Senast publicerat 18-06-2021 15:52

Betänkande FiUB 10/2021 rdRP 95/2021 rdRegeringens proposition till riksdagen om en tredje tilläggsbudget för 2021

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen om en tredje tilläggsbudget för 2021 (RP 95/2021 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande 

Lisätalousarvioaloite

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motion: 

Tilläggsbudgetmotion
 TBM 1/2021 rd 
Kaisa 
Juuso 
saf 
 
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för skötsel och underhåll av vägar i Lappland (20 000 000 euro) 31.10.20

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021 ökar anslagen med cirka 2,2 miljarder euro och minskar de ordinarie inkomsterna med 185 miljoner euro. 

Kalkylen över skatteinkomster sjunker särskilt av att prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomst (107 miljoner euro), arvs- och gåvoskatten (84 miljoner euro) och mervärdesskatten (41 miljoner euro) har försvagats. Inkomsterna av blandad natur ökar i sin tur bland annat på grund av den tilläggsfinansiering på 50 miljoner euro som betalas från det EU-finansierade återhämtningsinstrumentet till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som inkluderas i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. 

I anslagen och fullmakterna föreslås ett tillägg på 238 miljoner euro som hänför sig till genomförandet av EU:s återhämtnings- och resiliensplan. Med anslagen inleds de helheter som fastställts i återhämtningsplanen och som gäller bland annat främjande av den gröna omställningen och digitaliseringen, höjningen av sysselsättningsgraden och kompetensen samt stärkande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster. Finansieringen av stimulanspaketet ingår i rådets beslut (EU, Euratom) 2023 om systemet för Europeiska unionens egna medel, vars ratificering i medlemsländerna slutfördes den 27 maj 2021 och som trädde i kraft den 1 juni 2021. I detta skede, när den slutliga nationella planen för återhämtning och resiliens har lämnats in till kommissionen, ansöker Finland om en förskottsbetalning på 13 procent. 

Genom anslagstilläggen strävar man också efter att lindra konsekvenserna av koronavirussituationen för barn och unga. Största delen av denna helhet på 111 miljoner euro riktas till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (64 miljoner euro) och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (23 miljoner euro för att förbättra tillgången till missbrukartjänster och 16 miljoner euro för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster). 

Betydande tillägg görs dessutom bland annat för anskaffning av covid-19-vaccin (223,5 miljoner euro), för kostnaderna för Gränsbevakningsväsendets anskaffning av utsjöbevakningsfartyg (120 miljoner euro) samt för stöd till torvföretagare (60 miljoner euro) för att stödja anpassningen av torvsektorn till den snabba strukturomvandlingen och för att se till att omställningen blir rättvis. Tillägg anvisas också för IKT-ändringskostnaderna i samband med social- och hälsovårdsreformen (50 miljoner euro) och för basunderhållet av transportinfrastrukturen (50 miljoner euro). Dessutom föreslås att Suomen Kaasuverkko Oy kapitaliseras med 257 miljoner euro. 

Det föreslås att fullmakterna utökas bland annat i fråga om upphandling av vagnmateriel som baserar sig på programmet Hållbar turism 2030 (40 miljoner euro), forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet till stöd för värdekedjor för batterier (40 miljoner euro) samt innovationsstöd för skeppsbyggnad (19,4 miljoner euro). 

Coronavirussituationen har varit fortsatt svår och det har fortfarande funnits restriktioner under innevarande år. De direkta kostnaderna som hänför sig till hälsosäkerheten i samband med coronaviruset (såsom ovannämnda anskaffning av vaccin) täcks i enlighet med ett tidigare beslut som utgifter utanför ramen 2021—2023. 

Regeringens ramreservering på 500 miljoner euro hösten 2020 för engångskostnader och finanspolitiskt obligatoriska utgifter som föranleds av coronavirussituationen har visat sig vara för liten i den rådande situationen. Ramreserveringen höjs således med 1 350 miljoner euro till sammanlagt 1 850 miljoner euro. Av höjningen reserveras 650 miljoner euro för överföring till statsgarantifonden för kapitalisering av Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialborgensverksamhet. Genom fondreserveringen bereder man sig på en situation där de tillgångar som finns kvar i statsgarantifonden inte räcker till för att täcka det förlustbringande separata resultatet av Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialborgensverksamhet. Om ovannämnda utgifter blir mindre än ramreserveringen används skillnaden enligt regeringens riktlinjer inte för att öka de övriga utgifterna. 

Tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021 ökar statens behov av nettoupplåning med cirka 2,4 miljarder euro. Av summan är 117 miljoner euro anslag från faciliteten för återhämtning och resiliens för 2021, och motsvarande EU-finansiering redovisas till staten och beaktas i tilläggsbudgetpropositioner senare under 2021. Ökningen av nettoupplåningen utan anslagen från faciliteten för återhämtning och resiliens är uppskattningsvis 2,2 miljarder euro och statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 14,4 miljarder euro 2021. Statsskulden beräknas uppgå till cirka 139,3 miljarder euro vid utgången av 2021, vilket är cirka 56 procent av bruttonationalprodukten. 

DETALJMOTIVERING

ANSLAG

Huvudtitel 28FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

92.EU och internationella organisationer
69.Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag)

Det nya beslutet om egna medel (EU, Euratom) 2020/2053 trädde i kraft den 1 juni 2021 efter det att alla medlemsstater hade ratificerat beslutet i sina nationella beslutsfattande organ. Genom beslutet om egna medel införs en ny kategori av egna medel: en nationell betalningsandel som baserar sig på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall. Den nya kategorin av egna medel, dvs. plast, minskar den andel som samlas in genom kategorin bruttonationalinkomst (BNI). Dessutom preciseras användningsändamålet för anslaget under momentet genom att eventuella ytterligare begäranden från kommissionen om att temporärt ställa kontanter till kommissionens förfogande beaktas. 

De ovannämnda ändringarna ändrar inte momentets totala omfattning. 

Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 95/2021 rd) 
Motiveringen till momentet kompletteras så att anslaget får användas till betalning av Finlands betalningsandelar till Europeiska unionen som baserar sig på mervärdesskattebasen och bruttonationalinkomsten samt på mängden icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall. (Ny) 
Dessutom kompletteras motiveringen till momentet så att anslaget får användas för eventuella begäranden från kommissionen om att temporärt ställa kontanter till kommissionens förfogande med stöd av artikel 9 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel eller med stöd av artikel 14 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014. (Ny) 

Huvudtitel 29UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10.Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete
30.Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för grundläggande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett tillägg på 40 miljoner euro för att minska det inlärningsunderskott som beror på coronaepidemin samt stödja barns och elevers utveckling och välfärd. 

Utskottet välkomnar propositionen, eftersom coronaepidemin har försvårat barns inlärning och skillnaderna i välfärd och inlärning har ökat. Situationen för utsatta barn har försämrats, och dessutom har behovet av stöd ökat också för barn som inte tidigare haft problem med skolgången. 

Det har förekommit betydande skillnader mellan kommunerna och regionerna i fråga om incidensen av coronavirusepidemin, och också konsekvenserna av den varierar mycket på olika orter. Det är därför viktigt att man vid allokeringen av tilläggsfinansieringen särskilt beaktar de kommuner som drabbats värst av coronaepidemin. Det är också nödvändigt att kommunerna riktar finansieringen uttryckligen till åtgärder som minskar inlärningsunderskottet. Utskottet anser det också motiverat att ett villkor för beviljande av tilläggsfinansiering är ett förbud mot permittering av undervisningspersonal, vilket är viktigt med tanke på åtgärdandet av inlärningsbristerna. 

Utskottet konstaterar att coronavirusepidemi kan orsaka långtgående inlärnings- och välfärdsbrister, vars omfattning och effekter är svåra att bedöma i detta skede. Därför är det viktigt att man i fortsättningen bedömer behovet av att öka stödåtgärderna. 

31.Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Anslaget under momentet ökas med 7,5 miljoner euro, varav 5 miljoner euro anvisas för stödåtgärder i anslutning till coronavirussituationen. Tillägget är viktigt eftersom coronaepidemin har lett till förlorade avgiftsinkomster och medfört extra kostnader för utbildningsanordnarna. 

Av anslaget anvisas dessutom 2,5 miljoner euro för att stärka integrationsutbildningen för invandrare. Utskottet välkomnar också detta tillägg, men hänvisar samtidigt till sitt betänkande om årets budget (FvUB 36/2020 rd) där utskottet fäste uppmärksamhet vid tillräckliga resurser för integrationsutbildning för invandrare. Enligt den utredning som då erhölls var det akuta behovet av tilläggsanslag 7 miljoner euro. Riksdagen godkände utifrån utskottets betänkande ett uttalande där riksdagen förutsatte att regeringen i tilläggsbudgeten för 2021 beaktar resursbehoven inom invandrarutbildningen vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete. 

Utskottet anser det vara viktigt att anslagets tillräcklighet följs upp och att regeringen har beredskap att bedöma behovet av tilläggsfinansiering i de kommande tilläggsbudgetpropositionerna samt i budgetpropositionen för 2022. För att integrationen ska lyckas förutsätts tillräckliga resurser för integrationsutbildning också på lång sikt, eftersom det enligt erhållen utredning i befolkningsprognoserna beräknas att antalet invandrare med ett främmande språk som modersmål kommer att öka med närmare 500 000 personer före 2040. Detta förutsätter att integrationsutbildningen stärks på olika håll i Finland. 

20.Yrkesutbildning och gymnasieutbildning

Utskottet välkomnar att det anvisas tilläggsresurser för att avhjälpa inlärningsbrister även inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. I gymnasieutbildningen föreslås 15 miljoner euro för stödåtgärder och 5 miljoner euro för yrkesutbildning. Med tilläggsfinansieringen fortsätter och utvidgas stödåtgärder som redan inletts med tilläggsresurser som beviljats tidigare. 

Det är viktigt att tilläggssatsningarna också främjar de ungas senare utbildning, eftersom långsammare studier och sämre inlärningsresultat kan påverka studentexamen och betygen och därigenom övergången till fortsatta studier. Utskottet anser det också viktigt att det följs upp att finansieringen räcker till och att det säkerställs att alla utbildningsanordnare har tillräckliga resurser för att ordna stödåtgärder. 

Vid sidan av de tidsbundna tilläggsresurserna ska man också se till att basfinansieringen för gymnasieutbildning och yrkesutbildning är tillräcklig. Det är också viktigt att säkerställa en fungerande elev- och studerandevård och lika tillgång till och kvalitet på de tjänster som anknyter till den. 

40.Högskoleundervisning och forskning
20.Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)

För att stärka handledningen av högskolestuderande och stödet för de studerandes välmående tillfogas 4 miljoner euro och motiveringen till momentet kompletteras så att anslaget får användas till ett belopp av högst 6 miljoner euro till betalning av utgifter och understöd som föranleds av stärkandet av handledningen av högskolestuderande och stödet för de studerandes välmående. Anslaget riktas till handledning och stöd för eleverna både vid universitet och yrkeshögskolor. 

Utskottet anser att det är viktigt att tillräckliga resurser anvisas för stödåtgärderna, eftersom lärandet har varit svagare inom distansundervisningen, och dessutom har coronaepidemin försvårat det sociala umgänget och medfört en ökning av ångest och hälsoproblem bland de unga. Effekterna av undantagsförhållanden koncentreras i synnerhet till ungdomar i utsatt ställning. I denna situation är det också viktigt att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster för studerande. 

Huvudtitel 31KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10.Trafik- och kommunikationsnäten
20.Basunderhåll av transportinfrastrukturen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett tillägg på ca 52 miljoner euro, vilket inbegriper en tidigareläggning av anslaget på 50 miljoner euro från anslagsramen för 2022. Ändringen motsvarar riktlinjerna i planen för de offentliga finanserna och därmed stiger anslaget under momentet till drygt 1,4 miljarder euro. 

Utskottet anser det vara viktigt att sörja för finansieringsnivån för bastrafikledshållningen också i fortsättningen så att det eftersatta underhållet kan minskas på ett långsiktigt och planmässigt sätt i enlighet med planen Trafik 12. 

Riksdagen anvisade i budgeten för 2021 anslag för vissa projekt inom bastrafikledshållningen, men på grundval av den utredning som lämnats preciserar utskottet allokeringen av anslagen på följande sätt: 

  • Den finansiering på 500 000 euro som anvisats för förbättring av bron Tenniön silta används för underhåll av gång- och cykelleder i Vuokatti i Sotkamo. 
  • Den finansiering på 600 000 euro som anvisats för arrangemang för gång- och cykeltrafik på avsnittet Antola—Kulennoinen (rv 14) används för arrangemang för gång- och cykeltrafik vid stamväg 71 på avsnittet Herttuala—Viitamäentie. 
  • Den finansiering på 600 000 euro som anvisats för förbättring av riksvägv 2 på avsnittet rv 9—lv 232 används för grundvattenskyddet på landsväg 232, som utgör en del av korsningen vid riksväg 2. 
  • Dessutom används 300 000 euro som överförts från moment 31.10.31 för en gång- och cykelled i Parkano (lv 13332). 

Utskottet anser det vara viktigt att det för reparation av bron Tenniön silta i Savukoski tas fram en lösning som gör det möjligt att iståndsätta bron, som bland annat är viktig med tanke på näringslivets transporter. 

31.Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Momentet minskas med 300 000 euro, vilket belopp läggs till moment 31.10.20. Momentets beslutsdel ändras som följer. 

Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 95/2021 rd) 
Dessutom ändras dispositionsplanen under momentet som följer: 
Dispositionsplan (euro) (Ny) 

Främjande av gång och cykling samt kommunernas kollektivtrafikprojekt 

28 950 000 

Trafikflygplatser och flygplatser utanför Finavias flygplatsnät 

900 000 

Understöd för enskilda vägar och konsumtionsutgifter som föranleds av rådgivning till väglag 

30 000 000 

Sammanlagt 

59 850 000 

77.Utveckling av trafikledsnätet(reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår fullmakt för tre nya projekt, det vill säga utvecklings- och verifieringsfasen för Digirata (fullmakt högst 130 miljoner euro), elektrifieringen av banavsnittet Laurila—Torneå—Haparanda (fullmakt högst 10 miljoner euro) samt förnyandet av broarna Rävsundsbron och Hessundsbron i Åbolands skärgård (fullmakt högst 128 miljoner euro). 

Utskottet anser att projekten är motiverade bland annat med tanke på näringslivets transporter och trafiksäkerheten och konstaterar att projektet Digirata förnyar systemet för tågkontroll och säkerställer en trygg tågtrafik även i fortsättningen. Projektet Digirata effektiviserar användningen av den nuvarande bankapaciteten, förbättrar servicens kvalitet och stöder uppnåendet av målen för minskning av utsläppen från trafiken. 

Avsikten är att också använda finansiering från EU:s återhämtningsinstrument (3 miljoner euro) för projektet Digirata. 

Dessutom föreslår regeringen att fullmakten för tre tidigare beslutade projekt ses över på grund av att kostnadskalkylen har preciserats. Den mest betydande av dessa är förbättringen av banan Kouvola—Kotka/Fredrikshamn, vars fullmakt höjs med 35,5 miljoner euro. Fullmakten uppgår sålunda till 133,5 miljoner euro. 

20.Tjänster inom trafik, transport och kommunikation

Om coronaläget drar ut på tiden anser utskottet att det är viktigt att regeringen föreslår ett tillägg till stödet för lastfartygsrederiernas och passagerarfartygsrederiernas trafik (23,15 miljoner euro). Syftet med stödet är att säkerställa och främja tillräckliga sjötransporter om coronavirussituationen fortsätter. För köp av kollektivtrafik föreslås också 22,8 miljoner euro i stora och medelstora stadsregioner samt i regional och lokal trafik. Dessutom föreslås ett tillägg på 11 miljoner euro för köp av persontågstrafik. 

I propositionen höjs också fullmakten att köpa förbindelsefartygstrafikservice inom skärgårdstrafiken från tidigare 9,3 miljoner euro till 26,8 miljoner euro. På detta sätt kan upphandlingen av rutterna Kotka—Pyttis och Hitis inledas. Det är fråga om gemensam upphandling med Gränsbevakningsväsendet, där samarbetet för upprätthållande av oljebekämpningsberedskapen i förbindelsefartygstrafiken fortsätter. Också för köp av tågtrafik föreslås en fullmakt (289,5 miljoner euro) som syftar till att ingå ett nio år långt upphandlingskontrakt för persontågstrafiken 2022—2030. 

Huvudtitel 32ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01.Förvaltning
09.Energimyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I samband med tilläggsbudgetpropositionen överlämnade regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ursprungsgarantier för energi (RP 87/2021 rd), som inte hinner behandlas i riksdagen inom den tid som tilläggsbudgetpropositionen kräver. Därför minskas momentet med 230 000 euro. I stället för det tillägg på 218 000 euro som föreslås under momentet dras således från momentet av 12 000 euro som föranleds av genomförandet av självkostnadsprincipen i hyrorna för Senatkoncernens affärsverk. 

Momentet får följande lydelse: 
Momentet minskas med 12 000 euro. 
20.Förnyelse och låga koldioxidutsläpp
40.Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

Under momentet föreslås en ökning på 21,4 miljoner euro i anslaget. Det föreslås också att Business Finlands fullmakter att bevilja understöd utökas med sammanlagt 131,64 miljoner euro, varav 85,64 miljoner euro kommer via instrumentet för stöd till faciliteten för återhämtning och resiliens. 

Den tredje tilläggsbudgeten för 2021 inleder Finlands åtgärdsprogram för helheter som genomförs med hjälp av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Utskottet anser det vara bra att de föreslagna tilläggen gör det möjligt att rikta in Business Finlands företagstjänster och bevilja finansiering i synnerhet för innovationsverksamhet och investeringar som stöder grön omställning och digitalisering. 

Utskottet påpekar att innovationer enligt forskning är den viktigaste källan till hållbar tillväxt. Innovationsverksamhetens konsekvenser sprider sig i stor utsträckning till samhällsekonomin och samhället. De ökar välståndet och förbättrar sysselsättningen och regionernas livskraft. Enligt den utredning som fåtts visar internationella och finländska undersökningar att offentlig forsknings- och utvecklingsfinansiering som riktas till företag ökar företagens egna forsknings- och utvecklingsinvesteringar samt företagens kompetens och nätverkande. Kompetensen och de nya verksamhetssätten syns som en ökning av företagens omsättning, produktivitet och sysselsättning. Utskottet anser det vara mycket bra att de föreslagna tilläggen innebär en väsentlig förbättring av incitamenten för företagens FoUI-verksamhet. 

30.Sysselsättning och företagsamhet
33.Understöd till torvföretagare (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 30,6 miljoner euro som ska användas till understöd eller annan anpassningspenning som betalas till företagare som bedriver affärsverksamhet inom torvbranschen. 

Energianvändningen av torv har minskat snabbare än väntat, varför företag och företagare inom torvbranschen har hamnat i en situation där det inte finns förutsättningar för affärsverksamhet inom torvsektorn i tidigare omfattning. Vid sakkunnighörandet har det framförts att stöd bör kunna beviljas också för dem som upphör med att producera frästorv men fortsätter med övrig produktion. Utskottet anser att det är viktigt att utreda i vilken utsträckning produktionen av växt- och strötorv kan tryggas när produktionen av energitorv upphör. 

Utskottet anser det vara viktigt att företagarna inom torvbranschen stöds och att förändringarna inom branschen följs upp. Det är dessutom viktigt att bedöma och följa hur stödsystemet fungerar samt att stödet och anslagen är tillräckliga. 

Utöver anslaget under momentet stöds en kontrollerad övergång för torvföretag och torvföretagare till ny företagsverksamhet samt återanställning och omskolning av företagare och arbetstagare under flera moment i tilläggsbudgeten och med finansiering från EU:s fond för rättvis omställning (JTF). 

40.Specialfinansiering för företag
60.Överföringar till förvaltningsområdets fonder (förslagsanslag)

För kapitalisering av Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialborgensverksamhet föreslås 650 miljoner euro bli överförda till statsgarantifonden. Genom fondreserveringen bereder man sig på en situation där de tillgångar som finns kvar i statsgarantifonden inte räcker till för att täcka det förlustbringande separata resultatet av Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialfinansieringsverksamhet. En stor del av Finnveras exportgarantiansvar hänför sig till kommande fartygsleveranser. Finnveras totala ansvar uppgår till 22,4 miljarder euro, varav fartygs- och varvsansvaren utgör 11,5 miljarder euro. 

Covid-19-pandemin avbröt i praktiken kryssningsbranschens verksamhet, vilket har lett till en betydande försämring av rederiernas kreditbetyg. Finnvera bildade för 2020 en reserv för IFRS-förluster på sammanlagt 1,2 miljarder euro av eventuella framtida kreditförluster inom exportgaranti- och specialborgensverksamheten, varav 90 procent hänför sig till fartygs- och varvsindustrin. Med tanke på varvsindustrin är det viktigt att kryssningsverksamheten enligt den utredning som fåtts åter ska inledas i Förenta staterna. 

Det är viktigt att sörja för kontinuiteten i Finnveras exportgarantiverksamhet, menar utskottet. Utskottet stöder den föreslagna reserven för att kapitalbrist inte ska begränsa finansieringen av nya exportprojekt. 

Huvudtitel 33SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

60.Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
39.Utvecklande av servicestrukturen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 39 miljoner euro för sådana stödåtgärder för barn och unga som lindrar de olägenheter som koronavirusepidemin orsakat. Av anslaget används 16 miljoner euro för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster och 23 miljoner euro för att förbättra tjänsterna i anslutning till vård och rehabilitering av personer med missbruksproblem. Anslagsökningen är en del av ett stödpaket för barn och unga på 111 miljoner euro. I stödpaketet ingår också tilläggssatsningar på att bland annat minska inlärningsunderskottet. 

Förekomsten av coronavirus har varierat mycket mellan kommunerna och regionerna, och de negativa konsekvenserna av epidemin varierar således avsevärt mellan regionerna. Därför är det motiverat att tilläggsfinansieringen inte anvisas via kalkylerade statsandelar, utan att den anvisas kommunerna och samkommunerna i form av statsunderstöd via ett ansökningsförfarande. På detta sätt riktas stödet tydligare till de kommuner där behovet av mentalvårds- och missbrukartjänster för barn och unga har ökat på grund av coronaepidemin. 

Utskottet betonar särskilt stärkandet av de förebyggande tjänsterna och tjänsterna med låg tröskel inom primärvården, och konstaterar att tillräckliga och tillgängliga tjänster förebygger utdragna problem och minskar behovet av dyra tjänster inom den specialiserade sjukvården. Utskottet betonar också vikten av en fungerande elev- och studerandevård och bra tillgång till mentalvårdstjänster inom skolhälsovården. 

Det är också viktigt att ansökningskriterierna och rapporteringsskyldigheterna i anslutning till statsunderstöden är tydliga eftersom förfarandena för ansökan om statsunderstöd orsakar mycket administrativt arbete i kommunerna och kräver också god kompetens i utarbetandet av ansökningar. 

61.EU:s finansiering av programmet för hållbar tillväxt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 45 miljoner euro som anvisas för att stärka tillgången till social- och hälsovårdstjänster och för att öka tjänsternas kostnadseffektivitet. Det är fråga om användning av de medel som ingår i EU:s återhämtningsinstrument, och anslaget får användas efter det att rådets beslut om systemet för EU:s egna medel har trätt i kraft. Målet är att i fortsättningen anvisa sammanlagt 400 miljoner euro för detta ändamål via faciliteten för återhämtning och resiliens. 

Det är mycket viktigt att effektivt minska vård-, rehabiliterings- och serviceskulden eftersom coronavirusepidemin har orsakat en stor vårdskuld både inom tjänsterna på basnivå och på specialnivå, särskilt i de regioner som drabbats hårdast av coronavirusepidemin. Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid vårdskulden inom mentalvårdstjänsterna och betonar att tillgången till tjänsterna bör förbättras och tillgången till vård påskyndas. Utskottet påminner om att regeringen vid budgetmanglingen 2021 har förbundit sig till att avveckla vård- och serviceskulden med sammanlagt 450 miljoner euro 2021—2023. I fortsättningen bör man följa upp och bedöma hur vårdskulden minskar och hur de resurser som anvisats för avvecklingen av den räcker till. 

Anslaget under momentet används också för att främja vårdgarantin. Avsikten är att i enlighet med regeringsprogrammet skärpa tidsfristen för icke-brådskande vård så att den förkortas från dagens tre månader till sju dygn. Enligt inkommen utredning är avsikten att lagstiftningen om detta ska träda i kraft 2023, varefter en permanent statlig finansiering på 45 miljoner euro har lagts till på momentet för statsandelen för basservice i välfärdsområdena. För att de skärpta kraven på tillgången till vård ska kunna uppfyllas måste primärvårdens verksamhet utvecklas innan reformen träder i kraft så att tillgången till vård varaktigt förbättras. 

Det anslag som nu föreslås anvisas för statsunderstöd. Bestämmelser om kriterierna för ansökan om och beviljande av dessa statsunderstöd utfärdas senare i år genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Genom kriterierna styrs utvecklingsarbetet i välfärdsområdena och säkerställs att projekten framskrider på ett verkningsfullt sätt och att finansieringen riktas rätt. Man måste också se till att projekten på ett konkret och mätbart sätt förbättrar tillgången till vård och att man vid skärpningen av vårdgarantin också beaktar vården av mentala störningar på basnivå. Dessutom ska det säkerställas att den finansiering som utvecklingsåtgärderna kräver är tillräcklig. 

70.Främjande av hälsa och funktionsförmåga
20.Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år)

Utskottet välkomnar att det redan i detta skede anvisas en betydande ökning på 223,5 miljoner euro för anskaffning av vacciner. Största delen (190 miljoner euro) av detta föranleds av beredskapen inför EU:s gemensamma upphandling av covid-19-vaccin till befolkningen år 2022. På detta sätt förbättras beredskapen att bekämpa bland annat smittfall som orsakas av muterade virus. 

INKOMSTPOSTER

Avdelning 15LÅN

03.Statens nettoupplåning och skuldhantering
01.Nettoupplåning och skuldhantering

Utskottet föreslår att momentet minskas med 230 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Beloppet för nettoupplåning till nominellt värde är då 14 414 317 000 euro. Inberäknat posterna för skuldhantering uppgår beloppet av nettoinkomsterna till 14 364 317 000 euro år 2021. 

Minskningen beror på den ändring som utskottet har föreslagit på utgiftsmoment 32.01.09. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet antecknas ett tillägg på 2 356 667 000 euro. 

SAMMANFATTNING

Enligt propositionen ökas anslagen med 2 171 572 000 euro, minskas inkomsterna (utan nettoupplåning och skuldhantering) med 185 325 000 euro och ökas nettoupplåningen och skuldhanteringen med 2 356 897 000 euro. 

Utskottet minskar anslagen med 230 000 euro. Motsvarande avdrag görs från inkomstposterna under moment 15.03.01. 

Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen för i år med beaktande av den ordinarie budgeten och den första, andra och tredje tilläggsbudgeten totalt 68 087 527 000 euro. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut: 

Riksdagen godkänner förslaget till en tredje tilläggsbudget för 2021 i proposition RP 95/2021 rd med ändringarna ovan. 
Riksdagen förkastar tilläggsbudgetmotionen TBM 1/2021 rd. 
Riksdagen beslutar att den tredje tilläggsbudgeten för 2021 tillämpas från och med den 1 juli 2021. 
Helsingfors 18.6.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Johannes 
Koskinen 
sd 
 
vice ordförande 
Arto 
Pirttilahti 
cent 
 
medlem 
Anders 
Adlercreutz 
sv 
 
medlem 
Tarja 
Filatov 
sd 
 
medlem 
Timo 
Heinonen 
saml 
(delvis) 
 
medlem 
Heli 
Järvinen 
gröna 
 
medlem 
Anneli 
Kiljunen 
sd 
 
medlem 
Esko 
Kiviranta 
cent 
 
medlem 
Jari 
Koskela 
saf 
 
medlem 
Katri 
Kulmuni 
cent 
 
medlem 
Pia 
Lohikoski 
vänst 
 
medlem 
Matias 
Marttinen 
saml 
 
medlem 
Raimo 
Piirainen 
sd 
 
medlem 
Sari 
Sarkomaa 
saml 
 
medlem 
Sami 
Savio 
saf 
 
medlem 
Iiris 
Suomela 
gröna 
 
medlem 
Pia 
Viitanen 
sd 
 
medlem 
Ville 
Vähämäki 
saf 
 
ersättare 
Markku 
Eestilä 
saml 
(delvis) 
 
ersättare 
Sari 
Essayah 
kd 
(delvis) 
 
ersättare 
Katja 
Hänninen 
vänst 
 
ersättare 
Jukka 
Kopra 
saml 
(delvis) 
 
ersättare 
Lulu 
Ranne 
saf. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Hellevi 
Ikävalko 
 
 
utskottsråd 
Mari 
Nuutila 
 
 
utskottsråd 
Ilkka 
Lahti 
 
 
forskare 
Tanja 
Nurmi. 
 

RESERVATION 1 saf

Allmän motivering

I propositionen ökas anslagen med cirka 2,2 miljarder euro. Största delen av utgiftsökningarna beror indirekt på coronan: de statliga bolagen kapitaliseras med tanke på borgensförluster och framtida stöd, företagarnas möjligheter till utkomstskydd för arbetslösa fortsätter, stöden för trafiken höjs och så vidare. Dessa utgiftsökningar är motiverade och till och med nödvändiga med tanke på näringslivets kontinuitet. En del av utgiftsökningarna hänför sig direkt till coronan. Sådana utgifter är bland annat gemensam anskaffning av vacciner 2022 och andra kostnader för hälso- och sjukvård. 

Utöver detta inleds de första projekten i EU:s så kallade återhämtningspaket, och de objekt som ska finansieras i detta första skede verkar motiverade. Förutom trafikstöd, landsbygdsfondens och social- och hälsovårdsreformens IT-projekt avvecklas vårdköerna, och alla dessa projekt skulle ha varit motiverade också utan EU:s återhämtningspaket. Sannfinländarna anser det vara viktigt att de medel som riktas till Finland från återhämtningspaketet inte används för ideologiska projekt, utan delvis för utgifter som kan anses nödvändiga och där det råder ett brett samförstånd om att de är förnuftiga. 

Sannfinländarna anser att de slutliga anslagsökningarna i fråga om deras bakgrund kan kritiseras, även om de i sig skulle vara godtagbara i denna situation. Till exempel social- och hälsovårdsreformen ökar de administrativa utgifterna, även om syftet med social- och hälsovårdsreformen är att minska kostnaderna eller åtminstone kostnadsökningen. Totalrenoveringen av Olympiastadion i Helsingfors har redan kostat mer än vad byggandet av en helt ny och modern stadion skulle ha kostat. Torvföretagare och oljevärmare skulle inte behöva avträdelsestöd, om inte regeringen skulle sträva efter att minska användningen av torv och oljeuppvärmningen. Sannfinländarnas stöd för dessa anslagsökningar är således inte i sig ett uttryck för stöd för den politik som lett till behovet av dessa utgifter. 

Det som lyser med sin frånvaro i tilläggsbudgeten är anpassning av utgifterna så att de motsvarar det förbättrade ekonomiska läget och det kroniska underskottet. Behovet av återhämtning är i själva verket mindre än vad som tidigare har uppskattats och fokus bör läggas på att förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna. 

En ny negativ överraskning kan möta vår egen ekonomi. Detta kan uppstå exempelvis så att en kraftig stimulans leder till att samhällsekonomierna växer i stor utsträckning, men den ekonomiska tillväxten i Finland förblir låg av någon okänd orsak. Denna stora tillväxt i världsekonomin skulle dock höja inflationen och räntorna på statslånen. Detta innebär för Finlands del en avsevärd ökning av statens ränteutgifter och ett mindre ekonomiskt spelrum. Det är också möjligt att man på grund av vissa medlemsstaters ekonomiska problem inom kort planerar ett nytt stimulanspaket, eller att det nuvarande paketet görs permanent. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen så fort som möjligt återgår till att iaktta utgiftsramarna och inte längre gör ramöverskridningar i sina tilläggsbudgetar. 
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen omprövar projekten i sitt regeringsprogram och återkallar i synnerhet sådana icke-nödvändiga projekt som ökar de bestående kostnaderna. 
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen ändrar sina klimatpolitiska mål så att de motsvarar EU:s bindande miniminivåer, så att vårt lands konkurrenskraft inte försvagas i onödan. 
Reservationens förslag till uttalande 4
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar betona utgiftsdisciplinens betydelse för balanseringen av ekonomin. 
Reservationens förslag till uttalande 5
Riksdagen förutsätter att regeringen kategoriskt avslår nya projekt som ökar eller ger officiell status åt inkomstöverföringar och medansvar mellan medlemmarna i Europeiska unionen. 
Reservationens förslag till uttalande 6
Riksdagen förutsätter att till projekt som finansieras med Finlands förvärv av EU:s Next Generation-paket också framöver väljs projekt som åtnjuter en bred politisk förståelse och vars genomförande i någon form vore befogat och sannolikt också utan EU-paketet. 
Reservationens förslag till uttalande 7
Riksdagen förutsätter att regeringen fäster större uppmärksamhet än tidigare vid den offentliga sektorns ekonomiska ansvar och dolda risker genom att kartlägga, bedöma och därefter målmedvetet minska både absoluta mängder och alltför stora riskkoncentrationer. 
Reservationens förslag till uttalande 8
Riksdagen förutsätter att regeringen sörjer för vårt lands konkurrenskraft och medborgarnas köpkraft genom att dra in skattehöjningarna för trafikbränslen. 
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att regeringen sänker boendekostnaderna bland annat genom beskattningen och planläggningen samt kostnaderna för byggande, el och uppvärmning. 
Reservationens förslag till uttalande 10
Riksdagen förutsätter att regeringen återkallar sina åtgärder som allvarligt och oåterkalleligt skadar torvsektorn, vilket stärker landets ekonomi genom självförsörjning i fråga om energi, bytesbalans och sysselsättning, samtidigt som de avträdelsestöd som nu betalas till torvsektorn blir onödiga. 
Förslag
Kläm 

Vi föreslår 

att riksdagen godkänner förslaget till en tredje tilläggsbudget för 2021 enligt betänkandet och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 10 uttalandena. 
Helsingfors 18.6.2021
Ville 
Vähämäki 
saf 
 
Jari 
Koskela 
saf 
 
Sami 
Savio 
saf 
 
Lulu 
Ranne 
saf 
 

RESERVATION 2 saml, kd

Allmän motivering

Vi är oroade över framtiden för tjänsterna i vårt välfärdssamhälle. Utan hållbara offentliga finanser har vi inte världens bästa grundskola, inte heller fungerande äldreomsorg, bra småbarnspedagogiska verksamhet, smidig kollektivtrafik eller andra samhällstjänster. 

Välfärd har sitt ursprung i finländskt arbete: kompetens, flit och företagande. För att välfärdssamhället ska kunna räddas krävs det att allt fler finländare i arbetsför ålder och med arbetsförmågan i behåll kan klara sig på sitt arbete. Därför behöver Finland fler experter och växande företag som har mod, vilja och förmåga att anställa nya arbetstagare. 

Vi har stöttat regeringen när det gällt att godkänna nödvändiga direkta utgifter för coronapandemin. För människorna, kommunerna och företagen, men också ekonomin, är det A och O att epidemin kan bekämpas effektivt. Vi har upprepade gånger uppmanat regeringen att anpassa sina åtgärderna så att de fyller sitt syfte, men samtidigt är effektiva. Vidare har vi tagit ansvar för att påminna om vilken viktig roll det spelar för framtiden i vårt samhälle att privat företagande överlever. 

Skuldkvoten inom de offentliga finanserna, alltså förhållandet mellan den konsoliderade nettoskulden och bruttonationalprodukten, ökar enligt en prognos från finansministeriet under hela prognosperioden fram till utgången av 2040-talet. Skuldkvoten överstiger 100 procent redan i början av 2040-talet och hållbarhetsgapet ligger kvar på tio miljarder euro. Det vi behöver är fundamentala reformer som sätter fart på den ekonomiska tillväxten för att välfärden och offentliga tjänster ska kunna finnas kvar på åtminstone nuvarande nivå. 

Regeringens tredje tilläggsbudgetproposition ökar upplåningen med 2,4 miljarder euro. Ökningarna är mestadels nödvändiga och tidsbegränsade coronarelaterade utgifter, som inte leder till någon bestående ökning av underskottet i de offentliga finanserna. Regeringen har redan i början av valperioden ökat de permanenta utgifterna i de offentliga finanserna med ungefär 1,4 miljarder, men trots sina löften låtit bli att införa sysselsättningsförbättrande reformer. Detta ledde till att det strukturella underskottet ökade ytterligare. Också propositionen om den nya social- och hälsovårdsförvaltningen försämrar de offentliga finanserna på kort och medellång sikt med många miljarder och fördjupar hållbarhetsgapet på lång sikt. Den största svagheten i tilläggsbudgeten är således att reformerna för att dämpa skuldsättningen inom de offentliga finanserna låter vänta på sig. En stimulerande finanspolitisk inriktning är motiverad om regeringen kan fatta trovärdiga beslut för att öka sysselsättningen och minska hållbarhetsunderskottet. Enligt färdplanen för hållbarhet i de offentliga finanserna och planen för de offentliga finanserna har regeringen inte ens som ambition att minska hållbarhetsunderskottet. 

Förutsättningarna för företagande måste stärkas

Efter epidemin kan välfärden och tillväxten öka bara om livsdugliga företag klarar sig ur krisen och har förutsättningar för att bedriva lönsam verksamhet. En pandemi ingår nämligen inte i normal företagarrisk. Följaktligen måste de direkta kostnaderna till följd av restriktionerna ersättas i fullgod utsträckning. Stöden till kultur- och evenemangssektorn är i sig viktiga och välmotiverade, men ingenting kan ersätta en rätt dimensionerad restriktionspolitik. Evenemangs- och kultursektorerna har varit nedstängda alltför länge. Branscherna borde och kunde ha öppnats på ett hälsosäkert sätt i samråd med branschen, liksom även det övriga samhället har öppnats. Det finns ingen anledning att behandla evenemangs- och kultursektorn ojämlikt. 

Kontrollen av spridningen av nya virusvarianter vid våra gränser är fortfarande allvarligt bristfällig, trots att det sedan epidemins början har varit klart hur epidemin och de nya varianterna kommer in i landet. Nu när det finns fungerande praxis för tryggt resande har regeringen fördröjt införandet av den. Finland är nästan det enda land som inte tänker vara med i EU:s gemensamma intygsförfarande. Restriktionerna står i bjärt kontrast till varandra inom olika samhällssektorer, vilket minskar deras legitimitet. Det finns inget sätt att motivera varför det på fotbollsläktaren bara får sitta några få personer, medan upp till hundratals personer kan följa samma match på restaurangen. Regeringen ger motstridiga budskap om fortsatta restriktioner, och sett ur näringsidkarnas synvinkel på alldeles för kort sikt. Det är omöjligt att planera verksamhet och investeringar. 

Restriktionerna drabbar all verksamhet som kräver närkontakt i lika stor omfattning. Till exempel kostnaderna för att gym, idrottslokaler och inomhuslekparker stängs måste ersättas på ett rättvist sätt. Det är regeringen som ansvarar för att det tas fram en fullgod ersättningsmodell. I mars 2020 gav regeringen löfte om att inget företag kommer att gå i konkurs på grund av den här krisen. Det var ett orealistiskt löfte, men det var där regeringen satte kravnivån på sig själv. 

Utöver stöden måste regeringen uppbringa mod att ändra inriktningen på närings- och kulturpolitiken eftersom regeringens med sina beslut har försämrat förutsättningarna för näringsverksamhet och kulturverksamhet. Överdriven byråkrati måste avvecklas och det måste skapas ett perspektiv för omvärlden efter krisen med fler möjligheter än restriktioner. Även i kristider går det att med relativt små ändringar i regleringen skapa möjligheter till ekonomisk aktivitet. Exempelvis kan verksamhetsförutsättningarna för restauranger förbättras med ändringar i skattebestämmelserna och andra regelverk. Restriktionerna måste lämpligen koncentreras på de områden där epidemin fortskrider. 

Näringspolitiken kan inte gå ut på att enbart rätta till fel

Regeringens näringspolitik fokuseras endast på reparation av skador i stället för att skapa nya möjligheter. En effektiv skatte- och sysselsättningspolitik har åsidosatts när regeringen koncentrerar sig på statsledda projekt. I tilläggsbudgeten finns nödvändiga, betydande näringspolitiska utgifter. Suomen Kaasuverkko Oy kapitaliseras till ett belopp av 257 miljoner euro för att bolaget ska kunna klara av sina banklån. Till statsgarantifonden överförs 650 miljoner euro. Genom överföringen bereder man sig på att täcka Finnveras eventuella förlustbringande separata resultat av exportgaranti- och specialborgensverksamheten, om de medel som återstår i statsgarantifonden inte räcker till. Dessa utgifter kan inte beskrivas som tillväxtpolitik som stöder privata investeringar och näringar efter coronaepidemin. 

Vi får inte tappa kontrollen över det eftersatta underhållet. En smidig och fungerande infrastruktur är av avgörande betydelse för att öka Finlands konkurrenskraft och livskraft. Det är nödvändigt att det vägnät som finns till för industrin förblir tillräckligt omfattande och i gott skick. För att åtgärda det eftersatta underhållet i fråga om asfaltering av vägnätet måste cirka 4 000 kilometer asfalteras under flera års tid. På grund av den linje som regeringen valt stannar asfalteringarna i år endast på 2 500 kilometer. På grund av den politik som regeringen valt kommer det eftersatta underhållet att öka med cirka 700 kilometer. 

Tillgången till återhämtningsinstrumentet ska inriktas på verkningsfulla helheter

Vi anser att medlen från återhämtningsinstrumentet borde ha använts effektivt enligt de sakkunnigas rekommendationer och till permanenta strukturförändringar. Det sätt på vilket regeringen valt att dela upp utdelningen i ett stort antal mindre projekt som är fristående från varandra äventyrar den obetydliga positiva effekt som förutses för återhämtningsinstrumentet. Finland ligger i framkant inom teknologi internationellt sett, tack vare de djärva satsningar som vi vågade göra efter recessionen på 1990-talet. Den viktigaste källan till ekonomisk tillväxt är när allt kommer omkring produktivitetstillväxten, där innovationer utöver kreativ förstörelse och effektiv kapitalallokering är de viktigaste faktorerna. Vi kan ta oss upp igen bara genom att skapa nytt. Nya innovationer kräver stort kapital och risktagande. Därför bör den största delen av utdelningen från återhämtningsinstrumentet riktas till FUI-verksamhet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram en trovärdig plan för att påskynda den ekonomiska tillväxten och att den innehåller konkreta medel för att höja sysselsättningen, förbättra förutsättningarna för näringsverksamhet, öka produktiviteten och effektivisera arbetsmarknaden. 
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen förbinder sig att vidta åtgärder för att täppa till hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna före utgången av decenniet och att börja verkställa dem redan under den pågående valperioden. 
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram propositioner genom vilka man enligt finansministeriets uppskattning uppnår det sysselsättningsmål på 80 000 sysselsatta som regeringen har ställt upp, så att de offentliga finanserna stärks med 2 000 miljoner euro. Det utlovades att de permanenta utgiftsökningarna i regeringsprogrammet skulle täckas genom stärkt sysselsättning. 
Reservationens förslag till uttalande 4
Riksdagen förutsätter att regeringen inbegriper omfattande bedömningar av konsekvenserna för företagande i motiveringen till coronaåtgärder och andra beslut. 
Reservationens förslag till uttalande 5
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram en proposition om gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa så att förmånsnivån är högre i början av arbetslöshetsperioden och sjunker jämnt enligt arbetslöshetens längd. 
Reservationens förslag till uttalande 6
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram propositioner för att avveckla bidragsfällorna inom förmånssystemet. 
Reservationens förslag till uttalande 7
Riksdagen förutsätter att regeringen överlämnar en proposition i syfte att möjliggöra rättvisa lokala avtal i alla företag. 
Reservationens förslag till uttalande 8
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa en terapigaranti. 
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar den landskapsförvaltningsreform som skrotar tjänsterna för invånarna. 
Reservationens förslag till uttalande 10
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om en vårdreform som uppnår de ursprungliga målen för reformen: minska skillnaderna i välfärd och hälsa, trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsotjänster för alla finländare, främja tillgången till tjänster och förbättra deras tillgänglighet, trygga tillgången till yrkeskunnig arbetskraft, reagera på de utmaningar som samhälleliga förändringar för med sig och dämpa kostnadsökningen. 
Reservationens förslag till uttalande 11
Riksdagen förutsätter att regeringen fortsätter med åtgärderna gällande det eftersatta underhållet av vägnätet som inleddes under förra valperioden och håller anslagen för asfaltering av vägarna på en sådan nivå att reparationsskulden minskar och inte växer, vilket kommer att ske i år. 
Förslag
Kläm 

Vi föreslår 

att riksdagen godkänner förslaget till en tredje tilläggsbudget för 2021 enligt betänkandet och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 11 uttalandena. 
Helsingissä 18.6.2021
Timo 
Heinonen 
saml 
 
Matias 
Marttinen 
saml 
 
Sari 
Sarkomaa 
saml 
 
Markku 
Eestilä 
saml 
 
Jukka 
Kopra 
saml 
 
Sari 
Essayah 
kd