Motivering
Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.
Tullstyrelsen har i anvisningar som trädde i kraft
den 1 mars 2003 (THT 35/2003) sett över sina föråldrade
och arbetsdryga kundrutiner i anknytning till provianteringen. Förfarandebestämmelserna
i propositionen avser att komplettera denna översyn av
procedurerna så att beskattningspraxis och skatteövervakning
harmoniserar bättre med den gemenskapsrättsliga
målsättningen.
Det finns än så länge inga förpliktande
gemensamma gemenskapsbestämmelser om tullfrihet och accisfrihet
för proviantering. Medlemsstaterna kan således
bestämma om accisfrihet och tullfrihet för proviantvaror
och i vilken omfattning det ska ske. Men gemenskapsrätten förutsätter
att medlemsstaterna ser till att varor som upphandlats för
skattefria ändamål verkligen används
för skattefria ändamål och att missbruk
inte sker. Detta går tillbaka på de allmänna principerna
i accis- och tullsystemet, trots att det inte finns någon
explicit bestämmelse om det.
Enligt vår lagstiftning är proviantering accisfri
och tullfri precis som i de flesta andra medlemsstater. Om accisfrihet
föreskrivs i 16 § 6 punkten i gällande
lag om påförande av accis. Om produkter har använts
för annat än accisfritt ändamål
skall accis redan nu betalas för dem enligt 10 § 3
mom. i accislagen. Om skyldighet att ha bokföring och kontroll över
accisfri användning föreskrivs i sin tur i 60 § 4
mom. och 63 §. Enligt dessa bestämmelser skall
den som skaffat accispliktiga produkter accisfritt för
ett accisfritt ändamål för accisbeskattningen
ha sådan bokföring av vilken framgår
mängderna av accisfritt skaffade produkter, användningen
av dem och lagermängderna. Om den som har levererat produkter
till accisfritt ändamål eller accisfritt skaffat
produkter inte kan påvisa att produkterna levererats eller
använts till accisfritt ändamål skall
accis betalas för produkterna enligt lagen. I den gällande
lagen ingår alltså redan nu kontroll- och beskattningsbestämmelser
om accisfri användning.
De ändringar som regeringen föreslår är
huvudsakligen tekniska och gäller kontrollen. De befattar
sig inte med de materiella bestämmelserna annars än
att undantagen för accisfrihet för svinn i det
temporära accisfrihetssystemet utsträcks till
att omfatta också proviantering. I 16 § 5
punkten i accislagen föreslås ett tillägg om
detta som alltså utvidgar och preciserar begreppet accisfritt
svinn och är därmed enligt utskottets mening motiverat.
De övriga förslagen gäller bl.a. begränsning
av överproviantering, ett förenklat förfarande
i stället för ledsagardokument i vissa situationer
på grundval av ömsesidighet och skyldighet att
lämna uppgifter när varor har levererats eller
upphandlats för accisfritt ändamål enligt
16 § 6 punkten.
Om begränsning av överproviantering föreskrevs
tidigare i den nordiska provianteringsöverenskommelsen,
men nu föreslås bestämmelserna bli intagna
i lagen. De avser att hindra missbruk av accisfrihetsförmånen.
Samma syfte tjänar förslaget om skyldighet att
lämna uppgifter om produkter som överförts
till accisfri användning. Enligt propositionens motivering
har tullmyndigheterna behov av sinsemellan jämförbara
uppgifter från företag som säljer accispliktiga
produkter accisfritt och från företag som upphandlar
produkter för accisfria ändamål.
De föreslagna bestämmelserna kompletterar gällande
bestämmelser om begränsning och kontroll av accisfria
produkter i accis- och tulllagstiftningen. De bidrar effektivt
till att förebygga att varor med hög accis kommer
ut på den grå marknaden och den vägen
att förhindra missbruk av olika slag. Dessutom svarar bestämmelserna
mot allmänna gemenskapsrättsliga principer. På dessa
grunder finner utskottet förslagen motiverade.
Beskattningen av svinn
Hittills har svinn inte beskattats aktivt i Finland utan först
i samband med en eventuell efterhandsgranskning. I rättspraxis
har det gått att beskatta svinn som inte har kunnat utredas.
Provianteringsförfarandet ändrades den 1 mars
2003 på så sätt att svinn skall deklareras månadsvis
i den regelmässiga beskattningen. Ändringen möjliggör
de facto också beskattning av svinn och är alltså redan
i kraft. Den föreliggande propositionen har därmed
ingen direkt inverkan på saken. Förfarandet för
att beskatta svinn har alltså ingenting att göra
med propositionen.
Accisfrihet för svinn förutsätter
alltid att svinnet utreds. Om orsaken inte kan påvisas är
det fråga om accisfri konsumtion som kan och bör beskattas
på ovan beskrivet sätt redan med stöd av
den gällande lagen.
Vid utfrågningen i utskottet ansåg en del
sakkunniga att gemenskapslagstiftningen inte kan ställa
sådana krav eller mål som kan uppfyllas genom
de föreslagna lagändringarna, eftersom accisbeskattningen
av proviantvaror än så länge avgörs
nationellt. Enligt den uppfattning som förts fram för
utskottet inskränks medlemsstaternas valmöjligheter
till att antingen bevilja eller inte bevilja accisfrihet för
accispliktiga varor som överlåts till konsumtion
på grund av att varorna levereras som proviantvaror till
fartyg eller luftfartyg. Överlåtelserna är
enligt lag accisfria i Finland och därför har
Finland inte rätt att föreskriva om accisplikt
för proviantvaror på ett senare stadium.
Vid utfrågningen av sakkunniga hänvisades dessutom
till att outrett svinn bara beskattas i Sverige av alla gemenskapsländer.
Om förslaget sätts i kraft försvagar
det finländska företags konkurrenskraft och flyttar över
provianteringen till Estland. Det betyder att de ekonomiska verkningarna
av propositionen vore mycket mera omfattande än de beskrivna.
Dessutom har bokföring av svinn ansetts praktiskt ogenomförbart
på korta flyg.
Finansministeriet anser i sitt utlåtande att påståendena
saknar grund. En medlemsstats suveränitet fortsätter
från land och insjöområden till territorialhavet.
Suveräniteten innebär att en medlemsstat har beskattnings-
och kontrollrätt inom sitt territorialhav och i luftrummet
ovanför.
På produkter som är avsedda för försäljning tillämpas
i gemenskapsrätten enligt den gällande territorialprincipen
accisbeskattningen i den medlemsstat där provianteringen
sker till dess att fartyget anlöper destinationsstatens
territorialvatten eller luftrum. Om försäljningen
fortsätter därefter tillämpas accisbeskattningen
i destinationsstaten på försäljningen
enligt regeldirektivet. Om det uppstår svinn på varor
som provianterats i Finland t.ex. inom Sveriges territorialhav
eller luftrum beskattas svinnet enligt svensk lagstiftning, om det
kan påvisas att varorna har konsumerats där. Analogt
beskattas svinn inom finskt territorium enligt finsk lagstiftning oberoende
av vilken stat varorna har provianterats i. Om uppgift saknas om
var svinnet uppstått anses det ha uppstått på avgångsorten.
Enligt utredning till utskottet har Finland alltså beskattningsrätt
inom sitt eget territorium. Bestämmelserna om proviantering
och svinn tilllämpas lika i både flyg- och fartygstrafik.
På dessa grunder menar utskottet att propositionen inte
står i strid med gemenskapsrätten och att det inte
finns fog för att behandla flyg- och fartygstrafiken annorlunda
i de föreslagna ändringarna.
Det har inte gjorts någon utredning på gemenskapsnivå om
medlemsstaternas praxis att tilllämpa bestämmelserna
om accisfrihet och svinn. Tullens provianteringsarbetsgrupp kom
i sin utredning fram till att praxis varierar från medlemsstat
till medlemsstat. Också accissatserna varierar från
stat till stat. Alla länder har inte ett likadant fiskalt
intresse i saken som Finland eller Sverige. Tyngdpunkten i den outredda
konsumtionen ligger på varor som säljs, inte varor som
serveras. På denna grund är beskattningsintresset
mindre i länder med oceantrafik. Till exempel i Irland,
Storbritannien och Frankrike betraktas proviantering som skattefri
export och frågan om beskattning av svinn kommer över
huvud taget inte upp.
Beskattningspraxis beträffande svinn kommer att förändras
avsevärt i praktiken genom tullens provianteringsreform.
Att verksamheten blir effektivare kan spela en viss roll för
fartygens provianteringsstat, men enligt utskottets bedömning
förflyttas provianteringen till Estland snarare på grund
av landets lägre pris- och skattenivå än
något annat. Men för att undvika onödiga
konflikter behövs det enligt utskottets mening adekvat
handledning i att bokföra svinn, avgöra var gränsen
går mellan acceptabelt skattefritt svinn och outredd konsumtion
och i eventuella andra oklara frågor. Myndigheterna och företagen
bör tillsammans göra upp om procedurerna. Utskottet
understryker att det är viktigt med samverkan för
att de föreslagna nya bestämmelserna och den underliggande
provianteringsreformen effektivt skall kunna påverka svinn
på grund av stöld och annat missbruk och bibehålla ett
flexibelt förfarande när det finns acceptabla skäl
för svinnet.