Regeringens proposition
RP
75
2019 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om ändringssökande i vissa lagar som gäller polisens förvaltningsområde
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att femton lagar som gäller polisens förvaltningsområde ändras så att hänvisningarna till den upphävda förvaltningsprocesslagen ändras till hän-visningar till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Samtidigt ses hänvisningarnas utformning över. Dessutom föreslås det att den reglering som överlappar den nya allmänna lagen ska slopas, liksom också de bestämmelser om besvärstillstånd som avviker från den allmänna bestämmelsen.  
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020. Lagen om ändring av lagen om penninginsamlingar avses dock träda i kraft den 1 mars 2020. 
MOTIVERING
1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Riksdagen antog den 19 februari 2019 lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), som upphäver förvaltningsprocesslagen (586/1996) från och med den 1 januari 2020. Speciallagarna inom polisens förvaltningsområde innehåller flera hänvisningar till den upphävda förvaltningsprocesslagen och de innehåller dessutom förfarandebestämmelser som i fortsättningen regleras av allmänna bestämmelser i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. De viktigaste av dessa gäller överklagande av förvaltningsdomstolens avgöranden. 
Genom lagen om rättegång i förvaltningsärenden har det genomförts en totalreform av de allmänna bestämmelserna om förvaltningsprocessen genom en uppdatering av rättegångsförfarandet i förvaltningsärenden. Lagen om rättegång i förvaltningsärenden innehåller en principiell ändring i det förvaltningsrättsliga systemet för ändringssökande, eftersom det enligt dess 107 § i fortsättningen i princip krävs besvärstillstånd för att besvär ska kunna anföras hos högsta förvaltningsdomstolen. Regleringen innebär en ändring jämfört med nuläget, eftersom det har varit nödvändigt att föreskriva särskilt om ändringssökande som kräver besvärstillstånd i en speciallag, om det med beaktande av ärendets art och betydelse har funnits godtagbara grunder för användningen av besvärstillstånd. Bakom ändringen ligger grunderna för effektivisering av förvaltningsprocessen och stärkande av högsta förvaltningsdomstolens prejudikatroll samt ändringen av grundlagsutskottets tolkningslinje i fråga om systemet med besvärstillstånd. 
Även rätten för den myndighet som fattat ett förvaltningsbeslut att överklaga förvaltningsdomstolens beslut baserar sig i nuläget på särskilda bestämmelser eller på att besvärsrätten behövs med anledning av det allmänna intresse som myndigheten ska bevaka. Myndigheter har, efter det att lagen om rättegång i förvaltningsärenden har trätt i kraft, utan någon särskild bestämmelse rätt att överklaga förvaltningsdomstolens beslut, ifall domstolen har ändrat eller upphävt myndighetens ursprungliga förvaltningsbeslut. 
I det lagprojekt som föregick stiftandet av lagen om rättegång i förvaltningsärenden och som gällde revideringen av bestämmelserna om ändringssökande i förvaltningsärenden (RP 230/2014 rd) utvidgades användningsområdet för besvärstillståndsförfarandet avsevärt. I den propositionen lämnades till exempel ärenden som gällde återkallande av näringstillstånd, betydande administrativa påföljder, verkställighet av administrativa tvångsmedel eller tillsynsärenden i anslutning till begränsning av näringsverksamhet utanför besvärstillståndsregleringen. Grundlagsutskottet konstaterade i sitt utlåtande om propositionen (GrUU 55/2014 rd) att ärendets art eller betydelse inte nödvändigtvis förutsätter tillträde till högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd ens i dessa ärendegrupper samt förutsatte att arbetet med att utveckla och utvidga systemet för besvärstillstånd konsekvent förs vidare.  
Grundlagsutskottet har sedermera ansett att ärendets art eller betydelse inte med nödvändighet förutsätter tillträde till högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd ens i sådana ärendegrupper till vilka det i besvärsskedet oftast hänför sig krävande rättsliga frågor eller som generellt har särskilt stor betydelse för parten eller samhället eller som är vittomfattande (GrUU 29/2017 rd). Sökande av ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen utan att det behövs något besvärstillstånd ska bevaras endast i ärenden där det på grund av ärendets natur är nödvändigt att avvika från systemet med besvärstillstånd. Grundlagsutskottet har ansett att sådana ärenden är till exempel de påföljdsavgifter som marknadsdomstolen påfört, i vilka högsta förvaltningsdomstolen är den enda besvärsinstansen (GrUU 49/2016 rd). 
1.2
Beredning
Ärendet har beretts vid inrikesministeriet. Förslaget har varit ute på remiss 22.8–19.9.2019. Eftersom det är fråga om ett snävt lagförslag som består av främst tekniska ändringar i vissa lagar och som avses träda i kraft den 1 januari 2020 har remisstiden varit kortare än sex veckor. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten under adressen HYPERLINK "https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM029:00/2019" valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskod SM029:00/2019. 
2
Nuläge och bedömning av nuläget
Speciallagarna inom polisens förvaltningsområde innehåller flera hänvisningar till förvaltningsprocesslagen och överlappande förfarandebestämmelser med lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
Bestämmelsen i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) om rätten att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd gäller indragning av studierätten. Bestämmelsen om ändringssökande innehåller dessutom två besvärsförbud bland annat i ärenden som gäller examensnämndens beslut. Det är fråga om en påföljd av administrativ natur. I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Polisyrkeshögskolan samt vissa lagar som har samband med den (RP 64/2013 rd) har det inte lagts fram några grunder för varför ett ärende som gäller indragning av studierätten har lämnats utanför systemet med besvärstillstånd. I ett ärende som gäller indragning av studierätten tillämpas dessutom omprövningsförfarande samt besvärsrätt hos förvaltningsdomstolen och vidare hos högsta förvaltningsdomstolen.  
De särskilda bestämmelserna om ändringssökande i lotterilagen (1047/2001) och lagen om förströelseanordningar (164/1995) gäller rätten för ett kontrollorgan som godkänts av Polisstyrelsen att utan besvärstillstånd anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen över förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende där Polisstyrelsen har återkallat sitt förordnande av kontrollorganet att vara ett organ som besiktigar och godkänner räkneverk för kontroll av penningrörelsen. Bestämmelsen om ändringssökande i lagen om skjutbanor (763/2015), som avviker från systemet med besvärstillstånd, gäller rätten att överklaga förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende där Polisstyrelsen har fattat beslut i ett ärende som gäller återkallande av ett skjutbanetillstånd eller förbjudande av verksamheten.  
Den särskilda bestämmelsen om ändringssökande i lagen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (653/2014) gäller rätten att överklaga förvaltningsdomstolens beslut i ärenden där en polisman eller Tullen har omhändertagit ett ämne som importeras eller innehas utan tillstånd för sprängämnesprekursor eller ett ämne, i fråga om vilket giltigheten för tillståndet för sprängämnesprekursorer har återkallats.  
Enligt 107 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden får beslut av en förvaltningsdomstol i fortsättningen överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Systemet med besvärstillstånd i den nya lagen innebär inte en så långt gående begränsning i rätten att söka ändring som ett regelrätt besvärsförbud skulle innebära. Bestämmelser om grunderna för beviljande av besvärstillstånd finns i 111 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Om villkoren för besvärstillstånd uppfylls, ska högsta förvaltningsdomstolen bevilja besvärstillstånd. Grunderna för när besvärstillstånd ska beviljas begränsar sig inte enbart till prejudikatgrunden utan tillstånd ska också beviljas om det har skett ett uppenbart fel i ärendet eller om det finns något annat vägande skäl. 
3
Målsättning
Målet med propositionen är att de hänvisningar till förvaltningsprocesslagen som finns i lagstiftningen inom polisens förvaltningsområde ska motsvara de ändringar som gjorts i den allmänna lagstiftningen. Målet är dessutom att se över och uppdatera bestämmelserna så att utformningen av hänvisningarna uppdateras. Dessutom föreslås det att den reglering som överlappar den nya allmänna lagen ska slopas, liksom också de bestämmelser om besvärstillstånd som avviker från den allmänna bestämmelsen.  
4
De viktigaste förslagen
Översyn av hänvisningarna 
Det föreslås att speciallagarna inom polisens förvaltningsområde ändras till den del de innehåller hänvisningar till den upphävda förvaltningsprocesslagen eller förfarandebestämmelser i fråga om ändringssökande i förvaltningsdomstolens avgöranden. Dessutom föreslås det att det i polislagen (872/2011) görs en teknisk hänvisningsändring på grund av att rubriken på en annan lag ändrats. Genom lag (68/2018) om ändring av informationssamhällsbalken (917/2014) ändrades lagens namn till lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. 
Hänvisningarna i polislagen, lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006), passlagen (671/2006), lagen om identitetskort (663/2016), lagen om penninginsamlingar (863/2019), lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik (582/2019) och ordningslagen (612/2003) föreslås bli ändrade till lagen om rättegång i förvaltningsärenden samt i fråga om utformningen så att de blir klart informativa i enlighet med anvisningarna från justitieministeriet.  
Slopande av överlappande bestämmelser om besvärstillstånd  
Enligt 109 § 2 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden har en myndighet utan någon särskild bestämmelse rätt att anföra besvär över ett beslut av en förvaltningsdomstol. Med myndighet avses enligt 4 § även andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Av denna anledning föreslås att 66 § 1 mom. i lotterilagen ändras så att hänvisningen till 57 § stryks. På motsvarande sätt föreslås att 16 § 1 mom. i lagen om förströelseanordning ändras så att hänvisningen till 8 § stryks.  
Det föreslås att 118 § 4 mom. i skjutvapenlagen (1/1998) och 110 § 3 mom. i lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) upphävs som obehövliga. Polisstyrelsen har i egenskap av myndighet rätt att utan någon särskild bestämmelse söka ändring i ett beslut som den fattat. Dessutom föreslås att 118 § 1 mom. i skjutvapenlagen ändras till en informativ hänvisning till den allmänna lagen. 
I lagen om användning av flygpassageraruppgifter för bekämpning av terroristbrott och grov brottslighet (657/2019) föreslås 17 § 3 mom. bli ändrat till en hänvisning till den allmänna lagen. Bestämmelsen som gäller påföljdsavgift och ändringssökande är överlappande med den allmänna lagen och därmed obehövlig. 
Slopande av undantag som gäller besvärstillstånd 
Det föreslås att de bestämmelser om ändringssökande som inte omfattas av besvärstillståndsförfarandet upphävs, vilket innebär att de i fortsättningen inte utgör något undantag från den nya huvudregeln för besvärstillstånd i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.  
Det föreslås att 66 § 2 mom. i lotterilagen, 16 § 2 mom. i lagen om förströelseanordningar, 15 § 2 mom. i lagen om skjutbanor och 11 § 2 mom. i lagen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer upphävs samt att 46 § 2 mom. i lagen om polisyrkeshögskolan ändras, eftersom ärendenas art inte bedöms vara sådan att det är nödvändigt att avvika från systemet med besvärstillstånd på det sätt som anges ovan. De föreslagna ändringarna om ändringssökande i lotterilagen och lagen om förströelseanordningar ska således gälla beslut som fattats av såväl en myndighet som av det kontrollorgan som ansvarar för besiktning och godkännande av räkneverken. Besvärsrätten i fråga om beslut av en förvaltningsdomstol förutsätter i fortsättningen besvärstillstånd, vilket högsta förvaltningsdomstolen ska bevilja på det sätt som föreskrivs i 111 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
Högsta förvaltningsdomstolen är inte den enda besvärsinstansen i de ovannämnda ärendegrupperna. Grundlagsutskottet har dessutom ansett att bland annat ärenden som gäller återkallande av näringstillstånd, betydande administrativ påföljd eller verkställighet av administrativa tvångsmedel samt sådana tillsynsärenden där det i praktiken är fråga om begränsning av näringsverksamheten inte nödvändigtvis förutsätter tillträde till högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd. Bestämmelser om besvärstillstånd är inte heller uteslutna när det är fråga om ett ärende som gäller en administrativ påföljd (GrUU 14/2013 rd). 
Även om det är fråga om tvångsmedelsärenden, såsom fråntagande och förstörande av ämnen, har grundlagsutskottet ansett att ärendets art eller betydelse inte nödvändigtvis förutsätter tillträde till högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd ens i dessa ärendegrupper (GrUU 55/2014 rd). Högsta förvaltningsdomstolen är inte heller med stöd av den nämnda lagen den enda besvärsinstansen. 
5
De huvudsakliga konsekvenserna
Genom propositionen uppdateras hänvisningarna och bestämmelserna om ändringssökande i de lagar som hör till polisens förvaltningsområde så att de motsvarar lagen om rättegång i förvaltningsärenden som kommer att träda i kraft och den utvidgning av besvärstillståndssystemet som ingår i den. 
I regeringens proposition RP 29/2018 rd konstateras att den föreslagna allmänna regleringen om parters rätt att anföra besvär över förvaltningsbeslut inte påverkar antalet besvär som kommer in till förvaltningsdomstolarna. Bestämmelser om besvärstillstånd vid sökande av ändring i en förvaltningsdomstols beslut hos högsta förvaltningsdomstolen skulle underlätta högsta förvaltningsdomstolens arbetsbörda i sådana fall där besvärstillstånd inte beviljas. På det hela taget skulle förslagen försnabba behandlingen av ärenden eller innebär de en kostnadsbesparing i förvaltningsdomstolarna.  
Systemet med besvärstillstånd begränsar inte rätten att anföra besvär över beslut hos högsta förvaltningsdomstolen, utan det är fråga om i vilken omfattning besvären prövas av högsta förvaltningsdomstolen. Därmed bedöms de undantagsbestämmelser som ska strykas inte ha några betydande konsekvenser för systemet med besvärstillstånd. 
En allmän bestämmelse om rätten för en myndighet som fattat ett beslut att överklaga förvaltningsdomstolens beslut om upphävande eller ändring av myndighetens beslut skulle minska oklarheterna kring de nuvarande bestämmelserna. I praktiken bedöms den allmänna bestämmelsen inte ha några betydande konsekvenser för i vilka situationer en beslutsfattande myndighet i nuvarande rättspraxis har ansetts ha besvärsrätt med stöd av bevakningen av det allmänna intresset. 
Propositionen har således inga sådana konsekvenser som avviker från dem som anges i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rättegång i förvaltningsärenden och till vissa lagar som har samband med den RP 29/2018 rd. 
6
Remissvar
Utlåtande begärdes av justitieministeriet, Helsingfors förvaltningsdomstol, Polisstyrelsen, högsta förvaltningsdomstolen och inrikesministeriets enhet för nationell säkerhet. 
Högsta förvaltningsdomstolen fäste i sitt utlåtande uppmärksamhet vid formuleringarna i de bestämmelser som ingår i propositionen. Dessutom ansåg högsta förvaltningsdomstolen att det inte är motiverat att i propositionen hålla kvar sådana bestämmelser om ändringssökande som avviker från systemet med besvärstillstånd som är avsett att vara heltäckande. Propositionen har efter remissbehandlingen ändrats på det sätt som högsta förvaltningsdomstolen föreslår genom att de bestämmelser i propositionen stryks som skulle ha inneburit ett undantag från systemet med besvärstillstånd enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden. De övriga remissinstanserna hade inga kommentarer. Justitieministeriet lämnade inte något utlåtande. 
7
Ikraftträdande
Det föreslås att lagarna träder i kraft den 1 januari 2020 samtidigt som lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Lagen om ändring av 35 § i lagen om penninginsamlingar föreslås dock träda i kraft den 1 mars 2020 samtidigt som lagen om penninginsamlingar (863/2019). 
8
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Enligt 21 § i grundlagen har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning ska enligt 2 mom. tryggas genom lag.  
Grundlagsutskottet har inte ansett att systemet med besvärstillstånd strider mot 21 § i grundlagen. I sin tidigare praxis har grundlagsutskottet dock ansett att systemet med besvärstillstånd var ett exceptionellt arrangemang i förvaltningsprocessen och att det fanns skäl att förhålla sig restriktivt till en utvidgning av systemet. I sin nyare praxis har utskottet med hänvisning till utvecklingen i behandlingen av förvaltningsärenden och systemet för ändringssökande konstaterat att det för närvarande inte längre finns skäl att i princip förhålla sig restriktivt till systemet med besvärstillstånd eller en utvidgning av det (GrUU 32/2012 rd). Grundlagsutskottet har sedermera ansett (GrUU 50/2018 rd) att betonandet av högsta förvaltningsdomstolens roll som prejudikatsdomstol kan anses viktigt med tanke på rättstryggheten och jämlikheten och därmed också med hänsyn till grundrättighetssystemet utgöra ett godtagbart skäl för att göra en sådan inskränkning i besvärsrätten som nu föreslås. Högsta förvaltningsdomstolens allt viktigare roll som prejudikatsdomstol kan anses bidra till ett välfungerande förvaltningsrättsligt rättssäkerhetssystem trots att den tröskel som gäller för att få enskilda ärenden behandlade vid den höjs något. 
Bestämmelserna om besvärstillstånd inverkar inte på rätten att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut, utan på i vilken omfattning besvären prövas. Förvaltningsdomstolens beslut får i besvärstillståndsärenden överklagas på samma sätt som i andra ärenden. I ärenden som gäller besvärstillstånd undersöker högsta förvaltningsdomstolen först om det finns grund för att bevilja besvärstillstånd i det aktuella fallet. Om någon av de grunder för besvärstillstånd som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden finns, ska högsta förvaltningsdomstolen bevilja besvärstillstånd. När besvärstillstånd har beviljats meddelar högsta förvaltningsdomstolen också ett motiverat avgörande i huvudsaken. I annat fall meddelar högsta förvaltningsdomstolen ett beslut där det konstateras att det inte finns någon grund för beviljande av besvärstillstånd i ärendet, varför besvärstillstånd inte beviljas.  
De tekniska lagändringarna i propositionen har inga konstitutionella konsekvenser. 
På de grunder som anges ovan kan lagförslagen enligt regeringens uppfattning behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av 5 kap. 62 § och 8 kap. 7 § i polislagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i polislagen (872/2011) 5 kap. 62 § 1 och 2 mom. samt 8 kap. 7 § 2 mom., av dem 5 kap. 62 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 931/2015, som följer: 
5 kap. 
Hemliga metoder för inhämtande av information 
62 § 
Ersättningar till teleföretag 
Ett teleföretag har rätt att få ersättning av statens medel för direkta kostnader som orsakats av att företaget i enlighet med detta kapitel har biträtt myndigheterna och lämnat uppgifter. Bestämmelser om ersättningen finns i 299 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (68/2018). Beslut om betalning av ersättning fattas av den enhet vid polismyndigheten som utfört åtgärden i fråga. 
Omprövning av beslutet får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).  
8 kap. 
Skadestånd och arvoden 
7 § 
Betalning av ersättning och arvode 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). I en polisenhets beslut om ersättning får ändring dock inte sökas.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av 46 § i lagen om Polisyrkeshögskolan  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) 46 § 2 mom. som följer: 
46 § 
Ändringssökande 
Ändring i ett beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som det föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av 17 kap. 6 § i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006) 17 kap. 6 § 3 mom. som följer: 
17 kap. 
Ändringssökande  
6 §  
Behandling av besvär i förvaltningsdomstolen 
I fråga om behandlingen av ärenden gäller i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om ändring av 37 § i passlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i passlagen (671/2006) 37 § 2 mom., sådant det lyder i lag 922/2015, och 
ändras 37 § 1 mom., sådant det lyder i lag 922/2015, som följer: 
37 § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
5. 
Lag 
om ändring av 37 § i lagen om identitetskort  
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om identitetskort (663/2016) 37 § 2 mom. och  
ändras 37 § 1 mom. som följer: 
37 § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
6. 
Lag 
om ändring av 66 § i lotterilagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lotterilagen (1047/2001) 66 § 2 mom., sådant det lyder i lag 925/2015, och 
ändras 66 § 1 mom., sådant det lyder i lag 925/2015, som följer: 
66 § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
7. 
Lag 
om ändring av 35 § i lagen om penninginsamlingar  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om penninginsamlingar (863/2019) 35 § 1 mom. som följer: 
35 § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
8. 
Lag 
om ändring av 16 § i lagen om förströelseanordningar  
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om förströelseanordningar (164/1995) 16 § 2 mom., sådant det lyder i lag 926/2015, och 
ändras 16 § 1 mom., sådant det lyder i lag 926/2015, som följer: 
16 § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
9. 
Lag 
om ändring av 118 § i skjutvapenlagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i skjutvapenlagen (1/1998) 118 § 4 mom., sådant det lyder i lag 508/2009,  
och 
ändras 118 § 1 mom., sådant det lyder i lag 689/2013, som följer: 
118 § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
10. 
Lag 
om ändring av 15 § i lagen om skjutbanor  
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om skjutbanor (763/2015) 15 § 2 och 3 mom. och 
ändras 15 § 1 mom. som följer: 
15 § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
11. 
Lag 
om ändring av 23 § i lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik (582/2019) 23 § 2 mom. som följer: 
23 § 
Ersättningar till dataöverförare 
Omprövning av beslutet får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
12. 
Lag 
om ändring av 24 § i ordningslagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i ordningslagen (612/2003) 24 § 1 mom. som följer: 
24 § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
13. 
Lag 
om ändring av 110 § i lagen om privata säkerhetstjänster  
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) 110 § 3 mom. och 
ändras 110 § 1 mom. som följer: 
110 § 
Överklagande  
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
14. 
Lag 
om ändring av 17 § i lagen om användning av flygpassageraruppgifter för bekämpning av terroristbrott och grov brottslighet  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om användning av flygpassageraruppgifter för bekämpning av terroristbrott och grov brottslighet (657/2019) 17 § 3 mom. som följer: 
17 § 
Verkställighet av påföljdsavgift och ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). En påföljdsavgift preskriberas när fem år har förflutit från det att det lagakraftvunna beslutet om avgiften fattades. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
15. 
Lag 
om ändring av 11 § i lagen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (653/2014) 11 § som följer: 
11 § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 7 november 2019 
Statsminister
Antti
Rinne
Inrikesminister
Maria
Ohisalo
Senast publicerat 7.11.2019 14:14