Främjande av den gröna omställningen

Miljöutskottet har behandlat planen för de offentliga finanserna med tanke på främjandet av den gröna omställningen. Utskottet vill särskilt anlägga följande synpunkter på förslagen. 

Covid-19-pandemin och Rysslands angreppskrig i Ukraina orsakar en aldrig tidigare skådad osäkerhet för de offentliga finanserna. Samtidigt sätter klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald ramarna livsbetingelserna på jorden i dag och för kommande generationer, vilket förutsätter stora förändringar i utnyttjandet av naturresurser och ett snabbt lösgörande från fossil energi. Utskottet betonar att de åtgärder som krävs är likartade, men med tanke på självförsörjningen i fråga om energi och en ökad försörjningsberedskap måste åtgärderna genomföras snabbare än planerat. Både det geopolitiska läget och uppnåendet av de långsiktiga målen för utsläppsminskningar i praktiken kräver snabb lansering av ny teknik, betydande investeringar samt tillräckliga FoUI-satsningar av såväl företagen som samhället. Åtgärderna för att begränsa klimatförändringen och för anpassning till den påverkar inte bara den geopolitiska spänningen utan också kommande generationers välfärd, miljöns tillstånd och de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Planen för de offentliga finanserna är lyckad med avseende på klimatneutraliteten, eftersom målet är att betydligt påskynda utfasningen av fossil energi. I planen för de offentliga finanserna föreslås motiverade åtgärder för att införa ny teknik. Vidare föreslås ökade anslag för tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden och för digitalisering i syfte att påskynda investeringar i den gröna omställningen. 

Systemet med ramar för statsfinanserna grundar sig på de bindande totala ramar i vilka man årligen gör behövliga justeringar av pris- och kostnadsnivån samt strukturella korrigeringar. Efter Rysslands angrepp på Ukraina har regeringen beslutat om ett undantag från ramen. Utöver försvarsutgifter får också tidsbundna åtgärder som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen 2022–2023 finansieras utanför ramen. Det gäller i synnerhet investeringar som samtidigt både ökar den inhemska energiproduktionen och stöder utnyttjandet av ny teknik som ersätter fossil energi. Också med dessa jämförbara enskilda åtgärder som vidtas på grund av en plötslig höjning av energipriserna täcks utanför ramen. Utskottet konstaterar att det är ytterst exceptionellt att utgifterna finansieras utanför ramen. Det försvårar uppföljningen av finansieringen och minskar systemets trovärdighet. Kostnaderna för de åtgärder som stöder försörjningsberedskapen och den gröna omställningen beräknas uppgå till 217,1 miljoner euro och för åtgärder som vidtas på grund av stigande energipriser till 8 miljoner euro. Miljöministeriets andel av utgifterna utanför ramen beräknas uppgå till 35 miljoner euro 2023 och senare till cirka 12 miljoner euro. (anslagsnivå 283 miljoner euro, senare 204 miljoner euro). För arbets- och näringsministeriets del är andelen finansiering utanför ramen betydligt större: år 2023 nästan en miljard euro över anslagsnivån 2,7 miljarder euro. 

I Finlands program för hållbar tillväxt anvisas det cirka en miljard euro EU-finansiering 2022—2026 för den gröna omställningen. Planen för de offentliga finanserna innehåller utgifterna för planen för återhämtning och resiliens enligt de totala anslagen. EU:s återhämtningsfinansiering möjliggör en historiskt stor satsning på den gröna omställningen. Utskottet betonar behovet av att utnyttja detta så att åtgärderna för den gröna omställningen verkligen påskyndas. Vid omställningen till ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle är det viktigt att säkerställa goda förutsättningar för hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Utskottet anser det viktigt att finansministeriets, miljöministeriets och arbets- och näringsministeriets gemensamma arbetsgrupp har till uppgift att skapa en samlad uppfattning om finansieringen av den gröna omställningen. Arbetsgruppen ska före utgången av juni utarbeta förslag till finansieringsmetoder för att påskynda omställningen på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Också till denna del är det viktigt att säkerställa att omställningen inte orsakar betydande skada till exempel för den biologiska mångfalden (principen ”Do No Significant Harm”, DNSH). 

Genom de beslut av ministerarbetsgruppen för beredskap som fattats i samband med planen för de offentliga finanserna anvisas 2022—2023 nationell tilläggsfinansiering till ett belopp av sammanlagt cirka 700 miljoner euro för att påskynda omställningen. Ministerarbetsgruppen för beredskap drog upp riktlinjer för att stärka självförsörjningen i fråga om energi och försörjningsberedskapen. Syftet med åtgärderna är att på ett betydande sätt påskynda övergången från fossil energi och stödja införandet av ny teknik. Ökningarna är omfattande och inriktade på trafik, energi, boende och åtgärder inom jordbruket med lång verkningstid. 

Elektrifiering medger betydande utsläppsminskningar inom alla sektorer, så denna utveckling bör konsekvent stödjas för att säkerställa den infrastruktur som behövs och för att trygga långsiktig forskning. Finansieringen ska säkerställa att exempelvis energistödet räcker till för att elektrifiera värmeproduktionen inom den småskaliga industrin, medan stöden till demonstrationsanläggningar för stora projekt ges för utveckling och kommersialisering av ny teknik som ersätter fossila bränslen. För åren 2022—2018 reserveras totalt 150 miljoner euro i tilläggsanslag. Utskottet betonar att i och med elektrifieringen ökar efterfrågeelasticitetens betydelse kraftigt. Därför är det också viktigt att stödja lösningar som gynnar efterfrågeelasticiteten, såsom batterier och styrsystem för energihantering samt väteekonomi. De extra satsningar på bland annat investeringar i väteekonomi (fullmakt på 100 miljoner euro) och investeringar i värdekedjor för batterier (fullmakt på 25 miljoner euro) som ministerarbetsgruppen för beredskap har föreslagit är således centrala. Genom finansieringen säkerställs de investeringar som behövs för omställningen till en väteekonomi och stärks Finlands ställning som målland för investeringar i en hållbar och ansvarsfull värdekedja för batterier. Åren 2022—2023 reserveras sammanlagt 50 miljoner euro i tilläggsanslag och medlen riktas till investeringar i värdekedjan för batterier, pilot- och demonstrationsanläggningar samt investeringar i miljöskydd. Utskottet anser att finansieringen är väsentlig för att påskynda utfasningen av fossila bränslen och förbättra försörjningsberedskapen. 

Utskottet anser också att det är viktigt med ett stödprogram för främjande av infrastrukturen för laddning och tankning av el och gas i kollektivtrafik. Syftet är att utvidga distributionsnätet för alternativa bränslen och på så sätt göra el- och gasfordonen mer attraktiva. Stödprogrammet är en del av Finlands återhämtnings- och resiliensplan, och de nationella anslagen har genom beslut av ministerarbetsgruppen ökats med anledning av programmet. 

Den totala anslagsnivån under miljöministeriets huvudtitel är 318 miljoner euro 2023 och 216 miljoner euro per år 2024—2026. Utskottet välkomnar den årliga anslagsnivån på nästan 100 miljoner euro för naturvård, som i huvudsak riktas till genomförandet av Metso- och Helmi-programmen samt till målen i EU:s strategi för biologisk mångfald. Inom ramen för skyddet av Östersjön och vattenskyddet är det av vikt att åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård och programmet för återvinning av näringsämnen kan fortsätta. EU-finansiering på sammanlagt 6 miljoner euro riktas 2023 till gipsbehandling av åkrar och återvinning av näringsämnen. Också stödet på 30 miljoner euro för återvinning av näringsämnen 2023 och stödet på sammanlagt 30 miljoner euro för våtmarksodling är viktiga med tanke på försörjningsberedskapen (både investeringsstöd och FoU-satsningar). Nya incitament behövs för det långsiktiga arbetet, eftersom odlingen av torvmarker orsakade klimatutsläpp på cirka 8,4 miljoner ton år 2020, trots att åkermarkerna utgör endast 10 procent av åkerarealen. Likaså bör man uppmuntra till återställande av dikad torvmarksskog genom stöd som belönar positiva effekter på klimatet, vattendragen och naturen. 

Utskottet konstaterar att riksdagen för närvarande behandlar en ny klimatlag (RP 27/2022 rd — MiUB 2/2022 rd). Klimatlagen är en ramlag vars styrande effekt förverkligas genom de åtgärder som tas in i de planer som avses i lagen. För att uppnå koldioxidneutralitet 2035 saknas det planer, beslut eller genomförande av behövliga klimatåtgärder som skulle ge cirka 11 megaton i utsläppsminskningar. Dessutom bör det fattas beslut om ytterligare åtgärder för att genomföra regeringens riktlinje att stärka kolsänkorna med 3 miljoner ton. Utskottet anser det vara viktigt att det under ramperioden anvisas 0,5 miljoner euro per år inom miljöministeriets förvaltningsområde för verkställigheten av klimatlagen. Regeringen kommer att hösten 2022 lämna en proposition om kommunernas skyldighet att utarbeta en klimatplan, och det är viktigt att bereda sig på denna ändring med ett separat anslag (tilläggsfinansiering på 3 miljoner euro per år under ramperioden). 

Ur hushållens synvinkel har levnadskostnaderna stigit när det gäller såväl mat som uppvärmning och mobilitet. Därför anser utskottet att det är mycket viktigt att under ramperioden anvisa tillägg som främjar den gröna omställningen, däribland 6 miljoner euro för stöd för anskaffning av el- och gasbilar och 32 miljoner euro för understöd för slopande av olje- och gasuppvärmning i bostadshus och för anslutning till fjärrvärme. 

Enligt ett beslut av ministerarbetsgruppen för beredskap sänks distributionsskyldigheten för bränsle temporärt med 7,5 procentenheter 2022 och med 7,5 procentenheter 2023. Utskottet konstaterar att en sänkning av skyldigheten teoretiskt sett ökar den relativa efterfrågan på råolja och således är en problematisk stödform. Utskottet betonar behovet av att säkerställa att åtgärden förblir temporär. Likaså måste man se till att de förståeliga beslut om försörjningsberedskapen som fattas med anledning av kriget inte leder till att torven permanent återinförs i energiproduktionen, vilket skulle äventyra uppnåendet av målet om koldioxidneutralitet. För att ersätta importenergi bör man däremot påskynda ibruktagandet av värmeproduktionssätt som inte baserar sig på förbränning. 

Utskottet betonar att uppnåendet av klimatneutralitetsmålet också kräver extra satsningar på utsläppssnåla tekniker och lösningar. Det är därför välkommet att statens FoU-insatser 2023 har höjts med 344 miljoner euro jämfört med den föregående planen för de offentliga finanserna, och i kalkylerna över skatteinkomsterna har beaktats ett extra avdrag för forskning och utvecklingsverksamhet, vars sänkande effekt på skatteintäkterna har beräknats vara 100 miljoner euro på årsnivå. För att främja den gröna strukturomvandlingen måste högskolornas och universitetens finansiering och forskningsförutsättningar stärkas. 

Utskottet noterar att det strategiska programmet för cirkulär ekonomi eller kompetenscentrumet för cirkulär ekonomi inte har beaktats i planen för de offentliga finanserna. I det strategiska programmet för cirkulär ekonomi föreslås att det i Finland ska inrättas ett kompetenscentrum för cirkulär ekonomi. Utskottet anser att genomförandet av det strategiska programmet för cirkulär ekonomi och inrättandet av ett kompetenscentrum är en mycket viktig del av den gröna omställningen, eftersom det också av geopolitiska skäl finns ett ökande tryck på tillgången till och priset på kritiska metaller och mineraler. Därför bör främjandet av cirkulär ekonomi integreras i den gröna omställningen. 

Påskynda administrativa förfaranden

Utskottet anser det vara utmärkt att planen för de offentliga finanserna innehåller anslagsökningar för tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden och digitalisering i syfte att påskynda investeringar i den gröna omställningen. För att vi, på grund av kriget, ska kunna fasa ut fossila bränslen snabbare än planerat måste tillståndsförfarandena påskyndas betydligt. När de administrativa förfarandena utvecklas är det väsentligt att sträva efter ett projektorienterat tillvägagångssätt i stället för ett myndighetscentrerat. Strävan efter denna typ av tillvägagångssätt representeras till exempel av den bestämmelse i miljöskyddslagen som styr mot en tillämpning av förhandsmöten men inte på något sätt inverkar på själva tillståndsförfarandet. 

Regeringen har beslutat att påskynda investeringar i den gröna omställningen som ökar självförsörjningsgraden genom att bereda möjlighet att i tillståndsbehandlingen temporärt prioritera sådana investeringar. Enligt utredning till utskottet bereds vid miljöministeriet ett förslag till ändring av lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken så att behandlingen av tillståndsansökningar enligt miljöskyddslagen och vattenlagen som gäller vissa investeringar i grön omställning prioriteras vid regionförvaltningsverken. Det ska vara möjligt att prioritera tillståndsbehandlingen för viss tid 2022—2025. Regionförvaltningsverket ska prioritera DNSH-projekt för förnybar energi, framställning av koldioxidsnålt väte, avskiljning och återvinning av koldioxid samt ett ackumulatorkluster. Målet är att behandlingen av tillstånd för prioriterade investeringar ska ta högst 12 månader. Utskottet påskyndar beredningen av propositionen. I en akut situation är det nödvändigt att så snart som möjligt frigör sig från rysk energi, och de investeringar som krävs för detta måste genomföras mycket snabbt. Åtgärder som vidtas i exceptionella situationer måste väljas omsorgsfullt för att man ska kunna undvika att bestämmelserna i grundlagen och förvaltningslagarna åsidosätts. Prioriteringen av nödvändiga projekt i samband med energiomställningen är viktig i en akut situation, men att skapa omkörningsfiler mer permanent är problematiskt med tanke på en jämlik och enhetlig behandling av andra projekt. Utskottet konstaterar att det både på myndighetsnivå och i förvaltningsdomstolarna redan nu finns väldigt många ärendegrupper som behandlas skyndsamt med stöd av lag. 

För att målet ska nås är det nödvändigt att det samtidigt bereds bestämmelser som prioriterar behandlingen av besvärsärenden som gäller samma projekt i förvaltningsdomstolarna 2023—2027. Behandlingstiden för ett enskilt tillstånd är i allmänhet inget problem, utan det är processens totala längd inklusive behandling av ändringssökande som förlänger behandlingen med flera år. 

En central förutsättning för att behandlingstiderna ska kunna förkortas är att resurserna räcker till såväl inom tillståndsmyndigheten som inom närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvarsområden för miljön, som är tillsynsmyndighet och som ger behövliga utlåtanden till tillståndsmyndigheten. Tillståndsmyndigheten kan inte kontrollera behandlingstiden om den inte i tid får de utlåtanden som förutsätts i lagen. Personalresurserna inom närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvarsområden för miljön har minskats med drygt en fjärdedel under de senaste tio åren. 

Med hänvisning till det som sägs ovan anser utskottet att den föreslagna ökningen av anslaget för viss tid, som 2023–2026 uppgår till sammanlagt 36,8 miljoner euro, är ytterst välkommen och nödvändig med tanke på målen. För regionförvaltningsverkens del möjliggör ökningen cirka 40 årsverken, för NTM-centralernas del cirka 60 årsverken. Kommunerna och landskapsförbunden anvisas understöd på 3,25 miljoner euro för att påskynda tillstånds- och planläggningsförfarandena för investeringar i den gröna omställningen och byggande av vindkraft samt finansiering för utredningar som gäller vindkraft. Dessutom bereds två lagändringar för att öka informationsutbytet mellan myndigheterna i syfte att få igång investeringar. 

Avsikten är också att lagändringarna ska intensifiera kontakterna och informationsutbytet mellan myndigheterna. Tillstånds- och tillsynsmyndigheternas otillräckliga resurser stärks och den elektroniska kommunikationen vid tillståndsbehandlingen utvecklas. Genom tilläggsresurserna tryggas en hög kvalitet på tillståndsbehandlingen samt att prioriteringsarrangemanget inte väsentligt påverkar behandlingen av andra projekt. Utskottet anser att en centralisering av resurserna på lång sikt kan förbättra kompetensen och ge effektivitetsvinster. 

Utskottet betonar att satsningarna på att påskynda tillståndsförfarandena betalar sig snabbt, eftersom inledandet av investeringar har mångfaldigt större effekt på skatteinkomsterna och sysselsättningen än vad de behövliga satsningarna kostar. I fråga om satsningarnas resultat måste man dock beakta att behandlingen av miljö- och vattenhushållningsärenden är krävande sakkunnigarbete, så det tar tid att sätta sig in i arbetet när det råder brist på kunniga personer. Om resursökningen tidsmässigt är mycket begränsad, ger den inte den effekt som behövs och resultaten kan bli blygsamma. Därför behövs det en mer bestående ökning av resurserna. Ett miljötillstånd av hög kvalitet skyddar också verksamhetsutövaren och minskar behovet av ändringssökande. Utskottet betonar att en tillförlitlig, snabb och högklassig tillståndsprocess är en faktor som ökar de internationella investerarnas intresse och som gör det möjligt att placera industriell verksamhet som orsakar utsläpp i Finland på ett hållbart sätt som tryggar en god miljöstatus.