Senast publicerat 27-06-2022 18:30

Betänkande FsUB 3/2022 rd RP 80/2022 rd Försvarsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om frivilligt försvar och 17 § i skjutvapenlagen

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om frivilligt försvar och 17 § i skjutvapenlagen (RP 80/2022 rd): Ärendet har remitterats till försvarsutskottet för betänkande och till grundlagsutskottet för utlåtande. 

Utlåtande

Utlåtande har lämnats av 

  • grundlagsutskottet 
    GrUU 36/2022 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • enhetschef Sami Nurmi 
    försvarsministeriet
  • regeringssekreterare Timo Tuurihalme 
    försvarsministeriet
  • polisinspektör Seppo Sivula 
    inrikesministeriet
  • chef för personalärenden och juridiska ärenden Mika Saarinen 
    Gränsbevakningsväsendet
  • överste Jukka Nurmi 
    Huvudstaben
  • verksamhetsledare Antti Lehtisalo 
    Försvarsutbildningsföreningen
  • ordförande Aaro Mäkelä 
    Finlands Reservofficersförbund rf
  • vice ordförande Ismo Nöjd 
    Reservistförbundet
  • ordförande Erkki Saarijärvi 
    Reserviläisurheiluliitto ry
  • miljö- och omständighetschef Lotta Laitinen 
    Suomen Ampumaurheiluliitto ry
  • ordförande Paula Risikko 
    Kvinnornas Beredskapsförbund rf
  • Senior Vice President Mikko Myllykangas 
    Nammo Lapua Oy.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • konsultativ tjänsteman Hanna Korhonen 
    social- och hälsovårdsministeriet
  • konsultativ tjänsteman Hinni Papponen 
    miljöministeriet.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att lagen om frivilligt försvar och skjutvapenlagen ändras. Syftet med ändringarna är att göra det möjligt att använda Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets skjutvapen i större utsträckning än för närvarande i den skytteutbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar inom ramen för sin offentliga förvaltningsuppgift. Syftet är också att möjliggöra mångsidigare skytteutbildning inom verksamheten i fråga. Dessutom syftar propositionen till att göra det möjligt för Försvarsutbildningsföreningen att skicka deltagare till militär utbildning som ordnas av utländska väpnade styrkor och internationella organisationer samt att precisera regleringen av den utbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar utomlands. 

Lagarna avses träda i kraft i juli 2022. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänt

(1)I redogörelsen om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön (SRR 1/2022 rd) konstateras det att det frivilliga försvaret ska utvecklas som ett led i utvecklandet av det lokala försvaret och reservens utbildning. Försvarsutbildningsföreningens verksamhet effektiveras under 2022 genom att antalet utbildningsdygn fördubblas, villkoren för vapen- och skytteutbildningen utvecklas och genom att en lagstiftningsreform inleds. Samtidigt utvecklas medborgarnas möjligheter att delta i försvaret och Försvarsutbildningsföreningens reservistutbildare används i större utsträckning i Försvarsmaktens frivilliga övningar och i repetitionsövningarna. 

(2)Försvarsutbildningsföreningens uppgifter definieras i lagen om frivilligt försvar (556/2007). Föreningens verksamhet styrs och övervakas av försvarsministeriet. Föreningen blev en offentligrättslig förening 2008. 

(3)Försvarsutskottet lade den 31 mars 2022 fram ett protokollsuttalande om utvecklandet av det frivilliga försvaret. I uttalandet påskyndades bland annat en brådskande översyn av vissa bestämmelser i lagstiftningen om frivilligt försvar. Utskottet menade att ändringsbehoven gällde framför allt 4 a kap. i lagen om frivilligt försvar och att särskilt 22 g § (Försvarsmaktens stöd till Försvarsutbildningsföreningen) i den lagen behövde granskas. 

(4)I april 2022 startade försvarsministeriet beredning av ett brådskande författningsprojekt i syfte att med vissa begränsningar tillåta användning av Försvarsmaktens och Gränsbevakningens skjutvapen, vapendelar och patroner i Försvarsutbildningsföreningens utbildningsverksamhet som främjar den militära förmågan. Syftet med propositionen är också att utveckla innehållet i den skytteutbildning som främjar den militära förmågan och att förtydliga bestämmelserna om Försvarsutbildningsföreningens utbildning utomlands. Utskottet påpekar att den militära utbildningen genom en lagändring 2018 uteslutande blev en uppgift för Försvarsmakten (FsUB 8/2018 rdRP 254/2018 rd). 

(5)Sammantaget anser försvarsutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med synpunkterna och ändringsförslagen nedan. 

(6)Utskottet anser det vara ytterst viktigt att de lagändringar som föreslås i propositionen träder i kraft i juli 2022. Utskottet vill i detta sammanhang rikta ett tack till försvarsministeriet för den snabba beredningen av propositionen.I betänkandet går utskottet också in på faktorer som i väsentlig grad inverkar på det frivilliga försvaret, EU:s blyförordning och läget i fråga om skjutbanor i Finland. 

(7)I sitt utlåtande lägger grundlagsutskottet fast att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 1 bara om utskottets konstitutionella anmärkning till bestämmelserna om skytteutbildning beaktas på behörigt sätt. 

Propositionens huvudsakliga innehåll

(8)Centrala begrepp i lagstiftningen om frivilligt försvar (556/2007) är militär utbildningoch utbildning som främjar den militära förmågan. Definitionen av militär utbildning preciseras i propositionen (2 § i lagförslag 1) som följer: "Med militär utbildning avses i denna lag tillhandahållande av utbildning av Försvarsmaktens trupper och ordnande av skytteutbildning med Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets krigsmateriel som är slagkraftigare än en militärpersons personliga beväpning samt ordnande av utbildning med explosiva varor." Med utbildning som främjar den militära förmågan avses annan utbildning där deltagarna utbildas i Försvarsmaktens metoder eller utrustning för att uppnå militär kompetens och handlingsförmåga för att handla i krig eller andra väpnade konflikter. 

(9)Regeringen föreslår (20 § i lagförslag 1) att Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets skjutvapen, övningsammunition och annan utrustning får användas inom den utbildning som främjar den militära förmågan, med vissa kaliberbegränsningar. Hanteringen av Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutvapen ska ske under Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets övervakning på Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets område eller fartyg. 

(10)Den praktiska anordnaren av utbildningen är Försvarsutbildningsföreningen (20 a §), som får ordna skytteutbildning i form av utbildning som främjar den militära förmågan. Försvarsmakten bestämmer om vapentypsspecifika skjutprov för att mäta färdigheterna i säker vapenhantering och skjutskickligheten, om prestationer som ska godkännas i proven och om utbildningsprogrammet. Försvarsmakten bestämmer också om de säkerhetskrav som ska iakttas i utbildningen vid ordnande av skjutningar och om övervakningen av skytteprestationer. 

(11)Utskottet anser att den föreslagna nya regleringen är absolut behövlig och välkommen. Utskottet konstaterar att användningen av Försvarsmaktens vapen i Försvarsutbildningsföreningens utbildning som främjar den militära förmågan i enlighet med de kaliberbegränsningar som nämns i propositionen gör det möjligt att fortsätta med den skytteutbildning som inletts under beväringstjänsten resultatinriktat i reserven. Utskottet menar att det är ett bra och tydligt arrangemang att Försvarsmaktens vapen och ammunition inte under några omständigheter kommer i Försvarsutbildningsföreningens besittning. Vapnen och ammunitionen ska lånas ut till föreningen separat för varje gång de används. Utskottet anser också att förbudet mot export av vapen och ammunition behövs. 

(12)Försvarsutbildningsföreningen kan enligt propositionsmotiven uppskattningsvis fördela cirka 30 procent av sina nuvarande skjutvapen —gevär som föreningen anskaffat — till sådana orter där Försvarsmakten inte har truppförband. Enligt propositionen fördelas vapen till Österbottens försvarsdistrikt och till tre sydliga distrikt. Regionalt omfördelas vapen inom fyra olika försvarsdistrikt. I och med ändringen kommer skytteutbildning som främjar den militära förmågan kunna ges i ett större område än tidigare. Utskottet ser detta som en positiv utveckling och påpekar att gallringarna i nätverket av garnisoner i samband med försvarsmaktsreformen i början av 2010-talet har lett till att det på många håll i landet blivit svårt att använda Försvarsmaktens stöd eller övningsområden för att garantera verksamhetsförutsättningarna för det frivilliga försvaret. 

(13)Ökningen av mängden utbildningar påverkas utöver av de föreslagna ändringarna i lagstiftningen också av bland annat hur nya skjutledare kan utbildas för att tas med i Försvarsutbildningsföreningens och Försvarsmaktens verksamhet, står det i propositionsmotiven. Inledningsvis uppskattas effekterna vara att verksamheten fördubblas. Det står i propositionen att skjutledarna för Försvarsutbildningsföreningens skytteutbildning som främjar den militära förmågan också är skjutledare för Försvarsmaktens frivilliga övningar och repetitionsövningar. Utskottet anser det vara viktigt att antalet skjutledare ökas betydligt jämfört med nuläget för att utbildningsmålen också ska nås. 

(14)Med Försvarsmaktens vapen kan endast avfyras ammunition som godkänts som krigsmateriel. Ammunition avsedd för Försvarsutbildningsföreningens bruk kommer att skaffas via Försvarsmaktens projekt för skjutförnödenheter för utbildning och beredskap, vilket säkerställer att vapnen och ammunitionen är kompatibla. Försvarsministeriet anvisar de finansiella resurser som behövs för Försvarsutbildningsföreningens ammunition. Ammunitionen ska förvaras i Försvarsmaktens distributionslager eller i något annat utrymme som Försvarsmakten använder och från vilket den överlåts till Försvarsutbildningsföreningen. 

(15)Skjutskicklighet en utgör den hårda kärnan i reservens militära kompetens och beredskap. I praktiken upprätthålls reservens skjutskicklighet endast i liten utsträckning vid Försvarsmaktens repetitionsövningar och frivilliga övningar. Skytteutbildningen ordnad av Försvarsutbildningsföreningen samt i synnerhet reservisternas och deras föreningars egen verksamhet är av väsentlig betydelse när det gäller att förbättra skjutskickligheten. Största delen av reservisternas omfattande skjutövningar sker på frivillig väg på föreningarnas och samarbetspartnernas civila skjutbanor. 

(16)Enligt utredning till utskottet ordnar Reserviläisliitto – Reservistförbundet ry, Suomen Reserviupseeriliitto – Finlands Reservofficersförbund ry, Försvarsgillenas förbund rf och deras gemensamma idrottsorganisation Reserviläisurheiluliitto ry årligen över 30 000 vapen- och skytteutbildningstillfällen. Vid dessa tillfällen skjuts årligen drygt nio miljoner skott av cirka 200 000 deltagare. Betydelsen av den frivilliga skytteutbildningen framgår av att det vid Försvarsmaktens repetitionsövningar skjuts mindre än en miljon skott per år. 

(17)Vissa av grundlagsutskottets anmärkningar om propositionen 

(18)Grundlagsutskottet noterar i sitt utlåtande att det i den nu aktuella propositionen föreslås väsentliga ändringar bland annat i 20 a § om skytteutbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar. Vid behandlingen av den proposition som ledde till att bestämmelsen infördes noterade grundlagsutskottet att den då föreslagna regleringen om skytteutbildning som främjar den militära förmågan var mycket inexakt i lagen och att det utifrån regleringen på lagnivå förblev oklart vilket förhållande bestämmelserna hade till de begränsningar som grundlagsutskottet hade ställt upp för innehållet i frivillig försvarsutbildning. Innehållet i, omfattningen av och ramarna för den skytteutbildning som Försvarsutbildningsföreningen ger måste avgränsas och preciseras avsevärt i lagen både på grund av att kravet på ändamålsenlighet i 124 § i grundlagen skulle uppfyllas och på grund av att betydande utövning av offentlig makt skulle begränsas. Det var ett villkor för att lagförslaget skulle kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning (GrUU 67/2018 rd, s. 5). 

(19)Vid bedömningen av om offentliga förvaltningsuppgifter behöver anförtros andra än myndigheter för att kunna utföras ändamålsenligt ska hänsyn tas till förvaltningsuppgiftens karaktär (se t.ex. GrUU 26/2017 rd, s. 52). Både användning av och träning för användning av militära maktmedel hör till statens kärnuppgifter, vilket enligt grundlagsutskottets uppfattning accentuerar betydelsen av kravet på ändamålsenlighet i den aktuella situationen. Utskottet anser att det är mycket beklagligt att kravet på ändamålsenlighet inte granskas i motiveringen till lagstiftningsordningen i propositionen. Däremot redogörs det för de godtagbara målen och alternativa sätt att genomföra regleringen. I ljuset av dessa kan kravet på ändamålsenlighet anses vara uppfyllt. 

(20)I 124 § i grundlagen föreskrivs det att offentliga förvaltningsuppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt bara kan anförtros myndigheter. De nu föreslagna bestämmelserna om att Försvarsutbildningsföreningen också ska kunna ordna stridsskjutningar är av särskild relevans med tanke på betydande utövning av offentlig makt. Det föreslås dock att möjligheten att ordna stridsskjutningar begränsas bland annat genom bestämmelser om sättet att utföra skjutningen, de vapen som används vid skjutningen och antalet personer som deltar i skjutningen. I propositionen föreslås det dessutom inga ändringar i bestämmelserna i 17 § om att ordnandet av stridsskjutningar uteslutande hör till Försvarsmakten, vilket grundlagsutskottet anser vara relevant med avseende på 124 § i grundlagen. 

Vad EU:s blybegränsning betyder för det frivilliga försvaret

(21)Bly är en tungmetall som är mycket skadlig för miljön. Till skillnad från många andra skadliga ämnen har man inte kunnat fastställa någon säker nedre gräns för blyexponering. Det är också känt att bly förgiftar fåglar och rovdjur som har fåglar som bytesdjur. Blyhagelförbudet vid jakt på sjöfågel har varit i kraft sedan 1996. Utskottet anser att det som sägs ovan inte står i strid med att verksamhetsförutsättningarna för det frivilliga försvaret kan tryggas, med tillbörlig hänsyn till miljöskyddsaspekterna. 

(22)EU:s kemikalielagstiftning utgörs av förordningar som i sig är bindande för medlemsstaterna. Användningen av bly har begränsats med stöd av den så kallade REACH-förordningen. Den färskaste begränsningen gällande bly är begränsningen bly I, som trädde i kraft den 15 februari 2021 och som gäller användningen av bly i hagelammunition i eller kring våtmarker. Den börjar tillämpas den 15 februari 2023. Enligt begränsningen får blyhagel inte användas eller medföras i skjutningssyfte på våtmarksområden eller inom deras skyddszoner. Begränsningen gäller både jakt och tävlingsskytte och omfattar även utomhusskjutbanor i våtmarksområden. 

(23)Enligt kommissionens uppfattning används hagelgevär inte inom försvaret, och därför ansågs det inte nödvändigt att separat skriva in ett undantag som skulle gälla försvaret, trots att några medlemsstater (inkl. Finland) ville ha ett sådant för tydlighetens skull. Finland röstade mot blybegränsningen särskilt på grund av att definitionen av våtmarker i Ramsar-avtalet är särskilt problematisk i Finland. Definitionen täcker i fråga om torvmarker in cirka en tredjedel av Finlands areal och största delen av norra Finland. Kommissionens förslag antogs i och med att majoriteten av medlemsstaterna röstade för det. 

(24)Europeiska kemikaliemyndigheten har på uppdrag av kommissionen också berett en till blybegränsning (bly II) som gäller ammunition (och fiskeredskap). Beredningen pågår för närvarande. Enligt det ursprungliga förslaget till begränsning ska försäljning och användning av blyhagel och annan blyhaltig ammunition förbjudas vid jakt och vid tävlingsskytte och andra skjutningar utomhus. För blyhagel och kulor av mindre kaliber föreslås en övergångsperiod på 5 år, för kulor av större kaliber ett och ett halvt år. 

(25)I den första versionen av förslaget till bly II-begränsning ingick en möjlighet för medlemsstaterna att vidta nationella lagstiftningsåtgärder. Medlemsstaterna fick bevilja undantag för tävlingsskytte med strikta villkor som minimerar utsläppen och som gäller riskhantering på skjutbanor. I det ursprungliga förslaget skrevs det också in att bland annat militär och annan icke-civil användning (Tullen, Gränsbevakningsväsendet, polisen) samt frivilligt försvar inte skulle omfattas av begränsningen. 

(26)Utskottet konstaterar att trots att bly II-förslaget innehåller ett undantag för myndigheternas användning kommer begränsningen att ha betydande konsekvenser till exempel för polisens verksamhet, tillgången på patroner, säkerheten för polisen och utomstående, polisens funktionsförmåga, kostnaderna för att förnya utrustning och ett minskat antal skjutbanor som kan användas av polisen. Om kulor med blykärna måste ersättas med annat material kommer polisförvaltningen enligt uppgift att drabbas av betydande extra kostnader på flera tiotals miljoner euro. Kostnaderna uppkommer i huvudsak därför att all skyddsutrustning och alla skjutbanor måste förnyas samt för att det måste göras undersökningar för att hitta ersättande ammunition. 

(27)Enligt erhållen utredning har innehållet i det senaste förslaget till bly II-begränsning ändrats. Den mest väsentliga förändringen med tanke på landets försvar är att frivillig försvarsverksamhet inte längre omfattas av de undantag som skrivs in i förordningen. Det föreslås också ändringar i riskhanteringsåtgärderna för skjutbanor jämfört med det första förslaget, men det finns ännu inga närmare uppgifter om innehållet i dessa ändringar. 

(28)Kommissionens slutliga förslag blir offentligt i juni 2022, och den 29 juni 2022 börjar tiden för offentliga kommentarer, 60 dygn. Under detta samråd har alla berörda parter möjlighet att kommentera förslaget och eventuella tillhörande ståndpunkter som gäller det frivilliga försvaret. Utskottet uppmanar reservistorganisationerna att aktivt kommentera utkastet. Utskottet ser det också som nödvändigt att påverka direkt i kommissionen på en så hög politisk nivå som möjligt, till exempel på försvarsministernivå. Utskottet påpekar att kommissionen är skyldig att beakta också sådan väsentlig information som inte har ingått vid behandlingen i kemikaliemyndighetens vetenskapliga kommittéer. 

(29)Utskottet anser det vara uppenbart att Finlands försvarslösning, som till största delen stöder sig på reservisterna och deras kompetens i krissituationer, kräver att grunderna för vårt försvarssystem behandlas tillsammans med företrädare för kommissionen. Utskottet påpekar att det bland EU-länderna bara är Grekland och Cypern som har allmän värnplikt i samma omfattning som i Finland. Men det är bara i Finland som det frivilliga försvaret har en så här viktig roll i att bygga upp försvarsförmågan. Det finländska systemet kan alltså anses vara unikt i en EU-jämförelse, och därför är det särskilt viktigt att grunderna för Finlands försvar är kända också i Bryssel. 

(30)Det är en befogad tolkning att utbildning som Försvarsmakten och Försvarsutbildningsföreningen ordnar och övervakar i samarbete och utbildning som genomförs med Försvarsmaktens vapen och ammunition hör till sådan militär verksamhet som i det ursprungliga bly II-förslaget kallas ”military applications”. 

(31)Utskottet betonar att medborgarnas frivilliga skjutövningar med egna vapen är viktiga för Finlands försvarsberedskap. EU:s gällande och framtida restriktioner för blyhaltig ammunition kommer i fortsättningen att göra det omöjligt för enskilda medborgare att använda blyhaltig ammunition på samma sätt som tidigare för verksamhet i syfte att upprätthålla försvarsförmågan.Utskottet anser att det är ytterst viktigt att utreda om man genom lagstiftning och administrativa metoder kan säkerställa att användningen av blyhaltig ammunition också vid frivillig skytteträning i försvarssyfte kan omfattas av undantaget gällande försvaret. 

(32)Enligt utredning till utskottet finns det tills vidare inga verkliga ersättande alternativ till bly för det antal skott som genomförs vid sportskytte och skytteträning för reservister. De alternativa materialen är betydligt dyrare och ersättande material går inte att använda i en del av vapenmaterielen på grund av konstruktionen. Dessutom är de ersättande materialen hårdare än bly, vilket medför extra kostnader också till följd av snabbare slitage av vapen och målutrustning samt utbyggnad av banvallar och andra skyddskonstruktioner vid skjutbanor på grund av den ökade risken för rikoschetter och splitter.Utskottet konstaterar i detta sammanhang att tillgången till och produktionen av tändhattar i Finland är en viktig del av försörjningsberedskapen. Utskottet uttalar sitt starka stöd för att en inhemsk produktion av tändhattar inleds, och det kan finnas förutsättningar för detta 2024. 

Skjutbanorna i Finland

(33)Med skjutbana avses ett utrymme inomhus eller ett område utomhus som används för målskjutning med skjutvapen. Tillstånd att anlägga och driva en skjutbana (skjutbanetillstånd) meddelas och återkallas av Polisstyrelsen. Varje landskapsförbund ska enligt 12 § i lagen om skjutbanor (763/2015) göra upp en utvecklingsplan som innehåller en uppskattning av ett tillräckligt antal sportskyttecentrum och andra skjutbanor i landskapet och av förläggningsbehovet för dem i landskapet och se till att utvecklingsplanen hålls uppdaterad. Planen ska användas som utredningsmaterial för områdesplaneringen. När planen utarbetas ska centrala jakt- och sportskytteorganisationer höras. 

(34)Försvarsmakten har 40 skjutbanor och de är inte geografiskt jämnt fördelade över hela landet. När Försvarsmaktens egen verksamhet effektiviseras och Försvarsutbildningsföreningen får Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets vapen till sitt förfogande för utbildning, minskar reservistföreningarnas möjligheter att använda Försvarsmaktens banor ytterligare. Ovannämnda civila skjutbanor används också av många myndigheter, framför allt polisen och Gränsbevakningsväsendet, för egna övningar. 

(35)Det finns cirka 670 civila skjutbanor på olika håll i Finland. Enligt uppgift finns det cirka 3 000 skjutbanor i Sverige. I Finland har antalet civila skjutbanor minskat betydligt under de senaste 20–30 åren. Så sent som på 1990-talet fanns det uppskattningsvis 2 000–2 500 skjutbanor i Finland. 

(36)År 2014 publicerades BAT-guide 2 om bästa tillgängliga teknik för skjutbanor, som utarbetades i samarbete mellan Försvarsmakten och Finlands miljöcentral. Den skulle samordna kravnivån för miljötillstånd, höja nivån på miljöskyddet, utveckla kostnadseffektiviteten i miljöskyddet vid skjutbanor, skapa bättre förutsättningar att beakta omständigheterna från fall till fall samt minska onödiga eller felaktiga investeringar. 

(37)Enligt de sakkunniga som utskottet har utfrågat har guiden avsevärt förbättrat bedömningen av miljörisker och tillståndsvillkoren. Effekterna av skadliga ämnen kan bäst förhindras genom val av förläggningsplats för skjutbanan och genom planering av områdets verksamhet och konstruktioner så att ämnena inte sprids i omgivningen. Målet är att bevara kvaliteten på de olika delarna av miljön (mark, ytvatten och grundvatten). 

(38)Enligt de sakkunniga som utskottet har utfrågat bör vi i Finland ställa som mål att ha åtminstone 1 000 skjutbanor för att olika myndigheters, det frivilliga försvarets och olika amatörgruppers verksamhet ska kunna tryggas på ett hållbart sätt. Detta kräver att lagstiftningen och anvisningarna uppdateras och förtydligas samt att myndigheterna utbildas, inklusive förvaltningsdomstolarna och landskapsförbunden, för att säkerställa likabehandlingen av tillståndssökande. För ansökan om miljötillstånd för skjutbanor behövs också ekonomiskt stöd, liksom även för de kostnader som miljölagstiftningen och miljötillstånden medför för dem som förvaltar skjutbanorna. Utskottet anser det vara ytterst viktigt att snarast utreda läget och utsikterna för Finlands skjutbanor, till exempel med hjälp av en utredningsman, så att resultaten av utredningsarbetet står klara mot slutet av 2022 (utskottets förslag till uttalande)

Sammanfattning

(39)Utskottet anser att det lagförslag om effektivisering av Försvarsutbildningsföreningens verksamhet som lämnats till riksdagen för behandling är nödvändigt för att bemöta det kraftigt ökade utbildningsbehovet. Utskottet påpekar att det ligger i allas intresse att reservisterna får träna och skjuta med vapen som också används i krissituationer. Justeringen av lagstiftningen gör det också möjligt att bättre än tidigare genomföra riktlinjerna i försvarsredogörelsen (SRR 8/2021 rd): "I den utbildning som Försvarsutbildningsföreningen (MPK) och dess medlemsorganisationer ordnar utvecklas en resultatinriktad helhet, som stöder Försvarsmaktens militära utbildning och dess behov. Dessutom gör revideringen det möjligt att utveckla Försvarsutbildningsföreningens och Försvarsmaktens gemensamma verksamhet till ett operativt partnerskap och koordinering av repetitionsövningarna, Försvarsmaktens frivilliga övningar och det frivilliga försvaret mera effektivt än tidigare." 

(40)Utskottet påpekar att utbildning som främjar den militära förmågan praktiskt taget är den enda möjligheten för reservister utan placering att få utbildning för att upprätthålla sin militära förmåga utanför Försvarsmakten. I fråga om den utbildning som främjar den militära förmågan bör man vid genomförandet av reformen enligt propositionen fästa särskild uppmärksamhet vid att utbildningen även framöver ska kunna ordnas i hela landet. 

(41)I den andra etappen av översynen av lagstiftningen om frivilligt försvar behandlas andra utvecklingsförslag som anses behövliga, och tidsfristen för detta utredningsarbete är den 31 december 2022. Avsikten med detta projekt är att särskilt granska Försvarsutbildningsföreningens uppgifter och förhållande till Försvarsmakten. Utskottet ser betydande möjligheter att utveckla det nya konceptet för lokalförsvaret som nämns i försvarsredogörelsen genom att Försvarsutbildningsföreningen och reservistorganisationerna får en starkare koppling till utvecklingen av det lokala försvaret. Avsikten är att i utredningsarbetet också granska Försvarsutbildningsföreningens uppgifter vid handräckning samt vid störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. 

(42)Utskottet har tidigare ansett det vara viktigt att kvinnors möjligheter att delta i det frivilliga försvaret utvecklas så att alla medborgare kan erbjudas tillräckligt omfattande färdigheter att agera i krissituationer och under undantagsförhållanden. Utskottet konstaterar att utbildning som främjar den militära förmågan i princip endast ges män som fullgjort värnplikt och kvinnor som fullgjort frivillig militärtjänst. De kvinnor som inte har fullgjort militärtjänst får bara delta i den beredskaps- och säkerhetsutbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar. Beredskaps- och säkerhetsutbildning kan ordnas av Försvarsutbildningsföreningen, men finansieras med deltagaravgifter och annan privat finansiering. Bara de av föreningens kurser som innehåller militära kursavsnitt för kvinnor, bland annat kurser i serien Bli bekant med armén, ger rätt till statligt stöd. 

(43)Utskottet konstaterade i sitt betänkande om frivilligt försvar (FsUB 8/2018 rd) att det ur ett jämställdhetsperspektiv är tvivelaktigt att beredskaps- och säkerhetsutbildning inte ges statligt stöd. Utskottet anser det vara ytterst viktigt att försvarsministeriet i samband med den övergripande översynen av lagstiftningen om frivilligt försvar utreder under vilka förutsättningar beredskaps- och säkerhetsutbildningen kan få statligt stöd. 

DETALJMOTIVERING

17 §. Frivillig militär utbildning.

De föreslagna ändringarna i 20 och 20 a § för enligt grundlagsutskottets uppfattning den utbildning som ordnas av Försvarsutbildningsföreningen närmare sådan betydande militär utbildning som enligt utskottet (GrUU 52/2006 rd) med stöd av sista meningen i 124 § i grundlagen endast kan ordnas av Försvarsmakten. Dessutom finns det enligt utskottet inga adekvata argument för att upphäva bestämmelserna om förbud mot stridsskjutningar. Med beaktande av de ändringar som tidigare gjorts i lagen i fråga om beställning av utbildning och om Försvarsmaktens ledningsuppgift harmonierar den nu föreslagna regleringen inte med grundlagen. Bestämmelserna om skytteutbildning som ordnas av Försvarsutbildningsföreningen måste ändras. Det är ett villkor för att lagförslag 1 ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Enligt grundlagsutskottets uppfattning kan bestämmelserna ändras exempelvis så att utgångspunkten är det som föreskrivs i 17 § i lagen om frivilligt försvar om uppgifter som uteslutande hör till Försvarsmakten och genom att exakta bestämmelser utifrån den här uppgiftsfördelningen införs när det gäller vilken typ av skytteträning som kan ordnas i Försvarsutbildningsföreningens verksamhet. 

Försvarsutskottet konstaterar att eftersom begreppet stridsskjutning inte definieras i lagen om frivilligt försvar finns det ett klart behov av detta. Med stridsskjutning avses en tillämpad övning där utbildningens huvudtema utöver utveckling av den tekniska skjutskickligheten också är utbildning i ämnen relaterade till stridsmetoder. Det är alltså en form av övning som är betydligt mer krävande än grundskjutning. Utskottet föreslår att 17 § 1 mom. kompletteras med följande definition av stridsskjutning: "Med stridsskjutning avses en stridsövning som genomförs med annan än övningsammunition och där de vapenhanteringsfärdigheter och de grundläggande färdigheter i skjutning som förvärvats i vapen- och skytteutbildning under lektioner, övningar och grundskjutning kombineras med den stridsteknik och den stridsförmåga som förvärvats vid stridsutbildningen. Vid stridsskjutning handlar truppen utifrån en situation som beskrivs muntligt och med hjälp av målfunktionen. Om det är fråga om en enskild skytte kan också skytten själv besluta om eldfunktionen under uppsikt av den som leder skjutningen eller dem som handleder vid skjutningen." 

Utskottet anser att det utöver definitionen av stridsskjutning också finns behov av att förtydliga definitionen av ”grundskjutning” genom att till 20 a § foga en bestämmelse om detta. Utskottet betonar att stridsskjutningar endast kan genomföras av Försvarsmakten, medan grundskjutningar kan ordnas inom Försvarsutbildningsföreningens utbildning som främjar den militära förmågan. 

20 §. Utbildning som främjar den militära förmågan.

Utskottet föreslår med anledning av grundlagsutskottets utlåtande att förbudet mot stridsskjutningar i 2 mom. står kvar i fråga om Försvarsutbildningsföreningen. 

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att det i propositionen föreslås flera bemyndiganden att utfärda föreskrifter. En del av dem gäller omständigheter om vilka rättsregler på lägre nivå än lag enligt den gällande lagen ska utfärdas genom förordning av statsrådet. De föreslagna bestämmelserna är av betydelse med tanke på 80 § i grundlagen, som gäller utfärdande av förordning och delegering av lagstiftningsbehörighet. Enligt 80 § 2 mom. kan andra myndigheter genom lag bemyndigas att utfärda rättsnormer i bestämda frågor, om det med hänsyn till föremålet för regleringen finns särskilda skäl och regleringens betydelse i sak inte kräver att den sker genom lag eller förordning. Tillämpningsområdet för ett sådant bemyndigande ska vara exakt avgränsat. 

Grundlagsutskottet anser att det normgivningsbemyndigande som Försvarsmakten ges i 20 § 4 mom. är så omfattande och eventuellt också gäller frågor som är av betydelse för individens ställning att bemyndigandet inte utan problem uppfyller villkoren i 80 § 2 mom. i grundlagen. Försvarsutskottet måste antingen avsevärt inskränka bemyndigandets räckvidd eller ändra bemyndigandet så att det gäller utfärdande av förordning av statsrådet. 

Försvarsutskottet konstaterar att det i 20 § 4 mom. föreslås att Försvarsmakten får meddela närmare föreskrifter om innehållet i och säkerhetskraven för sådan utbildningsverksamhet som avses i 1 mom. Försvarsutskottet anser att bemyndigandet i 20 § 4 mom. att utfärda föreskrifter om innehållet i utbildningsverksamheten inte behövs. Utskottet påpekar att 2 § 2 mom. innehåller bestämmelser om innehållet i utbildningsverksamheten. Enligt bestämmelsen går utbildning som främjar den militära förmågan ut på att deltagarna utbildas i Försvarsmaktens metoder eller utrustning för att uppnå militär kompetens och handlingsförmåga för att handla i krig eller andra väpnade konflikter. I praktiken fastställer Försvarsmakten alltså innehållet i den utbildning som främjar den militära förmågan. 

Utskottet konstaterar dessutom att 3 § i lagen om frivilligt försvar innehåller en bestämmelse om Försvarsmaktens styrning och övervakning för att säkerställa att innehållet i Försvarsutbildningsföreningens utbildning som främjar den militära förmågan motsvarar innehållet i Försvarsmaktens utbildning. På så sätt garanteras det bland annat att Försvarsutbildningsföreningens utbildningsprogram till sitt innehåll motsvarar utbildningen om Försvarsmaktens metoder. 

Säkerhetskraven i 20 § 4 mom. i lagförslaget hänvisar till Försvarsmaktens säkerhetsnormer. Enligt utredning till utskottet är dessa normer så tekniska att det praktiskt taget är omöjligt att ta in deras innehåll i en förordning. Dessutom blir det en ytterst tungrodd process att utfärda och ändra säkerhetskraven om det krävs författningsberedning, vilket inte är ändamålsenligt. 

Utskottet föreslår därför att 20 § 4 mom. ändras i linje med ordalydelsen i 20 a § 1 mom. i den gällande lagen. Det nya 4 mom. får följande lydelse: "Vid utbildningen enligt 1 mom. ska iakttas Försvarsmaktens gällande reglementen om ordnande och övervakning av utbildningar, säkerhetsbestämmelser och andra stående order." 

20 a §. Av Försvarsutbildningsföreningen ordnad vapenutbildning som främjar den militära förmågan.

Försvarsutskottet föreslår att förhållandet till stridsskjutningar och förbud mot sådana förtydligas i paragrafen. Utskottet föreslår också att en definition av grundskjutning skrivs in i lagen. 

Utskottet betonar också i detta sammanhang att när Försvarsmaktens vapen används av Försvarsutbildningsföreningen, ska de användas under uppsikt och enligt instruktioner av Försvarsmaktens stampersonal på Försvarsmaktens övningsområden. Skytteutbildningen ska ske i närvaro av samt under ledning och handledning av en i 20 b § 1 mom. avsedd skjutledare. Skjutningen vid skytteutbildningen ska ske från skjutplatser som skjutledaren anvisat i förväg mot i förväg bestämda mål, på Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutområden eller skjutbanor, på skjutbanor enligt 3 § 1 mom. i lagen om skjutbanor (763/2015) eller i sportskyttecentrum enligt 3 § 2 mom. Användning av Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutvapen vid skytteutbildning är tillåten endast på Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets område eller fartyg. 

Ingressen i lagförslag 1.

Utskottet föreslår preciseringar i ingressen i lagförslag 1. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Försvarsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2 i proposition RP 80/2022 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 80/2022 rd med ändringar.(Utskottets ändringsförslag) Riksdagen godkänner ett uttalande. (Utskottets förslag till uttalanden) 

1. Lag om ändring av lagen om frivilligt försvar 

I enlighet med riksdagens beslut 
Utskottet föreslår en strykning upphävs Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en strykning  i lagen om frivilligt försvar (556/2007) 20 § 2 mom. 5 punkten, sådan den lyder i lag 868/2019, Slut på strykningsförslaget 
ändrasUtskottet föreslår en ändring i lagen om frivilligt försvar (556/2007) Slut på ändringsförslaget 2 § 1 mom., Utskottet föreslår en ändring 17 § 1 mom., Slut på ändringsförslaget 20 § 2 mom. 6 punkten och 3 mom., 20 a § 1–5 mom., 20 b § 1 mom., 22 c § 1 mom., rubriken för 22 g § och 22 g § 1–3 mom., sådana de lyder, 2 § 1 mom., 20 § 2 mom. 6 punkten och 3 mom.Utskottet föreslår en ändring , 22 c § 1 mom. Slut på ändringsförslaget samt rubriken för 22 g § och 22 g § 1–3 mom. i lag Utskottet föreslår en ändring 868/2019 Slut på ändringsförslaget och 20 a § 1–5 mom. Utskottet föreslår en ändring och Slut på ändringsförslaget 20 b § 1 mom. Utskottet föreslår en strykning och 22 c § 1 mom. Slut på strykningsförslaget i lag 725/2018, samt 
fogas till 19 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 868/2019, ett nytt 3 mom., till 20 § 2 mom., sådant det lyder i lag 868/2019, nya 7–9 punkter och ett nytt 4 mom., till 22 c §, sådan den lyder i lag 868/2019, ett nytt 3 mom. och till 22 g §, sådan den lyder i lag 868/2019, ett nytt 6 mom. som följer: 
2 § 
Militär utbildning och utbildning som främjar den militära förmågan 
Med militär utbildning avses i denna lag tillhandahållande av utbildning av Försvarsmaktens trupper och ordnande av skytteutbildning med Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets krigsmateriel som är slagkraftigare än en militärpersons personliga beväpning samt ordnande av utbildning med explosiva varor. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utskottet föreslår en ändring 17 § (Ny) Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Frivillig militär utbildning Slut på ändringsförslaget 
 
Utskottet föreslår en ändring Försvarsmakten kan ge frivilliga som fyllt 18 år militär utbildning och annan utbildning som den anser behövlig genom att ordna frivilliga övningar. Utbildning av trupphelheter som är större än en grundenhet, av trupper som hör till Försvarsmaktens organisation under undantagsförhållanden och av beväringar samt träning av trupper för insatser och ordnande av stridsskjutningar är dock uteslutande Försvarsmaktens uppgift. Med en grundenhet avses en trupp med styrkan av högst ett kompani. Med stridsskjutning avses en stridsövning som genomförs med annan än övningsammunition och där de vapenhanteringsfärdigheter och de grundläggande färdigheter i skjutning som förvärvats i vapen- och skytteutbildning under lektioner, övningar och grundskjutning kombineras med den stridsteknik och den stridsförmåga som förvärvats vid stridsutbildningen.Vid stridsskjutning handlar truppen utifrån en situation som beskrivs muntligt och med hjälp av målfunktionen. Om det är fråga om en enskild skytte kan också skytten själv besluta om eldfunktionen under uppsikt av den som leder skjutningen eller dem som handleder vid skjutningen. Slut på ändringsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 
19 § 
Specialuppgifter vid de frivilliga övningar som ordnas av Försvarsmakten 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Personer som avses i 1 mom. kan också ges skytteutbildning. 
20 § 
Utbildning som främjar den militära förmågan 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
I 1 mom. avsedd utbildning får inte ordnas 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utskottet föreslår en ändring 5) som stridsskjutning, Slut på ändringsförslaget 
6) med Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutvapen enligt 6 § 2 mom. 2 eller 3 punkten eller 9 § 5 punkten underpunkt b i skjutvapenlagen (1/1998) så att det används patroner av större kaliber än .338/8,6 millimeter, 
7) med Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutvapen enligt 6 § 2 mom. 1 punkten i skjutvapenlagen så att det används patroner av större kaliber än 12 millimeter, 
8) med Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutvapen enligt 6 § 2 mom. 4–7 eller 10 punkten i skjutvapenlagen så att det används patroner av större kaliber än 9 millimeter, 
9) med användning av sådana särskilt farliga patroner och projektiler som avses i 10 § i skjutvapenlagen eller med användning av spårljuspatroner eller explosiva varor. 
I den utbildning som avses i 1 mom. får, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 mom., Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets skjutvapen, övningsammunition och annan utrustning användas. Hanteringen av Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutvapen ska ske under Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets övervakning på Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets område eller fartyg. 
Utskottet föreslår en ändring Vid utbildningen enligt 1 mom. ska iakttas Försvarsmaktens gällande reglementen om ordnande och övervakning av utbildningar, säkerhetsbestämmelser och andra stående order. Slut på ändringsförslaget 
20 a § 
Av Försvarsutbildningsföreningen ordnad skytteutbildning som främjar den militära förmågan 
Försvarsutbildningsföreningen kan som sådan utbildning som främjar den militära förmågan ordna skytteutbildning Utskottet föreslår en ändring som grundskjutning Slut på ändringsförslaget, i vilken individens eller en av högst tre personer bestående patrulls Utskottet föreslår en strykning tekniska och taktiska skjutskicklighet i olika situationer Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring grundläggande färdigheter i skytte Slut på ändringsförslaget och färdigheter i säker vapenhantering utvecklas. Utskottet föreslår en ändring Med grundskjutning avses en skjutövning som genomförs med annan än övningsammunition och där man lär ut och tränar de vapenhanteringsfärdigheter som ingår i vapen- och skytteutbildningen samt grundläggande färdigheter i skjutning eller stridsteknik. Slut på ändringsförslaget Försvarsmakten bestämmer om vapentypsspecifika skjutprov för att mäta färdigheterna i säker vapenhantering och skjutskickligheten, om prestationer som ska godkännas i proven och om utbildningsprogrammet. Försvarsmakten bestämmer också om de säkerhetskrav som ska iakttas i utbildningen vid ordnande av skjutningar och om övervakningen av skytteprestationer. 
Vid skytteutbildningen är det tillåtet att använda endast sådana effektiva luftvapen som avses i 2 a § i skjutvapenlagen samt sådana skjutvapen som avses i 6 § 2 mom. 1–6, 8 och 10 punkten och 9 § 5 punkten underpunkt b i den lagen och som fungerar på det sätt som avses i 7 § 2 mom. 1–3 punkten i den lagen. Vid utbildningen är det också tillåtet att använda Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutvapen och patroner vars kaliber för sådana skjutvapen som avses i 6 § 2 mom. 2 eller 3 punkten eller 9 § 5 punkten underpunkt b i den lagen är högst .338/8,6 millimeter, för sådana skjutvapen som avses i 6 § 2 mom. 1 punkten i den lagen är högst 12 millimeter och för sådana skjutvapen som avses i 4–7 och 10 punkten i det nämnda momentet är högst 9 millimeter. Utbildning i användning av serieeld får inte ges. Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet meddelar närmare föreskrifter om användningen av sina egna skjutvapen, vapendelar och patroner i skytteutbildning som främjar den militära förmågan. 
Skytteutbildningen ska ske i närvaro av samt under ledning och handledning av en i 20 b § 1 mom. avsedd skjutledareUtskottet föreslår en ändring . Skjutningen vid skytteutbildningen ska ske från skjutplatser som skjutledaren anvisat i förväg mot i förväg bestämda mål, Slut på ändringsförslaget på Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutområden eller skjutbanor, på skjutbanor enligt 3 § 1 mom. i lagen om skjutbanor (763/2015) eller i sportskyttecentrum enligt 3 § 2 mom. i den lagen. Användning av Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutvapen vid skytteutbildning är tillåten endast på Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets område eller fartyg. 
Vid skytteutbildningen får avståndet mellan skytten och målet vara högst två kilometer vid skjutning med sådana skjutvapen som avses i 6 § 2 mom. 2 och 3 punkten samt 9 § 5 punkten underpunkt b i skjutvapenlagen. Vid skytteutbildning med andra skjutvapen enligt 2 mom. i denna paragraf får skjutavståndet vara högst 150 meter. Skjutledaren får ge högst 30 personer åt gången skytteutbildning. Om skytteutbildning ges endast med vapen som ägs av Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet, får skjutledaren ge utbildning till högst 40 personer åt gången. Om skytten ska förflytta sig under skjutningen får endast tre personer åt gången övervakas av skjutledaren. 
Utöver vad som i denna lag föreskrivs om användning av Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets skjutvapen, får vid skytteutbildning användas skjutvapen som Försvarsutbildningsföreningen äger eller innehar. En deltagare i utbildningen får dock vid utbildningen på eget ansvar också använda sådana skjutvapen som avses i 2 mom., som lämpar sig för skjutningar enligt utbildningsprogrammet och som deltagaren är berättigad att inneha enligt skjutvapenlagen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
20 b § 
Godkännande som skjutledare vid Försvarsutbildningsföreningen 
Endast personer som Försvarsmakten har godkänt som skjutledare får vara skjutledare vid Försvarsutbildningsföreningens skytteutbildningar; under deras ledning får ett tillräckligt antal personer assistera vid skjutningarna. Som skjutledare kan Försvarsmakten godkänna den som har fått utbildning för ledare eller utbildare vid Försvarsmakten eller Försvarsutbildningsföreningen och som genom ett fristående prov har påvisat behörighet att på ett säkert sätt ordna och undervisa vid skytteutbildning som främjar den militära förmågan inom Försvarsmakten, och som dessutom annars anses lämplig för uppgiften. Försvarsmakten bestämmer om det fristående provets innehåll. Försvarsmakten begär ett utlåtande av polisen om de tilltänkta personernas lämplighet som skjutledare. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
22 c § 
Utbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar utomlands 
Försvarsutbildningsföreningen får utomlands ordna sådan utbildning som avses i 20 och 20 a § och som främjar den militära förmågan. Försvarsutbildningsföreningen får dessutom skicka kursdeltagare, utbildare och andra motsvarande aktörer till övningar och tävlingar i militära färdigheter som ordnas av andra staters väpnade styrkor och utländska offentligrättsliga organisationer. En förutsättning för att ordna utbildning och skicka deltagare till utbildning eller tävlingar i militära färdigheter är att utbildningen eller tävlingarna utvecklar kompetensen hos reservister som ger utbildning eller deltar i utbildning eller i tävlingar i militära färdigheter. När utbildning ordnas och deltagare skickas till utbildning eller tävlingar i militära färdigheter ska detta vara förenligt med Finlands nationella försvar och utrikes- och säkerhetspolitiska intressen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets skjutvapen får inte användas i sådan utbildning som avses i 1 mom. I utbildningen och verksamheten i fråga är det tillåtet att använda skjutvapen, patroner och vapendelar som tillhör målstatens väpnade styrkor och utländska organisationer i enlighet med målstatens gällande lagstiftning. 
22 g § 
Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets stöd till Försvarsutbildningsföreningen 
Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet kan ge Försvarsutbildningsföreningen sakkunnigstöd samt tillstånd att använda Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets områden och utrustning för att ordna den utbildning som avses i denna lag. 
Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet får som stöd enligt 1 mom. ge skjutvapen, vapendelar och patroner som de äger för att användas vid utbildning som främjar den militära förmågan enligt vad som närmare anges i denna lag. Patroner som Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet har överlåtit får användas endast i deras egna skjutvapen. Vapnen ska hanteras under Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets övervakning och på Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets område eller fartyg. 
Som sådant stöd som avses i 1 mom. får Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet inte ge explosiva varor. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Över patroner som Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet har gett som sådant stöd som avses i 1 mom. ska det föras register. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 17 § i skjutvapenlagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i skjutvapenlagen (1/1998) 17 § 1 mom. 4 a- och 4 b-punkten, sådana de lyder i lag 869/2019, 
som följer: 
17 § 
Undantag från tillämpningsområdet 
Denna lag gäller inte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4 a) utbildning enligt 20 och 20 a § i lagen om frivilligt försvar (556/2007) som ordnas med skjutvapen, vapendelar och patroner som ägs av Försvarsmakten, när hanteringen av vapnen, vapendelarna och patronerna sker under Försvarsmaktens övervakning och på Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets område eller fartyg, 
4 b) utbildning enligt 20 och 20 a § i lagen om frivilligt försvar som ordnas med skjutvapen, vapendelar och patroner som ägs av Gränsbevakningsväsendet, när hanteringen av vapnen, vapendelarna och patronerna sker under Gränsbevakningsväsendets övervakning och på Gränsbevakningsväsendets eller Försvarsmaktens område eller fartyg, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

Utskottets förslag till uttalanden

1.

Riksdagen förutsätter att statsrådet före utgången av 2022 lämnar en utredning om det övergripande läget i fråga om skjutbanorna i Finland. Utredningen bör också behandla hur antalet skjutbanor i Finland kan ökas, med tillbörlig hänsyn till miljöaspekter. 
Helsingfors 27.6.2022 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Petteri Orpo saml 
 
vice ordförande 
Jari Ronkainen saf 
 
medlem 
Atte Harjanne gröna 
 
medlem 
Timo Heinonen saml 
 
medlem 
Hanna Holopainen gröna 
 
medlem 
Eeva Kalli cent 
 
medlem 
Tuomas Kettunen cent (delvis) 
 
medlem 
Jukka Kopra saml 
 
medlem 
Joonas Könttä cent 
 
medlem 
Markus Mustajärvi vänst 
 
medlem 
Juha Mäenpää saf 
 
medlem 
Riitta Mäkinen sd 
 
medlem 
Veijo Niemi saf 
 
ersättare 
Mika Niikko saf 
 
ersättare 
Tuula Väätäinen sd. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Heikki Savola.