Senast publicerat 06-06-2022 16:03

Betänkande EkUB 11/2022 rd RP 36/2022 rd Ekonomiutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin (RP 36/2022 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till miljöutskottet för utlåtande. 

Utlåtande

Utlåtande har lämnats av 

  • miljöutskottet 
    MiUU 17/2022 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • industriråd Juhani Tirkkonen 
    arbets- och näringsministeriet
  • ledande expert Juho Korteniemi 
    arbets- och näringsministeriet
  • expert Tiia Jyräsalo 
    Energimyndigheten
  • direktör Pekka Ripatti 
    Energimyndigheten
  • ledande expert Kati Ruohomäki 
    Finlands näringsliv rf
  • ekonomisk expert Petteri Haveri 
    Finsk Energiindustri rf
  • expert Tuomas Tikka 
    Kemiindustrin KI rf
  • ersättare i styrelsen Juha Erkkilä 
    Metallinjalostajat ry
  • expert på energi och utsläppshandel Heikki Vierimaa 
    Skogsindustrin rf
  • verkställande direktör Kai Merivuori 
    Finlands Sågindustri rf
  • direktör, hållbar utveckling Helena Soimakallio 
    Teknologiindustrin rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Statens ekonomiska forskningscentral
  • Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT
  • Konkurrens- och konsumentverket
  • Klimatpanelen
  • Energianvändare i Finland rf
  • Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra
  • Finlands naturskyddsförbund rf
  • WWF Finland.

Inget yttrande av 

  • Climate Leadership Coalition ry.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin. Samtidigt upphävs lagen om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter. Avsikten är att med det föreslagna stödet ersätta de indirekta kostnader som utsläppshandeln medför för de sektorer som anges i lagen. Storleken på det utbetalda stödet beror bland annat på priset på en utsläppsrätt och verksamhetsutövarens elförbrukning eller produktionsvolym. Syftet med lagen är att trygga industrins kostnadskonkurrenskraft och styra verksamhetsutövarna till att utveckla sin industriella produktion så att den blir mer klimatneutral. Användningen av stödet är förenad med villkor som de verksamhetsutövare som får stöd ska iaktta. 

Propositionen hänför sig till tilläggsbudgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft sommaren 2022. Ikraftträdandet av lagen förutsätter att Europeiska kommissionen har godkänt det statliga stöd som ingår i lagförslaget. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Bakgrund och mål

Till grund för förslaget ligger EU:s utsläppshandelssystem, ett centralt klimatpolitiskt styrmedel som syftar till att styra åtgärderna för att minska utsläpp kostnadseffektivt och teknikneutralt. Samtidigt som det bildas ett pris på utsläppen av växthusgaser orsakas de aktörer som omfattas av systemet inte bara direkta kostnader, utan också indirekta kostnader när kostnaderna för utsläppshandeln överförs till priset på den el som förbrukas. Detta kan bli ett problem när det gäller att ha en jämlik konkurrens- och verksamhetsmiljö och uppnå klimatmålen i lägen där samma regler och kostnader inte gäller för den konkurrens som kommer från tredjeländer. Det finns en risk för koldioxidläckage, dvs. att produktionen flyttas utanför EU och de globala utsläppen ökar. 

För att avvärja den risken medger utsläppshandelsdirektivet för det första att direkta kostnader för utsläppshandeln ersätts på EU-nivå i enlighet med de harmoniserade reglerna för gratis tilldelning av utsläppsrätter till särskilt definierade sektorer som omfattas av utsläppshandeln genom gratis tilldelning av utsläppsrätter. Dessutom ska indirekta kostnader av utsläppshandeln ersättas genom nationella åtgärder. Kommissionen har utfärdat ett meddelande (riktlinjerna för statligt stöd) där den anger villkoren för när stödåtgärder inom ramen för utsläppshandelssystemet kan anses vara förenliga med den inre marknaden. Riktlinjerna kan tillämpas under den fjärde handelsperioden, dvs. 2021—2030. Kommissionens godkännande krävs för att systemet ska kunna börja tillämpas. 

I den aktuella propositionen föreslås bestämmelser om stöd för elektrifiering av den energiintensiva industrin. Avsikten är att stödet ska sporra till allt effektivare klimatneutral produktion och till elektrifiering av energiintensiva företag och att det ska beakta kostnadskonkurrenskraften. 

Ekonomiutskottet anser att den föreslagna lagstiftningen i princip är väl underbyggd och ändamålsenlig. Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande motivering och med de ändringar som framgår av detaljmotiveringen. 

Bedömning av de viktigaste förslagen

Ramvillkoren för reglerna om statligt stöd samt den valda regleringslösningen.

EU:s riktlinjer för statligt stöd ställer tämligen långtgående ramvillkor för att en nationell stödordning för elektrifiering ska kunna godkännas och på eventuella regleringslösningar. Berättigade till elektrifieringsstöd är verksamhetsutövare som är verksamma inom sektorer eller delsektorer som i enlighet med riktlinjerna för statligt stöd anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage på grund av de indirekta kostnader som EU:s utsläppshandelssystem medför för elpriset. Alla sektorer och delsektorer som räknas upp i riktlinjerna för statligt stöd är berättigade till stöd. Bland sektorerna finns sådana för Finland viktiga sektorer som framställning av järn, stål och ferrolegeringar, tillverkning av papper, kartong och papp, massatillverkning samt tillverkning av produkter av raffinerad petroleum. Ekonomiutskottet fäster dock uppmärksamhet vid att avgränsningen av sektorer i EU:s riktlinjer för statligt stöd innebär att stödet inte gäller exempelvis många för Finlands del viktiga sektorer inom den kemiska industrin. 

För att stödet ska kunna godkännas krävs det att verksamhetsutövaren har gjort en energibesiktning enligt energieffektivitetslagen. Dessutom anger riktlinjerna tre möjliga alternativ som främjar utsläppssnålhet som ett villkor för att stödet ska kunna godkännas. Som utgångspunkt för lagförslaget har valts det villkor enligt vilket det för elektrifieringsstöd krävs att verksamhetsutövaren visar att minst 30 procent av elförbrukningen täcks av koldioxidfria källor. Detta har ansetts vara en fungerande utgångspunkt, eftersom största delen av elproduktionen i Finland kommer från koldioxidfria källor. 

De två andra stödvillkor som riktlinjerna medgav var att verksamhetsutövarna 1) genomför rekommendationer i besiktningsrapporten, i den mån återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger tre år och kostnaderna för deras investeringar är proportionerliga eller 2) investerar en betydande andel på minst 50 procent av stödbeloppet i projekt som leder till att anläggningens utsläpp av växthusgaser minskar väsentligt och ligger betydligt under det tillämpliga riktmärke som används för gratis tilldelning i EU:s utsläppshandelssystem. 

Ekonomiutskottet instämmer i det som sägs i propositionen att det först beskrivna alternativet kan betraktas som en mer fungerande utgångspunkt för regleringen än de andra alternativen enligt riktlinjerna. Rekommendationerna i en besiktningsrapport är inte nödvändigtvis exakta åtgärdsförslag, utan rekommendationer baserade på bedömningar, och det är inte nödvändigtvis möjligt att hitta sådana investeringar som uppfyller villkoret. Tillämpningen av villkoret kan leda till att en del av rekommendationerna i fortsättningen inte längre skrivs ner, om de blir obligatoriska villkor för stöd. På samma sätt kan villkoret om minskade utsläpp från anläggningen vara problematiskt som enda möjliga villkor, eftersom det obligatoriska riktmärket för gratis tilldelning inte har fastställts för alla sektorer som är berättigade till stöd. 

Lagförslaget är förenat med ett nationellt tilläggsvillkor enligt vilket minst 50 procent av stödet ska användas till utvecklingsåtgärder som främjar klimatneutralitetsmålet. Detta innebär investeringar som medför direkta kostnader för verksamhetsutövaren eller andra åtgärder med hjälp av vilka verksamhetsutövaren utvecklar sin produktion så att den blir mer klimatneutral. Ekonomiutskottet understryker att innehållet i begreppet utvecklingsåtgärder som främjar klimatneutralitet ska preciseras genom en separat förordning av statsrådet, och att det i tillräcklig omfattning ska omfatta alla investeringar och åtgärder som främjar klimatneutralitet och elektrifieringsutveckling inom produktionen, till exempel utnyttjande av efterfrågeflexibilitet och vätgasekonomi. 

Enligt de bakomliggande riktlinjerna för statligt stöd är stödet proportionellt och har tillräckligt begränsad negativ effekt på konkurrensen, om det inte överstiger 75 procent av de indirekta utsläppskostnader som uppstått. I enlighet med regeringens målsättning har den nu föreslagna stödnivån dimensionerats så att den motsvarar 25 procent av de indirekta kostnaderna, och det totala stödbeloppet får inte överstiga 150 miljoner euro per år. I samband med utskottsbehandlingen har det framförts delvis avvikande bedömningar om hur väl stödet räcker. Ekonomiutskottet anser att den föreslagna stödnivån och maximibeloppet är motiverade i detta skede, men anser det vara viktigt att följa stödnivån särskilt med beaktande av säkerställande av jämlika konkurrensvillkor mellan medlemsstaterna. 

Utvidgning av stödvillkoren.

Det har i samband med behandlingen i utskottet framkommit att den föreslagna regleringslösningen kan vara alltför begränsad. Den bygger på att det enda villkoret för att stödet ska godkännas är att elförbrukningen till minst 30 procent täcks av koldioxidfria källor. Till denna del är det inte ett faktiskt, innehållsmässigt uppfyllande av villkoret som blir ett problem, utan det faktum att kommissionen enligt inkomna uppgifter under beredningen inte anser att residualmixens andel av börsenergin utgör ett tillräckligt bevis på kolfri el, även om andelen kolfri el av residualmixen i Finland är mer än 50 procent. Därför har man i samband med utskottsbehandlingen beslutat att komplettera 4 § med ett alternativt tilläggsvillkor enligt vilket stöd kan beviljas också om verksamhetsutövarens växthusgasutsläpp avsevärt underskrider det riktmärke för gratis tilldelning av utsläppsrätter som avses i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447. Ändringen har ansetts nödvändig för att säkerställa att aktörer inte utestängs från möjligheten att få stöd på ett omotiverat sätt. 

Ändringen av 4 § påverkar inte lagens miljöintegritet. Den påverkar inte genomförandet av utvecklingsåtgärder som främjar klimatneutralitet, dvs. det s.k. nationella tilläggsvillkoret (14 §). Genom att begränsa möjligheten att utnyttja underpunkt b till anläggningar som underskrider riktmärket, i kombination med det nationella kravet på att stödmottagarna ska använda minst 50 procent av det beviljade stödet till utvecklingsåtgärder som stöder klimatneutralitet, säkerställs det att de som utnyttjar underpunkten kommer att ligga betydligt under riktmärket i enlighet med villkoret i riktlinjerna för statligt stöd. 

Miljöutskottets utlåtande.

Miljöutskottet har i sitt utlåtande MiUU 17/2022 rdRP 36/2022 rd) bedömt i synnerhet stödets betydelse för bekämpningen av risken för koldioxidläckage och stödets miljöeffekter. 

Ekonomiutskottet instämmer i miljöutskottets bedömning att risken för koldioxidläckage ökar när priset på utsläppsrätter stiger. Priset på en utsläppsrätt har stigit med nästan 50 procent under 2021 och har ökat kostnaderna för elproduktion i motsvarande grad. I propositionen hänvisas det till utredningen Hiilitullimekanismit ja niiden taloudelliset vaikutukset EU:ssa ja Suomessa (Koldioxidtullmekanismerna och deras ekonomiska inverkan på EU och Finland), som statsrådet låtit göra. Enligt den finns det tecken på att koldioxidläckage har realiserats i EU redan under tidigare handelsperioder. 

Ekonomiutskottet hänvisar också till miljöutskottets bedömning om att det är svårt att skilja stödets exakta effekter från andra faktorer som påverkar företagens konkurrenskraft. Utöver de merkostnader som handeln med utsläppsrätter medför finns det flera andra faktorer med omfattande verkningar, såsom valutakurser, geografiskt läge, arbetskraftskostnader, beskattning och andra stöd. Ekonomiutskottet fäster i likhet med miljöutskottet uppmärksamhet också vid de osäkerhetsfaktorer som är kopplade till huruvida det stöd som nu föreslås verkligen ger incitament till utsläppsminskningar och ytterligare åtgärder. Detta accentuerar också fortsättningsvis behovet av en konsekvensbedömning av systemet. 

Miljöutskottet har i sitt utlåtande också bedömt hur elektrifieringsstödet förhåller sig till annat statligt stöd. Enligt arbets- och näringsministeriets utredning följer reglerna för beviljande av stöd noggrant kommissionens riktlinjer för statligt stöd inom utsläppshandeln. I riktlinjerna för statligt stöd har kumulationen begränsats på så sätt att annat statligt stöd inte får gälla samma kostnader som elektrifieringsstödet. Enligt riktlinjerna för statligt stöd inom utsläppshandeln kan stöd kumuleras med annat statligt stöd, om de hänför sig till olika kostnader. Enligt det föreslagna 14 § 2 mom. ska stödet användas för sådana kostnader för verksamhetsutövaren som uppkommer på grund av utvecklingsåtgärderna och som inte omfattas av stöd som betraktas som statligt stöd. Ekonomiutskottet instämmer i miljöutskottets bedömning av behovet av att förvissa sig om hur elektrifieringsstödet står i relation till annat statligt stöd och understryker att det behövs anvisningar i frågan och att saken bör säkerställas när stöd söks och beslut om stöd fattas. 

Sammanfattande synpunkter

Det samlade systemet för handel med utsläppsrätter och priset på utsläppsrätter har betydande konsekvenser för vår till många delar elintensiva exportindustris konkurrensläge. Enligt inkommen utredning har man i samband med beredningen av elektrifieringsstödet fått starka indikationer på att en stor del av medlemsstaterna inlett förberedelser för införande av en stödordning enligt riktlinjerna. Det kan därför med avseende på jämlika konkurrensvillkor anses motiverat att införa stödet också i Finland: även om företagsstöd i allmänhet har snedvridande effekter på marknaden, har premisserna för konkurrens på den aktuella internationella marknaden redan nu snedvridits, och det finns en sådan risk för koldioxidläckage som beskrivs ovan. Stödet syftar till att erbjuda en kombination av kompensation för kostnader och incitament för att minska utsläppen i ett läge där de konkurrenter från tredjeländer som är verksamma på den internationella marknaden inte har motsvarande kostnader som beror på klimatmål eller regleringsmiljö. Ekonomiutskottet påminner vidare om att utsläppshandelssystemet är ett omfattande regleringskomplex vars framtida funktionsförmåga påverkas särskilt av det stora antalet lagstiftningsförslag i EU:s klimatpaket och vilka lösningar de leder till. 

Utfrågade sakkunniga har ansett elektrifieringsstödet vara synnerligen motiverat i det rådande konkurrensläget. Samtidigt har det också gjorts kritiska, delvis divergerande, bedömningar av det föreslagna systemet. Å ena sidan har förslaget kritiserats för den låga stödnivån och begränsningarna i tillämpningsområdet. Å andra sidan har konsekvensbedömningen ansetts vara bristfällig och den samhälleliga nyttan av stödet osäker. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att systemet faktiskt sporrar till åtgärder som ökar energisatsernas produktivitet och främjar elektrifieringsutvecklingen, inklusive möjligheterna till vätgasekonomi. Det är också viktigt att i framtiden utvärdera hur stödsystemet fungerar, hur väl det fyller sitt syfte och vilket genomslag det får. 

DETALJMOTIVERING

4 §. Förutsättningar för beviljande av stöd.

Ekonomiutskottet föreslår att det fogas en ny underpunkt b till 1 mom. 2 punkten. Den avses gälla ett alternativt tilläggsvillkor för beviljande av stöd. Enligt den kan stöd beviljas också om verksamhetsutövarens växthusgasutsläpp avsevärt underskrider det riktmärke för gratis tilldelning av utsläppsrätter som avses i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447. Enligt propositionen ska verksamhetsutövaren täcka minst 30 procent av sin sammanlagda elförbrukning med el från koldioxidfria källor. Det villkoret blir en alternativ underpunkt a. 

Genom att begränsa möjligheten att tillämpa underpunkt b till anläggningar som underskrider riktmärket, i kombination med det nationella kravet på att stödmottagarna ska använda minst 50 procent av det beviljade stödet till utvecklingsåtgärder som stöder klimatneutralitet, säkerställs det att de som utnyttjar underpunkten kommer att ligga betydligt under riktmärket i enlighet med villkoret i riktlinjerna för statligt stöd. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottets förslag till beslut:

 Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 36/2022 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

Lag om elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Lagens syfte och tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om stöd som ersätter de indirekta kostnader som handeln med utsläppsrätter orsakar de verksamhetsutövare som omfattas av lagens tillämpningsområde och som löper avsevärd risk för koldioxidläckage. Syftet med lagen är att styra verksamhetsutövarna till att utveckla sin industriella produktion så att den blir mer klimatneutral. 
Denna lag tillämpas på de sektorer som anges i bilaga 1. 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Stöd som beviljas med stöd av denna lag betraktas inte som statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001). 
3 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) verksamhetsutövare en fysisk eller juridisk person som utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över verksamheten i en anläggning som är berättigad till stöd och över användningen av stöd som beviljats i enlighet med denna lag, 
2) anläggning en fast funktionell helhet i Finland som verksamhetsutövaren har bestämmande inflytande över, som är verksam inom en i bilaga 1 angiven sektor och på basis av vars uppgifter stöd söks, 
3) granskningsår det kalenderår på basis av vars uppgifter stöd söks, 
4) koldioxidutsläppsfaktor det aritmetiska medelvärdet för koldioxidintensiteten för elektricitet som produceras med fossila bränslen i olika geografiska områden, uttryckt i ton koldioxid per megawattimme (tCO2/MWh), 
5) faktisk produktion anläggningens faktiska stödberättigande produktion under granskningsåret, uttryckt i ton per år, 
6) faktisk elförbrukning anläggningens faktiska stödberättigande elförbrukning uttryckt i megawattimmar under granskningsåret, 
7) utvecklingsåtgärd en investering som medför direkta kostnader för verksamhetsutövaren eller någon annan åtgärd med hjälp av vilken verksamhetsutövaren utvecklar sin produktion så att den blir mer klimatneutral. 
4 § 
Förutsättningar för beviljande av stöd 
Stöd kan beviljas om 
1) verksamhetsutövaren har gjort en energibesiktning enligt 2 kap. i energieffektivitetslagen (1429/2014) eller att den är befriad från energibesiktning med stöd av 7 § i den lagen, och 
2)Utskottet föreslår en ändring  i fråga om de anläggningar på basis av vars uppgifter stöd söks, Slut på ändringsförslaget
Utskottet föreslår en ändring a) verksamhetsutövaren täcker minst 30 procent av sin sammanlagda elförbrukning med el fråga koldioxidfria källor, eller Slut på ändringsförslaget
Utskottet föreslår en ändring b) verksamhetsutövarens utsläpp av växthusgaser ligger betydligt under riktmärket för tillämpning av gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt kommissionens tillämpningsförordning (EU) 2021/447. Slut på ändringsförslaget
 
Andra stora företag än sådana som avses i 3 § 6 punkten i energieffektivitetslagen ska uppfylla skyldigheten enligt 1 mom. 1 punkten senast det år som följer på beviljandet av stödet när stöd söks första gången. 
Stöd beviljas inte om den anläggning på basis av vars uppgifter stöd söks upphör med sin verksamhet innan stödet beviljas. Anläggningen anses ha upphört med sin verksamhet om 
1) det är tekniskt omöjligt att återuppta verksamheten, eller 
2) verksamhetsutövaren inte kan visa att anläggningen återupptar sin verksamhet inom sex månader från det att verksamheten upphörde. 
Stöd beviljas inte företag i svårigheter enligt definitionen i punkt 20 i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/1). 
5 § 
Myndighetsuppgifter 
Energimyndigheten utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag och svarar för de myndighetsuppgifter som föreskrivs i denna lag. 
2 kap. 
Stödbelopp 
6 § 
De år då stödet bestäms 
Stöd beviljas verksamhetsutövaren på basis av uppgifterna för granskningsåren 2021–2025. 
7 § 
Stödets maximibelopp 
Om det totala stödbelopp som söks är 150 miljoner euro per år eller lägre, är stödets andel 25 procent av de stödberättigande kostnaderna (stödnivå). 
Om det totala stödbelopp som söks årligen, när stödnivån är 25 procent, överstiger 150 miljoner euro, fastställer Energimyndigheten den tillämpliga stödnivån så att det totala stödbelopp som beviljas inte överstiger 150 miljoner euro under året i fråga. 
8 § 
Fastställande av forwardpriset på utsläppsrätter 
Energimyndigheten fastställer årligen det Europeiska unionens forwardpris som ska användas vid beräkningen av stödbeloppet, med vilket avses det aritmetiska medelvärdet för de dagliga ettåriga forwardpriserna (slutliga anbudspriser) i euro för leverans i december det år för vilket stödet beviljas, noterat på en utgående från handelsvolymen betraktat betydande koldioxidbörs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet det kalenderår som föregår granskningsåret. 
9 § 
Beräkning av stödbeloppet vid tillämpning av effektivitetsriktmärke för elförbrukning 
När ett effektivitetsriktmärke för elförbrukning står till förfogande för de produkter som tillverkas vid en anläggning, beräknas beloppet av årligt stöd genom att följande multipliceras med varandra: 
1) stödnivån, 
2) koldioxidutsläppsfaktorn, vars värde är 0,58, 
3) Europeiska unionens forwardpris, 
4) det effektivitetsriktmärke för elförbrukning som ska tillämpas, och 
5) den faktiska produktionen. 
Med effektivitetsriktmärke för elförbrukning avses den produktspecifika elförbrukningen uttryckt i megawattimmar per producerat ton i enlighet med bilaga 2. Effektivitetsriktmärkena för elförbrukning sjunker årligen från och med granskningsåret 2022 i enlighet med vad som anges i bilaga 2. 
När utbytbarheten mellan el och bränsle har fastställts i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, nedan kommissionens förordning om gratis tilldelning, i fråga om de produkter som tillverkas i anläggningen, bestäms effektivitetsriktmärket för elförbrukning i enlighet med bilaga 3. De fastställda effektivitetsriktmärkena för elförbrukning sjunker årligen med 1,09 procent från och med granskningsåret 2022. 
Energimyndigheten svarar för beräkningen av stödbeloppet. 
Närmare bestämmelser om beräkningen av stödbeloppet utfärdas genom förordning av statsrådet. 
10 § 
Beräkning av stödbeloppet vid tillämpning av reservriktmärke för elförbrukning 
När något effektivitetsriktmärke för elförbrukning inte står till förfogande för de produkter som tillverkas vid en anläggning, beräknas beloppet av årligt stöd genom att följande multipliceras med varandra: 
1) stödnivån, 
2) koldioxidutsläppsfaktorn, vars värde är 0,58, 
3) Europeiska unionens forwardpris, 
4) reservriktmärket för elförbrukning, och 
5) den faktiska elförbrukningen. 
Med reservriktmärke för elförbrukning avses en procentandel av den faktiska elförbrukningen. Procentandelen är 80 och den sjunker årligen med 1,09 procent från och med granskningsåret 2022. 
Energimyndigheten svarar för beräkningen av stödbeloppet. 
Närmare bestämmelser om beräkningen av stödbeloppet utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 kap. 
Ansökan om och användning av stöd 
11 § 
Ansökan om stöd 
Stöd söks genom att en ansökan ges in till Energimyndigheten. För inlämnandet av ansökningarna förvaltar Energimyndigheten ett elektroniskt ärendehanteringssystem. 
Närmare bestämmelser om sättet och tidsfristen för inlämnande av stödansökan och innehållet i ansökan utfärdas genom förordning av statsrådet. 
12 § 
Beviljande av stöd 
Innan stöd beviljas ska Energimyndigheten kontrollera att de uppgifter som verksamhetsutövaren lämnar i sin ansökan enligt 11 § är heltäckande, tillförlitliga, trovärdiga och exakta. 
Energimyndigheten beviljar stöd, om det i ansökan visas att förutsättningarna för att få stöd enligt denna lag är uppfyllda och det inte finns något i denna lag avsett hinder för att godkänna ansökan. 
Närmare bestämmelser om beslutet om beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet. 
13 § 
Utbetalning av stöd 
Energimyndigheten ska betala stödet i enlighet med beslutet enligt 12 § senast före utgången av det kalenderår under vilket stöd har sökts. 
Stöd betalas inte om Europeiska kommissionen i enlighet med rådets förordning (EU) 2015/1589 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har avbrutit utbetalningen av stöd till den verksamhetsutövare som ansökt om stöd. 
14 § 
Användning av stöd 
Verksamhetsutövaren ska använda minst 50 procent av det stöd som beviljats i enlighet med 12 § för en eller flera utvecklingsåtgärder som främjar uppnåendet av målen i Finland enligt 1 §. Stödet ska användas senast den 31 december 2028. 
Stödet ska användas för verksamhetsutövarens sådana kostnader som uppkommer på grund av utvecklingsåtgärderna och som inte omfattas av stöd som betraktas som statligt stöd. 
Verksamhetsutövaren ska lämna in en plan för användning av det beviljade stödet till Energimyndigheten för godkännande. 
Verksamhetsutövaren ska vid stödperiodens utgång lämna Energimyndigheten uppgifter om användningen av stödet. 
Närmare bestämmelser om utvecklingsåtgärderna, förutsättningar och godtagbara kostnader för dem samt lämnandet och behandlingen av uppgifter om utvecklingsåtgärderna och deras kostnader utfärdas genom förordning av statsrådet. 
4 kap. 
Tillsyn 
15 § 
Rätt att få uppgifter 
Energimyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av verksamhetsutövaren, den elproducent som levererar el till verksamhetsutövaren samt av elnätsinnehavaren få nödvändiga uppgifter för tillsynen över efterlevnaden av denna lag. 
Trots sekretessbestämmelserna har Energimyndigheten rätt att för tillsynen över efterlevnaden av denna lag från myndigheter få nödvändiga uppgifter om 
1) verksamhetsutövarens elförbrukning, produktion och användning av stödet, 
2) investeringsstöd och andra statliga stöd som verksamhetsutövaren har fått, och 
3) sådana andra än i 1 och 2 mom. avsedda omständigheter om verksamhetsutövaren som är av väsentlig betydelse med tanke på beviljande, bestämmande, utbetalning, villkor som gäller mottagaren eller återkrav av stöd enligt denna lag. 
16 § 
Utlämnande av uppgifter 
Energimyndigheten har, när det är nödvändigt, trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut information som myndigheten har fått vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna lag till arbets- och näringsministeriet samt till den behöriga EU-institutionen eller något annat EU-organ, om detta krävs enligt Europeiska unionens lagstiftning eller någon annan förpliktelse som har samband med Finlands medlemskap i Europeiska unionen. 
17 § 
Myndighetens inspektionsrätt 
Energimyndigheten har rätt att få tillträde till anläggningar, lokaler och utrymmen samt områden som verksamhetsutövaren besitter, om det är nödvändigt för tillsynen enligt denna lag, och att utföra inspektioner och vidta andra behövliga tillsynsåtgärder där. Tillsynsåtgärder får dock vidtas i utrymmen som är avsedda för stadigvarande boende endast om det finns anledning att misstänka att ett brott enligt 16 kap. 8 § eller 29 kap. 5 eller 6 § i strafflagen (39/1889) har begåtts och inspektionen är nödvändig för att utreda de omständigheter som är föremål för inspektionen. 
Vid en inspektion har Energimyndigheten rätt att omhänderta handlingar och annat material som tillhör verksamhetsutövaren, elproducenten eller elnätsinnehavaren, om det är nödvändigt för att syftet med inspektionen ska nås. Materialet ska återlämnas så snart det inte längre behövs för inspektionen. 
18 § 
Rättelse av förseelse eller försummelse 
Energimyndigheten kan ålägga den som bryter mot denna lag att fullgöra sin skyldighet. 
Energimyndigheten kan förena ett förbud eller åläggande som den meddelat med stöd av denna lag med vite eller med hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande. 
19 § 
Handräckning 
Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011). Inom sitt ansvarsområde är tullmyndigheterna vid behov skyldiga att ge handräckning för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och reglerna om statligt stöd. 
20 § 
Hänvisning till strafflagen 
Bestämmelser om straff för ingivande av osant intyg till myndighet finns i 16 kap. 8 § i strafflagen och bestämmelser om straff för subventionsbedrägeri i 29 kap. 5 och 6 § i strafflagen. 
5 kap. 
Återbetalning och återkrav av stöd 
21 § 
Återbetalning 
Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett stöd enligt denna lag, eller en del av stödet, som denna fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Om det belopp som ska återbetalas uppgår till högst 100 euro behöver det inte återbetalas. 
22 § 
Återkrav 
Energimyndigheten ska genom sitt beslut bestämma att det stöd enligt denna lag, eller en del av stödet, som redan betalats ut ska återkrävas, om verksamhetsutövaren har låtit bli att återbetala sådant stöd eller en del av stödet enligt denna lag som enligt 21 § ska återbetalas. 
Energimyndigheten kan bestämma att en del av det utbetalda stödet ska återkrävas, om verksamhetsutövaren har förfarit i strid med 14 §. 
På återkrav tillämpas dessutom vad som i 21 § 3 punkten i statsunderstödslagen föreskrivs om återkrav av statsunderstöd. 
23 § 
Ränta och dröjsmålsränta 
På ränta och dröjsmålsränta som ska betalas på det belopp som ska återbetalas eller återkrävas tillämpas vad som i 24 § i statsunderstödslagen föreskrivs om ränta och dröjsmålsränta på statsunderstöd som ska återbetalas eller återkrävas och i 25 § i den lagen föreskrivs om dröjsmålsränta. 
24 § 
Frist för återkrav och återbetalning samt preskriptionstid 
Energimyndigheten ska fatta beslut om återkrav av stöd utan dröjsmål efter det att en omständighet som avses i 22 § har kommit till Energimyndighetens kännedom. 
Ett återkrav av stöd eller ränta eller dröjsmålsränta på stödet får inte längre inledas när det har gått tio år från det att stödet i fråga beviljades. På motsvarande sätt upphör skyldigheten enligt 21 § att återbetala stödet att gälla när det har gått tio år från det att stödet i fråga beviljades. 
25 § 
Kvittning 
Energimyndigheten kan besluta om kvittning av det belopp som ska återbetalas enligt 21 § eller återkrävas enligt 22 § mot det stöd som Energimyndigheten beviljat. Verksamhetsutövaren ska höras i enlighet med 34 § i förvaltningslagen (434/2003) innan något beslut fattas. 
Dagen för kvittning av det belopp som ska återbetalas eller återkrävas är den dag då beslutet har meddelats. Ränta på återbetalningen samt dröjsmålspåföljder beräknas till och med kvittningsdagen. 
Vid förfarandet iakttas till övriga delar förvaltningslagen. 
6 kap. 
Särskilda bestämmelser 
26 § 
Begäran om omprövning och ändringssökande 
Omprövning av ett beslut som avses i 12, 14, 22 och 25 § får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
27 § 
Verkställighet av beslut 
Ett i 12, 14 och 25 § avsett beslut får verkställas trots ändringssökande, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat. 
Ett i 18 § 1 mom. och 22 § avsett beslut ska iakttas trots att ändring har sökts, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat. 
28 § 
Avgifter 
Bestämmelser om de allmänna grunderna för när Energimyndighetens prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda, om de allmänna grunderna för storleken på avgifterna och om övriga grunder för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
Avgifter och kostnader enligt denna lag får drivas in utan dom eller beslut med iakttagande av lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 
29 § 
Bevaring av uppgifter 
Verksamhetsutövaren ska bevara det material som hänför sig till stödet i tio år från tidpunkten då stödet beviljades. 
Energimyndigheten ska ha detaljerad bokföring över samtliga åtgärder i samband med beviljandet av stöd. Bokföringen ska innehålla alla uppgifter som behövs för att visa att villkoren för stödberättigande kostnader och för den högsta tillåtna stödnivån är uppfyllda. Uppgifterna ska bevaras i tio år från tidpunkten då stödet beviljades och de ska lämnas till Europeiska kommissionen på begäran. 
30 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 2022. 
Denna lag tillämpas på utvecklingsåtgärder som medför kostnader för verksamhetsutövaren efter lagens ikraftträdande. Det beviljade stödet ska i enlighet med 14 § riktas till kostnader som uppkommit efter lagens ikraftträdande. 
Genom denna lag upphävs lagen om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter (138/2017). 
 Slut på lagförslaget 

Bilaga 1 

Sektorer och delsektorer som löper avsevärd risk för koldioxidläckage och är berättigade till stöd 
NACE-kod 
Sektorns benämning 
14.11 
Tillverkning av läderkläder 
24.42 
Aluminiumtillverkning 
20.13 
Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 
24.43 
Framställning av bly, zink och tenn 
24.10 
Framställning av järn, stål och ferrolegeringar 
17.12 
Pappers- och papptillverkning 
17.11 
Massatillverkning 
19.20 
Tillverkning av produkter av raffinerad petroleum 
24.44 
Framställning av koppar 
24.45 
Framställning av andra metaller 
20.16.40.15 
Polyetylenglykol och andra polyeteralkoholer, i obearbetad form 
24.51 
Gjutning av järn 
23.14.12.10 
Glasfibermattor 
23.14.12.30 
Tunna dukar av glasfibrer 
20.11.11.50 
Väte 
20.11.12.90 
Oorganiska syreföreningar av ickemetaller 

Bilaga 2 

Effektivitetsriktmärken för elförbrukning för vissa produkter som omfattas av NACE-koderna i bilaga 1 

NACE4 

Produktriktmärke 

Riktmärkesvärde 2021 

Riktmärkesenhet 

Produktions- 

enhet 

Årlig minskningssats, % 

Produktdefinition 

Processer som omfattas av produktriktmärke 

Relevant Prodcomkod 

Beskrivning 

17.11 
Kemisk massa av ved 
0,904 
MWh/t 90 % sdt 
Ton kemisk trämassa 
1,09 
Dissolvingmassa av ved 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till framställning av kemisk massa, inklusive torkning, tvättning och sållning samt blekning 
17.11.11.00 
Dissolvingmassa av ved 
17.11 
Kemisk massa av ved 
0,329 
MWh/t 90 % sdt 
Ton kemisk trämassa 
1,09 
Sodamassa och sulfatmassa, av ved, med undantag av dissolvingmassa 
17.11.12.00 
Sodamassa och sulfatmassa, av ved, med undantag av dissolvingmassa 
17.11 
Kemisk massa av ved 
0,443 
MWh/t 90 % sdt 
Ton kemisk trämassa 
1,09 
Sulfitmassa av ved, med undantag av dissolvingmassa 
17.11.13.00 
Sulfitmassa av ved, med undantag av dissolvingmassa 
17.11 
Halvkemisk massa av ved 
0,443 
MWh/t 90 % sdt 
Ton halvkemisk massa av ved 
1,09 
Halvkemisk massa av ved 
17.11.14.00 
Mekanisk massa av ved; halvkemisk massa av ved; massa av andra fibrösa cellulosamaterial än ved 
17.11 
Mekanisk massa 
Reservriktmärke för elförbrukning 
1,09 
Mekanisk massa 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av mekanisk massa, inklusive träbehandling, raffinering, tvättning, blekning, värme-återvinning 

 

 

17.11 
Returpapper 
0,260 
MWh/t 90 % sdt 
Ton returpapper 
1,09 
Returpapper 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till framställning av returpapper, inklusive förtjockning och dispersion samt blekning 

 

 

17.11 
Avsvärtat returpapper 
0,390 
MWh/t produkt 
Ton avsvärtat returpapper 
1,09 
Avsvärtat returpapper 

 

 

17.12 
Tidningspapper 
0,801 
MWh/t produkt 
Ton tidningspapper 
1,09 
Tidningspapper 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till papperstillverkning, inklusive raffinering, pressning och termisk torkning 
17.12.11.00 
Tidningspapper 
17.12 
Obestruket finpapper 
0,645 
MWh/t produkt 
Ton obestruket finpapper 
1,09 
Obestruket finpapper 
17.12.12.00 
17.12.13.00 
17.12.14.10 
17.12.14.35 
17.12.14.39 
17.12.14.50 
17.12.14.70 
Obestruket finpapper 
17.12 
Bestruket finpapper 
0,538 
MWh/t produkt 
Ton bestruket finpapper 
1,09 
Bestruket finpapper 
17.12.73.36 
17.12.73.60 
17.12.73.75 
17.12.73.79 
17.12.76.00 
Bestruket finpapper 
17.12 
Mjukpapper 
0,925 
MWh/t produkt 
Ton mjukpapper 
1,09 
Mjukpapper 
17.12.20.30 
17.12.20.55 
17.12.20.57 
17.12.20.90 
Mjukpapper 
17.12 
Testliner och fluting 
0,390 
MWh/t produkt 
Ton papper 
1,09 
Testliner och fluting 
17.12.33.00 
17.12.34.00 
Testliner och fluting 
17.12 
Obestruken kartong 
0,268 
MWh/t produkt 
Ton kartong 
1,09 
Obestruken kartong 
 
17.12.31.00 
17.12.32.00 
17.12.42.60 
17.12.42.80 
17.12.51.10 
17.12.59.10 
Obestruken kartong 
17.12 
Bestruken kartong 
0,403 
MWh/t produkt 
Ton kartong 
1,09 
Bestruken kartong 
17.12.75.00 
17.12.77.55 
17.12.77.59 
17.12.78.20 
17.12.78.50 
17.12.79.53 
17.12.79.55 
Bestruken kartong 
17.12 
Bestruken kartong 
0,403 
MWh/t produkt 
Ton kartong 
1,09 
Bestruken kartong 
17.12.75.00 
17.12.77.55 
17.12.77.59 
17.12.78.20 
17.12.78.50 
17.12.79.53 
17.12.79.55 
Bestruken kartong 
20.13 
Svavelsyra 
0,056 
MWh/t produkt 
Ton svavelsyra 
1,09 
Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av svavelsyra 
20.13.24.34 
Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) 
20.13 
Klor 
1,846 
MWh/t produkt 
Ton klor 
1,09 
Klor 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till elektrolysenheten, inbegripet hjälputrustning 
20.13.21.11 
Klor 
20.13 
Kisel 
11,87 
MWh/t produkt 
Ton kisel 
1,09 
Kisel. Kisel annan än sådan som innehåller minst 99,99 viktprocent kisel 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av kisel 
20.13.21.70 
Kisel. Kisel annan än sådan som innehåller minst 99,99 viktprocent kisel 
20.13 
Kisel 
60 
MWh/t produkt 
Ton kisel 
1,09 
Kisel som innehåller minst 99,99 viktprocent kisel 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till ugnen, inbegripet hjälputrustning 
20.13.21.60 
Kisel som innehåller minst 99,99 viktprocent kisel 
20.13 
Kiselkarbid 
6,2 
MWh/t produkt 
Ton kiselkarbid 
1,09 
Råstål: olegerat stål erhållet genom andra processer än i elektrougn 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av kiselkarbid 
20.13.64.10 
Kisel. Kiselkarbid (karborundum), även inte kemiskt definierad 
24.10 
Syrgasblåst stål 
0,03385 
MWh/t produkt 
Ton råstål (gjutet) 
0,60 
Råstål: legerat stål, ej rostfritt, erhållet genom andra processer än i elektrougn 
Sekundär metallurgi, förvärmning av eldfasta material, hjälpprocesser (i synnerhet avlägsnande av damm) och gjutanläggningar fram till avskärning av råstålsprodukter 
24.10.T1.22 
Råstål: olegerat stål erhållet genom andra processer än i elektrougn 
24.10 
Råstål: rostfritt och värmebeständigt stål erhållet genom andra processer än i elektrougn 
24.10.T1.32 
Råstål: legerat stål, ej rostfritt, erhållet genom andra processer än i elektrougn 
24.10 
Råstål: rostfritt och värmebeständigt stål erhållet genom andra processer än i elektrougn 
24.10.T1.42 
Råstål: rostfritt och värmebeständigt stål erhållet genom andra processer än i elektrougn 
24.10 
Ferromangan 
2,2 
MWh/t produkt 
Ferromangan innehållande mer än 2 viktprocent kol 
2,03 
Ferromangan, innehållande mer än 2 viktprocent kol, med kornstorlek på högst 5 mm och innehållande mer än 65 viktprocent mangan 
 
24.10.12.10 
Ferromangan, innehållande mer än 2 viktprocent kol, med kornstorlek på högst 5 mm och innehållande mer än 65 viktprocent mangan 
24.10 
 
 
 
Ferromangan innehållande mer än 2 viktprocent kol 
 
Annan ferromangan, innehållande mer än 2 viktprocent kol (utom ferromangan med kornstorlek på högst 5 mm och innehållande mer än 65 viktprocent mangan) 
 
24.10.12.20 
Annan ferromangan, innehållande mer än 2 viktprocent kol (utom ferromangan med kornstorlek på högst 5 mm och innehållande mer än 65 viktprocent mangan) 
24.10 
Ferromangan 
1,4 
MWh/t produkt 
Ferromangan innehållande högst 2 viktprocent kol 
1,09 
Annan ferromangan, innehållande högst 2 viktprocent kol 
 
24.10.12.25 
Annan ferromangan, innehållande högst 2 viktprocent kol 
24.10 
Ferrokisel 
8,54 
MWh/t produkt 
Ferrokisel innehållande mer än 55 viktprocent kisel 
1,09 
Ferrokisel innehållande mer än 55 viktprocent kisel 
 
24.10.12.35 
Ferrokisel innehållande mer än 55 viktprocent kisel 
24.10 
Ferrokisel 
Reservriktmärke för elförbrukning 
1,09 
 
 
24.10.12.36 
Ferrokisel, innehållande högst 55 viktprocent kisel och minst 4 men högst 10 viktprocent magnesium 
24.10 
Ferronickel 
9,28 
MWh/t produkt 
Ferronickel 
1,09 
Ferronickel 
 
24.10.12.40 
Ferronickel 
24.10 
Ferrokiselmangan 
3,419 
MWh/t produkt 
Ferrokiselmangan 
1,12 
Ferrokiselmangan 
 
24.10.12.45 
Ferrokiselmangan 
24.42 
Primäraluminium 
13,90 
MWh/t produkt 
Obearbetat olegerat aluminium 
0,25 
Obearbetat olegerat aluminium från elektrolys 
Obearbetat olegerat aluminium från elektrolys, inklusive föroreningsbegränsande anordningar, hjälpprocesser och gjuthus; detta inbegriper även anodanläggningar (prebake-anoder). Om anoder tillhandahålls från en fristående anläggning i EU bör den anläggningen inte kompenseras. Om anoder produceras utanför EU kan en korrigering tillämpas. 
24.42.11.30 
Obearbetat olegerat aluminium (utom pulver och fjäll) 
24.42.11.53 
Obearbetat aluminium, primära aluminiumlegeringar (utom pulver och fjäll av aluminium) 
24.42.11.54 
Obearbetade aluminiumlegeringar (utom pulver och fjäll av aluminium) 
24.42 
Aluminiumoxid (raffinering) 
0,20 
MWh/t produkt 
Aluminiumoxid 
1,11 
 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av aluminiumoxid 
24.42.12.00 
Aluminiumoxid (ej konstgjord korund) 
24.43 
Zinkelektrolys 
3,994 
MWh/t produkt 
Zink 
0,01 
Obearbetad zink 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till zinkelektrolysenheten, inbegripet hjälputrustning 
24.43.12.30 
Obearbetad zink, olegerad (ej stoft, pulver och fjäll av zink) 
24.43.12.50 
Obearbetad zink, zinklegeringar (ej stoft, pulver och fjäll av zink) 
24.44 
Obearbetad raffinerad koppar 
0,31 
MWh/t produkt 
Katodkoppar 
1,09 
Katodkoppar 
Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till den elektrolytiska raffineringsprocessen, inklusive anodframställning på plats där så är lämpligt 
24.44.13.30 
Raffinerad koppar i obearbetad form (utom valsade, strängpressade eller smidda sintrade varor) 
Bestämmelserna i kommissionens förordning om gratis tilldelning är tillämpliga på de produktionsenheter, definitioner och processer som omfattas enligt bilaga 2. 

Bilaga 3 

Fastställande av effektivitetsriktmärken för elförbrukning för produkter för vilka utbytbarheten mellan elektricitet och bränsle har fastställts 
Effektivitetsriktmärket för elförbrukning härleds ur produktriktmärket enligt riktmärkesförordningen (EU) 2021/447 som följer: 
Effektivitetsriktmärke för elförbrukning = produktriktmärke (tCO2/t) x andel relevanta indirekta utsläpp under referensperioden 2014–2018 (%) / genomsnittlig europeisk faktor för utsläppsintensitet (tCO2/MWh). 
Den genomsnittliga europeiska faktorn för utsläppsintensitet är 0,376 tCO2/MWh. 
Andelen relevanta indirekta utsläpp under referensperioden bestäms enligt följande: 
Andel relevanta indirekta utsläpp = relevanta indirekta utsläpp / (sammanlagda direkta utsläpp + relevanta indirekta utsläpp) 
De relevanta indirekta utsläppen och sammanlagda direkta utsläppen fastställs i enlighet med kommissionens förordning om gratis tilldelning. 
Helsingfors 2.6.2022 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Sanni Grahn-Laasonen saml 
 
vice ordförande 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Atte Harjanne gröna 
 
medlem 
Mari Holopainen gröna 
 
medlem 
Hannu Hoskonen cent 
 
medlem 
Matias Mäkynen sd 
 
medlem 
Raimo Piirainen sd 
 
medlem 
Sakari Puisto saf 
 
medlem 
Minna Reijonen saf 
 
medlem 
Janne Sankelo saml 
 
medlem 
Veikko Vallin saf 
 
medlem 
Johannes Yrttiaho vänst. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Lauri Tenhunen.