Elisabeth Nauclér /r:

Ärade herr talman! Detta förslag till ändring av självstyrelselagen för Åland syftar till att på lagnivå garantera ett rättvist förfarande för landskapet Åland i de situationer där Finland i egenskap av medlemsstat i Europeiska unionen ställs till svars för åtgärder eller underlåtenhet från landskapets sida. Alltså fall där Åland har lagstiftningsbehörigheten och måste betala böterna, men hittills inte fått försvara sig. Propositionen är ett resultat av förhandlingar mellan regeringarna i Helsingfors och Mariehamn.

Lagförslaget godkändes i första behandling av riksdagen i juni efter att ha behandlats av grundlagsutskottet som inte hade några invändningar. Ålands självstyrelselag är inte en grundlag, men en lag som antas och ändras i grundlagsenlig ordning. Dessutom ska den godkännas av Ålands lagting. Så har nu skett och det borde alltså inte vara något problem, men det finns skäl att för ovanlighetens skull här ägna några ord åt ärendets behandling i Ålands lagting.

Ärendet behandlades som sagt var i grundlagsutskottet som inte hade något att invända mot lagförslaget. I betänkandet konstateras att landskapet på det här sättet får så stort inflytande som konstitutionen och EU-rätten medger. EU känner bara självständiga stater som medlemmar, och statsrådet kan inte förpliktas att avstå från sin egen ståndpunkt, men kan naturligtvis, om en sådan situation uppstår, avstå från att föra fram sin talan och låta sig representeras av Åland. Detta är så att säga den sista utvägen om inte statsrådet och landskapsregeringen kommer överens.

Frågan regleras av EU-rätten som återspeglas i konstitutionen, med andra ord Finlands statsförfattning eller som det står i den finska versionen av grundlagsutskottets betänkande "valtiosääntö". Med Finlands statsrätt avses hela systemet som i första hand finns reglerat i grundlagen, men dit hör också Ålands självstyrelselag.

Ålands lagting säger i lagutskottets betänkande att begreppet "perustuslaki" har använts i grundlagsutskottets betänkande och att grundlagsutskottet därför skulle haft den uppfattningen att grundlagen sätter begränsningar för vilka befogenheter som genom själstyrelselagen kan överföras till landskapet. I betänkandet sägs vidare, och jag citerar: "Utskottet finner således att grundlagsutskottets påstående är felaktigt eftersom det inte finns hinder för att bestämmelser i självstyrelselagen avviker från grundlagen". Men något sådant påstående finns inte i grundlagsutskottets betänkande. Det rör sig alltså om ett enda stort missförstånd.

Ålands självstyrelse bygger på en internationell konfliktlösning och har sin grund i Nationernas förbunds beslut. Grundlagen innehåller ett flertal bestämmelser som ska åtföljas i en rättsstat, såsom iakttagande av respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, näringsfrihet och rätten till arbete. Men även på de här punkterna kan i självstyreslelagen finnas avvikelser. Självstyreslelagen är nämligen en lag stiftad i grundlagsenlig ordning och därmed en speciallag i förhållande till grundlagen. Därför stadgas också i 120 § i grundlagen bara lakoniskt att "landskapet Åland har självstyrelse enligt vad som särskilt bestäms i självstyreslelagen för Åland".

Herr talman! Grundlagsutskottets betänkande innehåller ingen hänvisning till grundlagen eller "perustuslaki", och grundlagsutskottet har inte sagt att självstyreslelagen inte kan avvika från grundlagen. Tvärtom, den avviker på många punkter. Detta framgår också klart av de sakkunnigutlåtanden som legat till grund för grundlagsutskottets betänkande.

Jag kan alltså försäkra att grundlagsutskottet tar sin uppgift som ålandsutskott på fullaste allvar och att sakkunskapen i utskottet är gedigen. Betänkandet innebär inget avståndstagande från lagförslaget. Nu är det upp till parterna att koncentrera sig på att se till att det här fungerar i praktiken. Allt tyder på att införandet av skyddsjakt på skarven på Åland kommer att bli det första fallet där den utvidgade talerätten kommer att prövas i praktiken, och jag önskar parterna lycka till.

Kimmo Sasi /kok:

Ärade talman! Det här är ett steg för att landskapet Åland ska godkänna medlemskap i den Europeiska unionen i den form som godkännandet av Lissabonavtalet utformar unionen. Jag har en uppmanan att lagtinget skulle ta emot goda råd av oss och fatta ett positivt beslut i detta hänseende och faktiskt godkänna Lissabonavtalet på sitt möte.

I denna regeringens proposition föreslås att nya bestämmelser om så kallade fördragsbrottsärenden och mål som behandlas vid EG-domstol fogas till självstyrelselagen för Åland. Syftet är att förtydliga lagen så att det finns garantier på lagnivå för ett rättvist förfarande för landskapet Åland i situationer där Finland i egenskap av medlemsstat i Europeiska unionen ställs till svars för åtgärder eller underlåtenhet från landskapets sida. Och det här är ett viktigt steg mot att Åland får rätten att försvara sig på ett ordentligt sätt om det händer någonting som EU tolkar som stridigt mot EU-regler.

Det har redan tidigare funnits i självstyrelselagens 59 § 7 moment där man konstaterar att riksmyndigheter i samverkan med landskapsregeringen ska bereda innehållet i Finlands svar på ställningstagandena till Europeiska gemenskapens kommission. Om det är kommissionen eller domstolen som ska behandla ärendet ska man samarbeta och försöka komma överens gällande Finlands ståndpunkt.

Men nu får vi 2 och 3 momentet i denna paragraf och det gäller situationer då man inte kan enas mellan Finland, alltså riket, och Åland. Här är tanken att om man inte kan enas, och landskapets och rikets ståndpunkter inte kan samordnas, ska Finlands svar och ställningstaganden också innehålla landskapsregeringens ställningstaganden och landskapets ståndpunkt på det viset, att domstolen eller kommissionen förstår vilken som är landskapets synpunkt i de här frågorna. Speciellt är det väldigt viktigt om det gäller underlåtelse från landskapets sida. Om man inte kan enas i sådana situationer ska vi också skicka en representant från landskapet för att delta i det muntliga förfarandet i domstolen för att garantera att det finns en person som kan uttala sig för landskapet och berätta varför man har fattat ett visst beslut.

Som sagt så ska vi också godkänna 3 momentet där det står att landskapsregeringen kan göra en motiverad framställning hos statsrådet om att Finland ska delta i en anhängig rättegång vid EU-domstolen eller väcka talan i domstolen. Där är det väldigt viktigt att man ska kunna agera ifall man ser att det är någonting som är av intresse för Åland, och då är det landskapets sak att ta ställning till de här frågorna och föreslå att Finland ska agera. I de flesta fall kan jag tänka mig att det inte finns någon orsak att säga nej till lagtingets eller landskapets begäran.

Ärade talman! Grundslagsutskottet har behandlat detta förslag och vi konstaterar att förslaget är ändamålsenligt och vi tillstyrker lagförslaget utan ändringar. Dock vill vi gå till innehållet, och vi måste säga att lagförslaget i och för sig är väldigt bra, och det är viktigt att vi på lagnivå ska klargöra att statsrådet ska göra sitt yttersta för att trygga landskapet Ålands medinflytande i ärenden som hör till Ålands behörighet. Det är väldigt viktigt att om det finns olika ståndpunkter så ska de utformas på det viset att landskapets ståndpunkt i alla fall alltid framgår. Som jag tidigare sade, är det väldigt viktigt att landskapet också deltar i det muntliga förfarandet.

Grundlagsutskottet poängterar att myndigheterna i riket och landskapet alltid i första hand bör försöka samordna sina ståndpunkter i förfarandet enligt 1 momentet för att Finlands ståndpunkt ska vara konsekvent. Det föreslagna förfarandet är ändå motiverat som en sista utväg, och jag måste säga att det är statsrådets skyldighet att söka samförstånd, och man måste visa klar flexibilitet när det finns ett åländskt intresse att säga ja. Vi förstår åländska synpunkter och presenterar dem. Det måste vara ytterst speciella skäl för att säga att det finns ett riksintresse som är så viktigt att vi ska komma med två olika synpunkter i dessa sammanhang.

Jag måste säga att det enligt utskottets mening är viktigt att två sinsemellan motstridiga ståndpunkter inte förs fram i domstolen om det inte är alldeles nödvändigt. Ifall det ändå förs fram olika åsikter är det väldigt viktigt att alla juridiskt betydelsefulla faktorer förs fram, att de klart och tydligt kommer fram.

Därutöver konstaterar utskottet att det är väldigt viktigt att vi speciellt i sådana fall när ärendet gäller Åland försäkrar oss om att processpråket i frågan är svenska. Om det uteslutande gäller landskapslagstiftningen är det väldigt viktigt att man använder svenska som processpråk för att alla de som är delaktiga i processen ska förstå och att alla mötesprotokoll skrivs på svenska så att det inte uppstår problem i detta hänseende.

De föreslagna bestämmelserna har på det hela taget formulerats på ett sådant sätt att landskapet i ärenden som gäller en underlåtelse från dess sida och domstolsärenden har så stort medinflytande som konstitutionen och EU-rätten medger. Denna mening betyder att man från statsrådets sida måste visa flexibilitet. Man måste gå så långt som det bara är möjligt för statsrådet för att förstå åländska synpunkter, men som det framgår här i motiveringarna, så kan det finnas vissa riksintressen som kan leda till situationer där man för fram två olika ståndpunkter.

Och vad det gäller de här frågorna så är det ett faktum att man ju alltid kan ändra lagstiftningen i grundlagsenlig ordning i Finland och på det viset garantera att man ger mera inflytande. Men om vi tar hela författningssystemet i Finland är Finland ändå målsägande i de här fallen och det betyder att Finland alltid har en viss roll och sedan, om man går till de här grunderna, så är det en mycket betydande sak. Jag måste säga att om vi följer de regler som vi har i kraft i dag så garanterar det som har kommit till de största möjligheterna för Åland att skydda sig i EU-domstolen. Som det står här så kan det finnas situationer där det finns ett visst intresse som betyder att Finland måste kunna föra fram sin egen ståndpunkt.

Ärade talman! Det är väldigt viktigt att när man diskuterade i åländska lagtinget och konstaterade att vi skulle ha tolkat fel, så är det ett faktum att vi inte hänvisar till grundlagen i vårt ställningstagande, och vi talar om författning och författningsenliga grunder i detta sammanhang. Det är väldigt viktigt att vi i kommande dialog mellan lagtinget och grundlagsutskottet skulle kunna förklara vad läget är och bortförklara de missförstånd som har kunnat uppstå i detta sammanhang.

Ärade talman! Det är väldigt viktigt att man går framåt på Åland vad det gäller Lissabonavtalet, och jag tycker att det är väldigt viktigt. Det var redan för länge sedan som grundlagsutskottet uttalade sig om att Åland ska ha effektiva medel för att kunna skydda sig i ärenden som gäller Åland, Ålands agerande och åländska beslut. Jag tror att man nu har kommit så långt att statsrådet måste förstå åländska synpunkter och kunna försvara Åland i sådana situationer där de kan bli ansvariga ifall domstolen, kommissionen fattar negativa beslut för Finlands del.

Ärade talman! Jag hoppas att åländska lagtinget godkänner Lissabonavtalet och att vi kan gå framåt i normal ordning.

Ärade talman! Ja sama suomeksi.