Elisabeth Nauclér /r:

Ärade herr talman! Äntligen, jag säger äntligen, ser vi det här lagförslaget. Det kommer nu att finnas lagstöd för att de allmänt bindande kollektivavtalen ska översättas till svenska, eller finska ifall originalspråket varit svenska.

För min del tycker jag att det kunnat ske utan att det uttryckligen funnits stöd i någon lag här i riket. Det räcker med att känna till grunderna för Ålands självstyrelse för att förstå att de måste finnas på svenska, och det hade därför räckt med att helt enkelt bevilja medel för översättning. Men nu har ärendet dragits i långbänk och först efter att både justitieministeriet och justitiekanslern varit inblandade för att lösa frågan om var ärendet hör hemma blev det något resultat. Och trots att det juridiska läget var klart togs inga medel upp i budgetförslaget för 2011. Det var först efter att vi skrivit budgetmotioner här i riksdagen som frågan kom till behandling.

I propositionen finns nu en längre utredning om vad som sägs i arbetsavtalslagen och i språklagen, som alltså inte gäller på Åland, men mycket litet, för att inte säga ingenting, om förhållandet till självstyrelselagen. Det konstateras bara att enligt självstyrelselagen ska statsrådet se till att bestämmelser och föreskrifter som ska gälla i landskapet finns tillgängliga på svenska. Med tanke på det skulle jag gärna se att utskottet behandlar förhållandet till självstyrelselagen.

Är det förenligt med självstyrelselagen att översättningarna inte kommer samtidigt och att de inte heller kan ligga till grund för en domstolsbehandling? De ska som det sägs i propositionen inte vara juridiskt bindande, och jag frågar, är det acceptabelt att rättssäkerheten inte är den samma i landskapet som i riket? Jag hoppas att utskottet ser närmare på det här problemet.

Trots att justitiekanslern sagt att det enda sättet att trygga att medel för översättning tas upp i budgeten är att skyldigheten uttryckligen följer av lag så verkar det inte som att ministeriet är övertygat om att det här är någon prioriterad fråga. Det talas om bristen på personalresurser och bristen på pengar och man säger att ”om” de ska översättas så kommer det att kosta så här mycket och ta tre år. Och jag undrar vad det ger för signaler.

Herr talman! Hur som helst är det mycket bra att propositionen kommit och ett stort steg har nu tagits genom den här lagen. Men frågan är därför hur det går med sådant material som inte är obligatoriskt, men absolut nödvändigt. Hit räknar jag till exempel de handböcker som används inom företagshälsovården. De används av arbetstagare och arbetsgivare när de samarbetar kring arbetshälsovårdsfrågor, vilket är centrala frågor för parterna.

Vi vill i det här landet att människor ska stanna kvar längre i arbetslivet och för att det ska kunna ske på ett vettigt sätt krävs att arbetsgivare och arbetstagare kan diskutera på basis av ett vettigt underlag, och i dag finns bara en del av detta material översatt till svenska. Det handlar om handböcker som utgetts av Arbetarskyddscentralen, Arbetshälsoinstitutet och även social- och hälsovårdsministeriet. Jag hoppas att detta område inte glöms bort utan får den uppmärksamhet och därmed översättning som det förtjänar.

Anna-Maja Henriksson /r:

Värderade talman! Efter många om och men så har denna proposition äntligen sett dagens ljus. Detta klargörande lagförslag borde ha trätt i kraft för många år sedan, men bättre sent än aldrig, får vi konstatera. Tack vare ett idogt arbete över partigränserna i Folktinget och också här i riksdagen har vi nu kommit så långt att regeringen föreslår att allmänt bindande kollektivavtal ska finnas tillgängliga på landets bägge nationalspråk, finska och svenska.

Det handlar egentligen om en självklarhet att allmänt bindande kollektivavtal ska finnas tillgängliga på båda nationalspråken. Lagarna stiftas på bägge nationalspråken, förordningarna likaså, och kollektivavtal med allmänt bindande verkan tillämpas ju de facto som lag. Därför är det naturligt att de också liksom lagarna och förordningarna publiceras i Finlex på bägge nationalspråken.

Kollektivavtalet hör till grundstenarna i arbetslivet, det reglerar arbetsvillkor och löner. Det finns drygt 160 allmänt bindande kollektivavtal i vårt land för närvarande och av dem finns i dag, lite beroende på hur man räknar, 30—60 avtal som är översatta till svenska. En stor del är alltså inte översatta till svenska. Därför behövs den här lagen.

Arvoisa puhemies! Työehtosopimukset muodostavat tärkeän sääntelyvälineen työoikeuden alalla ja vaikuttavat suoraan yksittäisen työntekijän oikeudelliseen asemaan. Oikeuskansleri totesi 16. päivänä kesäkuuta 2009 antamassaan lausunnossa, että perustuslakiin ja kielilakiin viitaten yleissitovat työehtosopimukset olisi julkaistava niin suomeksi kuin ruotsiksi. Oikeuskanslerin antaman lausunnon ja tämän hallituksen esityksen välisenä aikana asiaa on palloteltu eri tahojen välillä. Ruotsinkielisen väestön perusoikeuksiin liittyvää kysymystä ei voida työntää sivuun toteamalla, että rahaa ei ole.

Nyt eduskunta on vuoden 2011 talousarvion käsittelyssä ottanut vastuunsa pitkään vallinneen epäkohdan korjaamiseksi. Olen hyvin iloinen siitä, että tämä lakiehdotus on nyt tässä talossa käsittelyssä. On todella korkea aika turvata työntekijän perusoikeudet molemmilla kansalliskielillä. Ja oikeastaan nyt säädetään itsestäänselvyydestä, siitä, että yleissitovien työsopimusten pitää olla saatavina molemmilla kansalliskielillä. Mutta voidaan todeta, että parempi myöhään kuin ei koskaan.

Och till riksdagsledamot Nauclér skulle jag säga att jag hoppas också att vi under utskottsbehandlingen kan få ett klargörande i huru den här propositionen förhåller sig i förhållande till självstyrelselagen.