Senast publicerat 10-06-2022 12:03

Betänkande MiUB 4/2022 rd RP 45/2022 rd Miljöutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om bostadssparpremier, lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad och lagen om statsborgen för ägarbostadslån

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om bostadssparpremier, lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad och lagen om statsborgen för ägarbostadslån (RP 45/2022 rd): Ärendet har remitterats till miljöutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • lagstiftningsråd Anu Karjalainen 
    miljöministeriet
  • överinspektör Jorma Pietiläinen 
    miljöministeriet
  • specialsakkunnig Mikko Friipyöli 
    miljöministeriet
  • budgetråd Armi Liinamaa 
    finansministeriet
  • biträdande direktör Sanna Pälsi 
    Statskontoret
  • direktör, chefekonom Veli-Matti Mattila 
    Finanssiala ry
  • expert Laura Hassi 
    Finlands Kommunförbund
  • chefsekonom Jukka Kero 
    Finlands Fastighetsförbund rf.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att lagen om bostadssparpremier ändras så att den övre åldersgränsen för ingående av bostadssparavtal höjs från nuvarande 39 till 44 år. En sambo jämställs till skillnad från nuläget med en make i sådana fall där den ena maken har fyllt 45 år. Bostadssparpremielån kan i fortsättningen beviljas även för anskaffning av en sådan bostad där låntagaren bor redan före köpet. Lagen avses få en ny bestämmelse om hur en banks insolvens inverkar på det fortsatta bostadsspardeponerandet. 

Det föreslås att lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad ändras så att två personer som tillsammans köper en bostad med bostadssparpremielån kan få 50 procent mer räntestödslån än de som skaffar en bostad ensam. Informationsöverföringen mellan bankerna och Statskontoret ska effektiviseras genom att det föreskrivs att elektronisk dataöverföring är obligatorisk för bankerna. Tillsynen över efterlevnaden av lagen koncentreras till Statskontoret, vilket innebär att kommunerna befrias från sin nuvarande tillsynsskyldighet. 

Det föreslås att maximibeloppet för statens borgensansvar enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån höjs från 50 000 euro till 60 000 euro. 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Syftet med systemet med bostadssparpremier är att främja bostadssparandet och de ungas möjligheter att skaffa sig en första bostad. För närvarande ingår en bostadssparare i åldern 15—39 år ett avtal med banken där han eller hon förbinder sig att enligt vissa regler spara 10 procent av bostadens anskaffningspris på ett bostadssparpremiekonto. I propositionen föreslås det att den övre åldersgränsen för ingående av bostadssparavtal höjs till 44 år. Dessutom blir systemet flexiblare när det inte hindrar att ett bostadssparavtal ingås om den ena sambon har fyllt 45 år. Tidigare gällde undantaget endast makar och parter i ett registrerat partnerskap. Bostadssparpremielån (BSP-lån) kan i fortsättningen beviljas även för anskaffning av en sådan bostad där låntagaren bor redan före köpet. Det går att få räntestöd för BSP-lånet under tio års tid. Stödet är då högst 70 procent av den andel av låneräntorna som överstiger självriskräntan på 3,8 procent. I propositionen föreslås det att maximibeloppet för räntestödslån kan höjas, om det finns två BSP-låntagare och de tillsammans köper en bostad. Det föreslås vidare att maximibeloppet för statens borgensansvar höjs från 50 000 till 60 000 euro. Utskottet anser att både BSP-systemet och de föreslagna ändringarna är ytterst behövliga och värda att understödja. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med ändringar. 

Utskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna främjar likabehandlingen av bostadsspararna. Att samboförhållanden behandlas på samma sätt som äktenskap och registrerade partnerskap när det gäller ingående av avtal om bostadssparpremier kan anses vara en anpassning av systemet till nutiden. Systemet blir mer rättvist när två bostadsspardeponenter kan få ett 50 procent högre räntestödslån än ett singelhushåll. Enligt inkommen utredning är avsikten att räntestödslånet inte behöver vara gemensamt, utan att makarna kan ha separata lån. Om bostadssparandet sker på basis av två olika bostadssparavtal och lånen är separata, ska vardera maken dock ha sparat minst 10 procent av anskaffningspriset för sin egen andel. Om bostadssparandet däremot sker på basis av två olika sparavtal, men räntestödslånet är gemensamt, ska det sammanlagda sparbeloppet på bostadssparpremiekontona i fortsättningen beaktas vid beräkningen av lånets maximibelopp. Utskottet återkommer längre fram till dessa förslag. 

Utifrån inkommen utredning anser utskottet att höjningen av maximibeloppet för räntestödslånet med 50 procent är tillräcklig. Enligt uppgift behöver höjningen av maximibeloppet för räntestödslån inte höjas till 100 procent, eftersom priset per kvadratmeter för familjebostäder relativt sett är lägre och en större höjning ytterligare kan accelerera ökningen av lånebeloppen. På det hela taget lönar det sig att i nuläget på finansmarknaden främja långsiktigt sparande i bostäder och på så sätt indirekt dämpa hushållens skuldsättning och ökningen av boendeutgifterna. 

I yttranden från sakkunniga understöddes en höjning av den övre åldersgränsen för BSP-systemet till 44 år. Samtidigt kan man med tanke på de ursprungliga målen för systemet fråga sig varför det längre är nödvändigt att fastställa en övre åldersgräns. Kan man inte tänka sig att systemet stöder bostadssparandet överlag i alla åldersgrupper, eftersom anskaffningen av den första ägarbostaden för närvarande sker allt senare? Enligt inkommen utredning är den åldersgräns som föreslås i propositionen dock motiverad, eftersom det bland dem som uppnått 45 års ålder finns färre potentiella bostadssparare. Samtidigt sporrar en slopad åldersgräns inte nödvändigtvis till att börja bostadsspara innan den första bostaden skaffas. 

Med tanke på målen för BSP-systemet är det motiverat att höja maximibeloppet för statens borgensansvar till 60 000 euro. Den senaste ändringen är från 2009, och efter det har priserna på gamla bostäder stigit betydligt i synnerhet i de större städerna. Å andra sidan har beloppet av realiserade borgensansvar förblivit mycket lågt, 2021 endast 0,05 procent av hela borgensstocken, och en måttlig höjning av maximibeloppet för statens borgensansvar anses enligt utskottets utredning inte inverka på beloppet av borgensersättningarna. Utskottet anser att den föreslagna höjningen är särskilt motiverad med tanke på prisutvecklingen för ägarbostäder i tillväxtcentrum. 

BSP-systemet rör i allt väsentligt finansinstituten. Bankernas insats för måluppfyllelse i fråga om BSP-systemet är betydande. I sista hand är det bankernas förmåga att anpassa sitt arbetssätt och sitt informationssystem till lagändringarna som avgör när deras kunder kan dra nytta av de föreslagna ändringarna i BSP-systemet. Om det inte föreskrivs om övergångsarrangemang i lag, är utgångspunkten dock att lagens verkningar och verkställande börjar när lagen träder i kraft. Utskottet erfar att finansbranschen under beredningen har tagit upp de svårigheter som det planerade ikraftträdandet av de aktuella lagförslagen medför. Utskottet anser att en god lagberedning inbegriper att de berörda grupperna hörs på behörigt sätt och att det bedrivs praktiskt samarbete med dem som ska genomföra en viss lag. Utskottet anser att detta inte har lyckats helt, även om det går att finna grunder för ett så snabbt ikraftträdande som möjligt, vilket föreslås i propositionen. Även om lagförslagen sätts i kraft snabbt, kan bostadssparavtal enligt dem dock inte ingås och förhöjda lån inte beviljas makar vid den tidpunkt då lagen träder i kraft. Detta är problematiskt med tanke på såväl bankerna som deras kunder, således bostadsspararna. Utskottet återkommer längre fram till dessa förslag. 

DETALJMOTIVERING

1. Lagen om ändring av lagen om bostadssparpremier

Ikraftträdande.

Enligt den utredning som utskottet fått kan verkställigheten av den föreslagna lagen i finansiella institut inledas tidigast ett halvt år efter det att lagförslaget har godkänts och blivit stadfäst. När avtal om bostadssparande ingås och räntestödslån beviljas bör finansinstitutens personal ha tillräcklig förtrogenhet med de ändrade bestämmelserna och tolkningen av dem. Genomförandet av ändringarna förutsätter anvisningar och utbildning. Ändringarna påverkar också de it-system som bankerna använder vid verkställigheten av lagen. Enligt finansinstitutens bedömningar tar det minst ett halvt år att utveckla it-systemen. För att säkerställa en tillräcklig övergångstid och se till att systemet är tydligt och förutsägbart slår utskottet fast att tidpunkten för ikraftträdandet av den föreslagna lagen bör vara den 1 januari 2023. 

Ikraftträdandebestämmelsen innehåller inga övergångsbestämmelser, och propositionen redogör inte för huruvida avsikten är att vissa av de föreslagna bestämmelserna ska tillämpas också på redan befintliga bostadssparavtal när den föreslagna lagen träder i kraft. Då finns det skäl att anta att den föreslagna lagen avses gälla avtal som ingås efter lagens ikraftträdande. I lagförslaget ingår emellertid sådana ändringar som är förmånliga för bostadsspararen och som kan vara förmånliga också för de nuvarande bostadsspararna. Av dessa är det motiverat att tillämpa bestämmelserna om ersättning för insättningsgaranti i 9 a § också på bostadssparavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande i syfte att trygga bostadsspardeponentens ställning. Till övriga delar kan de föreslagna ändringarna tillämpas, om parterna kommer överens om ändring av ett befintligt avtal om bostadssparande. Således föreslås det att ikraftträdandebestämmelsen får ett 2 mom. enligt vilket bestämmelserna i lagförslaget tillämpas på bostadssparavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande, om penninginrättningen och bostadsspardeponenten kommer överens om detta. 

2. Lagen om ändring av lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad

4 §.

Enligt förslaget kan räntestödslånets maximibelopp vara högst 50 procent högre, om två bostadsspardeponenter skaffar en bostad på basis av ett gemensamt bostadssparavtal eller två separata avtal. Räntestödslånets maximibelopp är då till exempel i Helsingfors 322 500 euro och köpesumman för bostaden kan vara sammanlagt 358 333 euro med en besparingsandel på 10 procent (35 833 euro). På grund av begränsningarna av det maximala inlåningsbeloppet per kvartal kan dock högst 24 000 euro sättas in på ett bostadssparpremiekonto på två år. Detta tak gäller också för två separata bostadssparpremiekonton. Enligt inhämtad utredning kan ett fullt utnyttjande av höjningen av maximibeloppet för räntestödslån således förutsätta en höjning av det ovan nämnda maximibeloppet av besparingar, vilket kan genomföras genom en ändring av den relevanta statsrådsförordningen. Enligt Statskontorets nuvarande anvisningar beräknas räntestödslånets maximibelopp enligt den person som sparat mindre. Om två bostadsspardeponenter vill utnyttja sina BSP-förmåner i bostaden, ska de ha ägt var sin hälft av bostaden. Om bostadsspardeponenter som sparat separat vill ha ett gemensamt lån, har man tolkat att maximibeloppet bestäms enligt den person som sparat mindre för att denne inte ska få en ogrundad förmån. I fråga om ett gemensamt bostadssparavtal är det motiverat att beräkna maximibeloppet av separata räntestödslån på basis av sparsumman på det gemensamma bostadssparpremiekontot. Utskottet anser det motiverat att det sammanlagda sparbeloppet för två bostadssparpremiekonton i fortsättningen kan användas vid fastställandet av det eventuella maximibeloppet för bostadssparlånet, om personerna har haft två separata bostadssparavtal och de ingår ett gemensamt låneavtal för anskaffning av bostaden. Om ägarna till två bostadssparpremiekonton däremot skaffar en gemensam bostad med två separata lån, kan maximibeloppet av lån som baserar sig på båda kontona beräknas på basis av det sammanlagda sparbeloppet, och vardera bostadsspardeponenten ska ha egna besparingar på 10 procent av anskaffningspriset. Således fogas till 2 mom. en bestämmelse enligt vilken man vid beräkningen av det höjda maximilånebeloppet beaktar de sammanlagda besparingarna i bostadssparpremiekontona. 

Ikraftträdande.

Som det sägs ovan i fråga om lagförslag 1 kan man enligt inkommen utredning inleda verkställigheten av den föreslagna lagen i finansiella institut tidigast ett halvt år efter det att lagförslaget har godkänts och blivit stadfäst. Enligt finansinstitutens bedömningar tar det minst ett halvt år att utveckla it-systemen på det sätt som verkställigheten av lagarna förutsätter. Den övergångsperiod för elektronisk dataöverföring och vitespåföljd som föreslås i propositionen löser inte de nämnda problemen. Därför anser utskottet att tidpunkten för ikraftträdandet av den föreslagna lagen bör vara den 1 januari 2023. 

Huvudinnehållet i lagförslag 2 i propositionen är en höjning av maximibeloppet för räntestödslån. I den föreslagna lagens ikraftträdandebestämmelse sägs det att på lån som har lyfts före ikraftträdandet av lagen tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Med andra ord tillämpas lagen på lån som lyfts efter lagens ikraftträdande. Syftet med förslaget har alltså varit att lagen ska tillämpas retroaktivt på befintliga avtal om bostadssparpremier. Såsom ovan har framförts är villkoren för räntestödslån bland annat i fråga om lånets maximibelopp kopplade till bostadssparavtalet. Bestämmelser om beviljande av räntestödslån för ett lån eller en del av ett lån som avses i ett bostadssparavtal enligt lagen om bostadssparpremier finns i 2 § 1 mom. i den lag som ändras. Vid utskottsbehandlingen har det aktualiserats en fråga om huruvida de befintliga bostadssparavtalen bör ändras direkt med stöd av lag på grund av det nya maximibeloppet för räntestödslån som gäller makar. Vissa ändringar i systemet med bostadssparpremier har genomförts så att bestämmelserna i ändringslagen tillämpas på avtal som ingåtts innan de trätt i kraft endast om penninginrättningen och bostadsspardeponenten kommer överens om det. När det föreskrivs om villkoren för räntestödslån har det i sin tur föreskrivits om en begränsad tillämpning av ändringsbestämmelserna på bostadssparavtal som ingåtts innan bestämmelserna trädde i kraft. 

Utskottet fäster uppmärksamhet vid bostadssparavtalens privaträttsliga karaktär. Grundlagsutskottet har granskat retroaktivt ingripande i privaträttsliga avtal bland annat i anslutning till bostadsrättssystemet (GrUU 45/2002 rd — RP 100/2002 rd och GrUU 5/2021 rd — RP 189/2020 rd). Enligt grundlagsutskottet etablerade utlåtandepraxis säkrar egendomsskyddet i grundlagen också varaktigheten i ett avtalsförhållande, även om förbudet mot retroaktiva ingrepp i avtalsförhållanden inte har varit absolut i utskottets praxis. Bakom skyddet för förmögenhetsrättsliga rättshandlingars giltighet ligger tanken att skydda rättssubjektens berättigade förväntningar i ekonomiska frågor. Grundlagsutskottet har i allmänhet ansett att det i skyddet för berättigade förväntningar ingår en rätt att lita på att lagstiftningen om viktiga rättigheter och skyldigheter i avtalsförhållanden är bestående och att dessa frågor därför inte kan regleras på ett sätt som urholkar avtalsparternas rättsliga ställning i oskälig grad. 

Utskottet har konstaterat att maximibeloppen för räntestödslån har höjts upprepade gånger, och i samband med dessa ändringar har det inte förekommit problem med retroaktiv tillämpning av bestämmelserna. I det lagförslag som ingår i propositionen föreskrivs det emellertid om makarnas möjlighet att få ett lånebelopp som är 1,5 gånger så stort för en bostad samt om att man vid beräkningen av lånets maximibelopp med avvikelse från nuvarande praxis beaktar makarnas sammanlagda insättningar av bostadssparpremier. Detta kan ha en betydande inverkan på möjligheterna att få lån och på hur fördelarna med BSP-systemet kan utnyttjas i fråga om ett eller flera bostadssparpremiekonton. Således kan den föreslagna ändringen ha en större inverkan på avtalens varaktighet jämfört med de tidigare ändringarna. Det är fråga om en ändring som kan anses vara förmånlig med tanke på bostadsspardeponenten. Också finansbranschen understöder i sitt yttrande en höjning av maximibeloppet för räntestödslånet. Trots detta ska den retroaktiva tillämpningen av bestämmelserna vara exakt reglerad samt skälig och tydlig för parterna i avtalen om bostadssparpremier. Det ligger i och för sig i allas intresse att banken och bostadsspardeponenten, om de så önskar, kan ändra sitt avtal under spartiden. Då kan banken senast i samband med låneförhandlingarna erbjuda sina kunder lån i enlighet med den nya lagstiftningen. Med tanke på avtalsfriheten är det motiverat att gå vidare enligt parternas vilja i stället för att de ändrade lånevillkoren tillämpas direkt på befintliga avtal med stöd av lag. Således bör ikraftträdandebestämmelsen kompletteras med ett 3 mom. med en bestämmelse enligt vilken 4 § 2 mom. i lagförslaget till-lämpas på bostadssparavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande endast om penninginstitutet och bostadsspardeponenten kommer överens om detta. De övriga bestämmelserna i lagförslaget som bland annat gäller koncentreringen av tillsynen till Statskontoret inverkar närmast indirekt på bostadsspardeponenten, och de är inte avtalspliktiga ärenden. Det är i praktiken tydligast att till-lämpa bestämmelserna om tillsyn på räntestödslån som lyfts efter lagens ikraftträdande oberoende av när ett bostadssparavtal har ingåtts. Enligt uppgift är avsikten att Statskontoret ger aktörerna närmare anvisningar i frågor som gäller ikraftträdandet och övergångsbestämmelserna. 

3. Lagen om ändring av 5 § i lagen om statsborgen för ägarbostadslån

Ikraftträdande.

På de grunder som framförs i fråga om lagförslag 1 anser utskottet att tidpunkten för ikraftträdandet av den föreslagna lagen bör vara den 1 januari 2023. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Miljöutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 1—3 i proposition RP 45/2022 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring av lagen om bostadssparpremier 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om bostadssparpremier (1634/1992) 3 och 6 §, 8 § 2 mom. och 11 § 1 mom., av dem 3 § sådan den lyder i lag 385/2016, samt 
fogas till lagen en ny 9 a § som följer: 
3 § 
Krav på bostadssparare 
Bostadsspardeponent kan den bli som innan deponerandet inleds har fyllt 18 men inte 45 år. 
Makar samt personer i ett parförhållande enligt lagen om registrerat partnerskap (950/2001) kan emellertid tillsammans bli bostadsspardeponenter trots att den ena av dem har fyllt 45 år. Detsamma gäller också andra i ett parförhållande, om de har eller har haft ett gemensamt barn eller tidigare har varit gifta eller levt i registrerat partnerskap med varandra. 
Den som har fyllt 15 år kan också bli bostadsspardeponent, om det i bostadssparavtalet avtalas att insättningarna ska bestå av sådana i 25 § i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) avsedda medel som deponenten har förvärvat genom eget arbete. 
Den som tidigare har ägt en bostad kan dock inte bli bostadsspardeponent. Om en person vederlagsfritt har fått en kvotdel av en bostad i sin ägo, anses han eller hon inte ha ägt en bostad. 
6 § 
Krav på den bostad som förvärvas 
Den bostad som förvärvas med hjälp av ett bostadssparavtal ska vara belägen i Finland. 
8 § 
Sammanslagning eller uppdelning av bostadssparavtal 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bostadsspardeponenter som ingått ett gemensamt bostadssparavtal kan med penninginrättningen avtala om att depositionerna ska delas upp. Båda deponenterna har då rätt att ingå ett eget bostadssparavtal och fortsätta depositionerna förutsatt att han eller hon inte i samband med att depositionerna delas upp lyfter medel för något annat ändamål. 
9 a § 
Bostadssparavtal och insättningsgarantiersättningar 
En i 5 kap. i lagen om myndigheten för finansiell stabilitet (1195/2014) avsedd ersättning ur insättningsgarantifonden som betalas till en bostadsspardeponent beaktas som egen sparandel i ett nytt bostadssparavtal som ingås med en annan inlåningsbank till den del och på det sätt som de depositioner som har ersatts hade beaktats som egen sparandel enligt det ursprungliga bostadssparavtalet. 
En inlåningsbank och dess konkursbo är skyldiga att på begäran av deponenten eller Statskontoret lämna behövliga uppgifter om ett bostadssparpremiekonto. 
11 § 
Anmälningsskyldighet 
Bostadsspardeponenten ska för kontroll av förutsättningarna för räntestöd meddela penninginrättningen sin personbeteckning. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den Utskottet föreslår en ändring 1 januari Slut på ändringsförslaget 20Utskottet föreslår en ändring 23 Slut på ändringsförslaget
Utskottet föreslår en ändring Lagen tillämpas på bostadssparavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande, om bostadsspardeponenten och penninginrättningen kommer överens om detta. Lagens 9 a § tillämpas dock även på bostadssparavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande. Slut på ändringsförslaget 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982) 2 § 3 mom., sådant det lyder i lag 1635/1992, 
ändras 11 a 1 mom. och 12 §, sådana de lyder, 11 a § 1 mom. i lag 1441/2019 och 12 § i lag 1283/2000, samt 
fogas till 4 §, sådan den lyder i lag 1283/2000, ett nytt 2 mom. 
som följer: 
4 § 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Räntestödslån kan per bostad beviljas till ett belopp som är högst 50 procent större än det maximibelopp som anges i de bestämmelser som utfärdats med stöd av 1 mom., om två bostadssparare tillsammans skaffar bostaden antingen på basis av ett gemensamt bostadssparavtal eller på basis av separata avtal. Utskottet föreslår en ändring Vid beräkningen av det höjda maximilånebeloppet beaktas de sammanlagda besparingarna på bostadssparpremiekontona. Slut på ändringsförslaget 
11 a § 
En sökande får begära omprövning av ett beslut i ett ärende som avses i 11 § och en penninginrättning får begära omprövning av ett sådant beslut av Statskontoret som gäller föreläggande av vite och som avses i 12 § på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
12 § 
Statskontoret har tillsyn över efterlevnaden av denna lag. 
Penninginrättningen och den som erhåller räntestödslån är skyldiga att lämna Statskontoret de uppgifter som behövs för konstaterande av att räntestödslånet använts för godkänt ändamål i enlighet med denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den och att lånevillkoren även i övrigt har följts. 
Penninginrättningen ska lämna Statskontoret de uppgifter som avses i denna lag och i 11 § 2 mom. i lagen om bostadssparpremier med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. Statskontoret får utfärda närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas och om sättet för lämnande av uppgifter. 
Om penninginrättningen försummar sina uppgifter enligt 2 och 3 mom. kan Statskontoret fastställa en tidsfrist inom vilken uppgiften ska utföras. Statskontoret kan förena utförandet av uppgiften med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990). 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den Utskottet föreslår en ändring 1 januari 2023 Slut på ändringsförslaget. Utskottet föreslår en strykning Bestämmelserna i 12 § 3 och 4 mom. träder dock i kraft först den 20 . Slut på strykningsförslaget 
På lån som har lyfts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
Utskottet föreslår en ändring Lagens 4 § 2 mom. tillämpas på bostadssparavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande endast om bostadsspardeponenten och penninginrättningen kommer överens om detta. Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en strykning  Slut på strykningsförslaget 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 5 § i lagen om statsborgen för ägarbostadslån 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) 5 § 1 mom., sådant det lyder i lag 484/2009, som följer: 
5 § 
Statsborgens storlek 
Statsborgen utgör högst 20 procent av det vid respektive tidpunkt utestående kapitalet av ett ägarbostadslån. Statsborgen täcker dessutom den ränta och eventuella dröjsmålsränta som hänför sig till denna kapitalandel. Staten svarar för kapitalet av ägarbostadslån som hänför sig till en och samma bostad, dock högst upp till 60 000 euro. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den Utskottet föreslår en ändring 1 januari 2023 Slut på ändringsförslaget
På lån som har lyfts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 8.6.2022 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Juha Sipilä cent 
 
vice ordförande 
Tiina Elo gröna 
 
medlem 
Petri Huru saf 
 
medlem 
Mai Kivelä vänst 
 
medlem 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Sheikki Laakso saf 
 
medlem 
Niina Malm sd 
 
medlem 
Kai Mykkänen saml 
 
medlem 
Mauri Peltokangas saf 
 
medlem 
Jenni Pitko gröna 
 
medlem 
Saara-Sofia Sirén saml 
 
medlem 
Ari Torniainen cent. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Susanna Paakkola.