Senast publicerat 08-09-2021 16:15

Utlåtande EkUU 24/2021 rd SRR 4/2021 rd Ekonomiutskottet Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten

Till förvaltningsutskottet

INLEDNING

Remiss

Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten (SRR 4/2021 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för eventuellt utlåtande till förvaltningsutskottet. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • lagstiftningsråd Tiina Ferm 
    inrikesministeriet
  • direktör för internationella frågor, räddningsavdelning Veera Parko 
    inrikesministeriet
  • regeringsråd Kari Klemm 
    arbets- och näringsministeriet
  • byråchef Jussi Terho 
    Finlands Bank
  • direktör Jaakko Pekki 
    Försörjningsberedskapscentralen
  • ledande expert Markku Rajamäki 
    Finlands näringsliv rf
  • direktör Niko Saxholm 
    Finanssiala ry
  • utbildningschef (cybersäkerhet) Tero Oittinen 
    Försvarsutbildningsföreningen
  • utbildningsdirektör Timo Mustaniemi 
    Försvarsutbildningsföreningen.

Inget yttrande av 

  • Näringslivets forskningsinstitut ETLA.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänna synpunkter.

I sin i ordningen andra redogörelse om den inre säkerheten strävar statsrådet efter att beskriva läget för den övergripande säkerheten i vårt land och utgångspunkterna för det fortsatta arbetet. Ekonomiutskottet koncentrerar sig i detta utlåtande i enlighet med sitt ansvarsområde särskilt på driftsäkerheten och försörjningsberedskapen i fråga om sådan infrastruktur som är kritisk med tanke på ekonomin. 

Det mål för tidig identifiering av hot och förebyggande av problem som lyfts fram i redogörelsen är motiverat. Förebyggande är ofta lättare och billigare än behandling av inträffade skador inklusive alla direkta och indirekta kostnader. 

Flera sakkunniga som hörts av ekonomiutskottet har dock fäst uppmärksamhet vid att redogörelsens utvecklingsandel är tämligen myndighetscentrerad. Med beaktande särskilt av att försörjningsberedskapsverksamheten baserar sig på privata företags deltagande i poolarrangemang, skulle den privata sektorns roll ha kunnat ges en mer framträdande position i redogörelsen än vad som nu är fallet. 

Försörjningsberedskap.

Med försörjningsberedskap avses enligt lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) att befolkningens uppehälle, produktion som är nödvändig och kritisk för landets näringsliv och för försvaret samt tjänster och infrastruktur säkras i allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att utvecklandet av försörjningsberedskapen ses som ett centralt element i säkerställandet av den nationella övergripande säkerheten. Redogörelsen granskar dock detta tema knapphändigt och utan sammanhang. I redogörelsen hade det varit till fördel att betona behovet av att förtydliga ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och kanske föreslå åtgärder för att uppnå detta klargörande. Det kan bedömas att denna oklarhet förutom andra olägenheter kan orsaka också ineffektiv resursanvändning. 

Som ett mål lyfter redogörelsen upp att ”Samarbetet ska intensifieras i fråga om beredskap inför och svar på hot mot den nationella säkerheten, både inom statsrådet och mellan myndigheterna. De gemensamma beredskapsplanerna ska förbättras, säkerhetsmyndigheternas befogenheter utvecklas och beredskapslagstiftningen ses över, konsekvent och riskbaserat.” En betydande brist i nuläget är framför allt att utvecklingen och finansieringen har sektoriserats, vilket har lett till deloptimering och att kapaciteter byggs upp lösryckta från varandra. 

Kritisk ekonomisk infrastruktur.

I och med digitaliseringen av samhället har många tjänster med bakgrundsinfrastruktur på bred front överförts till datanäten. De kritiska funktionerna utsätts därmed för nya typer av hot, som i allt högre grad också kan vara digitala. Cyberhoten är inte bundna till plats, tid eller statsgränser, och missbruk eller skadegörelse uppfyller inte alltid rekvisitet för brott som identifierats i de gällande bestämmelserna. Också digitala former för egendom eller rättshandlingar kan delvis vara svåra att anpassa till referensramen för den gällande lagstiftningen. Företagen inom den finansiella sektorn är kopplade till varandra bland annat genom ömsesidig kreditgivning, värdepappers- och råvarumarknader, tredje parters tjänsteleverantörer samt infrastruktur som används av det finansiella systemet, såsom betalningssystem. Angrepp mot informationssystem kan, om de lyckas, leda till allvarliga störningar eller misstro med beaktande av exempelvis den minskade användningen av fysiska pengar. När störningarna sprids i stor utsträckning får de också konsekvenser på systemnivå. 

En minskning av cyberriskerna förutsätter långsiktig planering och kräver samarbete mellan aktörerna och myndigheterna. Här är det viktigt att informationsutbytet mellan aktörerna fungerar smidigt. Ekonomiutskottet påpekar att den kritiska infrastruktur som finansbranschen använder huvudsakligen fungerar utanför Finlands gränser, och därför är det viktigt att den nationella regleringen om informationsutbyte är tidsenlig och förenlig med regleringen om informationsutbyte på EU-nivå. 

Ägarskap.

Vid ekonomiutskottets sakkunnighörande har man också lyft fram frågan om vilken betydelse ägarskapet har med tanke på den inre säkerheten. Utskottet hänvisar till sitt tidigare betänkande om lagstiftningen om utlänningars företagsköp (EkUB 18/2020 rdRP 103/2020 rd) och upprepar sin uppfattning att det är viktigt att en liten men välfungerande stat – såsom Finland – uppfattar de centrala dragen i den internationella handeln och finansieringen och hur de uppträder i olika situationer. Man måste kunna ansluta sig till gränsöverskridande nätverk för att kunna dra nytta av värdekedjornas positiva effekter på samhällsekonomin. 

Ekonomiutskottet påminner om att även om nätverksbildningen möjliggör kontakter har man identifierat en asymmetri i beroendeförhållandena mellan aktörerna som en negativ sida. Vid bedömningen av det problematiska i asymmetrin är det viktigt att beakta helheten av de förbindelser som utgör nätverket: till exempel många EU-länder är beroende av den energi som importeras från Ryssland, medan Ryssland samtidigt är beroende av europeiska aktörer exempelvis i fråga om datakommunikationsförbindelser. Konkurrens mellan stater konkretiseras i allt högre grad i ekonomiska och tekniska beroendeförhållanden och utnyttjande av de sårbarheter som dessa orsakar. De faktorer som äventyrar den nationella säkerheten antar nya former och undergår förvandlingar. Det ställer identifieringen av hot inför nya utmaningar. 

Den övergripande säkerheten.

Den övergripande säkerheten är en samarbetsmodell för nationell beredskap där samhällets vitala funktioner tryggas i samarbete mellan myndigheter, näringsliv, organisationer och medborgare. När omvärlden och hotbilderna förändras måste utgångspunkten vara ett omfattande utnyttjande av hela samhällets resurser. I beredskapen ska näringslivets roll och frivilligorganisationernas betydelse beaktas. Ekonomiutskottet fäster uppmärksamhet vid vikten av att öka samarbetet mellan olika aktörer när reformerna inom statens regionförvaltning och kommunnivån fortsätter. 

Coronapandemin har lyft fram svagheter och styrkor i vår nationella beredskap. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att de erfarenheter som gjorts under coronapandemin när den akuta krisen har avskaffats undersöks och att iakttagelserna utnyttjas vid den fortsatta beredningen av bestämmelserna och tillvägagångssätten i fråga om förberedelse och beredskap. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottet föreslår

att förvaltningsutskottet beaktar det som sägs ovan
Helsingfors 8.9.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

vice ordförande 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Atte Harjanne gröna 
 
medlem 
Mari Holopainen gröna 
 
medlem 
Hannu Hoskonen cent 
 
medlem 
Eeva Kalli cent 
 
medlem 
Pia Kauma saml 
 
medlem 
Riitta Mäkinen sd 
 
medlem 
Matias Mäkynen sd 
 
medlem 
Sakari Puisto saf 
 
medlem 
Minna Reijonen saf 
 
medlem 
Janne Sankelo saml 
 
medlem 
Hussein al-Taee sd 
 
medlem 
Veikko Vallin saf 
 
medlem 
Tuula Väätäinen sd 
 
medlem 
Johannes Yrttiaho vänst 
 
ersättare 
Kai Mykkänen saml 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Teija Miller.