Allmänt

På grund av coronaviruspandemin har Finlands och hela världens ekonomi under innevarande år 2020 genomgått en djup recession och den inhemska efterfrågan har minskat kraftigt. Till följd av detta väntas det att Finlands bruttonationalprodukt minskar, sysselsättningen försvagas och arbetslöshetsgraden börjar stiga. Sysselsättningsgraden beräknas sjunka till 71 procent år 2020 och arbetslöshetsgraden väntas stiga till 8,0 procent. 

Ett av de centrala målen för statsminister Marins regering är att höja sysselsättningen till 75 procent. På grund av den ökade arbetslöshetsgraden som den ekonomiska recessionen till följd av coronaviruset har gett upphov till, har regeringen preciserat sina mål att öka sysselsättningen. Målet är att med hjälp av sysselsättningsåtgärder som stärker ekonomin uppnå en sysselsättningseffekt på 80 000 fler sysselsatta. Med de åtgärder som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna hösten 2020 eftersträvas, i kombination med de sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringen redan tidigare vidtagit och det förhandlingsuppdrag som givits arbetsmarknadsorganisationerna, sammanlagt 31 000—36 000 nya sysselsatta. 

Regeringen strävar efter att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten genom flera olika åtgärder. I början av 2020 höjdes den nedre åldersgränsen för rätten till dagpenning för tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa. Dessutom reformeras bestämmelserna om lönesubvention, läroplikten utvidgas, avgifterna för småbarnspedagogik sänks och man övergår till en nordisk modell för arbetskraftsservice. Sysselsättningen av personer över 55 år främjas och deras ställning på arbetsmarknaden och deras arbetshälsa förbättras. Utskottet välkomnar att regeringen vidtar åtgärder för att stärka sysselsättningen och verkar för att stabilisera den ekonomiska recessionen till följd av coronakrisen. 

Regeringen stöder kommunerna i coronakrisen också genom två direkta coronastödpaket samt genom många andra stödåtgärder. Utskottet understöder stödet till kommunerna och anser att stödåtgärderna har en betydande inverkan på kommunernas ekonomi och den regionala arbetskraftens och näringslivets livskraft. 

Anslag för skötsel av sysselsättningen

För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås i budgeten ett anslag på cirka 297 miljoner euro, vilket är 24 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Jämfört med budgeten för 2020 anvisas i anslaget som tillägg 2 miljoner euro för genomförande av den helhet som gäller sysselsättning för personer som länge är familjelediga, 1 miljon euro för arbetskraftsutbildning, 3 miljoner euro för lönesubvention, 0,8 miljoner euro för genomförande av programmet för partiellt arbetsföras arbetsförmåga och 7,65 miljoner euro för försök med rekryteringsstöd för små och medelstora företag. 

I budgetpropositionen föreslås ytterligare anslag också för närings-, trafik - och miljöcentralernas och arbets- och näringsbyråernas omkostnader. För närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader föreslås ett tillägg på 3,4 miljoner euro. Ökningen beror bland annat på uppgifter som hänför sig till främjande av invandringen, helheten som gäller sysselsättning för personer som länge är familjelediga och utbetalningarna av rekryteringsstöd till små och medelstora företag. För arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 3,11 miljoner euro, vilket jämfört med budgeten för 2020 innebär en ökning på bland annat 2,5 miljoner euro för stärkandet av Navigatorerna och 0,2 miljoner euro för genomförande av en modell som främjar läroavtalsutbildning. Kommunförsöken för sysselsättning inleds den 1 januari 2021 och tilldelas 1,1 miljoner euro. 

Utskottet stöder budgettilläggen och inriktningen på skötseln av sysselsättningen. Utskottet konstaterar att det på grund av coronapandemin är svårare än normalt att bedöma om anslagen är tillräckliga och rätt allokerande och betonar att det bör följas upp huruvida anslagen för skötseln av sysselsättningen ger effekt och räcker till. 

Reform av arbetskraftsservicen.

År 2021 inleds ett kommunförsök för sysselsättning där kommunen ska ansvara för serviceprocessen för arbetssökande och tillhandahållandet av sysselsättningsfrämjande tjänster. Försöket handlar om omorganisering och samordning av sysselsättningstjänsterna, och det har inga direkta konsekvenser för statsbudgeten. I budgeten anvisas arbets- och näringsbyråerna ett tilläggsanslag på 1,1 miljoner euro för försöket. Avsikten är att de erfarenheter som fås av kommunförsöket ska utnyttjas i den strukturreform av arbetskraftsservicen som genomförs senare. 

Vid sidan av kommunförsöken utvecklas arbetskraftsservicen mot en nordisk modell för arbetskraftsservice. I fortsättningen utökas de personliga mötena med arbetssökanden i början av arbetslösheten så att möten hålls varannan vecka. Efter sex månaders jobbsökning ordnas en intensiv serviceperiod på en månad. För varje arbetslös arbetssökande utarbetas en individuell sysselsättningsplan, där man kommer överens om bland annat tjänsterna och den kvantitativa skyldigheten att söka arbete. Påföljderna för utkomstskyddet för arbetslösa graderas och jämkas i syfte att övergå till styrande reaktion snarare än påföljd med straffkaraktär. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har i flera tidigare betänkanden och utlåtanden i olika sammanhang betonat behovet av att effektivisera servicen för arbetslösa arbetssökande genom att öka den personliga servicen och servicen ansikte mot ansikte genast efter arbetslöshetens början. Utskottet anser att kommunförsöket och förnyandet av arbetskraftsservicen mot en aktivare arbetskraftspolitik i likhet med de övriga nordiska länderna är en bra och nödvändig reform. Utskottet anser att reformens betydelse accentueras i den sysselsättningssituation som coronapandemin har lett till, där en effektiv personlig handledning är ännu viktigare för att förhindra förlängd arbetslöshet. Av ovan nämnda orsaker påskyndar utskottet övergången till den nordiska modellen och anser det vara viktigt att tillräckliga anslag reserveras för reformen för att den personliga servicen för arbetslösa ska kunna genomföras. 

Utöver övergången till den nordiska modellen förenklar regeringen lönesubventionen och gör den smidigare att använda. Regeringen har som mål att användningen av lönesubvention i företag ska öka betydligt. Dessutom höjs nivån på lönesubvention för partiellt arbetsföra till 70 procent och de nuvarande sysselsättningsvillkoren för tredje sektorn tryggas. Vid budgetmanglingen beslöt man dessutom att utreda åtgärder för att sänka tröskeln för sysselsättning av unga. 

Utskottet anser att regeringens sysselsättningsåtgärder är positiva och nödvändiga åtgärder som ökar sysselsättningen och å andra sidan förbättrar arbetssökandens individuella situation, och understöder att de godkänns. Utskottet konstaterar att man utöver de reformer som nu planeras också bör utveckla andra anpassningsmekanismer med tanke på framtida ekonomiska kriser. Utskottet föreslår att man för att förhindra uppsägningar och permitteringar utvecklar till exempel modeller för förkortad arbetstid. Förkortning av arbetstiden i stället för uppsägning eller permittering upprätthåller kompetensen och arbetsförmågan samt tryggar försörjningen. Samtidigt förebygger det uppkomsten av strukturell arbetslöshet. 

Istanbulkonventionen

I regeringsprogrammet sägs att Istanbulkonventionen eller Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet ska genomföras fullt ut. Ansvaret för samordningen, uppföljningen och konsekvensbedömningen av de åtgärder som genomförandet av konventionen förutsätter ligger hos Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet NAPE. Anslagen för NAPE:s verksamhet har beaktats i Institutet för hälsa och välfärds omkostnader. 

Som regeringsperiodens viktigaste åtgärder lyfter NAPE fram fortsatt ökning av finansieringen för skyddshem, att få stödcenter för offer för sexualbrott, det vill säga Seri-stödcenter, till alla universitetssjukhus, att inrätta barnvänliga barnhus (den nordiska Barnahusmodellen) på samma sätt som Seri-stödcentren för barn och unga samt att sprida en multiprofessionell riskbedömningsmodell (MARAK). Utskottet ser det som viktigt att det avsätts adekvata anslag för verksamheten. 

Istanbulkonventionen förutsätter att det inrättas ”tillräckligt många” lättillgängliga skyddshem för att offren ska kunna erbjudas en trygg inkvartering och få hjälp på förhand. Budgetpropositionen innehåller en nivåhöjning på två miljoner euro för att öka antalet skyddshem och utveckla verksamheten. Dessutom är avsikten att en nivåhöjning på en miljon euro ska göras i finansieringen av skyddshemmen 2022. 

Utskottet välkomnar tilläggssatsningarna på skyddshemsverksamheten och understöder att de godkänns. Utskottet konstaterar dock att det trots ökningen av antalet platser inte finns tillräckligt med skyddshemsplatser för att alla som behöver det ska få skydd i dem i en akut situation. Utskottet ser det som viktigt att man utöver att det finns tillräckligt med platser också kontrollerar deras tillgänglighet för olika befolkningsgrupper och regionalt. 

Mödrar med missbruksproblem

I budgetpropositionen föreslås 6 miljoner euro för åren 2021—2022 för att trygga vården och rehabiliteringen av mödrar med missbruksproblem under övergångsperioden innan servicestrukturreformen inom social- och hälsovården träder i kraft. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser det vara viktigt att tjänsterna för mödrar med missbruksproblem etableras som en del av servicesystemet inom social- och hälsovården och att finansieringen av tjänsterna ordnas på ett bestående sätt. 

Arbetarskydd och välbefinnande i arbetet

Arbetarskyddstillsynen har som mål att stärka ett tryggt, hälsosamt och rättvist arbete med mångsidiga metoder genom att reagera på förändringar i omvärlden och utveckla verksamheten. Utskottet välkomnar att arbetarskyddstillsynens resurser har utökats med ca 1,5 miljoner euro på årsnivå för effektivisering av arbetarskyddet, bekämpning av grå ekonomi, övervakning av anställningsvillkoren och övervakning av utländsk arbetskraft. 

Utskottet fäster dock uppmärksamhet vid att arbetarskyddsförvaltningens tillsynsresurser och utbud av tillsynsmetoder har varit bristfälliga särskilt i fråga om tillsynen över utländska arbetstagares löner och arbetsförhållanden. Utskottet anser det därför viktigt att följa upp och utvärdera att resurserna inom arbetarskyddet är tillräckliga samt att överväga att utveckla ett urval av tillsynsmetoder, såsom sanktioner för underavlöning, för att övervakningen av missbruk av utländsk arbetskraft ska kunna effektiviseras. Dessutom anser utskottet att det är viktigt att konsekvenserna av förändringarna i arbetssätten till följd av coronapandemin — i synnerhet ökningen av distansarbetet — för arbetarskyddet och välbefinnandet i arbetet bedöms. 

Konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att könsmedveten budgetering främjas bland annat som en del av finansministeriets arbete för att utveckla budgeteringen av hållbar utveckling. Enligt gällande praxis lyfter ministerierna i motiveringen till huvudtiteln fram de mål, åtgärder och anslag i anslutning till budgetpropositionen som har betydande konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Utskottet fäster uppmärksamhet vid att denna praxis inte garanterar en bedömning av konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv i hela budgeten. Tydligast iakttas de åtgärder, anslag och mål som är särskilt inriktade på att främja jämställdheten. Det är dock lätt hänt att indirekta eller oavsiktliga konsekvenser för de olika könen förblir dolda, även om åtgärderna är av samhällelig betydelse. 

Utskottet ser positivt på att man under ledning av finansministeriet har strävat efter att utveckla en könsmedveten budgetering, och en erhållen utredning ger vid handen att ministeriernas sammanfattande granskningar enligt uppföljningen av budgetpropositionen för 2021 har utvecklats inom så gott som alla ministerier. Men det krävs ytterligare utveckling för att konsekvensbedömningarna ur ett jämställdhetsperspektiv inom specifika förvaltningsområden ska vara jämförbara, konkreta och för att sambandet mellan mål och anslag ska gå att påvisa. Utskottet anser det vara viktigt att bedömningen av konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv inte bara är en formalitet; den bör ha som mål att jämställdheten ska förverkligas i praktiken. Det är viktigt att detta beaktas vid utarbetandet av budgetpropositionen och vid beredningen av lagstiftningsprojekt. Utskottet anser det vara viktigt att utvecklingsarbetet fortsätter och att bedömningen inkluderar också andra samhälleliga indelningar utöver kön. 

Utskottet fäster dessutom uppmärksamhet vid att coronapandemin har lyft fram det könsrelaterade i samhället på ett konkret sätt. Begränsningen av coronaspridningen och stimulansåtgärderna påverkar människor av olika kön på olika sätt, bland annat på grund av könsrelaterad segregation i arbetslivet. Utskottet anser det därför viktigt att också coronapandemins genuskonsekvenser bedöms och beaktas när stimulansåtgärder och andra åtgärder som beror på coronasituationen planeras och finansieras. 

Avslutningsvis

Utskottet betonar att på grund av de undantagsförhållanden som beror på coronan måste man i budgeten för 2021 bereda sig på större flexibilitet än vanligt även under budgetåret. Man måste kunna reagera snabbt och också regionalt, eftersom coronan och de begränsningsåtgärder som hänför sig till den drabbar olika områden på olika sätt.