Allmänt

I propositionen föreslås det att det ska bildas ett nytt, helt statsägt bolag (Jobbkanalen Ab), vars syfte är att sysselsätta partiellt arbetsföra vars situation på arbetsmarknaden är krävande. Målet är att stödja de partiellt arbetsföras övergång från arbete till arbete och vidare till den öppna arbetsmarknaden. Förslaget baserar sig på en utredning om Samhallmodellen som sysselsätter partiellt arbetsföra i Sverige. Propositionen syftar också till att främja möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden i enlighet med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

I propositionen föreslås det att en myndighet, det vill säga en av arbets- och näringsbyråerna, centraliserat hänvisar partiellt arbetsföra till anställning hos Jobbkanalen Ab. Ett jobb i bolaget är ett sista alternativ för partiellt arbetsföra när de annars inte lyckas hitta sysselsättning. Avsikten är att bolaget ska sysselsätta partiellt arbetsföra vars möjligheter att få lämpligt arbete har minskat väsentligt på grund av en sjukdom eller skada som konstaterats på behörigt sätt. En förutsättning är också att personen själv är villig att bli sysselsatt, men att detta trots olika stödåtgärder inte har lyckats eller att det annars är uppenbart att man genom befintliga tjänster inte i betydande grad kan öka personens möjligheter att få arbete. 

Avsikten med det arbete som erbjuds av Jobbkanalen Ab är att förbättra de partiellt arbetsföras kompetens och arbetsmarknadsfärdigheter. Enligt propositionen ska arbetstagaren anställas direkt i ett anställningsförhållande hos bolaget. Lönen och de andra anställningsvillkoren fastställs i enlighet med arbetslagstiftningen och tillämpligt kollektivavtal. Bolagets kunder kan vara till exempel företag och andra privata aktörer samt ämbetsverk, affärsverk och bolag inom den offentliga sektorn. Bolaget ska söka arbetstillfällen för olika grupper av partiellt arbetsföra och beakta behoven hos till exempel svenskspråkiga, teckenspråkiga och samiskspråkiga. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att propositionen är behövlig och ändamålsenlig och ställer sig bakom de mål som föreslås i den, såsom partiellt arbetsföra arbetstagares övergång från jobb till jobb på den öppna arbetsmarknaden, men betonar samtidigt vikten av att följa upp hur målen uppnås i praktiken. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med anmärkningarna och ändringsförslagen nedan. 

Jobbkanalen Ab:s affärsverksamhet samt beaktande av konkurrens- och statsstödsreglerna

Vid arbetslivs- och jämställdhetsutskottets utfrågning fäste flera sakkunniga uppmärksamhet vid de konkurrensnackdelar som Jobbkanalen Ab:s affärsverksamhet kan medföra. Utskottet konstaterar att enligt 3 § 1 mom. i lagförslag 1 ska verksamheten vid Jobbkanalen Ab bedrivas så att dess verksamhet inte snedvrider konkurrensen. I samma moment föreskrivs det också att tjänster som bolaget producerar ska prissättas enligt marknadsvillkor och att Jobbkanalen Ab är ett bolag som producerar sådana tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som avses i Europeiska unionens regler om statligt stöd. På bolaget tillämpas även konkurrenslagen (948/2011) och lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). 

Enligt 6 § 3 mom. i lagförslag 1 ska det för bolaget utses en delegation som har till uppgift att ge bolaget rekommendationer om genomförandet av den prissättning enligt marknadsvillkor och den marknadsandel som avses i 3 § och andra omständigheter som gäller konkurrens. Utskottet anser det viktigt att det noga bevakas hur målen uppnås i bolagets praktiska verksamhet. 

Offentlig förvaltningsuppgift

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet begärde utlåtande av grundlagsutskottet om propositionens grundlagsenlighet, eftersom arbetslivs- och jämställdhetsutskottet i samband med behandlingen av propositionen uppmärksammades på oklarheter angående propositionens grundlagsenlighet, särskilt i fråga om 21 och 124 § i grundlagen. Enligt 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter endast genom lag eller med stöd av lag anförtros andra än myndigheter, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och om det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. Uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt får dock ges endast myndigheter. 

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande (GrUU 6/2022 rd) att det utifrån propositionen är påfallande oklart vilken karaktär de uppgifter som åläggs Jobbkanalen Ab egentliga har, och att deras förhållande till 124 § i grundlagen därför också är oklar. Regeringen föreslår i propositionen inte att sysselsättningen av partiellt arbetsföra ska utgöra en del av den offentliga arbetskraftsservicen och föreslår inte heller att det ska föreskrivas om skyldighet för det allmänna att se till att partiellt arbetsföra får sysselsättning. De uppgifter som föreskrivs för Jobbkanalen Ab kan också generellt sett till betydande delar karakteriseras som privaträttsliga. De personer som bolaget sysselsätter står enligt propositionen i vanligt arbetsavtalsförhållande till Jobbkanalen Ab och på dem tillämpas normal arbetslagstiftning. 

Grundlagsutskottet konstaterar att bolaget har vissa uppgifter som normalt inte kan anses vara offentliga förvaltningsuppgifter, men påpekar samtidigt att man i de uppgifter som föreskrivs för Jobbkanalen Ab också kan identifiera drag som anknyter till offentliga förvaltningsuppgifter enligt 124 § i grundlagen. Bolaget ska bedriva en resultatrik verksamhet, men dess syfte är inte att vara vinstgivande. De uppgifter som åläggs Jobbkanalen Ab hänför sig till det allmännas skyldigheter enligt 18 § 2 mom. i grundlagen och de närmar sig också till vissa delar de myndighetsuppgifter som föreskrivits för arbets- och näringsbyråerna. Jobbkanalen Ab utövar också självständig beslutanderätt vid valet av de personer som ska sysselsättas bland de arbetssökande som arbets- och näringsbyrån hänvisat till bolaget. För att de lagstadgade sysselsättningsuppgifterna ska kunna fullgöras är det enligt propositionsmotiven därför viktigt att bolaget kan välja partiellt arbetsföra arbetssökande för enskilda arbetsuppgifter ur en relativt stor grupp. Grundlagsutskottet konstaterar därför i sitt utlåtande till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att bolagets beslut i praktiken har konsekvenser för individens rättigheter och intressen. 

Enligt motiven till lagstiftningsordningen är avsikten att arbets- och näringsbyrån, det vill säga myndigheten, inte Jobbkanalen Ab, ska sköta funktioner som har karaktären av offentliga förvaltningsuppgifter. För att detta syfte ska uppnås måste regleringen enligt grundlagsutskottet förtydligas betydligt med avseende på 124 § i grundlagen. Därför föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att 4 § 1 mom. i lagförslag 1 ändras på det sätt som närmare beskrivs nedan i detaljmotiven, så att rätten att välja de personer som ska sysselsättas i bolaget helt stryks i Jobbkanalen Ab:s uppgifter. 

Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet också att det i propositionen inte föreslås några bestämmelser om de kriterier som begränsar valet av arbetstagare till Jobbkanalen Ab. Med tanke på rättsskyddet, likabehandlingen av partiellt arbetsföra och kravet i 2 § 3 mom. i grundlagen om bestämmelser i lag är det enligt grundlagsutskottet viktigt att urvalskriterierna och urvalsförfarandet fastställs exakt i lagen. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår därför att regleringen i 4 § 1 mom. i lagförslag 1 preciseras på det sätt som närmare anges i detaljmotiven. 

Arbets- och näringsbyråns beslut om hänvisning av arbetssökande och den arbetssökandes rättsskydd

Arbets- och näringsbyrån hänvisar sådana arbetslösa arbetssökande som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice till Jobbkanalen Ab. Propositionen tar inte uttryckligen ställning till den rättsliga karaktären hos den hänvisning av arbetssökande som arbets- och näringsbyrån utför och inte heller till den föreslagna bestämmelsens förhållande till bestämmelserna om rättsskydd i 21 § i grundlagen. Grundlagsutskottet hänvisar till en inkommen utredning och konstaterar att avsikten dock är att den anteckning om hänvisning som arbets- och näringsbyrån gör i kundregistret inte ska vara ett egentligt beslut. 

Grundlagsutskottet konstaterade i sitt utlåtande om lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice att till skillnad från själva serviceverksamheten och organiseringen av den är ett avgörande som gäller en tjänst som arbets- och näringsmyndigheten erbjuder en individ är ett myndighetsbeslut som i princip får överklagas (GrUU 32/2012 rd). Grundlagsutskottet ansåg dock att avgöranden som gäller vägledning för yrkesval och karriär, träning, prövning, sakkunnigbedömningar och sakkunnigas tjänster för företag kunde omfattas av besvärsförbuden, eftersom avgörande i fråga är beroende av myndighetens prövning och anslagen för verksamheten. 

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att det är klart att anvisandet enligt 4 § i lagförslag 1 ska betraktas som ett beslut enligt 21 § i grundlagen. Om avsikten är att begränsa ändringssökande i ett beslut om hänvisning, ska enligt grundlagsutskottet bestämmelser om detta på grund av 21 § i grundlagen uttryckligen utfärdas genom lag. Med stöd av vad som anförts ovan föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ändringar i 2 kap. 12 § och 14 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Ändringarna beskrivs närmare i detaljmotiven nedan.