Pääministeri Matti Vanhanen
Arvoisa puhemies! Tiedän, että monet teistä edustajakollegoista
ovat kokeneet, että tänään ei
pitäisi näitä maallisempia aiheita käsitellä,
mutta toisaalta tässä Tehyn työtaistelutilanteessa
ja neuvotteluissa on tänään tapahtunut,
tietty väliarvio tehty, ja hallituksen onkin jo ryhdyttävä tiettyihin toimiin.
Näistä tullaan tämän pääministerin
ilmoituksen jälkeen informoimaan myös tiedotusvälineitä.
Katsoin kuitenkin välttämättömäksi, että eduskuntaa
tänään informoidaan yleispiirteisesti
tästä tilanteesta. Huomenna sitten, kun hallitus
antaa esityksensä, käydään tarkempi
esittely.
Arvoisa puhemies! Tämänkertainen sopimuskierros
työmarkkinoilla on toteutunut liittokohtaisena ja pääosin
ilman suuria vaikeuksia. Poikkeuksen on tehnyt Tehyn ja Kunnallisen
työmarkkinalaitoksen kiista. Se kärjistyi kolme
viikkoa sitten, kun Tehy jätti ilmoituksen uudenlaisesta
työtaistelusta, sairaaloiden kriittisimpiin toimintoihin
kohdennetusta joukkoirtisanoutumisesta.
Työministeriö asetti 26. lokakuuta arkkiatri Risto
Pelkosen johtaman sovittelulautakunnan etsimään
ratkaisua tähän työriitaan. Tänä aamuna
tapasin sovittelulautakunnan edustajat mukaan lukien sopijaosapuolten
edustajat. Puolen päivän aikaan valtakunnansovittelija
Juhani Salonius ilmoitti sovittelulautakunnan puolesta hallitukselle,
ettei lautakunnan työ ole tuottanut tähän
mennessä tulosta. Huomioon ottaen tilanteen poikkeuksellisuuden
pyysin sovittelulautakunnan puheenjohtajalta lupaa informoida eduskuntaa
neuvottelutilanteesta, jotta eduskunta tietäisi kaikki
asiaan liittyvät näkökohdat, ja sen informaation,
jonka nyt annan neuvottelutilanteesta, koko sovittelulautakunta
on tekstin osalta hyväksynyt.
Käsiteltävät erimielisyydet liittyvät
siihen, minkä suuruinen palkankorotus toteutetaan yli kunta-alan
yleisen sopimusratkaisun koskien sekä kunta-alan nykyistä sopimuskautta
että sen jälkeistä aikaa. Palkankorotuksia
koskeva näkemysero osapuolten välillä,
joka on ollut 15 prosenttia, on sovittelun kuluessa kaventunut muutamalla
prosenttiyksiköllä. Merkittävä näkemysero
on niin ikään tämän yli yleisen
sopimuskorotuslinjan olevan vaatimuksen toteuttamistavasta ja painottamisesta
sopimuskauden eri vuosille. Oman periaatteellisen vaikeutensa tuo
lisäksi sovitteluun kysymys Tehy ry:n sopimusoikeudellisesta
asemasta kuntasektorin sopimusjärjestelmässä,
erityisesti oma sopimus. Tämä oli se teksti, jonka
lautakunta tänään hyväksyi kuvauksena
ikään kuin riidan ja kiistan suuruudesta: ero siis
edelleen selvästi yli 10 prosenttiyksikköä palkassa
ja sitten tämä sopimusoikeutta koskeva kiista.
On valitettavaa, että näkemykset ovat jatkuvasti
etäällä toisistaan. Olen pyytänyt
arkkiatri Risto Pelkosta jatkamaan lautakunnan työtä ja vetoan
osapuoliin, että ne ponnistelevat voimakkaasti neuvottelutuloksen
aikaansaamiseksi, ja lautakunta on luvannut jatkaa työtä,
ja he ovat sopineet kokousajat, ja työ tulee jatkumaan.
Sovittelulautakunnan ilmoituksen jälkeen pidettiin
hallituksen neuvottelu tänään iltapäivällä, johon
kutsuttiin asiantuntijoiksi sovittelulautakunnan puheenjohtajan
ja valtakunnansovittelijan lisäksi sosiaali- ja terveysministeriön
edustajat. Hallituksen neuvotteluissa sosiaali- ja terveysministeriö ylimpänä sairaanhoidosta
vastaavana viranomaisena totesi hallitukselle, että jos irtisanoutumiset
toteutuvat suunnitellulla tavalla, ne vaarantavat potilaiden hengen
ja terveyden sekä johtavat väistämättä ihmishenkien
menetyksiin tai vammautumisiin. Jo ensimmäisten tuntien
aikana saattaisi kuolla useita ihmisiä. Tämän
tiedon perusteella sosiaali- ja terveysministeriö on valmistellut
lakiesityksen potilasturvallisuuden varmistamiseksi työtaistelutilanteessa.
Hallitus antaa, ja tästä hallitus tänään
neuvotteluissa sopi, huomenna eduskunnalle potilasturvallisuuden
vaatiman lakiesityksen, jotta laki ehditään saamaan
valmiiksi siltä varalta, ettei neuvottelutulosta saavuteta
ja Tehyn ilmoittama työtaistelu toteutuu.
Arvoisa puhemies! Viime viikkoina tämän kiistan
aikana vakavista asioista ei aina ole käytetty niiden omia
nimiä. Kuitenkin ihmisen elämään
ja kuolemaan liittyvistä kysymyksistä on puhuttava
sekä nöyrästi että rehellisesti.
Normaalissa työtaistelussa maassamme on pitkä perinne
järjestää suojatyö kansalaisten
hengen ja terveyden turvaamiseksi. Uutta lakia tarvitaan, koska
kyseessä on nyt poikkeuksellinen työtaistelu,
joka aiheuttaa kuolemanvaaran yhteiskunnan kaikkein puolustuskyvyttömimmille,
kuten keskosille ja tehohoitoa tarvitseville. Jos suomalainen lainsäätäjä hyväksyisi
tämän, mikä enää olisi
kiellettyä? On myös kysyttävä,
mitä yhteiskunnassa tapahtuisi, jos tällainen
malli yleistyisi.
Suomen perustuslaki turvaa kansalaisten kokoontumis- ja yhdistymisvapauden,
joihin perustuu myös oikeus ammatilliseen järjestäytymiseen
ja työtaisteluun. Ihmisen perusoikeuksia turvaavat myös
monet kansainväliset sopimukset alkaen vuoden 1948 YK:n
yleismaailmallisesta ihmisoikeuksien julistuksesta. Itse asiassa koko
nykyaikainen demokraattinen valtio on kehittynyt turvaamaan jäsentensä vapautta
ja vapauksia. Kuitenkin Suomen perustuslain 7 §:n tavoin
eri maiden perustuslait vahvistavat kansalaisilleen aivan aluksi
järjestyneen yhteiskunnan vanhimman ja syvimmän
oikeuden, ihmisen oikeuden elämään. Demokraattisessa
maassa kansalaiset ovat antaneet valtiolle tehtävän
suojella jäseniään ja päättää,
mikä perusoikeus on pantava etusijalle, jos vapauksia ja
oikeuksia on joskus punnittava keskenään.
Hallituksen huomenna antama lakiesitys eduskunnalle merkitsee
sitä, että ylimpänä valtioelimenä eduskunta
päättäisi asettaa sairaaloissamme olevien
potilaiden hengen muiden arvojen edelle. Tämän
peruskysymyksen jokainen edustaja saa huomenna ratkaistavakseen.
Huomenna annettava "Hallituksen esitys Eduskunnalle laiksi potilasturvallisuuden
varmistamisesta terveydenhuollon työtaistelun aikana" tähtää vain
ja ainoastaan puolustuskyvyttömien rajaamiseen tämän
kiistan ulkopuolelle. Esityksen rajat on määritelty
vain potilaiden hengen ja terveyden suojelemista silmälläpitäen.
Kaiken muun varautumisen lisäksi tämä laki
antaisi viranomaisille mahdollisuuden määrätä laissa
tarkemmin määrätyillä perusteilla
ja rajauksin terveydenhuollon ammattilaisia työtehtäviin.
Valmistautuessaan lain käsittelyyn kansanedustajilla
on nyt samat tiedot kuin hallituksella sen päättäessä esityksestä,
sama tieto ja arvio siitä, mikä on neuvottelutilanne,
onko ja kuinka todennäköistä on ja mahdollista
saada neuvottelutulos aikaan vai joudummeko käyttämään
tämän edessä olevan viikon siltä varalta,
että meillä on myös laki yhtenä toimintavälineenä.
Samalla kun eduskunta ryhtyy käsittelemään lakiesitystä,
olemme vedonneet kiistan osapuoliin. Laki suojaisi kansalaisten
henkeä ja terveyttä, mutta se ei ratkaise itse
työkiistaa, joka ratkeaa vain sopimalla. Lautakunta on
sopinut ja luvannut jatkaa työtään. Osapuolet
ovat sopineet neuvottelupäivät ensi viikolle,
ja meidän kaikkien tavoitteena on, että sopimus
saadaan aikaan hyvissä ajoin. Ja on luonnollista, että siinä tilanteessa
tämän uuden lain prosessi keskeytetään
ja vedettäisiin takaisin. (Ed. Gustafsson: Siis edelleen
raha ratkaisee!)
Arvoisa puhemies! Pyydän, että ilmoituksen ruotsinnos
merkitään eduskunnan pöytäkirjaan.
Pääministeri Vanhasen ilmoitus on ruotsinkielisenä näin
kuuluva:
Jag är medveten om att ni, många kolleger,
har erfarit att vi inte i dag borde behandla sådana här mera
världsliga frågor. Regeringen har däremot
i dag gjort en särskild bedömning av Tehy:s arbetstvist
och situationen i förhandlingarna och kommit till att den
nu måste vidta vissa åtgärder. Även
medierna kommer att informeras om dessa åtgärder
efter statsministerns upplysning. Jag ansåg dock att det
var nödvändigt att riksdagen i dag ges översiktlig
information om det aktuella läget. I morgon, när
regeringen avger sin proposition, följer en mera ingående
föredragning.
Höstens avtalsrunda på arbetsmarknaden har genomförts
på förbundsbasis, huvudsakligen utan några
större problem. Tvisten mellan Tehy och Kommunala arbetsmarknadsverket
har utgjort ett undantag. Situationen tillspetsades för tre
veckor sedan när Tehy varslade om en ny typ av stridsåtgärder,
nämligen massuppsägningar som riktar sig till
de mest kritiska funktionerna vid sjukhusen.
Arbetsministeriet tillsatte den 26 oktober en förlikningsnämnd
under ledning av arkiater Risto Pelkonen för att finna
en lösning på arbetstvisten. Jag har i morse träffat
förlikningsnämndens företrädare,
inbegripet de båda avtalsparternas företrädare.
Vid middagstid meddelade riksförlikningsman Juhani Salonius
regeringen på förlikningsnämndens vägnar
att nämndens arbete fram till dess inte hade lett till
något resultat. Med beaktande av den exceptionella situationen
bad jag förlikningsnämndens ordförande
om tillstånd att informera riksdagen om förhandlingssituationen,
så att den är medveten om alla aspekter i frågan.
Texten i den information som jag nu ger om förhandlingssituationen
har hela förlikningsnämnden godkänt.
Meningsskiljaktigheterna gäller storleken av den löneförhöjning
som ska förverkligas utöver den allmänna
avtalslösningen inom kommunsektorn och som avser gälla
både kommunsektorns innevarande avtalsperiod och tiden
efter den. Gapet mellan parternas syn på löneförhöjningarna, som
har varit 15 procent, har under förlikningen minskat med
några procentenheter. Parternas syn på hur kravet
på en förhöjning ska förverkligas också med
beaktande av linjen för de allmänna avtalsförhöjningarna
skiljer sig också avsevärt från varandra.
Frågan om Tehy rf:s avtalsrättsliga ställning
i kommunsektorns avtalssystem, i synnerhet frågan om ett
eget avtal, tillför förlikningen ett ytterligare
principiellt problem. Det här är den text som
nämnden i dag godkände som en beskrivning av meningskiljaktighetens
och tvistens omfattning: skillnaden uppgår fortsättningsvis
till klart över 10 procentenheter i lönen förutom
tvisten om avtalsrätten.
Det är beklagligt att parternas ståndpunkter fortfarande
ligger långt från varandra. Jag har bett arkiater
Risto Pelkonen att fortsätta nämndens arbete och
vädjar till parterna att de anstränger sig till
det yttersta för att få till stånd ett förhandlingsresultat.
Nämnden har lovat fortsätta i sitt uppdrag, man
har överenskommit om tider för möten
och arbetet kommer att fortsätta.
Efter förlikningsnämndens underrättelse
hölls i dag på eftermiddagen regeringens överläggning,
dit man som sakkunniga bjöd in förlikningsnämndens
ordförande och riksförlikningsmannen samt även
företrädare för social- och hälsovårdsministeriet.
Social- och hälsovårdsministeriet som den högsta
myndighet som svarar för sjukvården framhöll
vid regeringens överläggning att om uppsägningarna
genomförs på föreslaget sätt
kommer de att äventyra patienters liv och hälsa
och oundvikligen leda till förluster av människoliv
eller allvarliga skador. Risken finns att flera människor
dör redan under de första timmarna. Utifrån
denna uppgift har social- och hälsovårdsministeriet
berett ett lagförslag om säkerställande
av patientsäkerheten i en arbetskonfliktsituation.
Regeringen överenskom vid överläggningen
i dag att den i morgon överlämnar till riksdagen
ett lagförslag för att trygga patientsäkerheten.
Avsikten med detta är att lagen ska vara färdig
för den händelse att ett förhandlingsresultat
inte nås och Tehys aviserade stridsåtgärder
genomförs.
Under de senaste veckorna har allvarliga saker inte alltid
diskuterats med deras rätta namn. Frågor som gäller
människors liv och död ska behandlas ödmjukt
men uppriktigt. Vid normala arbetskonflikter har vi i vårt
land en lång tradition av att ordna skyddsarbete för
att trygga medborgarnas liv och hälsa. En ny lag behövs
eftersom det är fråga om en exceptionell arbetskonflikt som
medför livsfara för de mest försvarslösa
i samhället såsom prematurer och patienter i behov
av intensivvård. Om våra lagstiftare accepterar
detta, vad är då längre förbjudet?
Man kan också fråga sig vad som sker med samhället
om en sådan modell sprider sig. I Finlands grundlag garanteras
var och en mötes- och föreningsfrihet, vilket även
innefattar rätt att organisera sig fackligt och vidta stridsåtgärder.
De mänskliga rättigheterna och grundläggande
fri- och rättigheterna tryggas även genom många
internationella överenskommelser med början från
FN:s världsomspännande deklaration om de mänskliga
rättigheterna från år 1948. I själva
verket har hela den moderna demokratiska staten utvecklats i en
riktning som tryggar frihet för sina medlemmar. I likhet
med 7 § i Finlands grundlag garanterar olika länders
konstitutioner sina medborgare primärt det organiserade
samhällets allra äldsta och tyngsta rätt,
dvs. rätten till liv. I demokratiska länder har
medborgarna gett staten i uppdrag att skydda sina medlemmar och
besluta vilken grundläggande rättighet som ska
prioriteras om fri- och rättigheterna måste vägas
mot varandra.
Det lagförslag som regeringen överlämnar
till riksdagen i morgon innebär att riksdagen som högsta
statsorgan beslutar att sätta sjukhuspatienternas människovärde
och liv framom andra värden. Denna grundläggande
fråga får var och en ledamot ta ställning
till i morgon. "Regeringens proposition till riksdagen med förslag
till lag om säkerställande av patientsäkerheten
vid arbetskonflikt inom hälso- och sjukvården",
som överlämnas i morgon, syftar endast och enbart
till att våra försvarslösa medmänniskor
lämnas utanför den inkomstfördelningstvist
som förs mellan oss friska vuxna människor. I
propositionen har gränserna fastställts enbart
med tanke på att skydda patienternas liv och hälsa.
Förutom all övrig beredskap ger denna lag myndigheterna möjlighet
att utifrån grunder och gränser som närmare
preciseras i lagen förordna yrkesutbildade personer inom
hälso- och sjukvården att utföra arbetsuppgifter.
Då riksdagsledamöterna nu bereder sig på att behandla
lagen har de samma information som regeringen då den fattade
beslut om propositionen — samma information och bedömning
av förhandlingssituationen om hur sannolikt och möjligt
det kan vara att nå ett förhandlingsresultat — eller
så blir vi tvungna att för säkerhets skull
använda den kommande veckan till att få också en
lag som utväg.
Samtidigt som riksdagen börjar behandla propositionen
vädjar jag till parterna i tvisten. Lagen kan skydda medborgarnas
liv och hälsa, men den löser inte själva
arbetstvisten, som enbart kan lösas genom avtal. Nämnden
har överenskommit om och lovat fortsätta sitt
arbete. Den har överenskommit om dagar för förhandlingar under
nästa vecka, och allas vårt mål är
att ett avtal kan fås till stånd i god tid. I
en sådan situation avbryts naturligtvis behandlingsprocessen
och den nya lagen återtas.