1.1  Bakgrund

Ett av målen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering i frågor som gäller kultur, ungdom och idrott är att de ungas delaktighet ska öka. En metod för att nå detta mål är enligt regeringsprogrammet att bereda behövliga propositioner för att se över ungdomslagen, i synnerhet med sikte på att göra understödsprocesserna smidigare. 

Den nya ungdomslagen (1285/2016) trädde i kraft den 1 januari 2017. Därmed finns det erfarenheter av tillämpningen av lagen från fem års tid. Ungdomslagen har som helhet betraktat visat sig vara tydlig och fungera i praktiken, med undantag för vissa bestämmelser om sammanslutningars rätt till statsunderstöd och understödsprocessen som bör ses över. 

I ungdomslagen och i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik (211/2017) fastställs de förutsättningar under vilka en organisation kan godkännas som en riksomfattande organisation på ungdomsområdet med rätt till statsunderstöd, och hur en sammanslutning kan godkännas som ett riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet eller en ungdomscentral som berättigad till statsunderstöd. I ungdomslagen och i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik ingår därtill bestämmelser om de bedömningsgrunder enligt vilka statsunderstöd beviljas riksomfattande organisationer på ungdomsområdet, riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet och ungdomscentraler. Både rätten till statsbidrag och understöden är underställda prövning och grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets beslut. 

De preciseringsbehov som anges i regeringsprogrammet hänför sig till de bestämmelser i lagen och statsrådsförordningen som utfärdats med stöd av lagen som gäller godkännande av riksomfattande organisationer på ungdomsområdet, riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet samt ungdomscentraler som berättigade till statsunderstöd, årsunderstödsprocessen samt en smidig och transparent understödspraxis. 

I regeringsprogrammet anges som ett sätt att uppnå målet för barns och ungas välbefinnande att alla barn och unga ska garanteras en genuin möjlighet att ha en hobby som intresserar dem i anknytning till skoldagen Enligt regeringsprogrammet ska Finland ska skapa en egen version av den isländska modellen stärka skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet och kvaliteten på verksamheten, klubbverksamheten och samarbetet mellan kommunerna och aktörer inom den tredje sektorn. En beredning inleds i syfte att främja avgiftsfria hobbyer i anknytning till skoldagen.  

För planeringen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet tillsatte forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen hösten 2019 en beredningsarbetsgrupp som fick i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag i anslutning till ärendet och bereda ett förslag till en modell som gör det möjligt att förverkliga regeringsprogrammets skrivning om en intressant hobby i samband med skoldagen. I beredningsarbetsgruppen ingick förutom undervisnings- och kulturministeriet företrädare för Finlands Kommunförbund rf, Finlands Olympiska kommitté rf, Finlands Föräldraförbund rf, Ungdomssektorns takorganisation i Finland takorganisation Allians rf, Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Itsenäisyyden juhlavuoden lastensäätiö sr, Kulttuuri- ja taidealan Keskusjärjestö kulta ry, Undervisningssektorns fackorganisation OAJ rf samt Ungdomsforskningssällskapet. Arbetsgruppen lämnade sitt förslag till ministern i juni 2020. Det huvudsakliga målet med modellen är att öka barns och ungas välbefinnande. Syftet är att göra det möjligt för varje barn och ung person att ha en avgiftsfri hobby som de tycker om i anknytning till skoldagen. Enligt arbetsgruppens förslag är målgruppen i den första fasen årskurserna 1—9 i den grundläggande utbildningen samt eleverna i påbyggnadsundervisningen. Syftet är att etablera Finlandsmodellen för hobbyverksamhet som ett permanent arbetssätt i kommunerna. Enligt förslaget ska man på längre sikt överväga skapandet av en lagstiftningsgrund och utreda ett statsandelssystem. Enligt förslaget inleds genomförandet av modellen med en årlig ansökan om statsunderstöd. 

Under ledning av forsknings- och kulturminister Annika Saarikko beslutade den barn- och ungdomspolitiska ministerarbetsgruppen att inleda beredningen av Finlandsmodellens nästa skede i februari 2021. Beredningen inleddes med en arbetsgrupp som hade till uppgift att föreslå metoder för att trygga modellens beständighet och bedöma möjligheterna att utvidga modellen. Arbetsgruppen arbetade den 1 april 2021—31 december 2021, och där ingick representanter för samma aktörer som i beredningsarbetsgruppen som utarbetat den första fasen av modellen. Arbetsgruppen föreslog i november 2021 att man för att säkerställa att Finlandsmodellen för hobbyverksamhet blir permanent bör föreskriva om modellen i ungdomslagen. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Som ett led i beredningen av en ändring av ungdomslagen och av statsrådets förordning som utfärdats med stöd av den ordnade undervisnings- och kulturministeriet i september 2020 två informations- och diskussionsmöten. Till dem inbjöds riksomfattande organisationer på ungdomsområdet samt medlemmarna i statens ungdomsråd och utvärderings- och understödskommissionen för att diskutera och ange sina synpunkter på de ändringar som anses nödvändiga. Tillställningen för statens ungdomsråd och utvärderings- och understödskommissionen ordnades den 3 september 2020 och tillställningen för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet den 10 september 2020. Den 15 juni 2021 ordnades dessutom ordnades ett diskussionsmöte för ungdomscentralernas företrädare om behoven att ändra bestämmelserna om ungdomscentraler i ungdomslagen. 

Utkastet till proposition var på remiss mellan den 24 februari och den 7 april 2022. Begäran om utlåtande om utkastet till propositionen skickades till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet, ungdomscentralerna, kommunerna, Finlands Kommunförbund, regionförvaltningsverken, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, justitieministeriet, Utbildningsstyrelsen, statens ungdomsråd samt utvärderings- och understödskommissionen. Även andra aktörer hade möjlighet att yttra sig om utkastet till proposition. 

Propositionen har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 8 juni 2022. 

Handlingarna om beredningen av regeringspropositionen finns på undervisnings- och kulturministeriets webbplats: https://okm.fi/sv/projekt?tunnus=OKM039:00/2020. 

2.1  Rätt till statsbidrag för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet

Enligt 3 § 6 punkten i ungdomslagen avses med riksomfattande organisation på ungdomsområdet utöver riksomfattande ungdomsorganisationer dessutom en registrerad förening eller stiftelse som bedriver ungdomsarbete eller ordnar ungdomsverksamhet eller tjänster inom ungdomsarbetet och som förverkligar denna lags syften och utgångspunkter och vars verksamhetsområde har riksomfattande täckning. 

Bestämmelser om rätten till statsbidrag för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet finns i 17 § i ungdomslagen. Enligt bestämmelsen är en förutsättning för beviljande av statsunderstöd för verksamheten hos en riksomfattande organisation på ungdomsområdet att undervisnings- och kulturministeriet godkänner organisationen som berättigad till statsbidrag. En organisation på ungdomsområdet som förverkligar de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i ungdomslagen kan godkännas som berättigad till statsbidrag. Vid prövningen av rätten till statsbidrag för en riksomfattande organisation på ungdomsområdet beaktas hur rikstäckande organisationens verksamhet är, verksamhetens art, omfattning och samhälleliga verkningar samt hur organisationen främjar likställdhet, jämlikhet och delaktighet bland unga. En organisation vars huvudsakliga uppgift är att främja studier inom ett enda utbildnings- eller studieområde eller motsvarande område godkänns dock inte som berättigad till statsbidrag. En organisation som i huvudsak främjar facklig organisering godkänns inte heller som berättigad till statsbidrag. En organisation godkänns inte heller som berättigad till statsunderstöd om det finns särskilda bestämmelser om understöd till den eller om det finns ett separat anslag i statsbudgeten för statsunderstöd som beviljas till organisationen. 

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för att organisationer ska godkännas som berättigade till statsbidrag och om det förfarande som ska följas vid godkännandet får utfärdas genom förordning av statsrådet. I 5 § i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik föreskrivs om godkännande av en riksomfattande organisation på ungdomsområdet som berättigad till statsbidrag. Enligt paragrafen ska en organisation för att godkännas som en riksomfattande organisation på ungdomsområdet rikta en ansökan om rätt till statsbidrag till undervisnings- och kulturministeriet enligt ministeriets anvisningar. Ministeriet gör en bedömning av huruvida sökanden uppfyller förutsättningarna för rätt till statsbidrag enligt 17 § i ungdomslagen. Bedömningen görs på basis av organisationens planerade och genomförda verksamhet. Utvärderings- och understödskommissionen ger utlåtande i ärendet. Enligt förordningens 5 § beaktas vid bedömning av kvaliteten på organisationens verksamhet hur regelbunden och etablerad verksamheten är samt hur organisationens ekonomi och förvaltning har skötts. Vid bedömningen av verksamhetens omfattning beaktas hur tillgänglig verksamheten är i fråga om den målgrupp som organisationen angett. Vid bedömning av verksamhetens samhälleliga verkningar beaktas verksamhetens betydelse inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken samt inom organisationens verksamhetsområde. Vid bedömning av verksamhetens riksomfattande karaktär beaktas verksamhetens regionala täckning. Organisationens verksamhet anses vara riksomfattande när den täcker minst tre landskap. 

Enligt förordningens 5 § 3 mom. kan som berättigad till statsbidrag godkännas en organisation vars totala medlemsantal eller vars kretsorganisationers och lokalföreningars sammanräknade antal personmedlemmar till av minst två tredjedelar består av unga (ungdomsorganisation), där åtminstone en del av verksamheten är verksamhet som sker på de ungas initiativ och de unga har självständig beslutande- och budgeträtt för den delen av verksamheten (organisation som främjar ungdomsverksamhet), där åtminstone en del av verksamheten är ungdomsarbete och denna del kan avskiljas från organisationens övriga verksamhet (organisation som bedriver ungdomsarbete), eller vars huvudsakliga syfte är att erbjuda tjänster för organisationer på ungdomsområdet, kommuner eller andra sammanslutningar på ungdomsområdet (serviceorganisation på ungdomsområdet). Enligt 4 mom. kan avvikelse från grunderna för godkännande enligt 3 mom. göras i fråga om en organisation som anses vara representativ på riksnivå för en språklig eller annan minoritet eller inom sitt verksamhetsområde, förutsatt att organisationens verksamhet dock har tillräcklig täckning i förhållande till den målgrupp som organisationen har angett. 

Ansökan om att bli berättigad till statsbidrag kan lämnas in året runt. Undervisnings- och kulturministeriet har gett anvisningar om att organisationer på ungdomsområdet som vill ansöka om att bli berättigade till statsbidrag bör ansöka om detta senast i slutet av april för att vara säkra på att beslut fattas innan ansökan om understöd för följande år börjar. Beslut om ansökningarna fattas årligen i maj–juni. 

En utmaning med avseende på beviljande av rätten till statsbidrag har varit att kriterierna för att en organisation på ungdomsområdet enligt gällande lag och förordning är riksomfattande, särskilt i fråga om verksamhetens omfattning (verksamhet i minst tre landskap), är alltför vagt definierade, vilket lett till att antalet organisationer som är berättigade till statsbidrag har ökat och att de understöd som beviljas av anslaget därmed splittras. Det vore ändamålsenligt att precisera kriterierna, särskilt i fråga om verksamhetens omfattning, så att organisationen bör bedriva verksamhet i fler än tre landskap och att man vid bedömningen av verksamhetens omfattning också kan beakta att verksamheten är tillgänglig för respektive målgrupp, även om det inte skulle handla om att i alla dessa landskap ordna verksamhet som baserar sig på fysiska möten mellan unga. 

2.2  Beviljande av statsunderstöd till en riksomfattande organisation på ungdomsområdet

Bestämmelser om beviljande av statsunderstöd till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet finns i 18 § i ungdomslagen, enligt vilken det i statsbudgeten årligen kan tas in ett anslag för verksamhet i riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. En riksomfattande organisation på ungdomsområdet kan enligt 2 mom. fördela ett beviljat understöd till verksamheten i egna regionala eller lokala registrerade medlemsorganisationer på det sätt som föreskrivs i 7 § 2 mom. i statsunderstödslagen (688/2001). 

Vid prövningen av beloppet på statsunderstödet för en riksomfattande organisation på ungdomsområdet beaktas organisationens ekonomi samt hur rikstäckande organisationens verksamhet är, verksamhetens art, omfattning och samhälleliga verkningar. Vid prövningen av beloppet på statsunderstödet beaktas därtill på vilket sätt organisationen främjar likvärdighet, jämställdhet och delaktighet i sin verksamhet och hur den förverkligar de andra mål och utgångspunkter som föreskrivs om i 2 § i lagen. Verksamheten som understöds ska vara allmännyttig. Utgifter för affärsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet betraktas inte som godtagbara kostnader. Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av statsunderstöd och om det förfarande som ska följas vid beviljandet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I 6 § i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik föreskrivs det om förfarandet vid beviljande av statsunderstöd och om hur de omständigheter som anges i 18 § i ungdomslagen ska beaktas i den bedömningen. Vid beviljande av statsunderstöd till en riksomfattande organisation på ungdomsområdet bedömer undervisnings- och kulturministeriet organisationens planerade och genomförda verksamhet. Utvärderings- och understödskommissionen lägger fram sitt förslag i ärendet. Vid bedömning av arten av organisationens verksamhet beaktas verksamhetens målinriktning, utveckling, uppföljningen av den egna verksamheten och utvärderingen av hur målen uppnåtts. Vid bedömning av verksamhetens omfattning beaktas volymen och mångsidigheten i fråga om organisationens verksamhet, antalet unga som deltar i verksamheten, hur rikstäckande verksamheten är samt verksamhetens tillgänglighet. Vid bedömning av verksamhetens samhälleliga verkningar beaktas verksamhetens betydelse inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken samt inom organisationens verksamhetsområde. Vid bedömning av organisationens ekonomiska förvaltning beaktas verksamhetens kostnader i förhållande till den riksomfattande täckningen och kvaliteten samt förvaltnings- och personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna. Vid bedömning av organisationens främjande av delaktighet beaktas hur organisationen erbjuder unga en möjlighet att delta i organisationens beslut och hur organisationen på andra sätt främjar ungas förmåga och förutsättningar att verka i samhället. 

Ansökan om statsunderstöd för följande verksamhetsår genomförs i allmänhet i augusti, september och oktober. Beslut om beviljande av statsunderstöd fattas årligen i februari-mars. År 2021 beviljade undervisnings- och kulturministeriet sammanlagt 18,6 miljoner euro i allmänt understöd till 97 riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. År 2022 beviljades sammanlagt 18,6 miljoner euro i allmänt understöd till 95 riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. 

De gällande bestämmelserna om prövningen av understödsbeloppet stöder inte till alla delar möjligheten att fokusera på att stödja verksamhet som är central och har genomslag med avseende på ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Därmed bör bestämmelserna om beviljande av understöd till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet förtydligas så att det centrala vid fastställandet av den verksamhet som berättigar till understöd är dess betydelse med tanke på ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten. 

2.3  Beviljande av statsunderstöd till riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet

Enligt 3 § 7 punkten i ungdomslagen avses med riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet en sammanslutning som i hela landet utvecklar och främjar kompetensen och sakkunskapen på ungdomsområdet. En avtalsbaserad sammanslutning av två eller fler sammanslutningar kan också bilda ett kompetenscentrum. 

De riksomfattande kompetenscentrumen på ungdomsområdet bildar en struktur med vars hjälp undervisnings- och kulturministeriet leder, samordnar, utvecklar och skapar allmänna förutsättningar för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken inom statsförvaltningen. Kompetenscentrumet kan vara en kommun, en samkommun, ett aktiebolag, ett andelslag, en högskola, förening eller stiftelse, eller en sammanslutning av dessa som grundar sig på avtal. 

I 19 § i ungdomslagen föreskrivs om beviljande av statsunderstöd till riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet. I statsbudgeten kan det enligt paragrafen årligen tas in ett anslag för verksamhet i riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet. Undervisnings- och kulturministeriet godkänner kompetenscentrum som berättigade till statsbidrag. Ett villkor för godkännande som berättigad till statsbidrag är att kompetenscentret utvecklar och främjar bas- och specialkompetensen på ungdomsområdet samt stödjer sakkunnig- eller andra tjänster på ungdomsområdet genom att producera, sammanställa, utnyttja eller sprida information om unga, ungdomsarbete eller ungdomspolitik. Därtill ska kompetenscentret förverkliga de syften och utgångspunkter som anges i 2 §. 

Enligt 19 § i ungdomslagen beaktas vid prövningen av rätten till statsbidrag även centrumets ekonomi och operativa förutsättningar, riksomfattande betydelse på ungdomsområdet och samhälleliga verkningar, det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken samt den helhet som kompetenscentrumen bildar. Rätten till statsbidrag beviljas för viss tid. 

Vid prövningen av statsunderstödets belopp beaktas centrets uppgifter samt verksamhetens art och samhälleliga verkningar. Verksamheten som understöds ska vara allmännyttig. Utgifter för affärsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet betraktas inte som godtagbara utgifter. Ett eventuellt överskott ska användas för centrumets ungdomsarbete och utvecklingen av det. Närmare bestämmelser om kompetenscentren och deras uppgifter, förutsättningarna för godkännande som av rätt till statsbidrag och för erhållande av statsunderstöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I 7 § i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik föreskrivs det om godkännande av ett riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet som berättigat till statsbidrag. Ett riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet kan enligt paragrafen vara en kommun, en samkommun, ett aktiebolag, ett andelslag, en högskola, en förening eller en stiftelse, eller en sammanslutning av dessa som grundar sig på avtal. För att godkännas som kompetenscentrum på ungdomsområdet ska organisationen ansöka om rätt till statsbidrag till undervisnings- och kulturministeriet enligt ministeriets anvisningar. Ministeriet gör en bedömning av huruvida sökanden uppfyller förutsättningarna för rätt till statsbidrag enligt 19 § i ungdomslagen. Utvärderings- och understödskommissionen ger ett utlåtande i ärendet. Kompetenscentrumets rikstäckande betydelse och samhälleliga verkningar på ungdomsområdet bedöms genom att verksamheten, uppgifterna och kompetensen granskas i förhållande till det gällande riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik. Vid bedömning av den helhet som kompetenscentren bildar beaktas centrumens verksamhet och kompetens i förhållande till riksomfattande behov av att utveckla inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. 

Enligt 7 § i statsrådets förordning är, utöver vad som föreskrivs i ungdomslagens 19 § 2 mom., det en förutsättning för att ett kompetenscentrum ska godkännas som berättigat till statsbidrag att centrumets verksamhet är målinriktad, betydelsefull och ekonomisk; att centrumet sköter sin ekonomi och förvaltning väl; att centrumets personal har den kompetens som behövs för att utföra uppgifterna; att centrumet har ett samarbetsnätverk som är ändamålsenligt med tanke på utförandet av uppgifterna och att centrumet har ett system för uppföljning och utvärdering av verksamheten. 

Närmare bestämmelser om beviljande av statsunderstöd till ett riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet finns i 8 § i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik. Enligt bestämmelsen beviljas statsunderstöd för uppgifter som undervisnings- och kulturministeriet och kompetenscentrumet gemensamt avtalat om. Utvärderings- och understödskommissionen lägger fram sitt förslag i ärendet. Vid bedömningen av kompetenscentrumets uppgifter, verksamhetens kvalitet och samhälleliga verkningar beaktas i fråga om kompetenscentrumet serviceförmågan, nyckeltalen som mäter verksamhetens kvalitet och omfattning, verksamhetens målinriktning, ekonomi samt hur ekonomin och förvaltningen skötts, personalens yrkeskunskap och kompetens samt bokföringen, som ska ordnas så att kostnaderna för verksamhet som stöds med statsunderstöd för ungdomsarbete framgår av den. 

Varje regering fastställer prioriteringarna i kompetenscentrumverksamheten som en del av det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Prioriteringarna för kompetenscentrumens verksamhet har fastställts i det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik som godkänts av statsrådet. Prioriteringarna i det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitikför 2020—2023 ligger på ungdomsarbete i kommunen, lägesbild och genomslag i fråga om organisationer på ungdomsområdet, delaktighet och påverkan, riktat ungdomsarbete, digitalt ungdomsarbete samt ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Våren 2020 godkände undervisnings- och kulturministeriet kompetenscentrumen på ungdomsområdet med rätt till statsbidrag för 2020—2023, i enlighet med prioriteringarna i det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken 2020—2023. Sex kompetenscentrum har godkänts för åren 2020—2023. Ansökan om rätt till statsbidrag görs genom ansökan om rätt till statsbidrag som öppnar efter att det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik har färdigställts. Rätt till statsbidrag beviljas för programperioden. Åren 2020 och 2021 beviljades de riksomfattande kompetenscentrumen på ungdomsområdet sammanlagt 4,9 miljoner euro per år. Statsunderstödet till de olika kompetenscentrumen varierar enligt omfattningen av respektive kompetenscentrums uppgifter. 

Kompetenscentrumens verksamhet är i princip ett verktyg för statsförvaltningen för att verkställa och utveckla ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Kompetenscentret beviljas understöd för de uppgifter som överenskommits i målstyrningshandlingen mellan centret och ministeriet. Det har visat sig att tillämpningen av de gällande bestämmelserna om rätten till statsunderstöd för riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet och om beviljande av statsunderstöd delvis är stelbenta och oklara. De gällande bestämmelserna beaktar inte i tillräcklig utsträckning kompetenscentrumsystemets särdrag, såsom målstyrningen av kompetenscentrumen. Ungdomslagen behöver ändras så att förfarandet gällande understöden till kompetenscentrumen kan utvecklas så att det bättre motsvarar målen för kompetenscentrumverksamheten. 

2.4  Beviljande av statsunderstöd till ungdomscentraler

I Finland finns det för närvarande nio ungdomscentraler som bildar ett nätverk som är specialiserat på ungdomsarbete. Ungdomscentralerna ägs av kommunerna, ungdomsorganisationerna, organisationerna som bedriver ungdomsarbete och andra sammanslutningar. Undervisnings- och kulturministeriet stöder årligen centralerna med statsunderstöd. Bestämmelser om ungdomscentralers rätt till statsbidrag och om beviljande av statsunderstöd till ungdomscentraler finns i 20 § i ungdomslagen. I statsbudgeten kan det enligt 1 mom. årligen tas in ett anslag för ungdomsarbete vid ungdomscentraler. År 2021 beviljades ungdomscentralerna sammanlagt 3,8 miljoner euro i allmänt understöd. Dessutom har ungdomscentralerna beviljats sammanlagt 800 000 euro i form av NUOTTA-specialunderstöd för att stärka de ungas sociala identitet och minska utslagningen bland unga samt i form av enskilda investeringsunderstöd. År 2022 uppgår anslaget för understöden till sammanlagt 5,8 miljoner euro, varav 5 miljoner euro har anvisats för allmänna understöd och investeringsunderstöd till ungdomscentralerna samt 800 000 euro för NUOTTA-specialunderstöd. Det understöd som årligen beviljas olika ungdomscentraler varierar beroende på verksamhetens omfattning och art. 

Enligt 20 § 2 mom. i ungdomslagen godkänner undervisnings- och kulturministeriet ungdomscentraler som berättigad till statsbidrag. Ett villkor för godkännande som berättigad till statsbidrag är att ungdomscentralen förverkligar de syften och utgångspunkter som anges i 2 § i ungdomslagen och att centralens huvudsakliga uppgift året om inom ungdomsarbetet är att tillhandahålla handledd äventyrs-, natur-, miljö-, kultur- eller lägerverksamhet för unga. Ungdomsarbetet vid ungdomscentralen ska även främja de ungas internationalisering och en hållbar utveckling. Vid prövningen av rätten till statsbidrag beaktas ekonomi och operativa förutsättningar, verksamhetens samhälleliga verkningar samt den helhet som ungdomscentralerna bildar. 

Enligt 20 § 3 mom. beaktas vid prövningen av statsunderstödets belopp centralens uppgifter inom ungdomsarbetet samt verksamhetens art och samhälleliga verkningar. Verksamhet som understöds ska vara allmännyttig. Utgifter för affärsverksamhet eller annan motsvarande verksamhet betraktas inte som godtagbara utgifter. Ett eventuellt överskott ska användas för utveckling av ungdomsarbetet och för underhåll och utveckling av den tillgängliga infrastrukturen för ungdomsarbetet. Enligt 4 mom. får närmare bestämmelser om förutsättningarna för godkännande av ungdomscentraler som berättigade till statsbidrag och för erhållande av statsunderstöd utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Närmare bestämmelser om godkännande av en ungdomscentral som berättigad till statsbidrag finns i 9 § i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik. En kommun, en samkommun, ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse kan fungera som ungdomscentral. För att godkännas som ungdomscentral ska organisationen ansöka om rätt till statsbidrag hos undervisnings- och kulturministeriet enligt ministeriets anvisningar. Ministeriet gör en bedömning av huruvida sökanden uppfyller förutsättningarna för rätt till statsbidrag enligt 20 § i ungdomslagen. Vid bedömning av ungdomscentralen samhälleliga verkningar beaktas verksamhetens tillgänglighet och samarbetsnätverk samt beredskapen att utveckla ungdomsarbetet. Vid bedömningen av helheten som ungdomscentralerna bildar, beaktas varje centrals storlek, centralernas geografiska läge och hur mångsidig den verksamhet är som ungdomscentralerna tillhandahåller. Utöver vad som föreskrivs i 20 § 2 mom. i ungdomslagen är en förutsättning för att en central ska godkännas som berättigad till statsbidrag att centralens verksamhet huvudsakligen riktas till unga, att centralens verksamhet är målinriktad, betydelsefull och ekonomisk, att centralens ekonomi och förvaltning sköts väl, att centralens läge, omgivning, lokaler och utrustning lämpar sig för handledd verksamhet året om och att centralens verksamhet täcker flera kommuners område, att centralen har en yrkesperson inom ungdomsarbete som svarar för ungdomsarbetet, tillräcklig handledningspersonal och tillräcklig kompetens inom ungdomsarbete, att centralen sörjer för säkerheten i sin verksamhet och omgivning och har ett system för uppföljning och utvärdering av verksamheten. 

Närmare bestämmelser om beviljande av statsunderstöd till en ungdomscentral finns i 10 § i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik. Enligt paragrafen beviljas statsunderstöd för uppgifter som avtalats i ett målstyrningsförfarande mellan undervisnings- och kulturministeriet och ungdomscentralen. Vid bedömning av behovet av understöd beaktas centralens ekonomiska ställning. Vid bedömning av den ekonomiska ställningen beaktas intäkterna från centralens egen verksamhet, andelen av de totala utgifterna i fråga om annan verksamhet än ungdomsverksamhet samt verksamhetens produktivitet. 

Vid bedömning av ungdomscentralens uppgifter, verksamhetens kvalitet och samhälleliga verkningar beaktas serviceförmågan samt responsen från målgruppen och samarbetsnätverket, nyckeltalen som mäter verksamhetens kvalitet och omfattning och som det avtalats om i målstyrningsförfarandet, verksamhetens målinriktning, ekonomi samt hur centralens ekonomi och förvaltning sköts, personalens yrkeskunskap och kompetens, det totala antalet personer som deltagit i verksamheten och andelen unga, antalet unga som deltar i handledningen i förhållande till övrig användning bland unga, antalet inkvarteringsdygn i fråga om unga och det totala antalet inkvarteringsdygn, främjande av hållbar utveckling och bokföringen, som ska ordnas så att kostnaderna för verksamhet som stöds med statsunderstöd för ungdomsarbete framgår av den. 

De gällande grunderna för ungdomscentralernas rätt till statsbidrag stöder inte till alla delar att ungdomscentralernas understödssystem riktar sig till den verksamhet som är mest betydelsefull med tanke på syftet med anslaget. Grunderna för fastställande av statsunderstöden till ungdomscentralerna är mycket varierande, och detta har resulterat i ovisshet bland stödtagarna om i vilken grad de olika grunderna de facto inverkar på understödsbeloppen. Därför finns det behov av intresse för att delvis precisera och förtydliga bestämmelserna om grunderna för hur understödet för en ungdomscentral bestäms. 

2.5  Finlandsmodellen för hobbyverksamhet

Hobbyer är ett viktigt inslag i barns och ungas liv och av deras fritid. Hobbyer handlar om att ägna sig åt något man tycker om, ta vara på sina kompisrelationer, utveckla sig själv, förverkliga sina drömmar och hitta sina starka sidor samt om interaktion med tränaren, läraren eller handledaren. För barn och unga är det också allt viktigare med fritidsaktiviteter de själva tagit initiativ till. Hobbyer är ett sätt för barn och unga att tillbringa sin fritid på ett meningsfullt sätt. I bästa fall stöder hobbyn familjen genom att bidra till gemensam tid och gemensamma aktiviteter. Dessutom främjar hobbyverksamhet barns och ungas delaktighet i samhället. Fritidsundersökningar som gjorts bland barn och unga har visat att fritidsaktiviteten bland barn och unga är hög. Cirka nio av tio unga uppger att de utövar en hobby. Av dem som är under 10 år uppger så många som 96 procent att de har en hobby. Även om andelen som har en hobby minskar något med åldern, ligger den kvar på nära 90 procent i alla åldersklasser. Hobbyer är lika vanliga bland flickor och pojkar, och boendemiljön har inte heller någon större inverkan på barns och ungas intresse för hobbyverksamhet. 

I undervisnings- och kulturministeriets riksomfattande Elevenkät om hobbyer 2020 deltog 197 040 barn och unga. Elevenkäten genomförs i syfte att höra barn och unga om deras hobbyönskemål i anknytning till skoldagen. Enkäten skickades till alla låg- och högstadier. Eleverna fick välja ut sina favorithobbyer och hobbyer som de vill prova på bland 76 alternativ. Enligt svaren på enkäten skulle 55 procent av skoleleverna vilja börja med en hobby. Var femte saknar en hobby som de tycker om. Och av dem skulle över 60 procent av dem vilja börja med en hobby.  

Enligt publikationen Strategi för hobbyverksamhet från 2019 (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2019:7) kan det som hindrar unga från att delta i hobbyverksamhet till exempel handla om att känna sig ensam, sakna kompisar och ha bristfälliga sociala nätverk, vara rädd för att bli utsatt för diskriminering eller mobbning samt om att inte ha tid eller inte ha råd. Annat som hindrar unga från att delta kan bland annat handla om den unga personens eget hälsotillstånd eller om en funktionsnedsättning som den unga har, eller om att inte känna till om det är en hobby som lämpar sig för en och att inte känna till lämpliga hobbyer eller platser för utövande av dem. Det kan också handla om att utbudet på hobbyer är litet, att inte få tillräckligt stöd av sina närmaste eller om deras inställning till fritidsintresset, att det är för lång väg till hobbyverksamheten eller om vad det kostar. 

Man har eftersträvat svara på dels ovannämnda hinder, med också på barns och ungas egna önskemål gällande hobbyer samt på deras varierande behov med hjälp av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet genom att främja de ungas möjlighet att i anknytning till skoldagen ha en hobby som de tycker om och som är avgiftsfri. Genomförandet av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet inleddes med ett pilotförsök 2020. I pilotfasen beviljades 117 kommuner understöd, och projekten som beviljades understöd genomfördes under vårterminen 2021. Det första egentliga verksamhetsläsåret för Finlandsmodellen genomförs den 1 augusti 2021– den 30 juni 2022, och målgruppen är elever i årskurs 1—9 i den grundläggande utbildningen samt elever i påbyggnadsundervisning. I Finlandsmodellen för hobbyverksamhet kombineras hörande av barn och unga om deras hobbyönskemål, samordning av befintlig god praxis och befintliga arbetssätt samt samarbete mellan skolan och fritidsaktörerna. År 2020 hördes barn och unga via en riksomfattande Elevenkät. Ansökan om statsunderstöd för läsåret 2021—2022 ordnades i mars-april 2021 och på basis av den beviljade regionförvaltningsverken 235 kommuner understöd för att genomföra Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Under det första egentliga verksamhetsåret omfattar verksamheten enligt ansökningarna om statsunderstöd 1 900 skolor och ca 400 000 barn och unga. Totalt beviljades 17 miljoner euro i understöd år 2021. 

Understöden beviljas kommunerna. Förutom kommuner kan även aktörer inom den privata och den tredje sektorn ordna hobbyer. Målet är att styra finansieringen till hobbyverksamhet för barn och unga i samband med skoldagen, i regel före eller efter skoldagen. Enligt utlysningen kan understödet användas bl.a. för ledarnas löne- och arvodeskostnader, inklusive kostnader för assistenter för barn och unga som är i behov av särskilt stöd, skäliga samordningskostnader, välmotiverade kostnader för transport till hobbyplatserna, nödvändiga och skäliga utrustnings- och materialkostnader samt för lokalkostnader för projektet när det inte är möjligt att använda skolans lokaler på grund av innehållet i hobbyverksamheten. Undervisnings- och kulturministeriets ansökan om understöd för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet för läsåret 2022—2023 var öppen i februari-mars 2022. Det fanns sammanlagt 14,5 miljoner euro att dela ut. Understöd söktes av 256 kommuner. Enligt ansökningarna har kommunerna som mål att få med nästan 400 000 barn och unga och avsikten är att ordna över 380 000 handledda timmar. 

Som stöd för genomförandet av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet inrättades en kontaktpunkt i anslutning till Utbildningsstyrelsen år 2021. Kontaktpunkten förvaltas av Förbundet för barnkulturcenter i Finland. Kontaktpunkten har bl.a. till uppgift att stödja kommunerna och dem som ordnar hobbyer och att sprida god praxis. Kontaktpunkten främjar bildandet av nätverk mellan kommuner och arrangörer samt möjligheterna att hitta yrkeskunniga handledare i kommunerna för att förverkliga barns och ungas hobbyönskemål. På kontaktpunktens webbplats (https://harrastamisensuomenmalli.fi/sv/) har man som stöd för verksamheten enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet samlat material och anvisningar för både kommunerna och dem som ordnar hobbyverksamhet. 

Det har skapats lokala tillämpningar av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, och kommunerna har också fått handlingsutrymme för genomförandet av modellen, eftersom situationen gällande hobbyverksamheten, antalet aktörer som ordnar hobbyer och antalet unga samt de lokala förhållandena är mycket varierande på olika håll i Finland. Hösten 2021 kartlade undervisnings- och kulturministeriet genom en kommunenkät hur genomförandet av den Finlandsmodellen för hobbyverksamhet fungerar i kommunerna och vad kommunerna har för synpunkter på hur modellen kan utvecklas och kontinuiteten säkerställas. Enkäten var öppen från den 29 september till den 14 oktober 2021. Enkäten besvarades av 136 kommuner. I 122 av kommunerna var Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i bruk, och de hade fått statsunderstöd från undervisnings- och kulturministeriet för genomförandet av modellen. Utifrån svaren på enkäten har kommunerna redan hunnit skapa god praxis för genomförandet av modellen och fungerande samarbetsnätverk, men en utmaning ansågs bland annat vara att anpassa modellen till kommunernas olikartade förhållanden. Avsaknaden av eller det ringa antalet aktörer inom hobbyverksamhet ansågs också försvåra tillgången på handledare, i synnerhet i mindre kommuner. När det gäller att etablera och fortsätta Finlandsmodellen ansåg 43 procent av dem som besvarade enkäten att en förutsättning för att kunna etablera och fortsätta med modellen är att finansieringen tryggas, och 38 procent att det krävs laggrund och finansiering för detta. Dessutom ansåg 19 procent av respondenterna att en fortsättning för modellen även kräver andra åtgärder, såsom mer handledarresurser och fler aktörer inom hobbyverksamhet. 

Undervisnings- och kulturministeriet bad även dem som ordnar hobbyer att framföra synpunkter på och utvecklingsförslag för modellen inför utlysningen av ansökningsomgången för understöd våren 2022. Resultaten av enkäten utnyttjades i vårens ansökan om understöd och allmänt i riktlinjerna för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Enkäten var öppen från den 21 december 2021 till den 14 januari 2022. Enkäten besvarades av 479 respondenter, av vilka 87 procent deltar i Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och åtta procent sade att de planerar att delta i den under 2022. De som besvarade enkäten uppgav att Finlandsmodellen bland annat lyckats få till stånd ökat samarbete, ett mångsidigt utbud av hobbyer även i små skolor och på små orter, tillgodose barns och ungas önskemål samt tillräcklig finansiering. I utvecklingsförslagen lyftes bl.a. fram att man borde få finansieringsbeslutet tidigare, att det borde skapas en materialbank till stöd för verksamheten, att det behövs information på flera språk och via flera kanaler samt att man borde säkerställa modellens kontinuitet. 

Genomförandet av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har inletts med en årlig ansökan om statsunderstöd, och målet har varit att etablera Finlandsmodellen som ett bestående förfarande i kommunerna. Samtidigt har ett långsiktigt mål varit att utreda möjligheten att skapa en lagstiftningsgrund för modellen. I rambeslutet för statsfinanserna har anslagsnivån för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet för 2022—2025 fastställts till 14,5 miljoner euro per år, men beslut om finansieringen av modellen fattas årligen i statsbudgeten. I statsbudgeten för år 2022 har under moment 29.01.30 Hobbyverksamhet för barn och unga beviljats 14,5 miljoner euro. Även om den nuvarande finansieringen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet inte är av permanent natur och kommunerna förutsätts ha en självfinansieringsandel på minst 20 procent som grund för beviljande av statsunderstödsfinansiering, har antalet kommuner som deltar i projektet under modellens första egentliga verksamhetsläsår fördubblats i förhållande till pilotfasen. Dessutom ansökte över 87 procent av kommunerna i Finland utom Åland om statsunderstöd i ansökningsomgången våren 2022. Detta kan anses vara en positiv utvecklingstrend med tanke på syftet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, och ett belägg för att kommuner runt om i landet har ansett att det finns ett behov av att delta i genomförandet av modellen. För att den nya modellen för hobbyverksamhet ska kunna befästas och dess varaktighet säkerställas ännu mer heltäckande, är det ändamålsenligt att skapa en författningsgrund för modellen. Eftersom det är fråga om hobbyverksamhet för unga och eftersom statsunderstöden för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet redan nu har beviljats med stöd av ungdomslagen, är det ändamålsenligt att föreskriva om modellen i ungdomslagen. Avsikten är att en utvärdering av modellen ska göras hösten 2022. 

4.1  De viktigaste förslagen

Godkännande av rätt till statsbidrag 

I denna proposition föreslås det att ungdomslagens bestämmelser om godkännande av rätten till statsbidrag för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet, ett riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet samt en ungdomscentral ändras genom att förutsättningarna för godkännande av rätten till statsbidrag preciseras. Vid prövningen av rätten till statsunderstöd för en riksomfattande organisation på ungdomsområdet föreslås i propositionen således att betydelsen och genomslagskraften för organisationens verksamhet ska betonas mer än för närvarande uttryckligen med tanke på ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten samt att ett nytt kriterium ska vara hur aktuell organisationens verksamhet är. Ett ytterligare villkor för att få rätt till statsbidrag föreslås i fortsättningen vara att organisationens förvaltning och ekonomi sköts på ett ansvarsfullt sätt. Det föreslås att definitionen av hur rikstäckande organisationens verksamhet är preciseras i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik. 

Vidare föreslås att bestämmelserna om godkännande av ett riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet som berättigat till statsbidrag ses över så att man vid prövningen av dess rätt till statsbidrag framöver betonar att den sökandes verksamhet vid kompetenscentret motsvarar prioriteringarna för kompetenscentrumen i det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik. Vid prövningen av rätten till statsbidrag förutsätts enligt förslaget dessutom, till skillnad från nuläget, att sökandens förvaltning och ekonomi sköts på ett ansvarsfullt sätt och att sökanden har riksomfattande kompetens och erfarenhet på ungdomsområdet. Vid prövningen av rätten till statsbidrag beaktas i fortsättningen enligt förslaget inte längre centrets samhälleliga verkningar som ett separat kriterium, utan i stället hur väl den plan för kompetenscentrumverksamheten som sökanden presenterat motsvarar prioriteringarna för kompetenscentrumen. Bedömningen av de samhälleliga verkningarna lämpar sig inte för statsunderstödsprövning, där kompetenscentrumets verksamhet bedöms i förhållande till prioriteringarna i det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Att använda sig av samhälleliga verkningar som bedömningsgrund har dessutom i praktiken visat sig vara en utmaning med tanke på en entydig och jämlik mätning. 

Enligt propositionen föreslås det att bestämmelserna om godkännande av en ungdomscentral som berättigad till statsbidrag ses över bl.a. genom att fastställandet av syftet med ungdomscentralen förtydligas. Enligt propositionen föreslås en förutsättning för godkännande som berättigad till statsunderstöd vara att centralens huvudsakliga uppgift genom ungdomsarbete tillhandahålla handledd verksamhet för unga året om. Förslaget ersätter den nuvarande mer detaljerade uppgiftsförteckningen, enligt vilken centralens huvudsakliga uppgift året om inom ungdomsarbetet är att tillhandahålla handledd äventyrs-, natur-, miljö-, kultur- eller lägerverksamhet för unga. Syftet med den föreslagna ändringen är att uttryckligen betona centralens uppgift inom ungdomsarbetet oberoende av i vilken form verksamheten ordnas. Vid prövningen av ungdomscentralernas rätt till statsbidrag och bedömningen av den föreslås också tydligare definitioner, som ska stödja inriktandet av understödet på ett mer ändamålsenligt sätt genom att man i fortsättningen ska bedöma genomslagskraften för centralens verksamhet i stället för dess samhälleliga verkningar. 

Beviljande av statsunderstöd till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet, riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet och ungdomscentraler 

I propositionen föreslås det att grunderna för bestämmande av statsunderstöd för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet, riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet och ungdomscentraler förtydligas jämfört med nuläget. Som en ny grund vid prövningen av beloppet på statsunderstödet för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet föreslås att man beaktar hur aktuell organisationens verksamhet är. Genom att lägga till hur aktuell verksamheten är som bedömningsgrund säkerställs att den verksamhet som understöds möjligast väl motsvarar de ungas behov vid en given tidpunkt. Som en ytterligare bedömningsgrund utöver skötseln av organisationens ekonomi, som även för närvarande ska beaktas, föreslås en skötsel av organisationens förvaltning. 

Enligt propositionen ska det vid prövningen av beloppet av det statsunderstöd som beviljas det riksomfattande kompetenscentret på ungdomsområdet inte längre krävas att centret har några samhälleliga verkningar. Däremot föreslås att man vid prövningen av beloppet av statsunderstödet till kompetenscentren ska beakta arten och omfattningen av centrets uppgifter och verksamhet. I bestämmelsen om beviljande av statsunderstöd stryks enligt förslaget dessutom villkoret att ett eventuellt överskott ska användas för centrumets ungdomsarbete och utvecklingen av det. Avsikten är att ungdomsområdet i så stor utsträckning som möjligt ska dra nytta av kompetenscentrumens verksamhet, varvid det inte längre är ändamålsenligt att de bedriver avgiftsbelagd serviceverksamhet. Om verksamheten vid ett kompetenscentrum visar överskott ska det enligt förslaget i fortsättningen återbetalas till undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de allmänna villkoren och begränsningarna för specialunderstöd. 

I propositionen föreslås det att bestämningsgrunderna för det statsunderstöd som beviljas ungdomscentraler ses över så att de blir enklare och tydligare än för närvarande. Avsikten är att framför allt understödstagarna lättare ska kunna gestalta hur grunderna inverkar på beloppet av det understöd som beviljas. Vid prövningen av statsunderstödets belopp beaktas för närvarande centralens uppgifter inom ungdomsarbetet samt verksamhetens art och samhälleliga verkningar. Enligt propositionen föreslås att man vid prövningen av statsunderstödets belopp ska beakta ungdomsarbetets art och omfattning och genomslagskraften för centralens verksamhet samt skötseln av centralens ekonomi och förvaltning. Enligt förslaget ska centrets samhälleliga verkningar inte längre användas som en särskild bedömningsgrund vid prövningen av beviljande av statsunderstöd. 

Hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet 

I propositionen föreslås att det till ungdomslagen fogas nya bestämmelser om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet samt om beviljande av statsunderstöd för genomförande av sådan hobbyverksamhet. I lagen föreslås bestämmelser om syftet med hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet samt om kommunens uppgifter när den ordnar sådan hobbyverksamhet. De nya bestämmelserna om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen förpliktar inte kommunen att ordna eller skaffa sådan hobbyverksamhet för unga som motsvarar modellen, utan det är fråga om en uppgift som är frivillig för kommunen. Enligt förslaget ska det vara frivilligt för unga att delta i hobbyverksamheten. 

I lagen ska enligt förslaget också föreskrivas närmare om de förutsättningar som ska beaktas vid prövningen av beloppet av statsunderstöd som beviljas för sådan hobbyverksamhet för unga. Förutsättningarna enligt propositionen motsvarar i huvudsak de förutsättningar som redan nu har beaktats i undervisnings- och kulturministeriets ansökningar om understöd där kommunerna har beviljats statsunderstöd för hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen. Enligt förslaget ska storleken på det anslag som står till förfogande för hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen även i fortsättningen årligen bestämmas i statsbudgeten. 

Andra föreslagna ändringar 

I propositionen föreslås det att förfarandet för återkallande av rätten till statsbidrag för en riksomfattande organisation på ungdomsområdet ändras. I nuläget kan rätten till statsunderstöd återkallas, om organisationens verksamhet under två år utan avbrott inte uppfyller de villkor för rätt till statsunderstöd som anges i ungdomslagen eller med stöd av den. Enligt propositionens förslag är det med tanke på jämlikheten mellan aktörerna motiverat att slopa kravet på två på varandra följande år, och i fortsättningen föreslås rätten till statsunderstöd för en riksomfattande organisation på ungdomsområdet kunna återkallas om den inte längre uppfyller de villkor för rätt till statsunderstöd som föreskrivs i ungdomslagen. Avsikten är att göra det lättare än för närvarande att återkalla en organisations rätt till statsbidrag när organisationens verksamhet står i strid med de villkor för rätt till statsbidrag som föreskrivs i ungdomslagen eller med stöd av den. De föreslagna bestämmelserna stämmer överens med bestämmelserna om återkallande av rätten till statsbidrag för riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet, ungdomscentraler och verkstäder för unga. 

I propositionen föreslås det också att hänvisningen i ungdomslagens bestämmelse om sökande av ändring till den upphävda förvaltningsprocesslagen (586/1996) ändras till en hänvisning till den lag om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) som trätt i kraft vid ingången av 2020. Dessutom föreslås ett förtydligande av bestämmelsen om ändringssökande genom att stryka bestämmelser ur den som överlappar med lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Ekonomiska konsekvenser 

Propositionen har inga betydande konsekvenser för statsfinanserna. Syftet med propositionen är att göra förfarandet för godkännande av riksomfattande organisationer på ungdomsområdet, för riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet och ungdomscentraler som berättigade till statsbidrag och för beviljande av statsunderstöd för dem smidigare och tydligare genom att precisera godkännandet av rätten till statsbidrag och grunderna för beviljande av statsbidrag. 

För närvarande finns det 117 riksomfattande organisationer på ungdomsområdet som har rätt till statsbidrag. Med stöd av de föreslagna bestämmelserna ses grunderna för godkännande av riksomfattande organisationer på ungdomsområdet som berättigade till statsbidrag över, vilket förväntas medföra att det tilltagande antalet organisationer som är berättigade till statsbidrag bromsas upp jämfört med nuläget. Dessutom kan det antas att antalet organisationer som är berättigade till statsbidrag minskar något till följd av att ministeriet under 2023 kommer att bedöma rätten till statsbidrag för de nuvarande riksomfattande organisationer på ungdomsområdet som beviljats statsunderstöd på nytt, och nu i enlighet med de reviderade grunderna för godkännande. 

Enligt propositionen föreslås rätten till statsbidrag för en riksomfattande organisation på ungdomsområdet också kunna återkallas lättare än för närvarande. Den föreslagna ändringen av förfarandet för återkallande av rätten till statsbidrag bedöms dock inte ha någon betydande inverkan på de nuvarande statsbidragsberättigade organisationernas ställning eller på de understöd som beviljas dem, utan den föreslagna bestämmelsen blir tillämplig endast i enskilda fall om organisationens verksamhet inte längre uppfyller de förutsättningar för rätten till statsbidrag som föreskrivs i ungdomslagen eller med stöd av den. Om rätten till statsbidrag för en riksomfattande organisation på ungdomsområdet ändå återkallas, ska organisationen inte heller längre beviljas statsunderstöd. Det inbesparade understödsbeloppet omfördelas enligt förslaget då inom ramen för budgetanslaget för understöd till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. Om antalet organisationer som är berättigade till statsbidrag minskar väsentligt, kan det senare vara nödvändigt att på nytt bedöma behovet av dimensioneringen av det tillgängliga anslaget. 

De ändringar i grunderna för beviljande av statsunderstöd som föreslås i propositionen påverkar inte det totala beloppet av det anslag som är avsett för understöd till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. År 2021 beviljade undervisnings- och kulturministeriet allmänt understöd till 97 riksomfattande organisationer på ungdomsområdet och år 2022 beviljades allmänt understöd till 95 organisationer. De beviljade understöden uppgick till sammanlagt 18,6 miljoner euro per år. Den föreslagna justeringen av grunderna för beviljande av statsunderstöd inverkar inte direkt på det understödsbelopp som en enskild organisation får, eftersom det årliga understödsbeloppet för varje organisation också beror på antalet organisationer som ansöker om och får understöd, det anslag som kan beviljas samt den verksamhet respektive organisation planerat och genomfört. Om antalet organisationer som får understöd minskar till följd av de föreslagna ändringarna i grunderna för beviljande av statsunderstöd eller om det understödsbelopp som de får minskar, omfördelas det inbesparade understödsbeloppet på motsvarande sätt som i nuläget inom ramen för anslaget för understöd till riksomfattande organisationer på ungdomsområdet. 

Inte heller de föreslagna ändringarna som gäller godkännande av riksomfattande kompetenscentrum eller ungdomscentraler som berättigade till statsbidrag och beviljande av understöd har några betydande ekonomiska konsekvenser. De föreslagna ändringarna i grunderna för beviljande av statsunderstöd påverkar inte det totala beloppet av anslaget för understöd till ungdomscentralerna och de riksomfattande kompetenscentrumen på ungdomsområdet. Även om vissa grunder för godkännande av ungdomscentraler som berättigade till statsbidrag ses över med stöd av de föreslagna bestämmelserna, kan antalet ungdomscentraler som får statsunderstöd dock uppskattas förbli detsamma eller eventuellt endast minska något. Om antalet statsunderstödda ungdomscentraler endast minskar för några enstaka ungdomscentraler, omfördelas det inbesparade understödsbeloppet inom ramen för anslaget för understöd till ungdomscentralerna. 

De föreslagna ändringarna som gäller godkännandet av rätten till statsbidrag för riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet inverkar inte på antalet kompetenscentrum som har rätt till statsbidrag, eftersom kompetenscentrumens rätt till statsbidrag godkänns för viss tid för programperioden för det vid respektive tidpunkt gällande riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik, och antalet kan variera enligt prioriteringarna för respektive programperiod. I fråga om riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet föreslås det i propositionen att kravet på att ett eventuellt överskott ska användas för centrumets ungdomsarbete och utvecklingen av det ska slopas i bestämmelsen om beviljande av statsunderstöd. I fortsättningen ska ett eventuellt överskott av verksamheten vid ett kompetenscentrum återbetalas till undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med gällande allmänna villkor och begränsningar för specialunderstöd. Med det understöd som beviljas kompetenscentrumen kan alla kostnader för kompetenscentrumverksamheten täckas. Den gällande regleringen har dock gjort det möjligt för ett kompetenscentrum att genom sin avgiftsbelagda serviceverksamhet i anslutning till kompetenscentrumverksamheten skapa ett överskott som det har kunnat använda för sin kompetenscentrumverksamhet. Till följd av den föreslagna ändringen är det inte längre att ändamålsenligt att kompetenscentret ordnar avgiftsbelagd serviceverksamhet, eftersom det eventuella överskott som verksamheten ger upphov till ska återbetalas till ministeriet. 

I propositionen föreslås inga nya förpliktande uppgifter för kommunerna, så propositionen har inga konsekvenser för den statsandel för det ungdomsarbete som kommunerna får. I propositionen föreslås bestämmelser i ungdomslagen om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Enligt de föreslagna bestämmelserna kan kommunerna frivilligt ordna hobbyverksamhet för unga som deltar i grundläggande utbildning. I lagen föreslås också bestämmelser om beviljande av statsunderstöd för hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Enligt förslaget kan årligen i statsbudgeten tas in ett anslag som beviljas för hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Även i fortsättningen kommer storleken på statsunderstöden för hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen att vara beroende av det årliga anslag som vid respektive tidpunkt anvisas i statsbudgeten. Kommunerna har sedan 2021 beviljats statsunderstöd för hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen, och i beslutet om ramarna för statsfinanserna för 2022—2025 har anslagsnivån för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet fastställts till 14,5 miljoner euro per år. I statsbudgeten har det också 2022 tagits in ett anslag på 14,5 miljoner euro för statsunderstöd för hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen. 

Kommunerna har för närvarande beviljats statsunderstöd för hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen till en andel på högst 80 procent av de totala kostnaderna för den verksamhet som understöds, och som villkor för understödet har det förutsatts att kommunen har minst 20 procent annan finansiering för att täcka kostnaderna för den understödda verksamheten. När det gäller kommunernas självfinansieringsandel skulle ordnandet av hobbyverksamhet även i fortsättningen medföra kostnader för kommunerna, men de föreslagna nya bestämmelserna i ungdomslagen påverkar inte nuläget till denna del. Eftersom det även i fortsättningen är upp till kommunerna själva att ordna hobbyverksamhet och ansöka om understöd i anslutning till den, innebär förslaget inte någon direkt ökning av kommunernas utgifter från nuvarande nivå. Beloppet av det statsunderstöd som en enskild kommun årligen får kan minska, och å andra sidan ökar kommunens självfinansieringsandel jämfört med nuläget, om det anslag som i statsbudgeten reserverats för hobbyverksamhet hålls på samma nivå även i fortsättningen och om antalet kommuner som ansöker om understöd ökar när den hobbyverksamhet som avses i den föreslagna lagen etableras. Kommunens självfinansieringsandel kan öka jämfört med nuläget också om beloppet av det statsunderstöd som beviljas kommunen inte ökar, men kommunen ordnar hobbyverksamhet för fler unga än för närvarande. 

Konsekvenser för kommunerna 

Enligt förslaget ska det också i fortsättningen vara frivilligt för kommunerna att ordna hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och att ansöka om statsunderstöd för hobbyverksamhet. Om kommunen beslutar att ordna sådan hobbyverksamhet och ansöka om statsunderstöd för den, ska kommunen vid ordnandet av hobbyverksamheten följa de föreslagna bestämmelserna. I praktiken motsvarar de förutsättningar för ordnande av hobbyverksamhet som anges i den föreslagna lagen och de uppgifter som hänför sig till genomförandet av modellen även de kriterier som för närvarande använts vid ansökan om understöd för genomförande av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Dessa kriterier har bedömts vid beviljandet av statsunderstöd och prövningen av understödens belopp. Även om det enligt förslaget i fortsättningen ska föreskrivas i föreskriva i lag om de faktorer som ska beaktas vid prövningen av beloppet av det beviljade statsunderstödet, är det alltjämt fråga om statsunderstöd enligt prövning, och även i fortsättningen påverkas beloppet av det understöd som beviljas en kommun bland annat av nivån på det budgetanslag som står till buds, antalet kommuner som sökt understöd, arten och omfattningen av den hobbyverksamhet som beskrivs i ansökan om understöd samt av hur kommunen på basis av sin ansökan utför de uppgifter som avses i den föreslagna lagen. 

Propositionen innebär en förbättring av kommunernas möjligheter att tillgodose de behov och önskemål som de unga som bor i kommunen har när det gäller hobbyer. Hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen ska enligt förslaget även i fortsättningen bedrivas lokalt i kommunerna. Propositionen ger kommunerna möjlighet att genomföra sådan hobbyverksamhet för unga enligt modellen, med beaktande av lokala förhållanden och praxis som konstaterats fungera bra. Sättet att ordna hobbyverksamhet för unga kan enligt förslaget alltså variera från kommun till kommun, dock så att verksamheten motsvarar bestämmelserna i den föreslagna lagen och kriterierna i ansökan om statsunderstöd. Kommunerna har den bästa kännedomen om behoven av att utöva hobbyverksamhet hos barn och unga som bor i kommunen samt om dem som ordnar hobbyverksamhet i närområdet. För att iaktta barnens och de ungas hobbyönskemål ska kommunen enligt förslaget också kunna anställa handledare längre bort, vilket bidrar till att det blir hobbyer som håller hög kvalitet och är sådana de unga tycker om. När en tvåspråkig kommun ordnar hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, ska kommunen se till att hobbyverksamheten tillhandahålls på lika grunder för ungdomar i vardera språkgruppen. 

Enligt propositionen kan kommunen på motsvarande sätt som för närvarande årligen ansöka om understöd när den ordnar hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Enligt förslaget kommer den årliga ansökningsprocessen, samordningen av hobbyverksamheten i kommunen samt avtalen om hobbyverksamhet med dem som ordnar hobbyverksamhet även framledes att förutsätta administrativt arbete och resurser från kommunens sida. Det administrativa arbetet anknyter bl.a. till utarbetandet av ansökan av understöd och de planer som behövs för den samt till genomförandet av hörandet av unga. I anknytning till de beviljade statsunderstöden ingår även att rapportera om resultaten för projektet och för hur understödet använts när den kommun som beviljats statsunderstöd ska redovisa för hur understödet använts efter det projektet har avslutats. I redovisningen ska ingå både ekonomisk rapportering och resultatrapportering. Statsbidragsmyndigheten har med stöd av 16 § i statsunderstödslagen rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet. Därtill ska den kommun som får understöd utreda sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och vid behov beakta detta i sin verksamhet. Därmed förutsätter en eventuell konkurrensutsättning av en hobbytjänst administrativt arbete för kommunens del, om tjänsten anskaffas av någon annan serviceproducent. 

Konsekvenser för myndigheterna 

De föreslagna ändringarna i anslutning till godkännandet av riksomfattande organisationer på ungdomsområdet och ungdomscentraler som berättigade till statsbidrag ökar i någon mån undervisnings- och kulturministeriets arbetsmängd med avseende på bedömningen av huruvida riksomfattande organisationer på ungdomsområdet respektive ungdomscentraler har rätt till statsbidrag. Det handlar om utredningar av huruvida de nuvarande aktörer som har rätt till statsbidrag är berättigade till statsbidrag också efter att den föreslagna lagen har trätt i kraft. Den ökade arbetsmängden skulle dock vara av engångsnatur och gäller endast 2023. Å andra sidan kan de föreslagna bestämmelserna, som är tydligare än de nuvarande, i fortsättningen anses göra beslutsprövningen och förfarandet i samband med godkännande av rätten till statsbidrag och beviljande av statsunderstöd vid undervisnings- och kulturministeriet smidigare. Således skulle den arbetsmängd som krävs för ovannämnda uppgifter minska, och därmed även den arbetstid som de tar i anspråk. Även den föreslagna revideringen av bestämmelserna om riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet skulle göra statsunderstödsprocessen smidigare, vilket i sin tur i någon mån kunde minska den arbetsmängd som krävs för uppgifter i samband med godkännande av rätten till statsbidrag och beviljande av statsunderstöd. 

Hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen har ordnats och statsunderstöd för hobbyverksamheten har beviljats från och med 2021. I modellens pilotfas och i utlysningarna av statsunderstöd för de första verksamhetsåren har regionförvaltningsverken ansvarat för behandlingen av ansökningarna om statsunderstöd, beviljandet av understöd och övervakningen av användningen av understödet. Undervisnings- och kulturministeriet har svarat bland annat för den allmänna informationsstyrningen, uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av modellen samt för fastställandet av villkoren för ansökan om understöd. Avsikten är att uppgifterna även i fortsättningen ska fördelas mellan ministeriet och regionförvaltningsverken på motsvarande sätt som i nuläget. När det gäller Finlandsmodellen för hobbyverksamhet bedöms propositionen därmed inte direkt öka undervisnings- och kulturministeriets eller regionförvaltningsverkens arbetsmängd jämfört med nuläget. Om fler kommuner än för närvarande ansöker om statsunderstöd för hobbyverksamhet för unga enligt den Finlandsmodellen i och med att modellen etableras, kommer regionförvaltningsverkens arbetsmängd att öka i och med att antalet ansökningar och redovisningar som ska behandlas ökar. 

Konsekvenser för barn, unga och aktörer på ungdomsområdet 

Statsunderstöd som beviljas för verksamheten vid riksomfattande organisationer på ungdomsområdet, riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet och ungdomscentraler riktar sig i sin helhet till ungdomsarbete, ungdomsverksamhet och organisationer som producerar tjänster på ungdomsområdet, vars direkta eller indirekta målgrupp är sådana unga som avses i ungdomslagen. Begreppet unga omfattar också åldersgruppen barn, eftersom unga i enlighet med ungdomslagens definition avser alla som är under 29 år. De ändringar som föreslås i bestämmelserna om godkännande av rätten till statsbidrag och beviljande av statsunderstöd stärker och förtydligar understödssystemet för aktörer på ungdomsområdet. De föreslagna bestämmelserna gör det lättare för statsbidragsmyndigheten att rikta understöden noggrannare än hittills till högklassigt och aktuellt ungdomsarbete och ungdomsverksamhet, vilket indirekt stöder de ungas uppväxt- och levnadsvillkor samt stärker ett aktivt medborgarskap hos dem. För aktörerna på ungdomsområdet skulle förtydligandet av bestämmelserna om rätten till statsbidrag och om grunderna för beviljande av understöd göra det lättare att förstå motiveringarna till besluten och därmed också bidra till transparensen i beslutsfattandet. 

Förslaget att etablera hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet främjar välbefinnandet hos unga som deltar i den grundläggande utbildningen genom att utöka deras möjligheter att få tillgång till en hobby de tycker om och är avgiftsfri. Propositionen har därmed indirekt positiva konsekvenser med tanke på barns och ungas fysiska och psykiska hälsa samt på deras möjligheter att få röra på sig och delta i fritidsaktiviteter. Genom hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen kan allt fler unga hitta en hobby som de tycker om oberoende av familjens socioekonomiska ställning, boningsort, avståndet från hemmet till hobbyerna eller en sjukdom eller funktionsnedsättning som den unga personen har. Hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen främjar möjligheten till hobbyverksamhet till exempel i glesbygdsområden där den unga inte nödvändigtvis har möjlighet att regelbundet ta sig till någon hobbyverksamhet. Hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen kan främja möjligheten till hobbyverksamhet också för unga som på grund av avsaknad av en assistent som han eller hon behöver inte tidigare har kunnat utöva någon hobbyverksamhet. Dessutom kan unga, som inte tidigare intresserat sig för någon hobby eller av någon annan anledning inte hittat någon hobby som de tycker om, med låg tröskel och med hjälp av ett multiprofessionellt fält hitta en aktivitet som väcker deras intresse via en ny hobby i anknytning till skoldagen. I hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen ligger fokus på kvaliteten på den hobbyverksamhet som ordnas. Faktorer som påverkar hobbyns kvalitet, såsom en kompetent handledare och en trygg, icke-diskriminerande atmosfär fri från mobbning, bidrar för sin del till att göra hobbyn intressant och till ett fortsatt intresse. 

Hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen minskar också den tid efter skoldagens slut som unga tillbringar utan att någon vuxen är närvarande. Därmed stöder propositionen indirekt via olika hobbyinnehåll en trygg och meningsfull fritid för de unga samt förebygger upplevelser av ensamhet och marginalisering, samtidigt som de lär sig nya färdigheter och får nya kompisar. Hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen stöder de ungas anpassning till verksamhet i grupp och gemenskapskänsla. En hobbygrupp kan ge unga upplevelser av framgång i fråga om sådana färdigheter som kanske inte ådagaläggs under skoldagen. Dessutom frigör det mer kvällstid som kan anslås för gemensam tid med familjen, i och med att hobbyerna enligt Finlandsmodellen ordnas så snart som möjligt efter skoldagens slut eller innan den börjar. 

Propositionen har inga konsekvenser för jämställdheten mellan könen. 

Konsekvenser för de ungas språkliga rättigheter 

Av det understödsanslag som är avsett för verksamheten i riksomfattande organisationer på ungdomsområdet som är berättigade till statsbidrag understöds årligen finsk-, svensk- och samiskspråkig ungdomsverksamhet. De föreslagna bestämmelserna om riksomfattande organisationer på ungdomsområdet bedöms inte ha några konsekvenser för tillgodoseendet av de ungas språkliga rättigheter. I propositionen föreslås en ändring av definitionen på vad som avses med rikstäckande verksamhet vid prövningen av rätten till statsbidrag för riksomfattande organisationer på ungdomsområdet och i bestämmelserna i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik. Avsikten är att även i fortsättningen trygga språkliga minoritetsgruppers och andra minoritetsgruppers förutsättningar att få statsunderstöd för sin verksamhet genom att bevara möjligheten i förordningen att avvika från definitionen på vad som avses med rikstäckande verksamhet. Sannolikt kommer undantagsbestämmelsen i 5 § 4 mom. i förordningen att tillämpas i praktiken oftare än nu är fallet då rätten till statsbidrag för organisationer som representerar språkliga minoritetsgrupper eller andra minoritetsgrupper bedöms i förhållande till definitionen av vad som avses med rikstäckande verksamhet. 

För närvarande förutsätts riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet ha serviceförmåga på bägge nationalspråken. Till riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet kan utses en finsk- eller svenskspråkig aktör på ungdomsområdet. Dessutom har ett av de riksomfattande kompetenscentrumen på ungdomsområdet fått som uppgift att samordna det finlandssvenska ungdomsarbetet mellan olika kompetenscentrum. De föreslagna bestämmelserna om riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet innebär ingen förändring av nuläget i detta hänseende, och propositionen har inga konsekvenser för tillgodoseendet av de ungas språkliga rättigheter. De föreslagna ändringarna av bestämmelserna om ungdomscentralerna inverkar inte heller på tillgodoseendet av de ungas språkliga rättigheter. 

Bestämmelserna om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen gör det möjligt att ordna hobbyverksamhet för unga med beaktande av de lokala förhållandena, och kommunens möjligheter att ordna hobbyverksamhet för unga till exempel på olika språk begränsas inte genom propositionen. Hobbygrupperna föreslås vid behov även kunna vara tvåspråkiga. När en tvåspråkig kommun ordnar hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen, ska kommunen se till att hobbyverksamheten tillhandahålls på lika grunder för ungdomar i vardera språkgruppen. 

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

I propositionen föreslås att det till ungdomslagen fogas nya bestämmelser om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet samt om beviljande av statsunderstöd för sådan hobbyverksamhet. Ett alternativ i det skede propositionen om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet bereddes var att införa bestämmelser om hobbyverksamhet för unga samt om statsunderstöd som beviljas för den i någon annan lag än i ungdomslagen eller att stifta en helt separat lag om hobbyverksamhet för unga. I beredningsskedet bedömdes det dock vara mest ändamålsenligt att i ungdomslagen föreskriva om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, eftersom statsunderstöd som redan för närvarande är avsett för sådan hobbyverksamhet för unga som avses i modellen har beviljats med stöd av ungdomslagen, och eftersom syftet med ungdomslagen också motsvarar syftet för hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen. Ett syfte med ungdomslagen är att stödja de ungas fritidssysselsättningar. I syftet med ungdomslagen ingår därtill bl.a. att främja de ungas delaktighet och möjligheter att påverka samt förmåga och förutsättningar att verka i samhället, stödja de ungas utveckling, självständighetsprocess och gemenskapskänsla samt inhämtandet av kunskaper och färdigheter i anknytning till detta, att stödja de ungas utveckling, självständighetsprocess och gemenskap samt inhämtandet av kunskaper och färdigheter i anknytning till detta samt stödja de ungas verksamhet i det civila samhället. Dessutom innehåller ungdomslagen redan nu bestämmelser om kommunens ansvar inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Enligt den gällande lagen ska kommunen med beaktande av lokala omständigheter skapa förutsättningar för ungdomsarbete och ungdomsverksamhet genom att ordna tjänster och lokaler för unga samt genom att stödja de ungas medborgarverksamhet. Dessutom föreskrivs det i ungdomslagen om vissa statsunderstöd som beviljas kommuner för ändamål som inte hör till kommunens lagstadgade uppgifter. En sådan uppgift är till exempel att ordna uppsökande ungdomsarbete, som är frivilligt för kommunen och för vars genomförande statsunderstöd kan beviljas. De gällande bestämmelserna i ungdomslagen möjliggör även att ministeriet kan anvisa regionförvaltningsverken anslag ur statsbudgeten som dessa kan bevilja i statsunderstöd. Regionförvaltningsverken har svarat för beviljandet av statsunderstöd för pilotförsöken för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och för de första verksamhetsåren för modellen. 

Enligt propositionen är hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen avsedd för unga som deltar i grundläggande utbildning, vilket avviker från ungdomslagens definition av unga. I propositionen avses med unga som deltar i grundläggande utbildning elever i årskurs 1—9. När det gäller målgruppen skulle ett alternativ vara att målgruppen för hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen skulle omfatta även andra unga än sådana unga som deltar i grundläggande utbildning. Vid beredningen av propositionen var möjligheterna att utsträcka målgruppen särskilt till alla läropliktiga unga, dvs. 7—18-åringar, föremål för bedömning. Enligt detta alternativ skulle fler unga än för närvarande kunna delta i avgiftsfri hobbyverksamhet, men det kunde vara problematiskt att ordna hobbyverksamheten praktiskt t.ex. efter skoldagen i regel i skolans lokaler, eftersom studier på andra stadiet efter den grundläggande utbildningens lärokurs inte enhetligt kretsar kring skolan och skoldagen på samma sätt som när det gäller den grundläggande utbildningen som riktar sig till hela åldersklassen. Däremot är studier på andra stadiet i hög grad förknippade med rätten att fritt söka sig till utbildning, olika sätt att förvärva kompetens och mångsidiga lärmiljöer. Med beaktande av den nuvarande målgruppen och det praktiska genomförandet i anslutning till sådan hobbyverksamhet för unga som avses i Finlandsmodellen samt syftet med denna hobbyverksamhet, dvs. att hobbyn tidsmässigt ska anknyta till skoldagen och att hobbyerna i regel ska ordnas i skolans lokaler eller i närliggande lokaler, måste den målgrupp som föreslås i propositionen anses som det lämpligaste alternativet. 

Som ett alternativ utreddes också möjligheten att föreskriva om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen som en ny lagstadgad uppgift för kommunerna. I så fall borde finansieringen av hobbyverksamheten ha genomförts inom ramen för statsandelen för ungdomsväsendet genom att höja det pris per enhet i statsbudgeten på basis av vilket statsandelen för ungdomsväsendet beräknas. Enligt 16 § i ungdomslagen finns bestämmelser om den statsandel som kommunerna beviljas för de användningsändamål som avses i ungdomslagen i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Närmare bestämmelser om beräkningen av statsandelen för driftskostnaderna för ungdomsarbete finns i 21 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Enligt detta alternativ skulle kommunerna inte årligen behöva ansöka om understöd för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet för unga, utan finansieringen skulle betalas till kommunerna som en statsandel med allmän täckning. Alternativet kunde vara lättare än det som föreslås, med avseende på kommunernas och regionförvaltningsverkens arbetsmängd i samband med ansökningsprocessen. Däremot skulle ministeriet eller regionförvaltningsverken inte ha möjlighet att säkerställa att den hobbyverksamhet som ordnas och dess mål uppnås eller att följa upp verksamhetens omfattning och art på motsvarande sätt som i den föreslagna modellen, ifall man inte skulle införa bestämmelser i lagen föreskrivs om kommunens skyldighet att ordna verksamhet enligt modellen för varje ung person som deltar i den grundläggande utbildningen i kommunen. Eftersom ordnandet av hobbyverksamhet enligt det föreslagna alternativet är frivilligt för kommunerna och det anslag som står till förfogande för genomförandet av verksamheten riktar sig direkt till kommunerna uttryckligen till hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i enlighet med de villkor som närmare anges i den föreslagna lagen, måste den modell för genomförande och finansiering av verksamheten med statsunderstöd som föreslås i denna proposition anses vara det mest ändamålsenliga alternativet. 

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

Island 

Islandsmodellen, som nämns i regeringsprogrammet, är en gemensam beteckning för de åtgärder som genomförts på Island sedan 1990-talet för att främja barns, ungas och familjers välfärd. Det råder ingen klar enighet på Island om hur konceptet för Islandsmodellen egentligen avgränsas, men det har bl.a. kallats till en övergripande strategi för förebyggande av missbruk och består av åtgärder på individnivå, inom sammanslutningar, i skolor, på fritiden, inom familjen och inom politiken. Enligt forskningsresultat låg isländska ungdomars användning av alkohol och andra rusmedel på toppnivå i Europa på 1990-talet, vilket var en upptäckt som betraktas som utgångspunkten för Islandsmodellen. Genom systematiskt arbete har situationen vänt och de isländska barnen och ungdomarna använder numera minst rusmedel i Europa. De åtgärder som lett till framgång har baserat sig på undersökningar och enkäter. Kärnan i Islandsmodellen är framför allt utvecklingen av fritidsverksamheten samt att man engagerat olika sammanslutningar och föräldrarna. 

En dimension i modellen är barns och ungas fritidsverksamhet. Inom ramen för Islandsmodellen har den statliga finansieringen för att stödja barns idrotts-, musik-, dans- och andra fritidsaktiviteter utökats. Idag erbjuds alla isländska barn och ungdomar ett fritidskort. Det ger var och en möjlighet att delta i ordnad fritidsverksamhet oberoende av familjens ekonomiska eller sociala bakgrund. Genom fritidsverksamheten strävar man efter att utveckla barnens kommunikationsfärdigheter, sociala färdigheter, jag-bild och sociala engagemang. Utvecklingen av värderingarna fördelar sig på tre komponenter: hemmet, fritidsverksamheten och skolan. Fritidsverksamheten ordnas vanligtvis i form av hobbyverksamhet i skolornas lokaler efter skoldagen, och arrangeras av lokala aktörer som ordnar hobbyer. Dessutom kan barn och unga delta i t.ex. idrottsföreningsverksamhet i närheten av platsen där de bor. Detta gör det möjligt att främja barns och ungas välbefinnande i den egna närmiljön i form av ett samarbete där skolan, familjen, kompisar och hobbyverksamheten ingår. 

På Island har sammanslutningarnas och föräldrarnas engagemang en central roll i främjandet av barnens välbefinnande. I praktiken innebär det att föräldrarna utbildas, informeras och ska ta ansvar. Föräldrarna uppmuntras att diskutera barnens vänkrets och tidsanvändning kvällstid samt att förbinda sig att inte köpa alkohol till sina barn, förbjuda oövervakade fester och att även se till andra familjers barn och unga. Verksamheten, såsom föräldrarnas kvällsvandringar på stan, sker på lokal nivå, men styrningen och ramarna för verksamheten har byggts upp på samhällsnivå.