Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

KoUU 9/2020 rd

Senast publicerat 11-11-2020 16:25

Utlåtande KoUU 9/2020 rd RP 146/2020 rd  Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2021

Kommunikationsutskottet

Till finansutskottet

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2021 (RP 146/2020 rd): Ärendet har remitterats till kommunikationsutskottet för utlåtande till finansutskottet. Tidsfrist: 13.11.2020. 

Sakkunniga

Utskottet har hört (distanskontakt) 

  • kanslichefHarriPursiainen
    kommunikationsministeriet
  • konsultativ tjänstemanKaisaKuukasjärvi
    kommunikationsministeriet
  • enhetschefSannaRuuskanen
    kommunikationsministeriet
  • konsultativ tjänstemanJyrkiTanskanen
    kommunikationsministeriet
  • ekonomidirektörSirpaKorhonen
    Transport- och kommunikationsverket
  • branschdirektörMirjaNoukka
    Trafikledsverket.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Meteorologiska institutet
  • VR-Group Ab
  • Neste Abp
  • Finlands näringsliv rf
  • Finnet-förbundet rf
  • Finlands Transport och Logistik SKAL rf
  • Finlands Hamnförbund rf
  • Tietoliikenteen ja tietotekniikan keskusliitto, FiCom ry.

Inget yttrande av 

  • Rederierna i Finland rf.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Trafiknäten och kommunikationsnäten spelar en viktig roll för nästan alla funktioner och aktörer i samhället. Utskottet konstaterar att det bör beaktas i satsningarna på trafik och kommunikation. 

Som helhet hålls anslagen under kommunikationsministeriets huvudtitel 31, cirka 3,5 miljarder euro, på samma nivå som i den ordinarie budgeten för 2020. Att dämpa det eftersatta underhållet av trafiknätet, utveckla trafikledsnätet och minska utsläppen är centrala utgångspunkter i propositionen. 

Bastrafikledshållning

Bastrafikledshållningen har en central betydelse med tanke på näringslivets konkurrenskraft, den ekonomiska tillväxten och bland annat uppnåendet av utsläppsmålen. Vägnätets skick spelar en stor roll särskilt för bränsleförbrukningen och utsläppen från den tunga trafiken. Genom satsningar på bastrafikledshållningen kan man stödja ekonomins livskraft och också främja ökningen av arbetsplatserna. Utskottet anser att målet bör vara ett balanserat underhåll och utveckling av trafikledsnätet i hela landet. 

I trafikledshållningen prioriteras enligt propositionen åtgärder för att säkerställa den dagliga framkomligheten i trafiknätet, kvaliteten på högtrafikerade och för näringslivet viktiga delar av trafiknätet samt trafiksäkerheten och de möjligheter som digitaliseringen medför. Beträffande alla dessa åtgärder strävar man efter att ta hänsyn till målet att begränsa klimatförändringen. Utskottet anser i detta skede att en bra utgångspunkt är att man i bastrafikledshållningen strävar efter att trygga trafikledernas skick särskilt med tanke på näringslivets behov. 

Anslagen för bastrafikledshållningen uppgår i propositionen till cirka 1 364 miljoner euro, vilket inbegriper en nivåhöjning på 300 miljoner euro från och med 2020 i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag. Utskottet anser att det är mycket bra att man satsar på bastrafikledshållningen och att det eftersatta underhållet inom bastrafikledshållningen minskar något år 2020. Enligt uppgift leder den anslagsnivå som föreslagits för 2021 dock till en liten försämring av vägnätets skick. Det beror i synnerhet på det antal vägbeläggningar som den föreslagna finansieringsnivån möjliggör. Enligt uppgift behövs det uppskattningsvis cirka 50 miljoner euro i ytterligare anslag för beläggning för att vägnätets skick inte ska försämras 2021. 

Utskottet är fortfarande oroat över det stora eftersatta underhållet av trafikledsnätet. På längre sikt bör målet vara att få det eftersatta underhållet att minska tydligt. Enligt uppgift hänför sig cirka 10 procent av det eftersatta underhållet av vägnätet till landsvägarnas huvudleder. Därför är det nödvändigt att satsningar i fortsättningen i allt högre grad kan riktas också till vägnätet på lägre nivå. Regeringen föreslår ett anslag på 13 miljoner euro för statsunderstöd till enskilda vägar i budgetpropositionen. Utskottet är oroat över de enskilda vägarnas och det lägre vägnätets skick och konstaterar att det är nödvändigt att följa upp med omsorg att anslagen är tillräckliga i förhållande till behovet. 

Enligt uppgift räcker den föreslagna anslagsnivån till att bevara bannätet i befintligt skick eller att till och med förbättra det något. Behovet av att reparera bannätets överbyggnader bedöms dock öka kraftigt mot slutet av decenniet. 

Investeringar

Trafikledsinvesteringsprojekt.

Utskottet anser det vara bra att man genom tilläggsbudgetpropositioner redan tidigare har kunnat starta flera nya trafikledsinvesteringar. Utskottet anser det vara bra och viktigt att dessa projekt kan fortsätta med de anslag som nu föreslås för 2021. 

I fjärde tilläggsbudgeten för 2020 ingick finansiering för flera väg-, ban- och farledsprojekt som åtgärder i anslutning till MBT-avtal. MBT-avtalen har ett nära samband med många utvecklingsprojekt och därför bör man se till att finansieringen av dem räcker till även i framtiden. 

Utskottet anser att det är av största vikt att trafikledsinvesteringarna sträcker sig över flera regeringsperioder och betonar särskilt vikten av den tolvåriga riksomfattande trafiksystemplanen med tanke på planeringen och finansieringen på lång sikt. 

Insjötrafik.

Utskottet anser att det också ur miljösynpunkt är viktigt att utveckla insjötrafiken och insjötransporterna. Utskottet anser det vara mycket bra att det föreslås en fullmakt på 90 miljoner euro för att förlänga slussarna i Saima kanal. Förlängningen av slussarna förbättrar verksamhetsförutsättningarna för transporterna, minskar transportkostnaderna och förbättrar dessutom sysselsättningen. 

Övriga åtgärder

Stöd till kollektivtrafiken.

Kollektivtrafiken står inför stora utmaningar på grund av covid-19-pandemin och bland annat det ökade distansarbetet. Utskottet anser att det är ytterst viktigt både med tanke på medborgarnas rörelsemöjligheter, aktörerna inom transportsektorn och trafikens miljömål att trygga och bevara en kollektivtrafik som fungerar också efter kristiden. 

De sakkunniga som hördes i utskottet lyfte fram behovet av att höja anslaget för köptrafik på grund av den betydande minskningen av passagerarantalet och biljettinkomsterna inom spårtrafiken och de extra kostnaderna som beror på coronakrisen. Utan tilläggsfinansiering finns det enligt uppgift ett klart tryck på minskningar och nedläggningar inom spårtrafiken. Kontinuiteten i kollektivtrafiken har en central betydelse med tanke på tillgängligheten till många områden och också för uppnåendet av utsläppsmålen. Det är viktigt enligt utskottet att man strävar efter att trygga kontinuiteten i spårtrafiken i hela landet. 

Utskottet välkomnar det att det under momentet för köp och utveckling av tjänster inom den offentliga persontrafiken i sjunde tilläggsbudgeten för 2020 föreslås ett tilläggsanslag på 11 miljoner euro för VR:s köptrafik på grund av covid-19-utbrottet. Dessutom anvisas ytterligare 100 miljoner euro för kollektivtrafiken. Utskottet betonar att finansieringen av kollektivtrafiken bör följas noggrant i fortsättningen för att se till att trafiken fortsätter också efter kristiderna. 

Utsläpp från trafiken.

Utskottet anser att det är bra att man i samband med alla åtgärder i budgeten har beaktat deras klimateffekter. Målet att halvera utsläppen från trafiken fram till 2030 kräver omfattande åtgärder. Åtgärderna bör dock väljas med eftertanke och så att de inte orsakar till exempel aktörer inom transportbranschen eller näringslivet onödiga konkurrensnackdelar eller oskäliga kostnader för medborgarna. Utskottet anser att satsningarna på färdplanen för fossilfria transporter och genomförandet av färdplanen är en viktig åtgärd nästa år. 

Utskottet anser det vara bra att 3,5 miljoner euro föreslås för främjande av gång och cykling 2021. 

Dieselolja för yrkestrafik.

På landsvägarna transporteras uppskattningsvis cirka 85 procent av varorna räknat i ton. Vid sakkunnigutfrågningen har man lyft fram behovet av att med hjälp av yrkesdiesel, dvs. ett system för återbäring av bränsleskatt, kompensera yrkestrafiken för skattehöjningarna under de senaste åren, vilket också förbättrar näringslivets konkurrenskraft. 

Kommunikation

Bredbandsprojekt.

För projektet Bredband för alla föreslås i propositionen ett anslag på 5 miljoner euro för 2021. Under covid-19-pandemin har vikten av kommunikationsförbindelserna ökat ytterligare bland annat på grund av att distansarbetet ökat. Det finns dock betydande regionala skillnader i hur bredbandsförbindelserna fungerar, och Finland placerar sig inte särskilt bra i detta avseende ens i en jämförelse på EU-nivå. Enligt målet på EU-nivå bör ändå alla européer år 2025 ha tillgång till en förbindelse på 100 Mbit/s. Utskottet välkomnar den föreslagna satsningen på bredbandsprojekt i detta skede, men konstaterar att man i fortsättningen bör fästa särskild vikt vid att alla medborgare och företag ska ha lika tillgång till både fasta nät och bredbandsförbindelser som baserar sig på mobil teknik. 

Cybersäkerhet.

Utskottet välkomnar förslaget om en permanent tilläggsfinansiering på 2,34 miljoner euro till Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket Traficom. Utskottet betonar vikten av Cybersäkerhetscentralens verksamhet och uppgifter som i stor utsträckning utnyttjar alla verksamhetsområden för upprätthållandet av informationssäkerheten och den nationella säkerheten. 

Cybersäkerhetscentret i Finland verkar internationellt sett med små resurser. Utskottet anser dock att den finansieringsnivå på vilken Cybersäkerhetscentret i fortsättningen rimligen kan svara mot alla ständigt ökande förväntningar på det och samtidigt utveckla sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt är betydligt högre än vad som föreslagits. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kommunikationsutskottet föreslår

att finansutskottet beaktar det som sägs ovan
Helsingfors 3.11.2020 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande
SunaKymäläinensd
vice ordförande
AriTorniainencent
medlem
PekkaAittakumpucent
medlem
SandraBergqvistsv
medlem
SeppoEskelinensd
medlem
JuhoKauttovänst
medlem
JouniKotiahosaf
medlem
JohanKvarnströmsd
medlem
JoonasKönttäcent
medlem
SheikkiLaaksosaf
medlem
MirkaSoinikoskigröna
medlem
KariTolvanensaml
medlem
PaulaWerningsd
ersättare
JukkaKoprasaml
ersättare
JariRonkainensaf.

Sekreterare var

utskottsråd
JuhaPerttula.

AVVIKANDE MENING 1

Motivering

Den sittande rödgröna regeringens åtgärder har saknat konsekvens under hela den innevarande valperioden. Det syns på ett hårresande sätt som ansvarslöshet i regeringens agerande inom energi- och klimatpolitiken. Och i synnerhet inom transportsektorn. Till skillnad från regeringen bekymrar vi sannfinländare oss för sysselsättningen, företagsamheten och den ekonomiska tillväxten i Finland. Därför anser vi att energi- och klimatpolitiken bör stödja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten, liksom även trafikpolitiken, och inte störa dem – vilket nu är fallet, tack vare den rödgröna regeringens åtgärder. På samma sätt måste man se till att det i Finland i fortsättningen förs en logisk energi- och trafikpolitik som siktar på både skäliga priser och inhemsk energi och som bättre stöder sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och köpkraften. 

Å andra sidan anser både vår utskottsgrupp och vår riksdagsgrupp att beskattningen och stödpolitiken bör sporra inhemska företag så att de är attraktiva och klarar sig. Man ska komma ihåg att godstrafiken på landsvägarna obestridligen är den viktigaste transportformen för varutransporterna i Finland. Därför bör stöden och beskattningen i fråga om energi- och trafikpolitiken vara transparenta och rimliga. Att trafiken löper smidigt och pålitligt är en grundläggande förutsättning för samhällets funktion. Sannfinländarna anser att statsmakten ska se till att hela vår transportinfrastruktur är i gott skick och att både data- och trafikförbindelserna och spårtrafiken, inklusive (person)tågtrafiken, är pålitliga och fungerar. I ett land som vårt med långa avstånd och gles bebyggelse utgör ett välskött transportnät en grundläggande förutsättning för medborgarnas lika möjligheter att röra sig. Likaså ska man sörja för vägnätet på lägre nivå så att finansieringen ökas för underhållet av vägnätet på lägre nivå samt för det statliga stödet till enskilda vägar. Det här är också det enda sättet man kan hålla hela landet bebott. Regeringen har inte tagit tillräcklig hänsyn till detta – snarare tvärtom. 

Sannfinländarna arbetar också alltid för finskt arbete och företagande, vilket konstateras ovan. Därför vill vi förbättra verksamhetsförutsättningarna för basindustrin i Finland. Även det kan lyckas endast om vi har ett välskött trafiknät och farledsnät. Det skapar också verksamhetsförutsättningar för de företag som är verksamma i randområdena i Finland. Därför föreslår Sannfinländarna i partiets alternativa budget att farledsavgifterna bör slopas helt. Det bör noteras att farledsavgifter inte tas ut i de baltiska länderna som konkurrerar med Finland i fråga om transittrafiken. 

Däremot har regeringens trafikpolitiska skatter och avgifter varit oskäliga gentemot de människor som är tvungna att köra mycket, antingen på grund av arbete eller bosättningsort. De här skattehöjningarna har lett till att priset på att röra sig redan har överskridit medborgarnas toleransgräns. Skattehöjningarna har också haft en negativ inverkan på många transportföretag i Finland. Därför vill vi bland annat förbättra den paraffiniska dieselns ställning. Till skillnad från vår sittande rödgröna regering vill Sannfinländarnas riksdagsgrupp också hålla bilismens kostnader på en sådan nivå att det är möjligt att leva och bo i hela landet – också på landsbygden. Nu hotar oskäliga höjningar av bränsleskatten och orealistiska krav på att minska trafikutsläppen det här livsviktiga behovet. 

För det tredje accepterar vi Sannfinländare inte att centraliseringspolitik bedrivs med utsläppsminskningar som förevändning. Vi undrar hur Centern, som framträder som ett språkrör för landsbygden, kan stå bakom sådana planer. Vi förhåller oss också negativt till att vägtullar (med undantag av för utländska tunga fordon och vägavgifter som hänför sig till dem) skulle införas i Finland genom att först kalla dem för trängselavgifter eller kilometerskatter. På samma sätt infördes bilskatten i sinom tid som en tillfällig skatt, och nu betalar vi den fortfarande, varje år. På tal om beskattning bör man också diskutera Yle och nivån på dess finansiering, eftersom Yle till exempel inte behöver konkurrera med kommersiella aktörer när det gäller att visa utländska underhållningsserier. 

Slutligen anser vi att även de stadsboulevarder som planeras för infartslederna i huvudstadsregionen är förödande med tanke på smidigheten i trafiken. 

Sannfinländarnas riksdagsgrupp anser att regeringens agerande har orsakat skada och olägenhet i stället för nytta. Det har varit ohållbart att en efter en underkasta trafiksektorer för försök vars konsekvenser ingen vet och som det är mycket svårt eller till och med omöjligt att återta. 

Transportnätet och vägnätet i dess helhet är en så pass stor och viktig sak att lek med det äventyrar vårt nationella intresse – och det kan vi Sannfinländare varken tillåta eller acceptera. 

Avvikande mening

Kläm 

Vi föreslår

att finansutskottet i sitt beslut beaktar vad som sägs ovan. Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden (Reservationens förslag till uttalanden): 

Reservationens förslag till uttalanden

1. Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att vägnätet på landsbygden/det sekundära vägnätet sköts och underhålls på tillbörligt sätt i hela landet. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa dieselolja för yrkestrafik och för att säkerställa att den också består. 3. Riksdagen förutsätter att Yle effektiviserar och omorganiserar sin verksamhet på samma sätt som andra. 
Helsingfors 3.11.2020
SheikkiLaaksosaf
JouniKotiahosaf
JariRonkainensaf

AVVIKANDE MENING 2

Motivering

Samhällsekonomin i Finland är nästan helt beroende av varutransporter och passagerartransporter till sjöss. Företag som exporterar finska produkter till världsmarknaden samt logistikföretag inom sjötrafiken sysselsätter tiotusentals finländare direkt och möjliggör genom underleverantörskedjan ett uppehälle för hundratusentals familjer. På den internationella marknaden konkurrerar vi med industriproduktionen i andra länder och, beträffande passagerartrafik, med de övriga Östersjöländerna. Finland försvagar på eget initiativ sin konkurrensställning genom farledsavgiften som drabbar värdekedjan för sjötrafiken. Farledsavgiften infördes 2005 och halverades från och med 2015. Marins regering inledde ett projekt för att slopa farledsavgiften som en coronakrisåtgärd men avbröt lagprojektet av okänd orsak i maj 2020. 

Covid-19-pandemin har orsakat betydande problem i efterfrågan på sjötransport. Enligt de senaste studierna är utsikterna för näringslivet mycket svaga och beställningarna inom industrin sackar. Den närmaste framtiden ser inte bra ut. Det är nödvändigt att minska rederiernas driftskostnader och undvika att de hamnar i betalningssvårigheter, så att sjötransporterna kan återhämta sig så snart som möjligt efter krisen. Finland måste fatta beslut för att varaktigt förbättra konkurrenskraften i exportindustrins värdekedja. Farledsavgiften bör slopas. 

Kommunikationsministeriet inledde i april ett lagprojekt om att slopa farledsavgiften. Responsen från de två remissförfarandena var nästan utan undantag mycket positiv. Remissinstanserna ansåg att slopandet av farledsavgiften skulle vara ett utmärkt sätt att stimulera industrin och å andra sidan ett sätt att varaktigt förbättra Finlands konkurrenskraft. Trots detta meddelade kommunikationsministeriet 26.5.2020 att regeringen hade beslutat avbryta projektet. Regeringens motiveringar är vaga. 

Finländska exportföretag med högklassig kompetens och teknologi har efter krisen en möjlighet att uppnå en bättre konkurrensställning på världsmarknaden. Vi kan förbättra de finska företagens möjligheter att kamma hem en del av den uppdämda efterfrågan som uppstod under krisen samt stödja de finska företagens möjligheter att exportera finska produkter till världsmarknaden mer än före krisen. Slopandet av farledsavgiften i sin helhet skulle ha en positiv inverkan på utrikeshandelns logistiska konkurrenskraft, sjötransporternas effektivitet, förverkligandet av den cirkulära ekonomin då biprodukter från industrin kan transporteras för återvinning (lönsamheten för transport av lågvärdigt gods), transitotrafiken och kryssningsturismen. 

Avvikande mening

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen minskar moment 11.19.06 med 48 100 000 euro för beräknade inkomster från farledsavgiften genom att slopa farledsavgiften. 
Helsingfors 3.11.2020
KariTolvanensaml
JukkaKoprasaml