaktiebolags bolagsordning kan göras undantag från tillämpningen av lagen om bostadsaktiebolag. På samma sätt som i den gällande lagen leder en avvikelse från hela lagen om bostadsaktiebolag eller vissa av dess bestämmelser till att aktiebolagslagen tillämpas. Dessutom föreslås det ett förtydligande om att följande bestämmelserna i lagen om bostadsaktiebolag alltid ska gälla för ömsesidiga fastighetsaktiebolag: bestämmelserna om verksamhet som är tillåten för bolaget (1 kap. 5 § 2 mom.), om minimiinnehållet i lägenhetsbeskrivningen (1 kap. 13 § 1 mom. 4 och 5 punkten) och om en aktiegrupps odelbarhet (2 kap. 4 § 2 mom.). Det följer redan nu av definitionen av ömsesidigt fastighetsaktiebolag i 28 kap. 2 § att kraven ska tillämpas på bolagen, men det förekommit oklarhet i tillämpningspraxis. Bestämmelsen ska tillämpas på både ömsesidiga fastighetsaktiebolag som ingår i aktielägenhetsregistret och bolag som inte gör det. 

I 3 mom. föreslås en ny bestämmelse. Enligt den kan de som bildar ett nytt ömsesidigt fastighetsaktiebolag efter lagens ikraftträdande i fortsättningen välja om bolagets aktier ska ingå i aktielägenhetsregistret. Den föreslagna valmöjligheten behövs eftersom behoven att omsätta och använda aktier som säkerhet i ömsesidiga fastighetsaktiebolag i väsentlig grad kan avvika från normal omsättning i bostadsaktiebolagen. Regleringen om aktielägenhetsregistret och registerpraxis har i första hand har utarbetats med tanke på de sistnämnda. 

Den föreslagna möjligheten att välja avses kunna utnyttjas när bolaget bildas, och bolagsordningen kan då inte ändras under bolagets livscykel för att införa bolaget i aktielägenhetsregistret eller avföra det ur registret. Med bildande av ett bolag enligt momentet jämställs också en i 6 a § i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystemet avsedd ombildning av ett annat bolag eller en annan sammanslutning som bildats innan lagstiftningen om bostadsdatasystemet trädde i kraft till ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag. En möjlighet att gå med i eller avregistrera sig från aktielägenhetsregistret under bolagets livscykel skulle kräva regler för särskilda övergångsarrangemangen och omsättande av arrangemangen i praktiken bland annat i de för handelsregistret och aktielägenhetsregistret ansvariga myndigheternas verksamhet. Det är inte ändamålsenligt med sådana regler och arrangemang med avseende på bolagens praktiska behov. Den föreslagna möjligheten att inte ingå i aktielägenhetsregistret ska inte gälla bolag som har bildats efter det att lagstiftningen om bostadsdatasystemet trädde i kraft (1.1.2019), men innan förslaget träder i kraft. Bestämmelser om möjligheten för ömsesidiga fastighetsaktiebolag som bildats innan lagstiftningen om bostadsdatasystemet trädde i kraft att ansluta sig till registret kommer fortsatt att finnas i 6 § i införandelagen. 

Till följd av de föreslagna ändringarna blir paragrafens tidigare 3 mom. nytt 4 mom. men oförändrat. På ömsesidiga fastighetsaktiebolag som avses i bestämmelsen tillämpas inte heller de minimikrav på bolagsordningen som har fogats till paragrafens 2 mom. 

7.3  Lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem

5 §.Överföring av förvaltningen av gamla bostadsaktiebolags aktieböcker till Lantmäteriverket. Förslaget innebär ett förtydligande av Lantmäteriverkets uppgift i fråga om förvaltningen av aktieböcker på så sätt att verket redan innan en aktieägare som avses i 7 § registreras ska uppdatera de uppgifter och begränsningsanteckningar som avses i 2 kap. 12 § 1 mom. 5 och 6 punkten i lagen om bostadsaktiebolag. Det föreslå ovan att den paragrafen i lagen om bostadsaktiebolag kompletteras så att också utmätning eller säkerhetsåtgärder som avser aktier ska framgå av aktieboken. Förslaget behövs för att de begränsningar som gäller aktier så heltäckande som möjligt ska framgå av aktieboken i fråga om enskilda aktier också under en eventuellt relativt lång övergångsperiod. 

6 a §.Ombildning av en annan sammanslutning till bostadsaktiebolag. Lagen föreslås få en ny bestämmelse som förtydligar situationer där ett annat bolag eller ett andelslag ombildas till bostadsaktiebolag. Avsaknaden av en uttrycklig bestämmelse har lett till oklarheter i fråga om handelsregistrets och aktielägenhetsregistrets praxis. Det finns ingen orsak att i de lägena avvika från den övriga regleringen om aktielägenhetsregistret när man beaktar syftet med den regleringen och det faktum att ombildning av en annan sammanslutning till ett bostadsaktiebolag eller ömsesidigt fastighetsaktiebolag baserar sig på ett frivilligt beslut av aktieägarna eller medlemmarna i dessa sammanslutningar. Därför utgår förslaget från att bostadsaktiebolag som uppkommer på det sättet ska ansluta sig till aktielägenhetsregistret och ömsesidiga fastighetsaktiebolag har den möjlighet som föreslås i 28 kap. 1 § 2 mom. i lagen om bostadsaktiebolag att själva besluta om att bli införda i registret. 

Eftersom de bolag som avses i bestämmelsen kan ha aktiebrev som utfärdats och olika rättigheter för tredje man eller andra begränsningar kan gälla deras aktier, utgår man i förslaget från att bestämmelserna om överföring av förvaltningen av aktieboken och därav följande ansökan om elektronisk ägaranteckning ska tillämpas på sådana bolags anslutning till aktielägenhetsregistret. Skyldigheten att överföra aktieboken gäller utan dröjsmål efter registreringen av beslutet om ändring av bolagsform. 

7 §.Registrering av aktieägare och makulering av aktiebrev. Det föreslås att 2 mom. ändras i fråga om tidsfristen för registrering av villkorliga förvärv av aktier. Enligt förslaget ska tidsfristen på två månader för registrering i aktielägenhetsregistret i fråga om villkorliga förvärv räknas från det att äganderätten övergick i stället för från det att överlåtelseavtalet ingicks. Tidsfristen bör räknas från det att äganderätten övergick, eftersom aktieägaren i allmänhet får det aktiebrev som behövs för registrering i aktielägenhetsregistret i sin besittning först efter det att äganderätten till aktierna har övergått när överlåtelsevillkoret är uppfyllt. 

10 §.Bestämmelser som ska tillämpas på aktiebrev. I 2 mom. föreslås för tydlighetens skull ett omnämnande av tillämpningen av 2 kap. 10 § 1 mom. i den gamla lagen om bostadsaktiebolag på utfärdande av interimsbevis i gamla bostadsaktiebolag. Enligt lagens 7 kap. 2 § är det möjligt att registrera en aktieägare i aktielägenhetsregistret på basis av ett interimistiskt intyg över aktierna, om inga aktiebrev har utfärdats över aktierna. 

11.1  Samband med andra propositioner

Arbets- och näringsministeriet håller på och bereder en totalreform av handelsregisterlagen. Reformen har inga konsekvenser med avseende på genomförandet av de ändringar som föreslås i denna proposition. I samband med reformen kan det bedömas vilka anmälningar och anteckningar som enligt 9 § 5 mom. i den gällande handelsregisterlagen ska göras om den lag som ska tillämpas på ömsesidiga fastighetsaktiebolag. Syftet med bestämmelsen har varit att göra det lättare att i varje enskilt fall slå fast vilken lag som ska tillämpas. Det har ansetts motiverat med en anteckning med tanke på såväl aktieägarna som bolagets avtalsparter, när man beaktar att bland annat behörighetsbestämmelserna för ett bostadsaktiebolags styrelse och verkställande direktör i någon mån avviker från motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen. Samtidigt har det i handelsregistermyndighetens praxis framgått att de registeranteckningar som görs med stöd av bestämmelsen kan bli onödigt oklara på grund av komplicerade frågor som gäller vilken lag som tillämpas på ömsesidiga fastighetsaktiebolag. Det har förts fram att registeranteckningen om tillämplig lag kan ge den som använder uppgifterna i handelsregistret en faktiskt sett felaktig uppfattning om vilken lag som tillämpas på bolaget. 

11.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen anknyter till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. 

De kostnader som vidareutvecklingen och ibruktagandet av bostadsdatasystemet medför Lantmäteriverket finansieras med ett anslag på cirka 14 miljoner euro från Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens. Efter uppnåendet av varje mål som ställts för projektet för vidareutveckling av bostadsdatasystemet sänder finansministeriet en begäran om utbetalning till EU-kommissionen. EU-kommissionen överför finansiering från återhämtningsinstrumentet till finansministeriet efter det att varje mål har konstaterats uppnått. 

12.1  Integritetsskydd

Lagförslaget är av betydelse med tanke på skyddet för privatlivet och skyddet för personuppgifter, och lagförslaget ska granskas i förhållande till det skydd för privatlivet som anges i 10 § i grundlagen. 

De föreslagna lagändringarna i propositionen möjliggör överföringen av administrativa uppgifter om bolag mellan informationssystem som strukturerade och maskinläsbara data. I fråga om administrativa uppgifter om husbolag omfattar propositionen uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten och uppgifter som behövs för det positiva kreditupplysningsregistret samt förfarandena i anslutning till dem. Ägarspecifika uppgifter om ansvar för bolagslån förmedlas från bostadsdatasystemet till det positiva kreditupplysningsregistret. Uppgiftskategorierna och de övriga förfarandena i anslutning till dem i denna proposition uppfyller de villkor för vidareutvecklingen av bostadsdatasystemet som ställts i återhämtningsplanen. Med anledning av denna proposition föreslås inga ändringar i behandlingen av de befintliga uppgifterna i bostadsdatasystemet. 

Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. Skyddet för privatlivet enligt grundlagen kompletteras av rätten till privat- och familjeliv enligt artikel 8 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna FördrS 18–19/1990) samt skyddet för privatlivet som tryggas i artikel 7 och skyddet för personuppgifter som tryggas i artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska dessa uppgifter behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Enligt artikel 52.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna ska varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dess rättigheter och friheter. I artikel 52.3 i stadgan om de grundläggande rättigheterna föreskrivs att i den mån som denna stadga omfattar rättigheter som motsvarar sådana som garanteras av europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska de ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. 

Bestämmelser om dataskydd för personuppgifter finns i Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning, 2016/879, nedan EU:s dataskyddsförordning. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 14/2018 rd, s. 4) om lagstiftning som kompletterar EU:s allmänna dataskyddsförordning ansett att dataskyddsförordningens detaljerade bestämmelser, som tolkas och tillämpas i enlighet med de rättigheter som garanteras i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, överlag utgör en tillräcklig rättslig grund även med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter enligt 10 § i grundlagen. Korrekt tolkade och tillämpade motsvarar bestämmelserna i förordningen enligt utskottets uppfattning också den nivå på skyddet för personuppgifter som bestäms utifrån Europakonventionen. Således är det inte längre av konstitutionella skäl nödvändigt att speciallagstiftningen inom förordningens tillämpningsområde heltäckande och detaljerat föreskriver om behandling av personuppgifter. Enligt grundlagsutskottets mening bör skyddet för personuppgifter i stället härefter i första hand tillgodoses med stöd av den allmänna dataskyddsförordningen och den nya nationella allmänna lagstiftningen. Grundlagsutskottet anser att i princip räcker det med att bestämmelserna om skydd för och behandling av personuppgifter är harmoniserade med dataskyddsförordningen. 

Å andra sidan är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga med stöd av 12 § 2 mom. i grundlagen, om inte något annat föreskrivs genom lag. Var och en har rätt att ta del av myndigheternas offentliga handlingar. Sammanjämkningen av dessa två som grundläggande rättigheter garanterade rättigheter, skydd för privatlivet och offentlighetsprincipen, sker i huvudsak inom ramen för offentlighetslagen och EU:s dataskyddsförordning samt den nationella dataskyddslagen för genomförandet av den. Denna utgångspunkt har omfattats även i de lagförslag som ingår i propositionen. 

Om en myndighet behandlar personuppgifter bör det dock med tanke på den rättsliga grund som avses i artikel 6.1 c och e i EU:s dataskyddsförordning föreskrivas om myndighetens uppgifter och befogenheter tillräckligt tydligt, så att behandlingens rättsliga grund och syftet med behandlingen kan fastställas utifrån bestämmelserna. När det gäller utlämnande av uppgifter kan den nationella allmänna lagstiftningen och de villkor som ställts för behandling och utlämnande av uppgifter i den leda till ett behov av att på nationell nivå separat föreskriva om utlämnande av uppgifter och därmed anknytande skyddsåtgärder. De detaljerade bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning gör det i alla fall möjligt att på lagnivå utfärda betydligt allmännare bestämmelser om skyddet för personuppgifterna och grunderna för behandlingen av personuppgifter jämfört med den nuvarande regleringsmodellen (GrUU 14/2018 rd, s. 2–4). Grundlagsutskottet anser att behovet av reglering ska bedömas i enlighet med ett riskbaserat synsätt utifrån de hot och risker som behandlingen av personuppgifter orsakar (GrUU 14/2018 rd s. 5). 

Grundlagsutskottet har härlett allmänna förutsättningar för avgränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna, såsom kravet på exakthet hos och noggrann avgränsning av bestämmelserna, från helheten för systemet med grundläggande fri- och rättigheter och rättigheternas karaktär som rättigheter garanterade i grundlagen. De föreslagna ändringarna gällande informationsinnehållet i bostadsdatasystemet, utlämnandet av uppgifter samt bestämmelserna om rätt att få information är detaljerade i propositionen. I enlighet med grundlagsutskottets praxis ska det i lag också föreskrivas att rätten att få information även gäller sekretessbelagda uppgifter (GrUU 19/2005 rd, s. 9–10). Grundlagsutskottet har ansett att alltför omfattande rättigheter att få information är problematiska, även om de är bundna till kravet på uppgifternas nödvändighet (GrUU 59/2010 rd s. 4). 

I propositionen föreslås att det ska utfärdas bestämmelser om ändring av lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2018) och om ändring av lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009). Ändringarna möjliggör registrering av de uppgifter som behövs för förandet av det positiva kreditupplysningsregistret och uppgifterna om underhålls- och ändringsarbeten i bostadsdatasystemet samt informationsflödet i fråga om dessa uppgifter mellan systemen. På behandling av uppgifter enligt propositionen tillämpas utan särskilda bestämmelser EU:s dataskyddsförordning, på samma sätt som på de befintliga uppgifterna i bostadsdatasystemet. Propositionen innehåller detaljerade bestämmelser om bolagets och kreditgivarens skyldighet att lämna uppgifter samt det positiva kreditupplysningsregistrets personuppgiftsansvarigs rätt att trots sekretessbestämmelserna få uppgifter i fråga om uppgifter om de krediter som bolaget lyft. I övrigt omfattas utlämnandet av uppgifter i bostadsdatasystemet av de gällande bestämmelserna i bostadsdatalagen, vars förhållande till grundlagen har bedömts i detalj i regeringens proposition 127/2018. Den som begär uppgifterna ska således även i fråga om de nya uppgifterna på normalt sätt redogöra för användningsändamålen med uppgifterna, och Lantmäteriverket ska bedöma huruvida villkoren för utlämnandet av uppgifterna uppfylls i samband med behandlingen av begärandena om information (bostadsdatalagen 19 och 20 §). 

Lantmäteriverkets rätt att få uppgifter, inklusive de individualiserade uppgifter som med anledning av de föreslagna ändringarna ska föras in i bostadsdatasystemet, ska enligt 17 § i lagen om ett bostadsdatasystem grunda sig på en sådan lagstadgad uppgift där förvaltning av uppgifter om bolagets underhålls- och ändringsarbeten samt ekonomiska uppgifter om bolaget är nödvändig för att kunna fullgöra uppgiften. I detta syfte föreslås att det i 13 § i lagen föreskrivs att Lantmäteriverket i egenskap av förvaltare av bostadsdatasystemet ska förvalta uppgifter om bolagets underhålls- och ändringsarbeten i besittningsobjektsregistret samt att det i 13 a § föreskrivs om Lantmäteriverkets uppgift att förvalta vissa ekonomiska uppgifter i besittningsobjektsregistret. 

I fråga om särskilda kategorier av personuppgifter och känsliga personuppgifter konstateras att det i och med de föreslagna ändringarna i propositionen inte kommer att behandlas särskilda kategorier av personuppgifter och känsliga personuppgifter i bostadsdatasystemet. Eftersom de nya uppgifter som enligt lagförslaget ska samlas in och lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret innehåller personuppgifter som beskriver privatpersoners ekonomiska ställning, fastställs det i 13 a § i lagförslaget de exakta uppgifter som ska lämnas ut till förvaltaren av kreditupplysningsregistret för bedömning av kreditsökandens kreditvärdighet. Det föreslås att det anges en uttömmande förteckning över uppgifterna i stället för att binda utlämnandet av uppgifterna till uppgifternas nödvändighet i de föreslagna bestämmelserna. Fastställningen av uppgifterna grundar sig på det positiva kreditupplysningsregistrets förvaltares uppfattning om vilka ekonomiska uppgifter som behövs för att fullgöra den lagstadgade uppgift som hänför sig till kreditbedömning. För förvaltaren av det positiva kreditupplysningsregistret föreskrivs rätt att trotts sekretessbestämmelserna få information i fråga om de uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra uppgiften i 4 mom. i lagens nya 19 §. Den nämnda bestämmelsen behövs, eftersom rätten att få information när det gäller uppgifter i bostadsdatasystemet inte ingår i den nya lagen om ett positivt kreditupplysningsregister. Till denna del preciseras regleringen senare i samband med den fortsatta beredningen av bestämmelserna om det positiva kreditupplysningsregistret. 

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 8/2022 rd), som är av betydelse för de aktuella uppgifterna, bedömt den konstitutionella karaktären av de kreditupplysningar som avses i kreditupplysningslagen. Kreditupplysningar kan enligt grundlagsutskottets uppfattning inte betraktas som sådana särskilda personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen och som det i princip är förbjudet att behandla på grund av att de är särskilt känsliga. Utskottet anser att kreditupplysningar i princip inte heller bör betraktas som konstitutionellt känsliga uppgifter. Vissa kreditupplysningar kan dock innehålla sekretessbelagda uppgifter, exempelvis uppgifter om en persons verksamhet i privatlivet och ekonomiska ställning, som kan jämställas med känsliga uppgifter. Behandlingen av kreditupplysningar kan således enligt grundlagsutskottet vara förenad med särskilda risker. Utskottet anser därför att det inom ramen för dataskyddsförordningen är nödvändigt med detaljerade bestämmelser på lagnivå om behandlingen av kreditupplysningar (GrUU 8/2022 rd, stycke 7). De nya uppgifter som enligt den föreslagna lagen ska registreras i bostadsdatasystemet, i synnerhet uppgifterna om aktieägarspecifika låneandelar av bolagslån, berättar om privata personers ekonomiska ställning. Sådana uppgifter anses inte höra till de särskilda kategorierna av personuppgifter och inte heller vara känsliga. (GrUU 28/2022 rd s. 2–3). Behandlingen av uppgifterna kan dock till denna del bedömas vara förknippad med något högre risk för skyddet av personuppgifter och privatlivet än tidigare, varför det inom ramen för den allmänna dataskyddsförordningen är nödvändigt och motiverat med detaljerade och exakta bestämmelser i den aktuella föreslagna lagen. 

Syftet med bestämmelserna om aktielägenhetsregistret är att skapa ett tillförlitligt registreringssystem som främjar omsättningen av bostadsaktier och användningen av dem som säkerhet, ägarnas tillgång till information samt bostadsaktiebolagens förvaltning. Regleringen är således relevant med avseende på egendomsskyddet i 15 § i grundlagen för såväl aktieägare som innehavare av rättigheter som gäller aktier. Avsikten är att förtydliga förutsättningarna för en ändring av bolagsordningen som gäller aktier och/eller den besittningsrätt som aktierna medför och behandlingen av ändringarna i aktielägenhetsregistret. Den föreslagna regleringen bygger på etablerade bolagsrättsliga och sakrättsliga principer. En tillämpning av de principerna som är så klar och enkelt förutsägbar som möjligt vid de aktuella ändringarna bidrar till att förbättra aktieägarnas och de berörda rättsinnehavarnas ställning. Också den uttryckliga bestämmelse som föreslås i lagen om bostadsaktiebolag om möjligheten att på grund av talan förklara ett beslut av bolagsstämman utan verkan, om det kränker rättigheterna för tredje man, motsvarar det nuvarande rättsläget, även om det inte särskilt föreskrivs om saken i lag. Dessutom bör det noteras att få det fastslaget i efterhand att ett beslut är utan verkan är ett sistahandsalternativ för att ingripa i ett beslut som kränker rättigheterna för rätts-innehavare. I propositionen ingår således inte någon begränsning av äganderätten eller något ingripande i ägarens eller andra rättsinnehavares ställning och bestämmanderätt som skulle strida mot 15 § i grundlagen. 

Förvaltning av aktielägenhetsregistret vid Lantmäteriverket är en sådan offentlig förvaltningsuppgift som avses i 124 § i grundlagen. Uppgiften sköts under straffrättsligt, skadeståndsrättsligt och tjänstemannarättsligt tjänsteansvar. På Lantmäteriverkets verksamhet tillämpas i fråga om uppgiften, med de undantag som anges i lagen om ett bostadsdatasystem, den allmänna förvaltningslagstiftningen. De bestämmelser om aktielägenhetsregistret som föreslås i propositionen bidrar till att skapa klarhet i hur den offentlig uppgiften enligt lagen ska skötas. 

Tidsfristen för införande i aktielägenhetsregistret har betydelse med avseende på påförandet av administrativa påföljder enligt införandelagen. Underlåtenhet att iaktta tidsfristen leder enligt införandelagen till en höjning av den avgift som tas ut för registrering. Påförandet av en påföljd har ansetts vara problematiskt i de fall där förvärvaren i praktiken på grund av att förvärvet är villkorligt inte har fått aktiebrevet i sin besittning och således inte har kunnat ansöka om registrering av sin rätt på det sätt som anges i införandelagen. Förslaget till ändring av införandelagen så att tidsfristen för registreringsansökan i fråga om villkorliga förvärv räknas från övergången av äganderätten efter det att villkoret är uppfyllt eliminerar problemet. 

På de grunder som anges ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning.