Elisabeth Nauclér /r:

Ärade herr talman! Det är nu återigen dags för en ny tonnageskattelag. Den tonnageskattelag som antogs 2002 hade så dåliga villkor att den bara kom att användas av ett enda rederi och kunde absolut inte anses konkurrenskraftig.

Förväntningarna på den nuvarande tonnageskattelagen som kom 2009 och nu föreslås upphävd, var därför stora. Lagförslaget tillfredsställde långt ifrån marknadens förväntningar och rimliga krav, men var ett stort steg framåt. Branschen såg vilka regler som gällde i andra länder och ansåg att liknande system kunde införas i Finland. Nu har vi fått svar på den frågan. EU-kommissionen har granskat 2009 års lag och i notifieringsförfarandet meddelat vad som uppfyller förutsättningarna för en ny tonnageskatteperiod och vad som inte gör det. Det är klart att vissa former av regelsystem som godkänts för vissa länder inte får tillämpas i andra länder. Det kan man ha åsikter om, men det är en form av stand still-system som tillämpas.

Därför finns det inte så mycket förhandlingsutrymme mer, inte så mycket att säga om det här lagförslaget i jämförelse med vad jag hade att säga när det förra förslaget framlades 2009. Nu har vi kommissionens klara uttalade åsikter och vet vad som gäller. Processen vid kommissionen blev lång och omständlig och resulterade i ett antal ändringar till den tonnageskattelag som riksdagen godkände senhösten 2009. Förfarandet inleddes i februari 2010 och kommissionens beslut kom i december 2011.

Enligt punkt 3.2 i EU:s riktlinjer för det statliga stödet för sjötransporter förutsätts det att de skattemässiga fördelarna inom tonnageskattesystemet begränsas till sjöfartsverksamhet och att stödet inte får spilla över till bolagets affärsverksamhet som inte är sjöfartsrelaterad. Jag ska inte här gå in i lagens detaljer. Det finns försämringar jämfört med 2009 år lag men också förbättringar. Det finns inget utrymme för ändringar. Kommissionen har sagt sitt.

Herr talman! Sjöfartsbranschen måste därför sägas vara tillfreds med förslaget, och även sjöfartssamhället Åland. Alla de nybyggen som de finländska och åländska rederierna har flaggas nu in under finsk flagg. Finland får nu en konkurrenskraftigare tonnageskattelag och skillnaderna till andra EU-flaggade fartyg minskar.

Det är tacknämligt att den nu sittande regeringen beslutsamt slutfört den process som den förra regeringen inledde. Som vi vet är Finland geopolitiskt en ö och vi är helt beroende av att ha en fungerande sjöfartsnäring som är konkurrenskraftig och gör att vi även i ett krisläge kan känna oss trygga.

Matti Saarinen /sd:

Herra puhemies! Haluan vielä tämän tärkeän asian osalta lyhyesti todeta sen, että kyllä jokaisen kansanedustajan, jokaisen istuvan hallituksen, jokaisen suomalaisen pitäisi ymmärtää se, miten riippuvaisia me olemme merenkulusta, ja tämä hallituksen esitys vie asioita eteenpäin, parantaa meidän maan- ja ennen kaikkea merenkulkualan kilpailukykyä. Olisi voitu tehdä jo aikaisemminkin tämän suuntaisia esityksiä, mutta korostan sitä, aivan kuten täällä jo aikaisemminkin kollega Nauclér totesi, että elämme saaressa. Mitenkä nämä reitit tulevat muuttumaan? Koillisväylästä puhutaan. Meidän pitäisi olla koko ajan varuillamme. Meillä on niin vähän Suomen lipun alla aluksia; miten me voimme edistää sitä, että myös kriisitilanteessa meillä on sitten aluskantaa käytettävissä? Tässä on hyvin paljon monenlaisia ulottuvuuksia ihan työllisyydestä kilpailukykyyn saakka.

Ennen kaikkea meidän pitää olla tasavertaisessa asemassa muitten maitten merenkulkuelinkeinon kanssa. Nyt me olemme joutuneet syrjäisenä pohjoisena maana antamaan tasoitusta. Minä ymmärrän, että me pääsemme nyt suurin piirtein muitten rinnalle ja voimme samoin edellytyksin sitten koettaa kilpailla näillä globaaleilla markkinoilla. Ennen kaikkea tämä on marginaalinen ala, mutta äärettömän tärkeä meidän niin viennin kuin tuonninkin kannalta, ja toivon, että meillä on ymmärtämystä jatkossakin tehdä sellaisia päätöksiä, jotka huolehtivat meidän merenkulkijoitten toimintaedellytyksistä.