7.1
Lotterilagen
1 §. Lagens tillämpningsområde och syfte. I lagens 1 § föreskrivs det om de funktioner och syften för vilka lotterilagen tillämpas. Dessa är anordnande av lotterier, tillsynen över anordnandet, redovisningen av avkastningen från lotterier och avkastningens användningsändamål samt tillsynen över användningen av avkastningen.
Det föreslås att en precisering av teknisk karaktär görs i tillämpningsområdet enligt 1 mom. så att det även omfattar Veikkaus Ab:s verksamhet och begränsningar i verksamheten. Därtill utvidgas bestämmelsen om redovisningen av avkastningen, avkastningens ändamål och tillsynen över användningen av avkastningen så att den gäller all verksamhet som omfattas av lotterilagen. Lotterilagen innehåller i första hand bestämmelser om lotteriverksamhet, men redan i gällande lag ingår även bestämmelser som gäller annan verksamhet av Veikkaus Ab än penningspelsverksamhet. Det nya 12 § 4 mom. som föreslås innehåller en bestämmelse om rätten för Veikkaus Ab:s dotterbolag som bildas med tillstånd av statsrådets kansli att bedriva annan verksamhet än penningspelsverksamhet. I lagens 19 § föreslås på motsvarande sätt en ändring, enligt vilken redovisningen av avkastningen från Veikkaus Ab avses gälla bolagets samtliga avkastning. I en ny formulering på det sätt som föreslås ovan är 1 § förenlig med de gällande och föreslagna bestämmelserna om Veikkaus Ab:s verksamhet och begränsningar i den samt om användningen av avkastningen.
2 §. Definition av lotteri. Det föreslås att det till 2 mom. fogas kravet på slumpens inverkan på vinsten av penningvärde i fråga om bedrivande av kasinoverksamhet och kasinospel, penningautomater och varuvinstautomater samt andra spelautomater och spelanordningar.
Enligt momentets gällande ordalydelse omfattas de nämnda funktionerna av bestämmelserna om lotterier i lotterilagen, om verksamheten ställs till allmänhetens förfogande, deltagandet sker mot vederlag och spelaren kan få en vinst med penningvärde. Att deltagandet sker mot vederlag och att vinsten har penningvärde har i 1 mom. föreskrivits som kännetecken för lotteri, men som tredje kännetecken har i 1 mom. även föreskrivits att vinsten helt eller delvis beror på slumpen.
I fråga om de funktioner som föreskrivs i 2 mom. varierar slumpens andel i bestämmandet av slutresultatet. Särskilt i anordnandet av vissa kortspel som ingår i kasinospel, såsom poker, har spelarens skicklighet en betydande roll för spelets slutresultat, men inte heller i en sådan verksamhet kan spelaren helt utesluta slumpens inverkan, utan spelet är alltid förknippat med oförutsedda omständigheter. I andra funktioner varom föreskrivs i momentet, såsom tillhandahållande av penningautomater, har spelarens kunskaper eller skicklighet i huvudsak inte någon betydelse, eftersom spelets slutresultat avgörs på basis av ett resultat av en slumptalsalgoritm som avgörs av slumpen.
I rättspraxisen har uppmärksamhet fästs vid att bestämmelsen i sig inte ställer några krav på hur stor andel slumpen kan ha för vinsten. Högsta domstolen har i ett avgörande som gällde arrangerandet av en pokerspelsturnering (HD:2011:23, på finska) ansett att det i fråga om tillämpligheten av lotterilagen för pokerspel inte föreligger behov av att bedöma slumpens andel eller det huruvida dessa spel baserar sig på skicklighet, sakkunskap eller om de är lyckospel. Bestämmelsen har därför kunnat tolkas så att slumpen inte alls har någon betydelse i den funktion som avses i momentet. Det centrala kännetecknet för anordnandet av lotterier enligt lotterilagen är emellertid slumpens andel i vinsten, vilket särskiljer lotterier från olika idrotts- och kulturtävlingar och andra tävlingar i vilka vinnaren är den som är överlägsen i på basis av kunskap eller skicklighet. Det är därför nödvändigt att foga det föreslagna tillägget för att klargöra tillämpningen av bestämmelsen på ett enhetlig sätt i förhållande till de kännetecken som fastställs i 1 mom. i lotterilagen.
3 §. Definitioner av penningspel och av formerna för anordnande av dem.Det föreslås att definitionen av vadhållningsspel i 2 mom. 2 punkten ändras. Resultatet som är objektet för vadhållningsspelet föreslås bli preciserat på så sätt att det i stället för sannolikheten för slutresultatet används termen sannolikheten för spelobjektets resultat. Definitionen föreslås även bli ändrad på så sätt att vadhållningsspelens egenskaper också innefattar möjligheten att lösa in vinsten helt eller delvis även om vadhållningsobjektet ännu inte gett något resultat. Genom denna ändring motsvarar definitionen av vadhållningsspel bättre även nya former av vadhållning, såsom så kallade cash-out och delvis cash-out-spelformer. I dessa former av vadhållning har spelaren möjlighet att lösa in sin satsning till ett cash out-värde som vadhållningsspelets anordnare fastställer innan resultat är klart för alla de spelobjekt som ingår i vadhållningen. Vid vadhållning ingår det i spelformens egenskaper att spelaren inte kan lösa in sin satsning till cash out-värde innan någon av de målmatcher eller måltävlingar som ingår i vadhållningen har börjat.
4 §. Övriga definitioner. Bestämmelsen i 4 § 4 punkten i lagen innehåller en definition av vad som avses med spelkonto. Det föreslås att punkten ändras så att med spelkonto avses en spelares konto som penningspelsbolaget tillhandahåller för penningspel. Ur definitionen i den gällande lagen stryks hänvisningarna till registrering av spelhändelser och penningöverföringar på spelkontot. Bestämmelser om de uppgifter som finns på spelkontot föreslås ingå i lagens 14 § 4 mom. Dessutom föreslås i 14 § 5 mom. ingå ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om spelkontot får utfärdas genom förordning av statsrådet.
12 §.Veikkaus Ab. I paragrafen föreskrivs det om Veikkaus Ab och dess uppgift. Det föreslås att ett nytt 4 mom. fogas till paragrafen, till följd av vilket nuvarande 3 mom. i stället blir 5 mom.
Det föreslagna 4 mom. innehåller bestämmelser om rätt för Veikkaus Ab:s dotterbolag att bedriva annan verksamhet än penningspelsverksamhet. Dotterbolaget avses alltså inte ha rätt att bedriva penningspelsverksamhet. Ett separat dotterbolag avses kunna bildas med tillstånd av statsrådets kansli i enlighet med 13 b § 2 mom. Statsrådets kansli ska vid prövning av beviljande av tillstånd beakta de begränsningar och krav som ställs av inremarknads- och konkurrenslagstiftningen samt lagstiftningen om statligt stöd som beskrivs närmare ovan i avsnitt 4.2. Utöver ovannämnda begränsningar och krav ska statsrådets kansli enligt förslaget beakta att den affärsverksamhet som bedrivs med stöd av tillståndet inte får äventyra godtagbarheten av det system för ensamrätt som föreskrivs i lotterilagen. Rättsliga begränsningar och krav ska även beaktas i det praktiska genomförandet av affärsverksamheten mellan företag samt i finansieringsarrangemangen för det inledande bolaget.
Den verksamhet som bedrivs kan till exempel utgöras av spelutvecklingstjänster som Veikkaus Ab:s dotterbolag tillhandahåller för internationella företagskunder samt kommersiell licensiering av teknologi och immateriella rättigheter som hänför sig till penningspel. För att säkerställa att tillämplig lagstiftning om konkurrens och statligt stöd iakttas avses verksamheten särredovisas från den penningspelsverksamhet som Veikkaus Ab bedriver med stöd av sin lagstadgade ensamrätt. Ett separat dotterbolag till Veikkaus Ab för denna verksamhet uppfyller kravet på bokföringsmässig särredovisning. Bestämmelser om kravet på att bokföringsmässigt särskilja verksamheten föreslås ingå i 4 mom. Därtill ska de ekonomiska transaktionerna och relationerna mellan Veikkaus Ab och dotterbolaget till alla delar ordnas på marknadsvillkor. Även kravet på marknadsvillkor föreslås ingå i 4 mom.
I internprissättningen mellan Veikkaus Ab och dotterbolaget avses dotterbolaget betala en ersättning på marknadsvillkor till moderbolaget för överförda eller licensierade tillgångsposter. Internprissättningens marknadsvillkor tillämpas på samtliga affärstransaktioner, inklusive ersättningar för utnyttjande av immateriell egendom. Internprissättning på marknadsvillkor ska iakttas också t.ex. vid överlåtelse av immateriella rättigheter som är knutna till spel och överlåtelse av spelplattformar och -motorer samt i moderbolagets stödtjänster som eventuellt utnyttjas av dotterbolaget. Vid internprissättning kan t.ex. en sådan modell för fördelning av avkastningen iakttas där moderbolaget och dotterbolaget delar avkastningen enligt relativa andelar som fastställs i förväg.
Avsikten är att affärsverksamheten mellan Veikkaus Ab och företag inleds genom att spelprodukter och teknologier som utvecklats för den inhemska penningspelsmarknaden säljs till nationellt fungerande penningspelsbolag i Europa, varefter målet är att utgående från efterfrågan utvidga till andra internationella marknader. Dotterbolaget kan senare lansera nya produkter vid sidan av de befintliga produkterna, koncept och tjänster som dotterbolaget själv eller Veikkaus Ab eller andra samarbetspartner utvecklat och som säljs till företagskunder. Dotterbolagets tjänster handlar inte om affärsverksamhet för konsumenter. Viktiga företagskunder avses vara nationella penningspelsbolag inom penningspelsområdet som fungerar enligt den nationella lagstiftningen i respektive land. Även i affärsverksamhet mellan internationella företag avses verksamheten bedrivas på ett ansvarsfullt sätt, och målet är att Veikkaus Ab:s erfarenhet av ansvarig verksamhet konceptueras som en konkurrensfördel. Dotterbolaget avses beakta de lagstiftningsmässiga kraven på varje marknad där konsumentskydd, förebyggande av skadeverkningar av penningspel och förhindrande av finansiering av terrorism står i centrum.
Affärsverksamheten mellan Veikkaus Ab och företag avses vara fokuserad på en kontinuerlig och långvarig servicemodell för spelsystem och -produkter (t.ex. Gaming As A Services, GAAS). Avkastningen baserar sig på affärsmodeller som allmänt tillämpas på den öppna marknaden och i vilka sedvanliga marknadsvillkor iakttas. I kommersiella modeller mellan Veikkaus Ab och dotterbolaget samt mellan dotterbolaget och dess kunder ska de legitima grunderna för ensamrättssystemet beaktas och det bör säkerställas att affärs- och prissättningsmodellerna mellan företagen endast är sådana som inte kan tolkas som anordnande av penningspel för konsumenter på den ifrågavarande marknaden. Affärsverksamheten mellan företag föreslås även kunna innehålla andra tjänster än sådana som direkt hänför sig till penningspelsverksamhet, såsom konsulttjänster till nationella penningspelsbolag.
Den föreslagna regleringen avser inte att ändra Konkurrens- och konsumentverkets behörighet att bedöma den verksamhet som Veikkaus Ab:s dotterbolag bedriver inom ramen för bestämmelserna om konkurrensneutralitet som ingår i 4 a kap. i konkurrenslagen.
Det eventuellt bildade dotterbolagets ställning i förhållande till lagstiftningen om upphandling ska bedömas både i samband med statsrådets tillståndsprövning och i samband med att dotterbolaget inleder sin verksamhet i syfte att klargöra om lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) ska tillämpas på dotterbolagets anskaffningar av moderbolaget och andra leverantörer.
13 b §. Begränsningar i Veikkaus Ab:s verksamhet. I paragrafen föreskrivs det om begränsningar i Veikkaus Ab:s verksamhet. Enligt 1 mom. får Veikkaus Ab inte anordna andra lotterier än penningspel. Enligt 2 mom. får Veikkaus Ab inte utan tillstånd av statsrådets kansli, som svarar för ägarstyrningen, bilda eller förvärva andra bolag än sådana som behövs för dess penningspelsverksamhet eller förvärva aktier i dem eller överlåta aktier i dessa bolag till en ny ägare. I paragrafens 3 mom. begränsas Veikkaus Ab:s verksamhet dessutom på så sätt att Veikkaus Ab eller dess dotterbolag inte utan tillstånd av statsrådets kansli får t.ex. inrätta fonder, ändra sitt aktiekapital, bevilja lån eller göra andra investeringar än sådana anskaffningar av anläggningstillgångar som verksamheten förutsätter. Dessa bestämmelser föreslås inte bli ändrade i propositionen.
I propositionen föreslås det att 12 § ändras så att Veikkaus Ab:s dotterbolag ska få bedriva annan verksamhet än penningspelsverksamhet. Bildandet av ett dotterbolag förutsätter att statsrådets kansli beviljat i tillstånd med stöd av 13 b § 2 mom. När tillstånd beviljas ska de begränsningar och krav beaktas som ställs av inremarknads- och konkurrenslagstiftningen samt lagstiftningen om statligt stöd. Affärsverksamheten mellan företag får inte äventyra ensamrättssystemet.
De begränsningar varom föreskrivs i gällande 13 b § 3 mom. avses även gälla dotterbolaget som bedriver affärsverksamhet mellan företag. Dotterbolaget får inte utan tillstånd av statsrådets kansli t.ex. ändra sitt aktiekapital eller göra andra investeringar än sådana anskaffningar av anläggningstillgångar som verksamheten förutsätter. De begränsningar som ingår i paragrafens 3 mom. innebär också att Veikkaus Ab inte utan tillstånd av statsrådets kansli får bevilja lån till sitt dotterbolag. Det föreslås att 2 punkten i momentet kompletteras så att Veikkaus Ab eller dess dotterbolag inte får ändra sin bolagsordning utan tillstånd av statsrådets kansli. Syftet med ändringen är att stärka den lagstadgade ägarstyrningsbehörighet som statsrådets kansli har i relation till Veikkaus Ab och dess dotterbolag.
Enligt gällande 4 mom. får Veikkaus Ab inte ge utdelning av sin vinst eller sitt fria egna kapital till aktieägarna och inte heller dela ut vederlagsfria förmåner av sin vinst eller sitt överskott till sina anställda. Det föreslås att momentet ändras så att inte heller dotterbolaget får dela ut vederlagsfria förmåner av sin vinst eller sitt överskott till sina anställda.
13 c §. Anordnande av penningspel. Gällande 4 mom. innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket de spelregler som utfärdas genom förordning av inrikesministeriet kan utöver bestämmelser bl.a. om spelinsatser, spelvinster och lottning även innehålla sådana bestämmelser om speltempot eller andra liknande egenskaper hos vissa kategorier av spel, vissa typer av spel eller vissa spel för att minska det problemspelande som spelen är förenade med. För tydlighetens skull föreslås det att bemyndigandet att utfärda förordning överförs till att bli ett nytt 5 mom. Momentets ordalydelse föreslås bli ändrat sålunda, att i det används det uttryck för att ange syftet med bestämmelserna som används annanstans i lotterilagen dvs. i syfte att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som penningspelandet ger upphov till. Det föreslås att 1 punkten i momentet ska motsvara gällande lag. Till 2 punkten i momentet överförs bestämmelsen i 14 § i gällande lag, enligt vilken närmare bestämmelser kan utfärdas genom förordning av inrikesministeriet om uppställandet av kvantitativa och tidsmässiga begränsningar för spel. Ändringarna är av teknisk karaktär och deras syfte är att tydliggöra bemyndigandena att utfärda förordning som gäller spelreglerna för penningspel så att de alla ingår i samma paragraf.
Genom det föreslagna bemyndigandet att utfärda förordning enligt 5 mom. kan, i syfte att förebygga och minska skadeverkningar av penningspel, bestämmelser utfärdas genom förordning av inrikesministeriet om uppställandet av kvantitativa och tidsmässiga begränsningar samt bestämmelser om speltempot eller andra egenskaper hos spel. Inrikesministeriet har utfärdat en förordning med bestämmelser om begränsningar av det penningspelande som sker på webben via spelkonton. Förordningen innehåller många element som stöder ansvarsfullt spelande, som t.ex. en obligatorisk konsumtionsgräns för vissa spel som innebär en särskild risk för skadeverkningar, regler om gränser för penningöverföring och konsumtion, som sätts av spelaren själv samt möjligheten att belägga sig själv med spelförbud för en viss spelgrupp eller spelprodukt. Avsikten är att det även i fortsättningen genom förordning av inrikesministeriet ska utfärdas bestämmelser om motsvarande begränsningar även för andra penningspel än de som spelas på webben, när identifierat spelande utvidgas till att gälla allt penningspelande. De föreslagna bestämmelserna begränsar inte den skyldighet för Veikkaus Ab som föreslås ingå i 14 c § att vid behov uppställa kvantitativa och tidsmässiga begränsningar för penningspelande eller erbjuda spelaren möjlighet att själv uppställa sådana begränsningar. Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas enligt förslaget bestämmelser om minimibegränsningar som ska ställas vid anordnande av penningspel i syfte att förebygga och minska de skadeverkningar som spelandet ger upphov till.
Paragrafen har ändrats genom lagen om ändring av lotterilagen (677/2019), som till denna del träder i kraft 1.1.2022. En teknisk ändring gjordes i 2 mom. 2 punkten och 4 mom. med anledning av upphävandet av definitionen i fråga om specialautomater så att omnämnandet av specialautomater ströks från bestämmelserna.
14 §. Registrering av spelare, identifiering vid spelande, spelkonto samt kundkontroll. Det föreslås att paragrafen ändras så att det till paragrafen fogas bestämmelser om kundrelationen i anslutning till penningspelande som ålägger Veikkaus Ab att anordna penningspel på ett sådant sätt att spelaren identifierar sig före spelandet. I 14 § 1 och 2 mom. i gällande lag föreskrivs det om Veikkaus Ab:s skyldighet att öppna ett spelkonto för spelaren för spelande av penningspel och penningautomatspel på spelplatser som förmedlas elektroniskt. Bestämmelsen om Veikkaus Ab:s skyldighet att öppna ett spelkonto vid anordnande av penningautomatspel placerade på spelplatser börjar dock tillämpas först från och med 1.1.2022.
I paragrafens 1 mom. föreskrivs det enligt förslaget, att Veikkaus Ab vid anordnande av spel som avses i 3 § ska se till att spelaren kan spela penningspel endast om denne har identifierat sig för att säkerställa genomförandet av de begränsningar för spelande som avses i 13 c § 5 mom. och 14 c §. Obligatorisk identifiering möjliggör ibruktagandet av begränsningar och andra verktyg för hantering av spelandet. Vid sidan av begränsningar och uppföljning möjliggör obligatorisk identifiering även ett utvecklande av extern bedömning och interventioner i samband med den.
Identifierat spelande avses vara kopplat till kundrelationen mellan Veikkaus Ab och spelaren. Identifierat spelande enligt föreslagna 14 § ska ske så att spelaren identifierar sig som registrerad kund hos Veikkaus Ab. Genom en ändring av lotterilagen (677/2019), som i fråga om den nya 14 c § träder i kraft 1.1.2022, föreskrivs det om Veikkaus Ab:s skyldighet att säkerställa att en spelare som spelar på en penningautomat som är allmänt tillgänglig på en spelplats har identifierat sig genom att logga in på sitt spelkonto. Alla bestämmelser som gäller identifiering föreslås ingå i 14 §. Till följd av de föreslagna ändringarna sker identifieringen inte längre i enlighet med den tidigare lagändringen genom inloggning på spelarens spelkonto, utan genom identifiering som registrerad kund hos Veikkaus Ab.
Identifiering enligt föreslagna 14 § är avsedd att träda i kraft år 2022. Detta innebär att obligatorisk identifiering för spelande på penningautomater på spelplatser enligt den ovannämnda ändringen av lotterilagen ska träda i kraft år 2022. Det föreslås att övergångsbestämmelser steg för steg fogas till lagen om tillämpning av obligatorisk identifiering. För andra än penningautomater avses obligatorisk identifiering i som sker på spelplatser hos Veikkaus Ab:s ombud gälla från ingången av år 2023. Sådana penningspel är bl.a. tippningsspel, såsom Lotto, totospel samt vadhållningsspel. För så kallade skraplotter (snabblotterier med penningvinst) som säljs på spelplatser förutsätts dock inte identifiering förrän från ingången av år 2024, eftersom tillräckligt med tid bör reserveras för det tekniska genomförandet av identifieringen. Obligatorisk identifiering kan tas i bruk redan före de föreslagna tidsfristerna, om den tekniska beredskapen som övergången förutsätter möjliggör detta.
I praktiken sker kontrollen av spelarens identitet och fastställandet av att spelaren har uppnått myndighetsåldern för första gången i samband med att en kundrelation etableras mellan spelaren och Veikkaus Ab. I samband med att en kundrelation etableras registreras spelaren som kund hos Veikkaus Ab. I det sammanhanget kontrollerar Veikkaus Av spelarens identitet med en tjänst för elektronisk autenticering eller en handling som styrker identiteten. I samband med registreringsförfarandet kontrollerar Veikkaus Ab samtidigt spelarens personuppgifter och var han eller hon är bosatt i befolkningsdatasystemet.
Enligt 1 mom. ska Veikkaus Ab därtill öppna ett spelkonto för spelaren. På motsvarande sätt som föreskrivs i gällande 14 § 1 mom. avses spelaren också i fortsättningen få ha endast ett spelkonto, som är personligt. Enligt gällande 14 § 2 mom. ska Veikkaus Ab öppna ett spelkonto för spelaren när bolaget anordnar sådana penningspel och penningautomatspel på spelplatser som förmedlas elektroniskt och i enlighet med ändringen av lotterilagen som börjar tillämpas från och med 1.1.2022 även vid spelande av penningautomatspel placerade på spelplatser. I det föreslagna 1 mom. har Veikkaus Ab:s skyldighet att öppna ett spelkonto inte begränsats till att endast gälla penningspel som förmedlas elektroniskt och penningautomatspel på spelplatser, utan Veikkaus Ab:s skyldighet att öppna ett spelkonto för spelaren avses gälla allt penningspelande med undantag av spel på kasino. Öppnande av ett personligt spelkonto och användning av kontot förutsätter enligt förslaget alltid en kundrelation mellan spelaren och Veikkaus Ab.
I den föreslagna paragrafens 2 mom. ingår åtgärder som Veikkaus Ab ska utföra vid registrering av spelaren. Vid registrering av en spelare ska Veikkaus Ab kontrollera spelarens identitet och var spelaren är bosatt för att fastställa att spelaren har uppnått myndighetsåldern och för att fastställa att det territoriella tillämpningsområdet för lagstiftningen i en annan stat eller region respekteras. De åtgärder som utförs i samband med registreringen motsvarar åtgärderna enligt gällande 14 § 2 mom. som Veikkaus Ab varit skyldig att utföra när ett spelkonto har öppnats för en spelare. Det föreslås att bestämmelsen preciseras på så sätt att säkerställandet av respekt för det territoriella tillämpningsområdet för lagstiftningen ska fortgå även efter registreringen under hela den tid kundrelationen pågår. Veikkaus Ab avses regelbundet kontrollera att spelaren fortsättningsvis är bosatt i Fastlandsfinland. Förslaget motsvarar den praxis som Veikkaus Ab tillämpar redan i nuläget och som baserar sig på automatiska kontroller i befolkningsdatasystemet. Detta är dock inte möjligt i fråga om sådana kunder för vilka Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på ansökan har registrerat en spärrmarkering i befolkningsdatasystemet. För kunder med spärrmarkering kräver kontrollen särskilda åtgärder som gör att kontrollen inte kan utföras lika ofta.
Genom den föreslagna ändringen särskiljs registreringen av spelaren och öppnandet av spelkonto från varandra, eftersom spelkonto inte nödvändigtvis behöver öppnas för spel på kasino. Enligt 3 mom. tillämpas vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om öppnande av spelkonto och om kontrollen av var spelaren är bosatt inte när penningspel anordnas på ett kasino. Det föreslagna momentet innehåller en avvikelse från Veikkaus Ab:s skyldighet att öppna ett spelkonto för spelaren. Spel på ett kasino förutsätter inte heller i nuläget att ett spelkonto öppnas för spelaren. När en spelare anländer till kasinot för första gången avses Veikkaus Ab dock behöva registrera spelaren. Dessutom ska Veikkaus Ab enligt förslaget säkerställa att spelandet på kasino endast sker efter identifiering som registrerad spelare.
Enligt den föreslagna paragrafens 4 mom. ska spelaren ges uppgifter om de medel som finns på spelkontot och om transaktioner, spelhändelser och begränsningar för spelande.
Paragrafens 5 mom. innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning enligt vilket närmare bestämmelser får utfärdas genom förordning av statsrådet om spelkontot, om kontrollen av spelarens identitet och av var spelaren är bosatt samt om förfarandet för säkerställande av att spelaren identifierat sig som registrerad spelare. Det är fråga om en ändring av teknisk karaktär. Bestämmelsen avses i övrigt motsvara gällande 14 § 3 mom., men den preciseras med ett omnämnande av en registrerad spelare. Genom förordning kan närmare bestämmelser inte utfärdas om innehållet i de personuppgifter som registreras på spelkontot, eftersom närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter enligt 10 § 1 mom. i grundlagen ska utfärdas i lag.
Registrering av spelaren, öppnande av spelkonto och identifiering av spelaren förutsätter behandling av personuppgifter. Bestämmelser om Veikkaus Ab:s rätt att behandla personuppgifter för att säkerställa rättsskyddet, förhindra oegentligheter och brott eller förebygga och minska skadeverkningar föreslås ingå i 51 §.
Dessutom ska till 14 § 6 mom. överföras den hänvisningsbestämmelse till penningtvättslagen som ingår i gällande 14 a § och som innehåller bestämmelser om skyldigheten till kundkontroll. Lagens 14 § som gäller registrering och identifiering vid spelande är i fråga om sakinnehåll en bättre placering för bestämmelsen än den nuvarande placeringen i samband med bestämmelsen om åldersgränsen för penningspel. Det föreslås att ordalydelsen om avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism stryks från momentet, eftersom det i momentet hänvisas till penningtvättslagen. I nämnda lag föreskrivs det bland annat om åtgärder som syftar till att avslöja penningtvätt och finansiering av terrorism.
14 a §. Åldersgränsen för penningspel. I paragrafen föreskrivs det om åldersgränsen för penningspel. Därtill innehåller paragrafen en hänvisningsbestämmelse till penningtvättslagen, som innehåller bestämmelser om kundkontroll. Hänvisningsbestämmelsen ska flyttas till 14 §, som ska innehålla bestämmelser om identifierat spelande. Dessutom föreslås en teknisk ändring i 1 mom. enligt vilken det i bestämmelsen hänvisas till näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaranmälningar eller deltagaravgifter penningspel. I gällande lag används uttrycket deltagaranmälningar och deltagaravgifter, vilket förutsätter att samma aktör förmedlar både deltagaravgifter och anmälningar. I fråga om åldersgränsen för penningspel motsvarar bestämmelsen gällande lag.
Paragrafens 1 mom. har ändrats genom lagen om ändring av lotterilagen (677/2019), som till denna del träder i kraft 1.1.2022. I momentet gjordes en teknisk ändring på grund av upphävandet av definitionen i fråga om specialautomater så att omnämnandet av specialautomater ströks från bestämmelsen.
14 b §. Marknadsföring av penningspel. I paragrafen föreskrivs det om tillåten marknadsföring av Veikkaus Ab:s penningspel som regleras av lotterilagen och om begränsningar av marknadsföringen. En definition av marknadsföring ingår i 4 § 8 punkten i lotterilagen. Enligt 62 § 2 mom. 1 punkten i lagen får endast Veikkaus Ab:s penningspel marknadsföras. Veikkaus Ab:s ombud har inte självständig rätt att marknadsföra penningspel, utan marknadsföringen ska alltid vara baserad på ett avtal mellan Veikkaus Ab och dess ombud. Utöver marknadsföringen av penningspel ska även Veikkaus Ab:s marknadsföring av sin företagsimage enligt praxis i EU-domstolens förhandsavgöranden vara måttfull och beakta de begränsningar som ställs för marknadsföring i paragrafen. Sponsring som ett marknadsföringsmedel för Veikkaus Ab avses även i fortsättning vara tillåten om den genomförs måttfullt.
I paragrafens 1 mom. föreskrivs det enligt förslaget om de allmänna principerna för marknadsföring. Utgångspunkten för tillåten marknadsföring ska på det sätt som motsvarar gällande lag vara att styra in penningspelandet på Veikkaus Ab:s verksamhet som regleras genom lotterilagen. Det föreslås att denna princip kompletteras med en princip om att styra in spelandet till sådant spelande som ger upphov till mindre skadeverkningar. Marknadsföringen ska också vara nödvändig för att ovannämnda kanaliseringsmål ska kunna uppnås och den ska vara måttfull till sin volym, omfattning, synlighet och frekvens. Bestämmelsen i momentet uppfyller till denna del den princip som uppstått i praxis vid EU-domstolens förhandsavgöranden, och marknadsföringen får inte heller enligt EU-domstolens förhandsavgöranden syfta till att öka omsättningen för en penningspelssammanslutning.
De gällande bestämmelserna om marknadsföring av penningspel föreslås bli preciserade bl.a. i fråga om begränsningar som gäller innehåll i och metoder för tillåten marknadsföring i syfte att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som penningspelande ger upphov till. Å andra sidan möjliggör de föreslagna bestämmelserna om marknadsföring, som förnyats i syfte att stödja ensamrättssystemets kanaliseringsförmåga, marknadsföring av vissa sådana penningspel för vilka särskilda begränsningar för närvarande gäller i fråga om marknadsföring. Gällande reglering som innehållit förbud mot upplevelsemarknadsföring av sådana penningspel som är förenade med en särskild risk för problemspelande har till denna del varit striktare än de krav som ställts i EU-domstolens rättspraxis.
Enligt definitionen i 4 § 8 punkten i lotterilagen avses med marknadsföring reklam, indirekt reklam och annan säljfrämjande verksamhet. I gällande 14 b § om marknadsföring har penningspel indelats i två grupper beroende på huruvida inrikesministeriet i samband med utfärdande av spelreglerna har konstaterat att ett penningspel är förenat med en särskild risk för problemspelande eller inte. Om inrikesministeriet konstaterar att spelet är förenat med en särskild risk för problemspelande har marknadsföringen på andra ställen än 14 b § 2 mom. avsedda spelplatser begränsats till information som spelet. Bestämmelserna om marknadsföring föreslås bli ändrade så att det direkt i lagen föreskrivs om de penningspel som inte får marknadsföras. Marknadsföring av sådana spel som är förenade med en särskild risk för skadeverkningar avses på samma sätt som i gällande lag dock vara tillåten på sådana platser där spelen spelas. På samma sätt som i gällande lag är det också möjligt att ge allmänheten information om spelplatser för dessa spel, men i övrigt ska det i fortsättningen inte vara möjligt att ge information om spelobjektet. I fråga om kombinationsspel avses inrikesministeriet i samband med beredningen av förordningen om spelregler bedöma huruvida spelet är förenat med en särskild risk för skadeverkningar. Om ett kombinationsspel är förenat med en särskild risk för skadeverkningar ska marknadsföring av spelet vara förbjuden på andra ställen än de platser där dessa spel spelas. Förfarandet i fråga om kombinationsspel motsvarar alltså till denna del nuvarande praxis.
Vid sidan av 14 b § i lotterilagen ska vid marknadsföring även iakttas bestämmelserna om marknadsföring i konsumentskyddslagen. Marknadsföring får därmed inte strida mot god sed eller vara otillbörlig. Marknadsföringen ska klart kunna identifieras som kommersiell kommunikation och det ska framgå för vems räkning den bedrivs. Marknadsföringen får inte heller vara aggressiv, vilket innebär att i den inte får tillämpas trakasseri, tvång och annan sådan påtryckning gentemot konsumenten som kan leda till att konsumenten fattar ett köpbeslut eller något annat beslut om en konsumtionsnyttighet som han eller hon annars inte skulle ha fattat. Marknadsföringen får inte innehålla påståenden eller skapa föreställningar som inte baserar sig på fakta eller beprövad kunskap. Å andra sidan ska konsumenten informeras om de omständigheter som har väsentlig betydelse för inköp av ett penningspel.
Paragrafens 2 mom. avses innehålla bestämmelser om förbud att genom marknadsföring främja sådant penningspelande som ger upphov till ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar. Momentet innehåller en förteckning över sådana marknadsföringsmetoder och -sätt som enligt denna skyldighet inte utgör tillåten marknadsföring. Det är dock inte möjligt att på ett uttömmande sätt föreskriva om förbjudna marknadsföringsmetoder eller -sätt, eftersom det inte är möjligt att identifiera alla sådana former av marknadsföring som kan främja sådant spelande som orsakar skadeverkningar. Därför föreslås det bestämmelser i 12 punkten om att marknadsföringen inte heller på något annat sätt som är jämförbart med det som avses i 1–11 punkten får främja skadligt spelande. Lagenligheten av nya marknadsföringsmetoder och -sätt ska alltid bedömas i enlighet med de allmänna principer som anges i paragrafens 1 mom. och som gäller all marknadsföring.
Förteckningen innehåller principer som gäller marknadsföring och som EU-domstolen i sin rättspraxis har ansett stå i strid med målet för ett begränsat penningspelssystem som syftar till att förebygga och minska skadeverkningar av penningspelande. Sådana förbjudna principer är t.ex. att uppmuntra till penningspel, vardagliggöra penningspel, framhålla möjligheten till stora vinster eller att uppmana till penningspel för finansiering av allmännyttig verksamhet. Skydd av konsumenter mot osaklig marknadsföring och sådan marknadsföring som uppmuntrar till skadligt spelande har beaktats i ett flertal punkter i förteckningen, såsom i förbudet mot att beskriva penningspelande som ett sätt att främja den ekonomiska ställningen eller som ett alternativ till arbete eller som ett sätt att främja en persons sociala framgång. På grund av penningspelsverksamhetens skadeframkallande karaktär ska köp av penningspel basera sig på spelarens eget initiativ och köpvilja. Därför får köp av penningspel enligt förslaget inte föreslås för en person i samband med köp av annan nyttighet, om personen inte uttryckt sitt intresse att köpa penningspel. På samma sätt får köparen i samband köp av enskilt penningspel, val av penningspel eller lyftande av vinst inte erbjudas att köpa flera omgångar av samma spel. Samma förbud avses även gälla mot att i ovannämnda situationer aktivt erbjuda personen att köpa något annat penningspel än det som han kommit för att köpa. I inrikesministeriets förordning om spelregler för Veikkaus Ab:s spel föreskrivs det i nuläget att Jokerspel och Lomatonni-spel även kan spelas som ett tilläggsspel till Lotto, Viking Lotto eller Eurojackpot-spelet. Det föreslagna förbudet avser inte att förbjuda erbjudande av tilläggsspel i samband med köp av Lotto, Viking Lotto eller Eurojackpot-spel.
Även användning av marknadsföringslotterier som avses i 2 kap. 13 § i konsumentskyddslagen vid marknadsföring kan anses lämpa sig dåligt för penningspelsverksamhet. Särskilt skadliga kan marknadsföringslotterier anses vara i samband med köp av penningspel, men sådana marknadsföringslotterier som genomförs på ett måttfullt sätt i fråga om vinsternas värde och frekvens kan vara tillåtna för bevarande av kundrelationen t.ex. i samband med kundenkäter eller i övrigt i syfte att styra penningspel som riktar sig till penningspelsverksamhet som strider mot lotterilagen till sådan penningspelsverksamhet som regleras av lotterilagen.
Paragrafens 3 mom. avses innehålla ett förbud att rikta marknadsföring till minderåriga eller till personer som annars är i utsatt ställning. I de gällande reglering av marknadsföringen har det ansetts vara särskilt viktigt att skydda minderåriga mot påverkan av penningspelande, eftersom forskningskunskap visar att ett tidigt påbörjat penningspelande exponerar för spelrelaterade skadeverkningar. Det föreslås att skyddet av minderåriga från marknadsföring av penningspel utvidgas så att minderåriga personer inte får förekomma i marknadsföringen. Förbudet avses även gälla Veikkaus Ab:s marknadsföring av sin företagsimage t.ex. i idrottsutrustning som finns tillgänglig för minderåriga eller i sådana miljöer där det finns en tydlig risk för att minderåriga utsätts för marknadsföring av penningspel. Det föreslås också att det till momentet fogas en bestämmelse om att personer som annars är i utsatt ställning ska skyddas mot att bli utsatta för marknadsföring av penningspel. Sådana personer som är i utsatt ställning kan anses vara myndiga personer som har en tydligt nedsatt förmåga att objektivt bedöma konsekvenserna av penningspelande och marknadsföringen av spel, t.ex. på grund av att de lider av problem till följd av penningspelande eller deras förmåga att kontrollera sitt spelande annars är nedsatt.
I paragrafens 4 mom. föreslås bestämmelser om förbud mot marknadsföring av sådana spel som är förenade med en särskild risk för skadeverkningar. Egenskaperna hos de penningspel som anordnas av Veikkaus Ab avviker från varandra och därmed även storleken av skaderiskerna i samband med dem. I momentet förbjuds marknadsföring av alla sådana penninglotterier som Veikkaus Ab anordnar i den elektroniska distributionskanalen. En definition av penninglotterier finns i 3 § 2 mom. 1 punkten. Av de penningspel som i nuläget anordnas avses förbudet mot marknadsföring i praktiken gälla snabblotterier med penningvinst som anordnas i Veikkaus Ab:s elektroniska speltjänst. Däremot avses det vara tillåtet att marknadsföra sådana snabblotterier med penningvinst som Veikkaus Ab säljer genom förmedling av sina ombud i den fysiska distributionskanalen. Likaså föreslås marknadsföring vara förbjuden för tippningsspel med snabb spelrytm som Veikkaus Ab enbart säljer i sin elektroniska speltjänst. Tippningsspel definieras i 3 § 2 mom. 3 punkten i lotterilagen. Penningspel som anses ha snabb spelrytm har uppräknats i inrikesministeriets förordning om regler för Veikkaus Ab:s penningspel. Tippningsspel med snabb spelrytm som för närvarande anordnas av Veikkaus Ab är eBingo och Tähdenlento. Marknadsföring av penningautomater som definieras i 3 § 2 mom. 4 punkten i lagen samt kasinospel som definieras i 3 § 2 mom. 6 punkten i lagen föreslås likaså vara förbjuden, oavsett distributionskanal. Marknadsföring av penningspel som avses i det föreslagna momentet avses dock vara tillåten i sådana särskilda spelsalar och i kasinon där sådana penningspel kan spelas, dock så att marknadsföring tillåts i Veikkaus Ab:s elektroniska speltjänst först efter det att spelaren har loggat in i speltjänsten.
Som en ändring i gällande lag gör bestämmelsen i 4 mom. det i praktiken möjligt att för att stödja ensamrättssystemets kanaliseringsförmåga marknadsföra vadhållningsspel och samtliga totospel med de begränsningar som ställs av den reviderade bestämmelsen om marknadsföring. Av totospel har det redan enligt gällande reglering varit tillåtet att marknadsföra spelen Toto 64, Toto75, Toto76, Toto86, Toto65, Toto5 ja Toto4. Däremot har marknadsföring av de övriga totospelen, Voittaja, Sija, Kaksari, Troikka, Päivän Duo, Eksakta och Sijapari varit förbjuden. Marknadsföringsförbudet som gällt vadhållningsspel och en del totospel har baserat sig på de skaderisker som hänför sig till spelens egenskaper. Gissningarna i vadhållnings- och totospel gäller typiskt idrotts- och hästsporttävlingar, vilket innebär att spelarens sakkunskap kan ha större betydelse i att gissa det rätta slutresultatet än i penningspel som baserar sig på lottning. Sådana sakkunnigspel kan vara förknippade med egenskaper som höjer risken för problemspelande, t.ex. i samband med belöningen av spelet eller ”det var nära” -situationer. På grund av att kunskap och skicklighet har betydelse vid vadhållnings- och totospel varierar deras skaderisk mellan olika spelformer, men det föreslås att marknadsföringsförbudet för dessa spel slopas för att spelandet bättre ska kunna kanaliseras till sådana spel som anordnas med stöd av lotterilagen. I fråga om dessa spel riktar sig efterfrågan för närvarande i betydande grad till penningspelsutbud som står utanför ensamrättssystemet. Spelen ska dock omfattas av kraven i den föreslagna paragrafen om att marknadsföringen ska vara måttfull och att marknadsföringen ska vara nödvändig för att efterfrågan på penningspel ska kunna styras in på reglerad penningspelsverksamhet och penningspelande som orsakar mindre skadeverkningar.
I paragrafens 5 mom. föreslås bestämmelser om förbud mot marknadsföring som ställs för kombinationsspel i samband med beredningen av inrikesministeriets förordning om spelregler för penningspel. Kombinationsspel kan enligt definitionen i 3 § 2 mom. 8 punkten innehålla egenskaper från två eller flera egenskaper hos de penningspel som definieras i paragrafen. Tills vidare har Veikkaus Ab inga kombinationsspel i sitt spelsortiment. Alla kombinationsspel är inte nödvändigtvis sådana till sina egenskaper att de är förenade med särskild risk för skadeverkningar, och det är därför inte ändamålsenligt att förbjuda marknadsföringen av dem direkt på lagnivå. Det föreslås att den särskilda risken för skadeverkningar bedöms separat för varje spel i samband med beredningen av förordningen, och att marknadsföringen förbjuds om spelet är förenat med en särskild risk för skadeverkningar. Det avses dock vara tillåtet att marknadsföra dylika kombinationsspel som är förenade med en särskild risk för skadeverkningar på spelplatser där de spelas enligt vad som anges i 6 mom.
Enligt 6 mom. avses det i fråga om de penningspel för vilka marknadsföring är förbjuden enligt 4 och 5 mom. dock vara tillåtet att ge information om spelplatserna. Enligt gällande lag är det tillåtet att i fråga om penningspel som är förenade med en särskild risk för skadeverkningar ge information om spelobjekt, spelplatser, spelvillkor, spelavgifter, sannolikheten för vinst och vinster. Ett genomförande av möjligheten att ge information har visat sig lämna rum för tolkning, trots att villkoret för informationen är att den tydligt kan urskiljas från reklam som innehåller upplevelserelaterade element. I praktiken har lämnandet av information ur konsumenternas synvinkel kunnat jämställas med reklam, även om kommunikationen om spelen endast innehållit de uppgifter som föreskrivs i lagen. Av denna anledning är det skäl att begränsa marknadsföringen av de skadligaste spelen endast till uppgifter om spelplatser. Därvid kan t.ex. uppgifter ges om spelplatsernas placering och öppettider. Det avses närmast vara fråga om information som ges om var en viss typ av spel kan spelas. Syftet med den ändrade bestämmelsen är inte att förbjuda Veikkaus Ab:s sökordsmarknadsföring på internet i en sådan utformning att ett sökresultat som gäller ett penningspel som enligt 4 och 5 mom. inte får marknadsföras innehåller en länk till Veikkaus Ab:s webbtjänst. Sökresultatet avses då även kunna innehålla spelets namn. Likaså ska det vara möjligt att i Veikkaus Ab:s nyhetsbrev eller meddelanden som kunden separat beställt ge information t.ex. om att sådana nya penningspel som annars inte får marknadsföras blir tillgängliga på spelplatsen för det aktuella spelet.
I paragrafens 7 mom. föreslås bestämmelser om uppgifter som ges i samband med marknadsföring. Enligt momentet ska marknadsföring av penningspel i bildform eller i en tryckt publikation alltid innehålla uppgift om den tillåtna åldersgränsen för penningspelande samt därtill uppgift om spelarens möjlighet att belägga sig själv med spelförbud och uppgift om en serviceproducent som tillhandahåller hjälp mot penningspelsproblem, om det finns utrymme för detta i marknadsföringsmaterialet. Trots att det i momentet har beaktats att det inte alltid är möjligt att lämna uppgifterna är det i princip viktigt att de ges för att penningspelandets särskilda karaktär ska beaktas i marknadsföringen genom att information ges om sätt att hantera problem som spelandet orsakar. Avsaknaden av uppgifterna ska därför kunna motiveras.
I paragrafens 8 mom. föreslås bestämmelser om att marknadsföring inte får riktas till spelare som ställt in en spärr som gäller allt spelande. Enligt momentet ska till spelare som ställt in en spärr för ett visst penningspel endast sådana spel marknadsföras som spelaren inte själv har spärrat. Vid sidan av att lagen föreslås innehålla förbud mot direktmarknadsföring till spelare som ställt in spärrar mot spelande ska spelaren utan att ha ställt in spärrar ha möjlighet att ställa in ett förbud mot direktmarknadsföring i Veikkaus Ab:s speltjänst, kundtjänst, spelsalar och i kasino.
I paragrafens 9 mom. föreslås bestämmelser ingå om Polisstyrelsens uppgift att övervaka att bestämmelserna i lotterilagen och konsumentskyddslagen följs vid marknadsföringen av penningspel. Veikkaus Ab ska varje år ge inrikesministeriet och Polisstyrelsen en rapport om marknadsföringen av penningspel. Paragrafens 10 mom. föreslås innehålla ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om innehållet i den rapport som avses i 9 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna motsvarar till sitt innehåll 14 b 3 och 4 mom. i gällande lag.
14 c §. Veikkaus Ab:s begränsningar för spelande. En ny 14 c § har fogats till lotterilagen genom lagen om ändring av lotterilagen (677/2019), som i fråga om 14 c § träder i kraft 1.1.2022. På grund av att obligatorisk identifiering tas i bruk i allt penningspelande inkluderas bestämmelserna om identifiering i 14 § i fråga om samtliga penningspel.
I den föreslagna 14 c § föreskrivs det i fortsättningen om Veikkaus Ab:s skyldighet att vid behov uppställa kvantitativa och tidsmässiga begränsningar för vissa kategorier av spel, vissa typer av spel, vissa spel och vissa spelare. Med avvikelse från ett förbud eller en begränsning som gäller en enskild spelares spelande med stöd av 15 § 2 mom., som föreslås bli ändrad, gäller de begränsningar som Veikkaus Ab uppställer med stöd av 14 c § spelande i allmänhet. Enligt förslaget ska Veikkaus Ab även erbjuda spelaren möjlighet att själv uppställa ovannämnda begränsningar. Syftet med begränsningarna är att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till.
Enligt förslaget ska bestämmelser utfärdas genom förordning av inrikesministeriet om spelregler för Veikkaus Ab:s penningspel, som även kan innehålla olika kvantitativa och tidsmässiga begränsningar enligt 13 c § 5 mom. Utöver vad som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet om ovannämnda begränsningar och andra verktyg för hantering av spelandet ska Veikkaus Ab enligt förslaget vid behov uppställa andra begränsningar och erbjuda spelaren möjlighet att själv uppställa sådana begränsningar. Sådana kan vara t.ex. en daglig begränsning av den tid som används till spelande, dagliga kvantitativa begränsningar för deltagande i lottningar av spel eller köp- och förlustgränser för olika intervaller. Begränsningarna avses kunna variera beroende på de olika spelens egenskaper och deras risk för skadeverkningar. Vid planeringen av begränsningar ska Veikkaus Ab samarbeta åtminstone med inrikesministeriet som ansvarar för beredningen av förordningen och med de myndigheter som ansvarar för förebyggandet och minskningen av skadeverkningar. Den gällande lagens 14 § 4 mom. innehåller en bestämmelse om Veikkaus Ab:s skyldighet att i fråga om penningspel som förmedlas elektroniskt vid behov uppställa kvantitativa och tidsmässiga begränsningar för spelandet. Den föreslagna 14 c § motsvarar delvis 14 § 4 mom.
15 §. Förhindrande av och förbud mot spelande i kasinon och i särskilda spelsalar. I gällande 15 § föreskrivs det om förhindrande av och förbud mot spelande i ett kasino. I paragrafen föreskrivs det bl.a. att tillträde till ett kasino får inte ges någon som är yngre än 18 år eller som är uppenbart påverkad av alkohol eller något annat rusmedel. Därtill föreskrivs det i paragrafen om Veikkaus Ab:s rätt att förbjuda en person tillträde till ett kasino eller begränsa hans eller hennes spelande på vissa i 2 mom. avsedda grunder. Sådana grunder är misstänkt falskspel, uppträdande som stör ordningen i kasinot, men som orsakats av spelandet eller spelarens begäran om att bli förvägrad tillträde eller få sitt spelande begränsat. Förbudet eller begränsningen gäller minst tre månader och högst ett år.
Enligt föreslagna 13 c § 5 mom. får bestämmelser utfärdas genom förordning av inrikesministeriet om speltempot eller andra egenskaper hos spel samt om uppställande av kvantitativa och tidsmässiga begränsningar för spel. Inrikesministeriet har genom förordning utfärdat bestämmelser om begränsningar av spelande av penningspel som förmedlas på webben via ett spelkonto. Avsikten är att bestämmelser om motsvarande begränsningar i fortsättningen ska ges även i fråga om andra penningspel än dem som spelas på webben, när identifierat spelande utvidgas till allt penningspelande. Därtill föreslås 14 c § innehålla en skyldighet för Veikkaus Ab att uppställa kvantitativa och tidsmässiga begränsningar i fråga om identifierat penningspelande för vissa kategorier av spel, vissa typer av spel, vissa spel och vissa spelare i syfte att förebygga och minska de skadeverkningar som spelandet ger upphov till. Med avvikelse från föreslagna 14 c § ska det förbud mot tillträde eller begränsning av spelandet som utfärdas med stöd av 15 § gälla en enskild spelare. Trots att det inte är fråga om ett förvaltningsförfarande som avses i förvaltningslagen (434/2003) är det viktigt med tanke på spelarens rättsskydd att grunderna för ett förbud eller en begränsning föreskrivs genom lag och att Veikkaus Ab motiverar sitt förbud eller sin begränsning till den avsedda spelaren. Spelaren avses enligt det föreslagna 4 mom. på vissa i momentet angivna grunder kunna begära att förbudet ska undanröjas.
Det föreslås att paragrafen ändras så att hindrande eller begränsning av spelande förutom kasino ska kunna gälla en särskild spelsal. Särskild spelsal avser i 4 § 6 punkten avsedd lokal som uteslutande eller huvudsakligen reserverats för spelande av penningspel. Spelandet kan förhindras genom att personen förbjuds tillträde till lokalen. I paragrafens 2 mom. föreskrivs det också om Veikkaus Ab:s rätt att avlägsna en person från ett kasino eller en särskild spelsal på de grunder som anges i momentet. Därtill föreslås det att bestämmelserna om giltighetstiden för förbudet eller begränsningen ändras så att de i stället för minst tre månader ska gälla minst en månad.
Förbudet mot diskriminering enligt diskrimineringslagen (1325/2014) förutsätter att Veikkaus Ab bemöter kunder i ett kasino och i en särskild spelsal på ett jämlikt sätt. För att säkerställa detta och även med tanke på rättsskyddet för den som bedriver kasinoverksamhet har det ansetts vara nödvändigt att genom lag föreskriva om grunderna för att förhindra eller förbjuda spelande i kasino. En utvidgning av grunderna för förhindrande av och förbud mot spelande i kasino till att gälla en lokal som används som särskild spelsal kan anses vara nödvändigt, eftersom en särskild spelsal är en miljö som är avsedd för penningspelande och för att spelande där också är förenat med en högre risk för skadeverkningar av penningspel, trots att hasardspel i motsats till kasino inte är tillåten i särskild spelsal.
I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om förbud mot tillträde för personer som är yngre än 18 år eller som är uppenbart påverkade av alkohol eller annat berusningsmedel eller droger samt avlägsnande av sådana personer också från särskilda spelsalar. Till övriga delar motsvarar bestämmelsen gällande lag.
I paragrafens 2 mom. ingår bestämmelser om andra grunder på vilka Veikkaus Ab kan förbjuda en person tillträde till ett kasino eller en särskild spelsal. Syftet med 1 och 2 punkten i momentet. är att skydda spelaren, den som bedriver spelverksamhet och personalen mot falskspel och störande uppträdande. I 15 § i den gällande lotterilagen förutsätts det att personen på sannolika grunder har gjort sig skyldig till falskspel eller att hans eller hennes uppträdande stör eller på sannolika grunder kan misstänkas störa ordningen. Det föreslås att kravet på sannolika grunder slopas från 1 och 2 punkten i momentet, eftersom det inte är ändamålsenligt att förutsätta, att den straffrättsliga beviströskeln överskrids. Tillämpningen av 1 och 2 punkten i momentet avses dock förutsätta att det förbud eller den begränsning som meddelats på grund av personens agerande på ett tillräckligt sätt är motiverad med tanke på ordningen och säkerheten i kasinot eller den särskilda spelsalen, med beaktande av att penningspelsverksamhet bedrivs i lokalen.
Såsom föreskrivs i den gällande 2 mom. 3 punkten ska den som bedriver kasinoverksamhet ha möjlighet att ingripa i en persons spelande om det bedöms orsaka spelaren skadeverkningar. Det är motiverat att även denna möjlighet utvidgas till att gälla särskilda spelsalar. Det kan vara svårt att observera menligt spelande, men personalen i ett kasino eller en särskild spelsal kan utifrån spelarens beteende dra den slutsatsen att personen inte har kontroll över sitt spelande, utan spelandet orsakar honom eller henne ekonomiska, sociala eller hälsomässiga men. Efter att den obligatoriska identifiering som föreskrivs i den föreslagna 14 § trätt i kraft förutsätter spelande i en särskild spelsal att ett personligt spelkonto har öppnats för spelaren, varefter personen inte kan spela i en särskild spelsal utan att ha loggat in på sitt spelkonto. Ibruktagandet av obligatorisk identifiering möjliggör i de flesta fallen i praktiken att spelaren kan förhindras från att spela genom att ett spelförbud ställs in på spelkontot. På grund av att personalen i ett kasino eller en särskild spelsal bemöter spelaren personligen kan en uppfattning uppstå hos dem om en problematisk eller skadlig konsekvens som orsakats personen av penningspel, t.ex. utgående från den tid som personen använder för penningspel, spelfrekvens, penningbelopp som använts till spel eller någon annan orsak som gäller personen i fråga. En representant för personalen kan genom att ta upp sina iakttagelser med spelaren, överenskommelse med honom eller henne eller med anledning av uppenbara skadeverkningar till följd av spelandet besluta att t.ex. begränsa antalet besök eller vidta andra begränsande åtgärder eller i sista hand meddela förbud. Bestämmelsen avses därför komplettera metoderna i samband med obligatorisk identifiering att kontrollera och förhindra en persons spelande. I 4 punkten i momentet föreslås bestämmelser om förvägran av tillträde till eller begränsning av spelande även i särskild spelsal på begäran av personen själv. Spelaren ska inte separat behöva motivera sin begäran. Spelaren avses kunna begära meddelande av tillträdesförbud till kasino eller särskild spelsal även utan att han eller hon behöver besöka dem. Förbud kan i fråga om spelsal också begäras i Veikkaus Ab:s speltjänst. I fråga om kasino finns det inte ännu information om hur förbudet genomförs i praktiken.
Enligt föreslagna 2 mom. ska Veikkaus Ab ha rätt att förbjuda en person tillträde till ett kasino eller en särskild spelsal och avlägsna personen från ett kasino eller en särskild spelsal på de grunder som anges i momentet. Grunderna för avlägsnande från lokalen föreslås vara desamma som för förbud mot tillträde. Även en sådan person kan enligt bestämmelsen avlägsnas från lokalen som har ett tidigare meddelat gällande inträdesförbud eller en begränsning av inträdet. Veikkaus Ab avses ansvara för förhindrandet av tillträde och avlägsnande av personen. I praktiken ska uppgiften skötas av en person som hör till Veikkaus Ab:s personal. Om bevakningen av kasinot eller den särskilda spelsalen handhas av ett bevakningsföretag bestäms befogenheterna för den väktare som utför bevakningen i enlighet med lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015).
Enligt det föreslagna 3 mom. ska förbudet eller begränsningen meddelas för viss tid eller tills vidare. Ett förbud eller en begränsning som meddelats tills vidare är i kraft minst ett år. En spelare som meddelats ett förbud eller en begränsning tills vidare enligt föreslagna 4 mom. avses tidigast ett år efter det att förbudet eller begräsningen meddelades kunna begära att förbudet eller begränsningen undanröjs. Ett förbud eller en begränsning som gäller tills vidare och som meddelats på initiativ av spelaren med stöd av 2 mom. 4 punkten ska enligt förslaget undanröjas tre månader från det att begäran om undanröjande har framställts. Om ett förbud eller en begränsning har meddelats på initiativ av Veikkaus Ab för att gälla tills vidare i en situation som avses i 2 mom. 1–3 punkten, ska spelaren tidigast ett år efter att förbudet meddelades kunna begära att förbudet undanröjs. Efter spelarens begäran ska Veikkaus bedöma om det finns vägande skäl till att förbudet ska fortsätta samt motivera ett eventuellt fortsatt beslut till spelaren. Sådana vägande skäl kan vara t.ex. att de omständigheter som ledde till förbudet kvarstår likadana som vid tidpunkten för meddelande av förbudet eller att spelaren upprepningsvis uppträder störande eller gör sig skyldig till falskspel som kund hos Veikkaus Ab.
16 §. Särskilda bestämmelser om penningautomater. Gällande paragraf och rubriken för den föreslås bli ändrad så att de begränsas till att gälla särskilda bestämmelser om penningautomater. På grund av de ändringar som skett i anordnandet av penningspel tillhandahålls kasinospel inte längre på andra ställen än i Veikkaus Ab:s särskilda spelsalar och i kasinot och därför behövs det inte längre särskilda bestämmelser om dem.
Enligt gällande paragraf ska penningautomater och kasinospel placeras i övervakade utrymmen och de får inte placeras i utrymmen där användningen av dem kan äventyra säkerheten eller störa ordningen. Det föreslås att hänvisningen till kasinospel slopas från paragrafen och att paragrafen kompletteras med en bestämmelse enligt vilken penningautomater ska placeras så att spelandet på dem obehindrat kan övervakas. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att personalen på placeringsstället kan övervaka penningautomatspelandet så att det vid behov kan förhindras eller avbrytas.
Den föreslagna bestämmelsen har betydelse särskilt för att förhindra penningspelande för minderåriga, vilket ska ske med hjälp av aktiv kontroll. I fråga om penningautomater som placerats på spelplatser motsvarar den föreslagna kompletteringen gällande praxis, där Veikkaus Ab i ombudsavtalet mellan bolaget och innehavaren av placeringsstället förutsätter att automaten placeras på en plats där spelandet kan övervakas och där personalen har fri sikt till penningautomaten från den övervakningsplats som överenskommits mellan innehavaren av placeringsstället. Avtalet mellan Veikkaus Ab och placeringsstället för penningautomaten innehåller ett villkor om övervakningen av åldersgränsen för automatspelande. Även handelsbranschen har förbundit sig till egenkontroll som förhindrar minderårigas penningspel. Vid övervakningen av åldersgränsen iakttas en referensåldersgräns, vilket innebär att spelande förhindras för personer som ser yngre ut än 30 på år och som inte kan styrka sin ålder genom att visa upp en fotoförsedd identitetshandling.
I fråga om kasinon och särskilda spelsalar ansvarar Veikkaus Ab:s egen personal för övervakningen. Enligt lotterilagen får Veikkaus Ab inte ge någon som är yngre än 18 tillträde till ett kasino, och motsvarande förbud föreslås bli utvidgat enligt 15 § till att även gälla särskilda spelsalar. I fråga om penningspelande iakttar Veikkaus Ab ovannämnda referensåldersgräns på 30 år.
Polisstyrelsen är den myndighet som ansvarar för tillsynen över anordnandet av lotterier och övervakar att Veikkaus Ab i all sin verksamhet iakttar minimikravet på ålder samt att Veikkaus Ab ger anvisningar om och övervakar iakttagandet av åldersgränsen vid återförsäljningen av penningspel och på ställen där penningautomater har placerats.
Det föreslås att ett 2 mom. fogas till paragrafen som innehåller skyldighet att planera principerna för placering och tillhandahållande av penningautomater på spelplatser så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningarna som spelandet ger upphov till blir så små som möjligt. Vid placeringen av automater och tillhandahållandet av dem ska särskild vikt dessutom läggas vid de skadeverkningar som penningspelen orsakar minderåriga och personer i utsatt ställning. Den föreslagna bestämmelsen utgör en del av de åtgärder som ingår i propositionen och som syftar till att förebygga och minska skadeverkningar av penningautomatspelande. Som en del av dessa åtgärder föreslås det att bestämmelserna i 14 b § om marknadsföring av penningspel bl.a. ändras så att marknadsföring av penningautomater blir direkt förbjuden med stöd av lagen och så att förbudet mot marknadsföring av penningautomater förutom upplevelsemarknadsföring även ska gälla information om spelobjekt, som i nuläget är tillåten.
Principerna för placering och tillhandahållande av penningautomater kan i praktiken betyda t.ex. principer för maximiantal penningautomater per placeringsställe, stängning av penningautomater under vissa klockslag samt beaktande av penningautomaternas synlighet i placeringsställena så att man kan besöka affärslokalen utan att se penningautomaterna och bli utsatt för automatspelande dock så, att spelandet på det sätt som avses i 1 mom. kan övervakas. Penningautomater ska inte få placeras i sådana affärslokaler vilkas kunder huvudsakligen är minderåriga, och i en affärslokal får de inte placeras på en plats som t.ex. ligger i närheten av en lekplats för barn eller i närheten av något annat ställe som är särskilt tilltalande för minderåriga. Penningautomater ska inte heller få placeras på sådana ställen som i huvudsak används av personer som kan tänkas behöva skydd mot de skadeverkningar som penningspel orsakar. En sådan affärslokal kan t.ex. finnas i anslutning till en enhet för missbrukarvård eller mentalvårdstjänster.
Paragrafen har ändrats genom lagen om ändring av lotterilagen (677/2019), som till denna del träder i kraft 1.1.2022. Med anledning av att definitionen av specialautomat har slopats har en teknisk ändring gjorts i bestämmelsen på så sätt att omnämnandet av specialautomater har strukits.
16 a §. Egenkontroll som gäller penningautomater. Det föreslås att en ny paragraf om egenkontroll införs i lagen i syfte att säkerställa att de mål som uppställs i 16 § uppnås. Med egenkontroll avses ett arrangemang för säkerställande av att penningspelsverksamheten bedrivs på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Paragrafen ålägger både Veikkaus Ab och innehavaren av en spelplats att utarbeta en plan för hur målen ska uppnås. Veikkaus Ab ska enligt 1 mom. utarbeta en skriftlig plan om det allmänna genomförandet av den övervakning och planering som avses i 16 § samt föra bok över utplaceringen av penningautomater och över de allmänna och särskilda föreskrifter som bolaget meddelat i fråga om övervakningen.
Paragrafens 2 mom. som gäller innehavare av spelplatser är ägnad att säkerställa att innehavaren har tillräckliga och riktiga kunskaper om de lagstadgade skyldigheterna som gäller för verksamheten samt av de risker som är förknippade med det praktiska genomförandet. Verksamhetsmiljöerna varierar och riskerna bör bedömas med beaktande av de särskilda dragen i respektive miljö. Innehavaren av en spelplats för penningautomater ska utarbeta en skriftlig plan för att säkerställa att verksamheten är laglig och att den plan som avses i 1 mom. och som utarbetats av Veikkaus Ab iakttas. Innehavaren av spelplatsen ska iaktta planen och föra bok över genomförandet av den. Planen ska hållas uppdaterad och innehavaren av spelplatsen ska se till att den personal som deltar i övervakningen känner till sina skyldigheter enligt denna lag och enligt planen.
De planer för egenkontroll som avses i paragrafens 1 och 2 mom. ska innehålla en beskrivning av de lagstadgade skyldigheterna, risker i samband med det praktiska genomförandet, hur iakttagandet av skyldigheterna följs upp och hur upptäckta brister avhjälps. Lagen avses inte innehålla någon detaljerad beskrivning av egenkontrollplanens innehåll. Genom förordning av inrikesministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om hur planen ska utarbetas samt om dess innehåll och genomförande.
19 §. Redovisning av avkastningen. I paragrafen föreskrivs det om redovisning av Veikkaus Ab:s avkastning. Paragrafens 1 mom. föreslås bli ändrad så att den avkastning som Veikkaus Ab med stöd av den avsedda bestämmelsen ska redovisa till de berörda ministerierna ska innefatta både avkastningen av Veikkaus Ab:s penningspelsverksamhet och de dividendintäkter som Veikkaus Ab eventuellt får av sitt dotterbolag. Den föreslagna ändringen behövs för att de dividendintäkter som Veikkaus Ab eventuellt får av sitt dotterbolag och som inte utgör avkastning av penningspelspelsverksamhet ska användas på det sätt som föreskrivs i 4 kap. i lotterilagen. I samband med att 19 § 1 mom. i lotterilagen ändras ska även rubriken för 4 kap. i lotterilagen för tydlighetens skull ändras så att det i rubriken i stället för avkastningen av penningspelsverksamhet hänvisas till avkastningen från Veikkaus Ab, som på ovan relaterat sätt utöver avkastningen av penningspelsverksamhet ska innefatta de dividendintäkter som Veikkaus Ab får av sitt dotterbolag.
35 §. Vinster av bingospel. I paragrafens 2 mom. föreskrivs det om maximivärdet av de vinster som delas ut till spelarna. Maximivärdet av vinsterna får inte överstiga 75 procent av värdet av den totala försäljningen under sex kalendermånader, dock så att maximivärdet av de vinster som delas ut inte får överstiga 95 procent under en enda kalendermånad. Lotterilagens 32 § ändrades genom lag 677/2019, som trädde i kraft 1.10.2019, så att bingotillstånd kan beviljas för högst tre år i stället för två år enligt den tidigare gällande lagen. Samtidigt ändrades redovisningsperioden enligt 36 § i lagen till ett år, när den tidigare hade varit sex månader. I samband med lagändringen ändrades inte den sex månader långa uppföljningstiden för vinster som delas ut. Detta orsakar extra arbete för dem som anordnar bingospel, eftersom de fortfarande måste följa upp de vinster som delas ut under sex kalendermånader trots att redovisningsperioden är ett år. För att underlätta den administrativa bördan och göra verksamheten smidigare föreslås det att uppföljningstiden för maximivärdet av vinster ska ändras så att den sammanfaller med redovisningsperioden. Enligt förslaget ska maximivärdet inte överstiga 75 procent av den totala försäljningen under 12 kalendermånader, dock så att maximivärdet av de vinster som delas ut inte får överstiga 95 procent under någon enda kalendermånad.
36 §. Redovisning och rättelse av redovisningen. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om avgivande av redovisning över anordnandet av bingospel. Redovisningen ska inom en månad efter redovisningsperiodens utgång tillställas tillståndsmyndigheten. Enligt 17 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) ska en lotteriskattskyldig lämna skattedeklarationen för en skatteperiod senast på den allmänna förfallodagen i den andra kalendermånaden efter skatteperioden. Den allmänna förfallodagen för lotteriskatt är den 12:e dagen i månaden. Till exempel ska skatten för en bingospelstillställning som ordnats i januari redovisas och betalas senast den 12 mars. Redovisningen över bingospel ska alltså tillställas inom en månad efter redovisningsperiodens utgång, medan betalningstiden för lotteriskatt är två månader. För att underlätta den administrativa bördan och göra verksamheten smidigare föreslås det att redovisningen över anordnandet av bingospel förlängs till två månader i stället för nuvarande en månad. Till följd av ändringen ska de som anordnar bingospel kunna tillställa bingoredovisningen så att samtliga verifikat över lotteriskatt är med i redovisningen, och den kan tillställas inom den angivna tidsfristen. Anordnare av bingospel behöver då inte separat lämna in verifikat över lotteriskatt i ett senare skede, utan redovisningen kan sammanställas på en gång. Föreningar som anordnar bingospel har i sin respons till Polisstyrelsen angett att beskattaren, om föreningen betalar lotteriskatt i förskott, kan återbetala överbetald skatt till föreningen och kräva in det senare, när föreningen inte nödvändigtvis har observerat återbetalningen. Den föreslagna ändringen minskar också antalet begäranden om uppskov med bingoredovisningen.
42 §. Tillsynen över lotterier. Det föreslås att paragrafen om tillsynen över anordnandet av lotterier omformuleras till att motsvara de ändringar som gjorts tidigare i 1 § som gäller syftet med lotterilagen, i 12 § som gäller Veikkaus Ab:s uppgift samt i 13 c § som gäller anordnande av penningspel. I 1 § 2 mom. som gäller lagens tillämpningsområde föreskrivs det att syftet med lagen är att garantera rättsskyddet för dem som deltar i allmännyttig lotteriverksamhet, att hindra oegentligheter och brott i samband med lotterier och att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som deltagande i lotterier ger upphov till. Bestämmelsen formulerades på nytt genom en lagändring som trädde i kraft 1.1.2017. Då ändrades paragrafen så att dessa man förutom att minska de sociala och hälsomässiga skadeverkningarna av penningspelande även ska förebygga dessa skadeverkningar vid anordnande av penningspel. Skyldigheten att förebygga och minska skadeverkningar utvidgades samtidigt till att enligt den nya formuleringen även gälla ekonomiska skadeverkningar av penningspelande. Genom samma lagändring genomfördes motsvarande omformulering i 13 c § som gäller anordnande av penningspel, och Veikkaus Ab fick enligt 12 § i uppgift att i överensstämmelse med 1 § bedriva penningspelsverksamhet så att rättsskyddet för dem som deltar i penningspel garanteras, så att man strävar efter att förhindra oegentligheter och brott och så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till förebyggs och minskas. Enligt 42 § om tillsynen över lotterier föreskrivs som syfte för övervakningen av lotteriverksamheten att säkerställa uppnåendet av lagens syfte. Lotterilagens syfte uppnås genom tillsyn över lotteriverksamheten som enligt 2 mom. tilldelats Polisstyrelsen och polisinrättningarna.
Uppgifterna för tillsynen motsvarar lotterilagens syfte, men paragrafen om tillsyn saknar ett omnämnande av de ekonomiska skadeverkningar som lotteriverksamheten ger upphov till. Genom de föreslagna ändringarna avser man att precisera syftet med tillsynen över lotteriverksamheten så att den också gäller de eventuella ekonomiska skadeverkningar som verksamheten ger upphov till. Likaså saknas i tillsynsparagrafen om lotteriverksamheten det förebyggande av skadeverkningar av lotterier som definierats i bestämmelsen om lotterilagens syfte. När både beaktandet av ekonomiska skadeverkningar och förebyggandet av skadeverkningar fogas till tillsynsparagrafen som gäller lotteriverksamhet blir bestämmelsen förenlig med paragrafen om lagens syfte.
Paragrafens 2 mom. föreslås bli kompletterad genom att den tillsyn som föreskrivs i penningtvättslagen fogas till Polisstyrelsens tillsynsuppgift. Den tillsynsuppgift som tilldelats Polisstyrelsen i penningtvättslagen gäller både Veikkaus Ab och de näringsidkare och sammanslutningar som sköter försäljningen av bolagets penningspel, om Veikkaus Ab gett en sådan annan näringsidkare eller sammanslutning (ombud) i uppdrag att sköta identifieringen av kunden och kontrollen av identiteten. På Veikkaus Ab tillämpas penningtvättslagen i sin helhet, och bolaget kan inte bli befriat från sina skyldigheter på den grunden att den anlitar ombud för att fullgöra dessa skyldigheter. På ombud tillämpas 3 och 4 kap. i penningtvättslagen i sin helhet samt 7 och 8 kap. till föreskrivna delar. Genom ett tillägg som föreslås i paragrafens 2 mom. kompletteras den uppgift inom tillsynen över penningspelsverksamheten som genom lotterilagen föreskrivits för Polisstyrelsen. Polisstyrelsen ansvarar för tillsynen enligt penningtvättslagen över Veikkaus Ab och över de ombud som säljer bolagets penningspel. Denna tillsyn är väsentligen bunden till den tillsyn över penningspelsverksamheten som föreskrivits för Polisstyrelsen enligt lotterilagen. Det är därför motiverat att Veikkaus Ab med stöd av 46 § som en del av kostnaderna för tillsynen över penningspelsverksamheten ska ersätta staten för de tillsynskostnader som orsakas av tillsynen över förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.
Det föreslås att ett nytt 5 mom. fogas till paragrafen som möjliggör att de spelsystem som används vid anordnande av Veikkaus Ab:s penningspel kan vara belägna i en medlemsstat i Europeiska unionen eller en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Med anledning av ändringen avses Veikkaus Ab få möjlighet att bl.a. utnyttja datormolnteknik i sina datatekniska lösningar för spelsystem. I dessa lösningar är Veikkaus Ab:s spelsystem inte fysiskt belägna i Finland, utan spelsystem och deras lokalisering kan utnyttja datacentraler och molntjänster. Datatekniska lösningar för ett spelsystem avses också kunna innehålla lottning av penningspelets resultat och åtgärder i samband med den.
Vid placeringen av Veikkaus Ab:s spelsystem är det nödvändigt att sörja för en tillräcklig övervakning av bolagets penningspel, oavsett var spelsystemen är placerade. Spelsystemens placeringsort kan påverka de lösningar som Polisstyrelsen använder i sin datatekniska övervakning. Om spelsystemet eller en del av det är beläget utanför Fastlandsfinland ska det säkerställas att Polisstyrelsens datatekniska övervakning kan genomföras på ett sådant sätt som inte äventyrar det mål som ställs för tillsynen enligt lotterilagen och så att spelarnas rättsskydd inte äventyras. Den datatekniska övervakningen baserar sig i huvudsak på riktighetskontroll, dvs. att uppgifterna om spelhändelser överförs i oförändrat skick till Polisstyrelsens övervakningssystem. Penningspelhändelser är åtminstone den deltagande spelarens insats, spelarens val, uppgifter som gäller lottning samt penningspelets resultat efter det att spelet har spelats till slut eller avbrutits. I placeringslösningar för spelsystem ska uppgifternas oföränderlighet, integritet, och tillförlitlighet säkerställas mellan spelsystemet och övervakningssystemet.
Placeringen av spelsystem eller en del av sådant utanför Fastlandsfinland kan påverka Polisstyrelsens datatekniska övervakningslösningar, eftersom myndighetens behörighet endast omfattar Fastlandsfinlands territorium, vilket medför begränsningar t.ex. i den elektroniska signaturtjänsten som är nödvändig för tillsynen. Enligt en utredningen som ingår i en förstudie som publicerades av inrikesministeriet år 2019 är övervakningssystemet en helhet som bildas av frontservrar nära spelsystemen och ett centralsystem som finns i Polisstyrelsens lotteriförvaltning. Informationen om spelhändelser överförs nästan i realtid från Veikkaus Ab:s spelsystem till en frontserver som kopplats till den, och vidare till centralsystemet. Om Polisstyrelsens tillsynsmaterial innehåller sekretessbelagda uppgifter, kan förmedlingen av informationen utanför Fastlandsfinland strida mot de bestämmelser om informationssäkerhet som gäller för myndighetsverksamhet. I en sådan situation kan myndighetstillsynen genomföras t.ex. så att Veikkaus Ab för tillsynen upprätthåller en separat proxyserver för den nödvändiga datatrafiken mellan spelsystemet och övervakningssystemet.
På grund av de regionala begränsningar som gäller tillsynen över penningspelsverksamheten ska det innan ett spelsystem eller en del av sådant placeras utanför Fastlandsfinland säkerställas, att spelarnas rättsskydd inte äventyras och att det inte uppstår risker för oegentligheter. Detta förutsätter att informationens oföränderlighet, integritet och tillförlitlighet kan säkerställas mellan spelsystemet och övervakningssystemet, trots att spelsystemet helt eller delvis är beläget utanför Fastlandsfinland. Enligt det föreslagna momentet förutsätter ett spelsystem som är beläget utanför Fastlandsfinland ett förhandsgodkännande av inrikesministeriet på samma sätt som föreskrivs i lagens 43 § 3 mom. För att godkänna arrangemanget ska inrikesministeriet ha tillgång till en tillräckligt omfattande redogörelse över det praktiska genomförandet av dataöverföringen mellan spelsystemet och övervakningssystemet.
Dessutom föreslås en ny bestämmelse i lagens 62 a §, enligt vilken Polisstyrelsen får behörighet att förbjuda ett penningspel, om konsumenternas rättsskydd eller övervakningen av anordnandet av penningspel äventyras. Genom den nya bestämmelsen möjliggörs tillräcklig behörighet för tillsynsmyndigheten att omedelbart avbryta anordnandet av ett spel om oföränderligheten, integriteten eller tillförlitligheten av spelhändelser äventyras i ett spel som anordnats med ett spelsystem som är beläget i eller utanför Fastlandsfinland.
43 §. Tillsynen över penningspel samt officiella övervakare. Det föreslås att bestämmelserna om tillsynen över penningspel ändras till följd av de ändringar som genomförts i tillsynen. I nuläget har den administrativa tillsynen som genomförs av Polisstyrelsens lotteriförvaltning en central roll i tillsynen över anordnandet av penningspel. Tillsyn genomförs både som rättslig tillsyn och datateknisk övervakning med hjälp av ett övervakningssystem som utvecklats för tillsynen över de penningspel som anordnas av Veikkaus Ab. Genom rättslig tillsyn säkerställer tjänsteinnehavarna vid Polisstyrelsens lotteriförvaltning att 13 c § i lotterilagen och de förordningar som utfärdats av statsrådet och inrikesministeriet med stöd av den iakttas när Veikkaus Ab anordnar penningspel. På motsvarande sätt säkerställer Polisstyrelsen med hjälp av sitt datatekniska övervakningssystem att spelarnas rättsskydd tillgodoses samt å andra sidan förebygger oegentligheter i anordnandet av penningspel. Med det datatekniska övervakningssystemet säkerställs att den information som sparats i övervakningssystemet och i Veikkaus Ab:s spelsystem motsvarar varandra, vilket är ett tillräckligt sätt att säkerställa spelens riktighet utan godkännande av en officiell övervakare. Genom kontroll av att uppgifterna i övervakningssystemet och spelsystemet motsvarar varandra säkerställs att uppgifterna vid överföringen från spelsystemet till övervakningssystemet bevarat sin oföränderlighet, sin integritet och tillförlitlighet. Därtill förutsätter dragningen i ett flertal tippningsspel en medverkan av Polisstyrelsens övervakningssystem, eftersom säkerställandet av att lottningen är slumpmässig baserar sig på ett utgångstal som genereras av övervakningssystemet. De officiella övervakarna har i själva verket begränsade möjligheter att på ett täckande sätt övervaka samtliga delområden, och genom att Polisstyrelsen till denna del får i uppdrag att övervaka anordnandet av penningspel ändras regleringen av anordnandet så att den motsvarar den utveckling som skett.
Även utvecklingen inom Veikkaus Ab:s penningspel, tekniska lösningar i nya spel samt plattformslösningar har medverkat till att den gällande regleringen om officiella övervakare inte längre motsvarar tillsynsbehoven och å andra sidan medfört onödiga svårigheter i Veikkaus Ab:s spelplanering. Den gällande lotterilagen ställer krav på de personer som förordnats till officiella övervakare, och därför måste de tekniska övervakningsarrangemangen för nya spel och spelreformer anpassas till att följa ordalydelsen i lagen. Sådana missförhållanden uppstår med anledning av 43 § 2 mom. i den gällande lotterilagen bl.a. på grund av att de officiella övervakarna ska övervaka att de spelregler som utfärdats genom förordning av inrikesministeriet iakttas vid anordnandet av penningspel samt för varje spelomgång fastställa resultatet och vinsternas antal i tippnings-, vadhållnings- och totospel. Formerna för genomförande av vadhållnings- och totospel har blivit betydligt mångsidigare, och det finns inte längre något behov av en indelning i spelomgångar som baserar sig på kalenderdagar. Ett enskilt vadhållningsspel kan t.ex. bestå av flera vadhållningsobjekt som spelaren individuellt sammanställer av ett vadhållningsobjekt vid olika tidpunkter, varvid det inte längre är ändamålsenligt att göra sin satsning endast för en omgång. Även innehållet i tillsynen har förändrats, och det mest betydande tillsynssättet är att med hjälp av Polisstyrelsens övervakningssystem säkerställa oföränderligheten, integriteten och tillförlitligheten i de uppgifter som produceras av Veikkaus Ab:s spelsystem. På grund av att datateknisk övervakning har fått ökad betydelse föreligger det inte längre något behov av en separat fastställelse som utförs av officiella övervakare i efterhandstillsynen av spelen. Förändringar har även skett i anordnandet och övervakningen av penninglotterier, i synnerhet i fråga om det datatekniska anordnandet av dem. Det är inte längre till alla delar möjligt att övervaka penninglotterier och särskilt snabblotterier med penningvinst genom sensorisk övervakning som utförs av officiella övervakare, eftersom blandningen av lotter och övervakningen av den och försäljningen förutsätter en komplicerad teknisk lösning som gör att den datatekniska övervakningsprocessen får en central roll.
Polisstyrelsen avses dock även i fortsättningen få förordna officiella övervakare, som enligt förslaget fortfarande ska ha en liknande roll som i dagens läge i att säkerställa blandningen i vissa tippningsspel av lottotyp och vid extra dragningar i de nuvarande penninglotterna samt säkerställa dragningens riktighet.
I paragrafens 3 mom. föreslås bestämmelser om förbud för tjänstemän vid Polisstyrelsen att delta i sådana penningspel vars tekniska övervakning ingår i tjänstemannens uppgifter. En tilläggsförutsättning för förbud föreslås vara att tjänstemannen i denna uppgift kan ta del av sådant material om spelhändelser som denne kan utnyttja i sitt eget spelande. Syftet med förslaget är att säkerställa att den verksamhet som bedrivs av en tjänsteman som ansvarar för övervakningen inte äventyrar tillförlitligheten och trovärdigheten av anordnandet av Veikkaus Ab:s penningspel eller övervakningen av dem. En sådan situation kan tänkas uppstå om samma person övervakar anordnandet av spel och spelar sådana spel som han eller hon övervakar och i fråga om vilka tjänstemannen skulle kunna utnyttja det material om spelhändelser som han eller hon i sin övervakningsuppgift kan ta del av. Beslut om begränsat spelande ska enligt förslaget fattas av Polisstyrelsen. Ett motsvarande förbud mot spelande ingår i 49 § i lotterilagen, enligt vilken den som är anställd hos ett kasino och en officiell övervakare inte får delta i de spel som anordnas i kasinot. Till övriga delar har rätten att spela penningspel inte begränsats i den gällande lagstiftningen för tjänstemän vid Polisstyrelsen.
I paragrafens 4 mom. föreslås bestämmelser om godkännande av arrangemangen för tillsyn över sådana penningspel som anges i 62 § 5 mom. i lotterilagen. Lotterier som avses i 62 § 5 mom. i lotterilagen är penningspel som anordnas i internationellt samarbete mellan penningspelsbolag. Lottningen av penningspelen kan t.ex. genomföras utomlands. För spelare i Finland är anordnaren av penningspelet alltid Veikkaus Ab. I praktiken gäller arrangemangen internationellt samarbete med ett annat spelbolag eller mellan ett flertal penningspelsbolag. För närvarande bedriver Veikkaus Ab sådant samarbete som avses i bestämmelsen i fråga om Vikinglotto- och Eurojackpot-spelen samt i fråga om elektroniskt förmedlad poker som spelas mot andra. Inrikesministeriet har godkänt arrangemangen för tillsyn över dessa samarbetsspel. Bestämmelsen föreslås bli ändrad så att anordnandet av penningspel med internationell koppling förutsätter tillstånd av inrikesministeriet, som prövar om anordnandet av spelet är förenligt med grunderna för ett penningspelssystem som baserar sig på ensamrätt. Inrikesministeriet ska även godkänna ibruktagandet av arrangemangen för tillsyn över sådana penningspel, som är ett villkor för att spelet får anordnas. Polisstyrelsen avses i egenskap av tillsynsmyndighet för penningspelsverksamheten ha en viktig roll i den utredning som genomförs för godkännande av tillsynsarrangemangen för att tillsynsmyndighetens synpunkter i fråga om behörighet och datateknisk överv.akning i tillräcklig mån ska beaktas. Om grunder inte längre föreligger för tillståndet eller vid brott mot villkoren i tillståndet kan inrikesministeriet som beviljat det återkalla tillståndet.
44 §. Polisstyrelsens, polisinrättningens och de officiella övervakarnas rätt till upplysningar. Enligt gällande 44 § har tillsynsmyndigheterna rätt att erhålla de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynsuppgiften. Det föreslås att rätten till upplysningar för de myndigheter som ansvarar för tillsynen över lotterier preciseras. I paragrafens 1–3 mom. föreslås bestämmelser om Polisstyrelsens, polisinrättningens och de officiella övervakarnas rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt erhålla de upplysningar som är nödvändiga för tillsynsuppgiften. Rätten att få upplysningar föreslås enligt grundlagsutskottets utlåtandepraxis vara begränsad enbart till de upplysningar som är nödvändiga för tillsynsuppgiften.
Polisstyrelsen som ansvarar för den riksomfattande tillsynen över anordnandet av lotterier föreslås ha den mest omfattande rätten till upplysningar som möjliggör erhållandet av de uppgifter som är nödvändiga för tillsynsuppgiften från Veikkaus Ab, de sammanslutningar och stiftelser som erhållit tillstånd att anordna lotterier och av dem som i praktiken anordnar varulotterier (1 mom.)
Polisstyrelsen ansvarar enligt 42 § i lotterilagen för den riksomfattande tillsynen över anordnandet av lotterier och även för den riksomfattande statistikföringen som gäller lotteriverksamheten. I gällande 53 § 3 mom. föreskrivs det om Veikkaus Ab:s skyldighet att lämna Polisstyrelsen uppgifter om anordnande av de penningspel som avses i 3 § 2 mom. 1–8 punkten för statistikföring. Det föreslås att bestämmelsen överförs till paragrafens 1 mom. i anslutning till Polisstyrelsens rätt att få upplysningar för sin tillsynsuppgift. Samtidigt utvidgas rätten till upplysningar på det sätt som statistikföringsuppgiften enligt 42 § förutsätter så att bestämmelsen möjliggör tillgången till upplysningar för statistikföring också av sammanslutningar eller stiftelser som erhållit tillstånd att anordna lotterier och av dem som i praktiken anordnar varulotterier. Rätten till upplysningar avses även i fråga om statistikföring endast gälla nödvändiga uppgifter.
Polisstyrelsens tillsyns- och statistikföringsuppgifter har en nära kontakt med varandra såväl vid tillsynen över penningspel som andra lotterier. Uppgifter som inhämtats vid statistikföringen möjliggör en effektiv utveckling och planering i synnerhet av åtgärder som hänför sig till förebyggande och minskning av skadeverkningar av penningspel. Via statistikföringen övervakar Polisstyrelsen bl.a. olika funktioner i samband med spelbeteende, såsom utfallet av de begränsningar som föreskrivits för spelande. Tillsynseffekten ökar till följd av tillförlitlig statistik över bl.a. hur inriktningen av marknadsföringen påverkar spelbeteendet, olika spelgrupper och spel. Även den kunskap som statistikföring ger om hur spelandet i Finland fördelar sig regionalt enligt spelkategori är en viktig uppgift med hänsyn till förebyggandet av ekonomiska och sociala och hälsomässiga skadeverkningar av penningspel. I fråga om den övriga lotteriverksamheten utnyttjas statistiken inom tillsynen t.ex. när förutsättningarna bedöms för beviljande av lotteritillstånd samt vid säkerställandet av att lotteriverksamheten bedrivs på det sätt som anges i tillståndet. Avsikten är att man statistikför hur försäljningen av lotter fördelas mellan olika anordnare. Polisinrättningarnas rätt till upplysningar (2 mom.) avses vara begränsat till de nödvändiga uppgifter som gäller tillsynen över tillstånd som beviljats av polisen och anmälningar som mottagits av polisen och ska alltså inte omfatta rätten att få upplysningar av Veikkaus Ab. Rätt till upplysningar för officiella övervakare (3 mom.) ska på samma sätt som för officiella övervakare endast avse de nödvändiga uppgifter som gäller Veikkaus Ab:s penningspelsverksamhet.
Bestämmelserna i paragrafens 1–3 mom. föreslås innehålla ett förtydligande på det sätt att rätten att erhålla upplysningar även gäller personuppgifter. Polisstyrelsen föreslås därmed ha rätt att av Veikkaus Ab, av en sammanslutning eller en stiftelse som erhållit tillstånd att anordna lotterier och av dem som i praktiken anordnar varulotterier erhålla de personuppgifter som är nödvändiga för tillsynsuppgiften. Rätten att få upplysningar föreslås innefatta t.ex. uppgifter som ingår i Veikkaus Ab:s kundregister samt de personuppgifter som Veikkaus Ab behandlar med stöd av föreslagna 51 § och vilkas behandling är nödvändig vid Polisstyrelsen för att penningspelsverksamheten på ett effektivt sätt ska kunna övervakas. Tillsynen omfattar t.ex. förebyggande av oegentligheter och brott. Genom ett datatekniskt övervakningssystem för Veikkaus Ab:s penningspelspelverksamhet säkerställs det att bolaget anordnar sina penningspel enligt lotterilagen och enligt de förordningar som utfärdats med stöd av den. Genom tillsyn säkerställs rättsskyddet för dem som deltar i penningspel, men samtidigt även Veikkaus Ab:s rättsskydd mot spelarnas ogrundade krav på vinster. Personuppgifter som överförs till övervakningssystemet är nödvändiga både med tanke på den lagstadgade tillsynsuppgiften och tillgodoseendet av spelarnas rättsskydd samt för den lagstadgade statistikföringen. Det är inte möjligt att identifiera en person enbart ur de uppgifter som erhålls av övervakningssystemet, trots att övervakningssystemet innehåller personuppgifter om enskilda spelare. För att en person ska kunna identifieras med hjälp av övervakningssystemets uppgifter förutsätts i varje enskilt fall en specifik begäran om uppgifter hos Veikkaus Ab för att identifieringsuppgifterna ska kunna sammankopplas med de uppgifter som är införda i bolagets kundinformationssystem. Bestämmelser om polisens rätt att behandla personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.
Datateknisk övervakning och statistikföring av penningspel är inte möjlig utan alla de uppgifter som sparats i spelsystemet om spelarens spelande. Övervakningen av penningspelsverksamheten med hjälp av ett datatekniskt övervakningssystem förutsätter att spelsystemets uppgifter mottas i oförvanskad form i myndighetens övervakningssystem. Om den information som överförs till övervakningssystemet inte motsvarar spelsystemets information blir det svårare att upptäcka skillnader och därmed ökar också risken för oegentligheter.
Behandlingen av personuppgifter ingår som en väsentlig del i relationen mellan Veikkaus Ab och spelaren, både hela kundrelationen och för enstaka spel. Som ett exempel kan nämnas ikraftträdandet av spelavtalet mellan Veikkaus Ab och spelaren. För att utreda när spelavtalet trätt i kraft måste man veta vems spel det är fråga om. I inrikesministeriets förordning om spelregler för Veikkaus Ab:s penningspel föreskrivs det i fråga om reglerna för ett flertal penningspel att speluppgifterna sparas i bolagets spelsystem och överförs till övervakningens datasystem. För många penningspel träder spelavtalet i kraft endast om spelet har sparats i spelsystemet och överförts till övervakningens datasystem.
Utöver Polisstyrelsen förutsätter även polisinrättningarnas och de officiella övervakarnas uppgifter behandling av personuppgifter. För officiella övervakare är det nödvändigt att behandla personuppgifter i tillsynen över lottning för att tillförlitligheten av lotterier ska kunna säkerställas. Till exempel stämplingen av lottlistor förutsätter behandling av personuppgifter. Polisinrättningar avses ha rätt att erhålla nödvändiga personuppgifter från sammanslutningar och stiftelser som erhållit tillstånd att anordna lotterier och av dem som i praktiken anordnar varulotterier. De officiella övervakarnas rätt att få upplysningar omfattar även nödvändiga personuppgifter som ska lämnas av Veikkaus Ab. Officiella övervakare ska därmed bl.a. få de uppgifter som den personuppgiftsansvarige för kasinots kund- och övervakningsregister enligt 51 § 4 mom. i den gällande lagen får lämna ut till de officiella övervakarna för utförandet av övervakningsuppgifterna.
I fråga om personuppgifter är det i regleringen fråga om sådan nationell rätt som avses i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen och som kan innehålla särskilda bestämmelser bl.a. om enheter till vilka personuppgifter får lämnas ut och för vilka ändamål.
Öppnande av ett nytt gränssnitt för dataöverföring i Veikkaus Ab:s informationssystem hör inte till tillämpningsområdet för informationshanteringslagen. Utlämning av Veikkaus Ab:s uppgifter till en myndighet via ett tekniskt gränssnitt förutsätter därför en uttrycklig bestämmelse. I det föreslagna 4 mom. föreskrivs att uppgifterna kan lämnas ut via ett tekniskt gränssnitt eller på annat sätt elektroniskt.
Bestämmelser om polisens rätt att få information finns förutom i lotterilagen också i polislagen (872/2011). Bestämmelser om behandling av personuppgifter i polisens uppgifter ingår i polisens personuppgiftslag. (616/2019).
45 §.Kontroll- och förbudsrätt. Det föreslås att det till 45 § fogas en precisering av Polisstyrelsens kontrollrätt. Gällande lag innehåller inga uttryckliga bestämmelser om myndighetens rätt att inspektera den övervakades affärslokaler. Enligt 45 § 1 mom. som gäller den egentliga kontrollrätten har kontrollrätten utvidgats till att gälla kontroll av huruvida godkända räkneverk för kontroll av penningrörelsen används i penningautomater och spelanordningar. I motiveringen till 45 § i lotterilagen (RP 197/1999 rd) hänvisas det i fråga om paragrafen som gäller officiella övervakare till kontrollbesök i kasinot. Enlig regeringens proposition ska övervakningen ha stickprovskaraktär när de penningspel som anordnas med penningautomater och kasinospel i kasinon och utanför kasinon övervakas.
Polisstyrelsen har redan under den gällande lagen övervakat spelkasinot genom övervakningsbesök som en del av tillsynen över penningspelsverksamheten. Övervakning har utförts både av officiella övervakare och av Polisstyrelsens tjänstemän som tjänstearbete. Enligt motiveringen till 43 § i lotterilagen (RP 197/1999 rd) har Helsingfors polisinrättning ursprungligen förordnat tolv övervakare till kasinot som en del av kasinots övervakningsplan. Från och med år 2013 har de officiella övervakarna förordnats till kasinot från Polisstyrelsen. Från ingången av år 2017 har man avstått från att förordna separata officiella övervakare för övervakning av kasinot. Kasinot har övervakats av Polisstyrelsen vid sidan av det normala tjänstearbetet på så sätt att separata officiella övervakare inte har förordnats för kasinot.
Det föreslås att ett 3 mom. fogas till paragrafen med bestämmelser om Polisstyrelsens uttryckliga rätt att inspektera Veikkaus Ab:s lokaler och granska bolagets informationssystem och verksamhet. Förslaget ses som ett nödvändigt tillägg, eftersom tillsynsmyndighetens behörighet och tillsynsmetoder ska anges tillräckligt tydligt i lagen.
Polisstyrelsens inspektionsrätt avses innefatta lokaler som används till penningspelsverksamhet, men också andra lokaler till den del inspektion behövs för skötseln av övervakningsuppgiften. Lokaler för spelverksamhet är kasino enligt definitionen i 4 § 1 mom. i lotterilagen samt särskild spelsal enligt definitionen i 6 punkten i samma paragraf. Inspektionsrätten avses gälla alla informationssystem och all verksamhet som behöver inspekteras och granskas i syfte att genomföra tillsynen över den verksamhet som regleras av lotterilagen. Till övriga delar ingår bestämmelserna om Polisstyrelsens rätt till upplysningar i 44 § i lagförslaget.
Enligt det föreslagna 3 mom. är Polisstyrelsens rätt att utföra inspektion och granskning bunden till tillsynen över att lotterilagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas. Inspektion på andra grunder är inte tillåten med stöd av den föreslagna paragrafen. Bestämmelser om Polisstyrelsens rätt att med stöd av penningtvättslagen utföra inspektioner för skötseln av tillsynsuppdraget enligt den lagen ingår i 7 kap. 3 mom. i nämnda lag.
I fråga om inspektioner som utförs i företagens lokaler har grundlagsutskottet ansett att bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen som reglerar procedurerna för inspektioner i samband med behandlingen av förvaltningsärenden tillsammans med rättsprinciperna inom förvaltningen enligt 6 § i förvaltningslagen uppfyller de krav som ställs för lagstiftning om genomförande av inspektioner (t.ex. GrUU 5/2010 vp).
47 §. Lyftande av vinster. Det föreslås att paragrafen ändras genom en precisering av bestämmelserna om när tidsfristen för lyftande av vinster börjar. I paragrafen föreslås bestämmelserna om lyftande av vinster i olika former av anordnande av penningspel bli indelade i separata moment.
I paragrafens 1 mom. ska bestämmelser ingå om lyftande av vinst som erhållits i ett penninglotteri. Penninglotterier kan vidare indelas i penninglotterier och snabblotterier med penningvinst. I penninglotterier sker dragningen efter det att lotterna sålts och i snabblotterier med penningvinst innan försäljningen av lotter inleds. Penninglotterier anordnas numera enbart som snabblotterier med penningvinst. I den fysiska miljön säljs s.k. skraplotter. Snabblotterier med penningvinst som anordnas i elektroniska distributionskanaler är så kallade nätlotter eller eArpoja.
På grund av olika försäljningskanaler finns det skillnader i det tekniska utförandet av snabblotterier med penningvinst. Det behövs olika bestämmelser beroende på försäljningskanal om när tidsfristen för lyftande av vinst börjar löpa. Blandningen av snabblotter med penningvinst samt dragning sker innan lotterna säljs, varvid försäljningstiden för den omgång lotter som säljs och deras antal samt vinsternas antal och belopp noggrant kan fastställas. I snabblotterier med penningvinst som anordnas i den fysiska miljön börjar tidsfristen för lyftande av vinster från utgången av den försäljningstid som antecknats på lotten, eftersom det tills vidare inte är möjligt att fastställa tidpunkten för inköp av en enskild lott. I fråga om snabblotterier med penningvinst föreslås en övergångstid för övergången till identifierat spelande på det sätt som avses i 14 § i lagen. Efter övergångstiden kan tidpunkten för inköp av lotten fastställas även för skraplotter, och tidsfristen för lyftande av vinsten avses då börja från den tidpunkt då lotten köptes. Tidsfristen för sådana penninglotterier där lottningen förrättas efter utgången av lotternas försäljningstid börjar vid fastställandet av resultatet av lottningen.
Snabblotterier med penningvinst som anordnas elektroniskt kan tekniskt utföras så att tidpunkten för inköp av lotten och spelaren som köpt lotten exakt kan fastställas i Veikkaus Ab:s spelsystem efter det att spelaren har köpt lotten elektroniskt på webben. Försäljningstiden för en särskild omgång lotter har då inte motsvarande betydelse som i skraplotter, utan tidsfristen för lyftande av vinst kan redan i nuläget börja från tidpunkten för inköp av lotten.
Spelarnas rättsskydd påverkas inte i betydande grad av ändringen, eftersom tidsfristen på ett år från inköpstidpunkten är en tillräckligt lång tid för lyftande av vinst.
Dessutom föreslås det en bestämmelse i paragrafens 2 mom. om att inledningstidpunkten för tidsfristen för lyftande av vinster som erhållits i tippnings- och vadhållningsspel och i totospel ska motsvara de ändringar som gjorts i 43 § i propositionen. I dagens läge börjar tidsfristen för lyftande av vinster från den dag då en officiell övervakare har fastställt slutresultatet enligt spelreglerna för dessa spel. I propositionen föreslås det att 43 § ändras så att resultaten av vadhållningsspel och totospel inte längre fastställs separat av en officiell övervakare, utan övervakningen av spelen föreslås basera sig på att uppgifterna i Veikkaus Ab:s spelsystem och uppgifterna i övervakningssystemet motsvarar varandra. I tippningsspel avses tidsfristen däremot, beroende på spel, börja antingen när spelets slutresultat enligt spelreglerna har uppnåtts eller när en officiell övervakare har fastställt spelets slutresultat. Det tekniska utförandet av övervakningen av tippningsspel varierar i olika försäljningskanaler. Därför är det behövligt att utfärda bestämmelser om hur tidsfristen löper så att denna tidsfrist kan börja vid olika tidpunkter.
Enligt föreslagna 5 mom. ska bestämmelser utfärdas genom förordning av inrikesministeriet om när tidsfristen börjar för lyftande av vinster som erhållits i penninglotterier och tippningsspel. I fråga om penninglotterier ska genom förordning föreskrivas om huruvida tidsfristen för lyftande av vinster ska börja från utgången av försäljningstiden för lotten eller från inköpstidpunkten. I fråga om tippningsspel ska det däremot föreskrivas huruvida tidsfristen för lyftande av vinst ska börja när slutresultatet enligt spelreglerna har uppnåtts eller när slutresultatet har fastställts.
Paragrafens 1 mom. har ändrats genom lagen om ändring av lotterilagen (677/2019), som till denna del träder i kraft 1.1.2022. I momentet gjordes en teknisk ändring med anledning av att definitionen av specialautomat har upphävts på så sätt att omnämnandet av specialautomater har strukits från bestämmelsen.
50 §. Teknisk övervakning i kasinon och särskilda spelsalar. I den gällande paragrafen föreskrivs det om teknisk övervakning i kasinon. Veikkaus Ab som bedriver kasinoverksamheten har efter anmälan på förhand rätt att med hjälp av teknisk utrustning övervaka spelverksamheten genom observation och fotografering i ingången till kasinot, i kasinots kundlokaler, samt i kasinopersonalens arbetslokaler. Rätten till teknisk övervakning gäller inte personalens rekreationslokaler eller sociala utrymmen.
Det föreslås att paragrafen ändras så att den innehåller bestämmelser om teknisk övervakning även i särskilda spelsalar. Det föreslås att det till paragrafen även fogas en hänvisningsbestämmelse till lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004), vars 16 och 17 § innehåller bestämmelser om kameraövervakning av arbetstagare. Bestämmelserna ska beaktas vid ordnandet av den tekniska övervakningen i spelkasinon och särskilda spelsalar. Teknisk övervakning ska i regel inte få användas t.ex. i arbetstagarnas omklädningsrum eller sociala utrymmen eller i arbetsrum som reserverats för personligt bruk. Enligt 19 § i lagen om samarbete inom företag (334/2007) ska vid samarbetsförhandlingar behandlas syftet med, ibruktagandet av och metoderna för kameraövervakning, passerkontroll och annan övervakning med tekniska metoder av arbetstagarna.
51 §. Veikkaus Ab:s rätt att behandla personuppgifter. Bestämmelserna i 51 § om kasinots kund- och övervakningsregister föreslås bli ändrade till bestämmelser om behandling av personuppgifter i Veikkaus Ab:s lagstadgade uppgifter. I paragrafens 1 mom. ska en beskrivning anges av de ändamål för vilka Veikkaus Ab får använda personuppgifter för att fullgöra en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, samt innehållet i de uppgifter som behandlas. Enligt 12 § i lagen ska bolaget bedriva penningspelsverksamhet så att rättsskyddet för dem som deltar i penningspel garanteras, så att man strävar efter att förhindra oegentligheter och brott och så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till förebyggs och minskas. Penningspel ska dessutom enligt 13 c § anordnas så att rättsskyddet för dem som deltar i penningspelsverksamhet garanteras, så att man strävar efter att förhindra oegentligheter och brott och så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till förebyggs och minskas. Tillåtna ändamål för behandling av personuppgifter avses dessutom vara utredning av oegentligheter som inträffat. Oegentligheter utreds bl.a. för säkerställande av penningspelsverksamhetens riktighet.
Innehållet av de personuppgifter som behandlas föreslås bli reglerat i enlighet med det riskbaserade förhållningssätt som framhålls i dataskyddsförordningen och i grundlagsutskottets utlåtandepraxis på ett detaljerat och avgränsat sätt, särskilt till den del det gäller uppgifter som tillhör särskilda kategorier av personuppgifter eller annars känsliga uppgifter, för vilka behandlingen kan bedömas orsaka risker för den registrerades rättigheter.
Till de personuppgifter som behandlas föreslås enligt 1 mom. 1 punkten höra kundens medborgarskap och i fråga om utländska kunder uppgifterna i den handling som styrker kundens identitet. I gällande 51 § 1 mom. föreskrivs det om uppgifter som samlas in om kasinots kunder och som avser medborgarskap och passnummer beträffande utländska kunder, samt uppgift om när och var passet utfärdats samt om registrering av dessa uppgifter i kasinots kund- och övervakningsregister. Medborgarskap, och i fråga om utländska kunder uppgifterna i den handling som styrker kundens identitet, ska enligt föreslagna 1 punkten få behandlas även i fråga om andra Veikkaus Ab:s kunder än kunder i spelkasino. Behandling av uppgifter som avses i punkten kan anses vara förenad med risker för den registrerades rättigheter bl.a. på grund av att uppgifterna gör det möjligt att dra slutsatser om ras eller etniskt ursprung, vilka tillhör särskilda kategorier av personuppgifter. Enligt inledningsstycket avses behandling av uppgifterna vara möjligt endast om det är nödvändigt för sådana behandlingsändamål som baserar sig på Veikkaus Ab:s lagstadgade uppgifter.
I 2 punkten i momentet föreslås bestämmelser om behandling av ett fotografi av kunden samt uppgifter som insamlats vid den tekniska övervakningen. Rätten att behandla fotografi och uppgifter som insamlats vid den tekniska övervakningen motsvarar gällande 51 §, men bestämmelsen avses enligt de ändringar som föreslås i 15 och 50 § gälla förutom kunder hos ett kasino även kunder hos särskilda spelsalar. Behandling av uppgifter som insamlats vid den tekniska övervakningen samt kundens fotografi har ansetts förutsätta bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen bl.a. av den orsaken att uppgifterna som insamlats vid den tekniska övervakningen kan innehålla biometriska uppgifter som tillhör särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen. Det föreslås inga bestämmelser om behandling av uppgifter om personal som insamlats vid teknisk övervakning, eftersom bestämmelser om kameraövervakning ingår i lagen om integritetsskydd i arbetslivet.
I 3–5 punkten föreslås bestämmelser om behandling av uppgifter som gäller störande beteende, misstänkt eller konstaterat falskspel samt förbud mot eller begränsning av penningspelande. Gällande 51 § innehåller bestämmelser även om behandlingen av dessa uppgifter, men bestämmelserna avses bli utvidgade till att enligt användningsändamålen gälla samtliga Veikkaus Ab:s kunder och hela penningspelsutbudet. Behandling av uppgifter om misstänkt eller konstaterat falskspel kan åtminstone delvis anses gälla i artikel 10 i dataskyddsförordningen avsedd behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål samt överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder. Veikkaus Ab behandlar uppgifter om falskspel bl.a. för att förhindra oegentligheter och brott och för att utreda oegentligheter som inträffat. Förutom påföljder som påverkar användningen av Veikkaus Ab:s tjänster och utbetalningen av vinster kan utredningen av oegentligheter leda t.ex. till indrivning av fordringar samt civil- eller straffrättsliga processer i domstol. Även uppgifter om störande beteende, förbud mot tillträde eller begränsning av spelande kan bedömas vara till den grad betydelsefulla för skydd av privatliv och personuppgifter, att behandlingen förutsätter detaljerad och noggrant avgränsad reglering.
Enligt 6 punkten i momentet avses Veikkaus Ab dessutom kunna behandla uppgifter om misstänkt penningspelande som orsakar skadeverkningar. En uppgift som uppstått hos Veikkaus Ab om misstänkta skadeverkningar kan inte direkt anses utgöra en uppgift om hälsa eller i övrigt som en sådan uppgift enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen som hör till särskilda kategorier av personuppgifter, men utgående från kunskapen om misstänkta skadeverkningar är det möjligt att dra slutsatser om problem som hänför sig till kundens hälsotillstånd. För att en uppgift om misstänkta skadeverkningar ska uppstå t.ex. med hjälp av automatisk behandling av personuppgifter som avses i 2 mom. kan det även förutsätta behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter eller annars känsliga uppgifter. I enlighet med det riskbaserade förhållningssättet är det därför nödvändigt att uttryckligen separat föreskriva om behandling av uppgifter som gäller misstänkta skadeverkningar.
Bestämmelserna i 7 punkten i det föreslagna momentet gäller behandling av identifieringsuppgifter om kunden, uppgifter om spelhändelser samt andra uppgifter som hänför sig till kundrelationen hos Veikkaus Ab för de ändamål som avses i momentet. Det är fråga om personuppgifter som hänför sig till Veikkaus Ab:s kundrelationer och som typiskt har registrerats i Veikkaus Ab:s kundregister t.ex. på basis av samtycke av den registrerade, avtal eller den personuppgiftsansvariges berättigade intressen. Även behandlingen av dessa uppgifter för ändamål som baserar sig på Veikkaus Ab:s lagstadgade uppgifter avses vara möjlig endast när det är nödvändigt för behandlingens syfte. Bestämmelsen möjliggör behandling av identifieringsuppgifter och uppgifter om spelhändelser, men också andra nödvändiga uppgifter som finns i kundregistret. För tydlighetens skull preciseras det emellertid i punkten att andra uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter inte får behandlas med stöd av bestämmelsen. Uttryckliga bestämmelser ska utfärdas om behandling av personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter eller annars känsliga personuppgifter.
I paragrafens 2 mom. föreslås bestämmelser om Veikkaus Ab:s skyldighet att med hjälp av automatisk behandling av spel- och spelardata bedöma den risk för skadeverkningar som penningspelandet vållar för kunden. Bolaget ska enligt det föreslagna momentet även vidta åtgärder för att förebygga och minska riskerna. Åtgärder ska vidtas t.ex. om bedömningen av skaderiskerna uppvisar att spelarens spelbeteende tydligt har utvecklats i en riskfylld riktning. Vid bedömningen ska Veikkaus Ab:s matematiska modell utnyttjas (modellen för ansvarsfulla kundrelationer). I den modell som används för bedömning av skadeverkningar ska som variabler användas bl.a. kundbeteendets stabilitet, regelbundenhet och verksamhetens systematik samt som kvantitativa variabler den tid och det penningbelopp som används till att spela. Därtill används vid behov resultaten av självutvärderingstest som kartlägger riskspelande, såsom PGSI (Problem Gambling Severity Index). Modellen avses bli utformad av de mest signifikanta variablerna på basis av vilka varje kund som spelat får ett nyckeltal i kundregistret som beskriver kundens spelbeteende.
Resultaten av den automatiska behandling som avses i momentet ska kunna utnyttjas t.ex. i automatiseringen av innehållet i Veikkaus Ab:s elektroniska speltjänst. Utifrån bedömningen kan man bl.a. välja ut den produktinformation som ställs till förfogande, begränsa den digitala marknadsföringen och medverka till att lyfta fram olika verktyg för spelkontroll i speltjänsten. Därtill kan resultaten utnyttjas vid möte av kunder, t.ex. genom att man utgående från riskbedömningen väljer ut kunder som kontaktas.
Veikkaus Ab:s ovannämnda bedömning ska inte användas till nytta t.ex. vid införande av automatiskt spelförbud, förbud mot tillträde till fysiska spelsalar eller vid avlägsnande av innehåll från bruk i Veikkaus Ab:s elektroniska speltjänst. Bedömningen ska inte få utnyttjas i syfte att främja spelande.
Vid bedömning av risker med hjälp av automatisk behandling av personuppgifter enligt förslaget är det fråga om sådan profilering som avses i artikel 4.4 i dataskyddsförordningen, där de allmänna villkoren enligt förordningen ska iakttas t.ex. i fråga om uppgiftsminimering, transparens och den registrerades rättigheter. De uppgifter som används för profilering ska också vara korrekta och uppdaterade. Det avses dock inte vara tillåtet att utifrån den information som skapas genom profilering fatta automatiserade individuella beslut som i princip är förbjudna enligt artikel 22. Därmed ska det inte vara möjligt att enbart utgående från automatisk behandling av personuppgifter t.ex. meddela spelförbud eller andra begränsningar per spelare. Begränsningar som gäller enskilda spelare förutsätter alltid en bedömning som gjorts av en fysisk person.
De personuppgifter som avses i paragrafen registreras i Veikkaus Ab:s personregister. I 3 mom. föreslås bestämmelser om en maximitid under vilken Veikkaus Ab kan behandla personuppgifter för behandlingsändamål enligt 1 mom. Som maximitid föreslås fem år. Behandlingstiden ska i regel avgöras utgående från den tidpunkt då uppgifterna registrerats. I behandlingstidens längd ska man beakta behandlingstiden för rekommendation till avgörande, den ett år långa preskriptionstiden för lyftande av vinster, avbrytande av preskriptionstiden samt eventuell preskription av åtalsrätt som har betydelse vid misstänkta oegentligheter som eventuellt kan leda till en straffrättslig process. Den tillåtna behandlingstiden för spelförbud samt förbud mot marknadsföring ska dock bestämmas utgående från den tidpunkt då förbudet upphört. Enligt 15 § 2 mom. kan ett spelförbud i fråga om kasino och särskild spelsal även meddelas tills vidare. Även enligt inrikesministeriets förordning om spelregler för Veikkaus Ab:s penningspel kan en spärr som förhindrar spelande (spelförbud) ställas in tills vidare. Det föreslagna 14 b § 8 mom. innehåller bestämmelser om förbud mot direktmarknadsföring till en spelare som ställt in en spärr för sitt spelande. Därtill är det i praktiken möjligt för spelaren att förbjuda direktmarknadsföring utan att ställa in spärrar för sitt spelande. Personuppgifter som innehåller spel- och marknadsföringsförbud ska kunna förvaras efter upphört förbud i en tid som är tillräckligt lång med hänsyn till behandlingsändamålet.
I fråga om behandlingstiden för uppgifterna ska man därtill iaktta principen för lagringsminimering som avses i artikel 5.1. c i dataskyddsförordningen, enligt vilken personuppgifter får förvaras i en form som möjliggör identifiering endast under den tid som är nödvändig för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Behandling av uppgifterna för ändamål enligt 1 mom. ska enligt villkoren i dataskyddsförordningen upphöra när uppgifterna inte längre är nödvändiga för behandlingsändamålet. Vid behandlingen av sådana personuppgifter som avses i paragrafen ska principerna enligt artikel 5.1 även i övrigt beaktas.
Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter som avses i paragrafen är artikel 6.1.c i dataskyddsförordningen, eftersom behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar Veikkaus Ab. I fråga om uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter ska behandlingen vara grundad på artikel 9.2 g, som möjliggör behandling när den är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstatens nationella rätt. Den föreslagna regleringen baserar sig på nationellt spelrum enligt artikel 6.3 i allmänna dataskyddsförordningen. Användningen av nationellt spelrum har motiverats i propositionens avsnitt 11.4.
Lagstiftning som gäller behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter ska enligt artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Även behandling av personuppgifter som gäller fällande domar i brottmål samt överträdelser som avses i artikel 10 förutsätter bestämmelser om lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter. Sådana skyddsåtgärder i fråga om den behandling av personuppgifter som föreslås i paragrafen är bl.a. avgränsningen av behandlingen av personuppgifter till att endast omfatta behandling som är nödvändig för Veikkaus Ab:s lagstadgade uppgifter, den föreslagna maximala behandlingstiden samt bestämmelserna om förutsättningar för utlämnande av uppgifter enligt 44, 54 och 55 §. Bestämmelser om skyddsåtgärder finns dessutom i dataskyddslagen som tillämpas på behandling av personuppgifter som en allmän lag.
Veikkaus Ab kan förutom den behandling av personuppgifter som avses i paragrafen i sin verksamhet även behandla uppgifter om spelare direkt med stöd av dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden för behandlingen utgörs då t.ex. av den registrerades samtycke, ett avtal eller den personuppgiftsansvariges berättigade intresse. Till denna del är det enligt dataskyddsförordningen inte möjligt att utfärda nationella bestämmelser. Behandling av uppgifter i Veikkaus Ab:s kundregister för andra än i 51 § avsedda ändamål baserar sig på den allmänna lagstiftningen om dataskydd. Uppgifter i kundregistret ska behandlas enligt de krav som ställs av den direkt tillämpliga dataskyddsförordningen med iakttagande t.ex. av principen om uppgiftsminimering.
Veikkaus Ab behandlar personuppgifter också med stöd av annan speciallagstiftning. Bland annat behandlas delvis samma uppgifter både för ändamål enligt lotterilagen och ändamål enligt penningtvättslagen. Vid behandlingen av personuppgifter tillämpas i så fall penningtvättslagen, som innehåller bestämmelser om registrering och behandling av uppgifter om kundkontroll. Till exempel baserar sig Veikkaus Ab:s skyldighet att registrera de uppgifter som avses i föreslagna 1 mom. 1 punkten på penningtvättslagen. I lotterilagen ska det emellertid föreskrivas om behandling av nämnda personuppgifter som registrerats i enlighet med penningtvättslagen för ändamål enligt föreslagna 1 mom., dvs. för att säkerställa rättsskyddet för dem som deltar i penningspel, förhindra oegentligheter och brott, utreda oegentligheter eller förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som penningspelandet ger upphov till.
52 §. Bevakning av och forskning kring skadeverkningar som lotterier ger upphov till, bedömning samt utveckling av prevention och behandling av dem. Enligt 52 § i lotterilagen svarar social- och hälsovårdsministeriet för bevakningen av och forskningen kring skadeverkningarna samt för utvecklandet av förebyggande åtgärder och behandling i anslutning till dessa skadeverkningar. THL verkställer uppgiften i enlighet med ett uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Verkställigheten av paragrafen omfattar även bedömningen av skaderiskerna och skadeverkningarna av penningspelsverksamheten som sker i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet och som redan i nuläget utgör en del av det arbete som avses i paragrafen. Bedömningsarbetet inleddes år 2016 och har beskrivits närmare i regeringens proposition om sammanslagning av penningspelssammanslutningarna (RP 132/2016 rd). Det föreslås att paragrafen ändras så att bedömning fogas till rubriken och till beskrivningen av verkställigheten i själva paragrafen. Därtill föreslås det att ett omnämnande enligt rådande praxis fogas till paragrafen om att THL verkställer uppgiften i enlighet med ett uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Arbete enligt 52 § i lotterilagen bedrivs alltså både av social- och hälsovårdsministeriet och THL.
För att sköta uppgifterna enligt 1 mom. behandlar social- och hälsovårdsministeriet och THL personuppgifter, för vilka bestämmelser om rätt till upplysningar föreslås ingå i 54 och 55 §. Enligt artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen är behandling av personuppgifter laglig om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Enligt led e i punkt 1 i samma artikel är behandlingen laglig om den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Grunden för behandlingen ska i bägge fallen enligt punkt 3 i artikeln fastställas i enlighet med unionsrätten eller medlemsstatens nationella rätt. Det betyder att myndighetens uppgift och befogenheter bör beskrivas på så sätt i lagstiftningen att den rättsliga grunden och syftet med behandlingen av personuppgifter med fog kan härledas ur lagstiftningen med hänsyn till syftet med verksamheten (se Slutbetänkande av arbetsgruppen för genomförande av EU:s allmänna dataskyddsförordning (TATTI), Justitieministeriets betänkanden och utlåtanden 8/2018 (på finska) s. 33 och GrUU 14/2018 rd, s. 16). Det är därför motiverat även med hänsyn till behandlingen av personuppgifter att bestämmelserna om social- och hälsovårdsministeriets och THL:s uppgifter preciseras.
Veikkaus Ab ska enligt förslaget ersätta staten för kostnaderna för bevakning, för bedömning av de skadeverkningar som är förenade med anordnande av penningspel, för forskning kring skadeverkningarna och för utveckling av förebyggande åtgärder och behandling i anslutning till dem. Social- och hälsovårdsministeriet ska hos bolaget ta ut en avgift som motsvarar de totalkostnader som verksamheten orsakar. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak gällande lag. Bestämmelser om debitering av avgiften ska utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet i enlighet med gällande lag.
53 §. Upplysningar som lämnas av Veikkaus Ab. I den gällande paragrafen föreskrivs det om Veikkaus Ab:s skyldighet att lämna upplysningar. Rubriken för paragrafen föreslås bli ändrad så att den motsvarar de föreslagna bestämmelserna i 3 mom. som till sin karaktär inte är förpliktande, utan möjliggörande.
I paragrafens 1 och 2 mom. föreslås inga ändringar. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om Veikkaus Ab:s skyldighet att varje år lämna sin verksamhetsplan, sin budget för det följande året samt sina bokslutshandlingar till de ministerier som behandlar ärenden som gäller fördelningen av avkastningen samt till finansministeriet, inrikesministeriet och Polisstyrelsen. Enligt 2 mom. ska Veikkaus Ab varje år lämna de ministerier som behandlar ärenden som gäller fördelningen av avkastningen samt inrikesministeriet och Polisstyrelsen en berättelse om hur dess spelverksamhet har utvecklats och om de åtgärder det har vidtagit för att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till. I fortsättningen ska berättelsen som gäller skadeverkningar av penningspel även innehålla uppgifter om hur Veikkaus Ab i sin bedömning av riskerna för skadeverkningar enligt 51 § 2 mom. har utnyttjat spel- och spelaruppgifter och vilka åtgärder bolaget har vidtagit utgående från bedömningen.
Enligt gällande 3 mom.ska bolaget lämna Polisstyrelsen uppgifter om anordnande av penningspel enligt 3 § 2 mom. 1–8 punkten för statistikföring. Bestämmelser om utlämning av uppgifter för statistikföring föreslås ingå i 44 §, där det också ska föreskrivas om Polisstyrelsens rätt att få de upplysningar som är nödvändiga för tillsynsuppgiften. Enligt gällande moment ska bolaget även lämna social- och hälsovårdsministeriet de uppgifter som behövs för bevakning av och forskning kring skadeverkningar som deltagandet i lotterier ger upphov till och för bedömning av penningspelens skadlighet. Bestämmelser om social- och hälsovårdsministeriets rätt att få upplysningar föreslås ingå i en ny 54 §.
Enligt föreslagna 3 mom. avses Veikkaus Ab kunna lämna ut personuppgifter för vetenskaplig forskning, om mottagaren av upplysningarna enligt dataskyddslagstiftningen har rätt att behandla dessa uppgifter. Med detta avses att forskaren ska ha en rättslig grund för behandling av de personuppgifter som lämnas ut och att de krav som ställs i dataskyddslagstiftningen för behandling av personuppgifter ska iakttas i forskningen. Veikkaus Ab ska i egenskap av personuppgiftsansvarig i varje enskilt fall bedöma om förutsättningarna för utlämnande av uppgifter för vetenskapliga forskningsändamål uppfylls. Vetenskaplig forskning har inte definierats i den allmänna lagstiftningen om dataskydd, men enligt ingressen i dataskyddsförordningen bör behandling av personuppgifter för vetenskapliga forskningsändamål ges en vid tolkning i tillämpningen av dataskyddsförordningen. Vetenskapliga forskningsändamål kan även omfatta teknisk utveckling och demonstration, grundforskning, tillämpad forskning och privatfinansierad forskning. Vid bedömning av förutsättningarna för utlämnande av sekretessbelagda uppgifter har som kännetecken för vetenskaplig forskning betraktats en saklig forskningsplan, tillräcklig vetenskaplig kompetens hos forskarna samt att forskningen uppfyller kraven på autonomi och offentlighet och har vetenskapliga målsättningar (se HFD 181:2013).
Genom den föreslagna bestämmelsen främjas i synnerhet användningen av Veikkaus Ab:s spel- och spelardata för forskningsbruk i syfte att utvidga kunskapsunderlaget om penningspelande och dess skadeverkningar även till övriga delar än för att verkställa den lagstadgade uppgiften enligt 52 § i lotterilagen. Sådan forskning bedrivs bl.a. vid universiteten, med hjälp av stipendier som delas ut av Stiftelsen för alkoholforskning, på Spelkliniken samt av organisationer som specialiserat sig på förebyggande och minskning av skadeverkningar av penningspel.
54 §. Social- och hälsovårdsministeriets rätt till upplysningar. I paragrafen föreslås bestämmelser om social- och hälsovårdsministeriets rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt erhålla de upplysningar som är nödvändiga för ministeriets uppgifter enligt 52 §, dvs. för bevakning av och forskning kring skadeverkningar som deltagandet i lotterier ger upphov till samt för bedömning av penningspelens skadlighet och utvecklande av prevention och behandling av skadeverkningar. Upplysningar avses kunna erhållas både av Veikkaus Ab och av THL, som verkställer uppgiften enligt 52 § i enlighet med ett uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet.
Rätten att få upplysningar har avgränsats till de upplysningar som är nödvändiga för behandlingsändamålet. Social- och hälsovårdsministeriet ska som mottagare av upplysningarna bedöma nödvändigheten av de begärda upplysningarna med tanke på de nämnda uppgifterna och i varje enskilt fall motivera sin begäran.
Rätten att få upplysningar avses gälla t.ex. sekretessbelagda affärshemligheter. Sådana upplysningar som är nödvändiga för verkställigheten av 52 § och som delvis kan anses vara sekretessbelagda på grund av skyddet för företagshemligheter är t.ex. 1) uppgifter om spelkonsumtionen på produktnivå, regionalt, per kanal och per försäljningsställe, 2) uppgifter om utplaceringen av försäljningsställen och penningautomater, 3) uppgifter om antal besökare i Veikkaus Ab:s egna verksamhetsställen och åldersgränskontroll, 4) uppgifter om marknadsföringskampanjer och -satsningar samt 5) uppgifter om Veikkaus Ab:s affärsplanering och strategi samt uppgifter om spelandet och spelmarknaden som erhålls via internationellt samarbete. Social- och hälsovårdsministeriet avses enligt förslaget bedöma sekretessen av de upplysningar som utlämnats och mottagits i enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan offentlighetslagen. Beslutet om sekretessen av en enskild uppgift ska alltid fattas av en myndighet.
Rätten att få upplysningar gäller även nödvändiga personuppgifter som behandlas av Veikkaus Ab. Rätten avses omfatta både uppgifter enligt 51 § och sådana uppgifter om Veikkaus Ab:s kunder och deras spelande som bolaget behandlar direkt med stöd av den allmänna dataskyddslagstiftningen t.ex. på basis av avtal, samtycke eller berättigat intresse. Vid social- och hälsovårdsministeriet är behandling av uppgifter om Veikkaus Ab:s kunder nödvändigt i synnerhet i det arbete som bedrivs av gruppen för bedömning av skaderiskerna och skadeverkningarna av anordnande av penningspel i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Bedömningsgruppen följer upp och bedömer skadeverkningar och skaderisker av anordnande av penningspel samt bereder utlåtanden i sådana ärenden. Bedömningsgruppen behöver spel- och spelaruppgifter på kort varsel och med jämna mellanrum i första hand till stöd för sitt arbete. En fortsatt uppföljning av anordnandet av penningspel är en väsentlig del av bedömningsarbetet, som till sin karaktär utvärderande och monitorerande.
För att förebyggandet och minskningen ska vara så effektiva som möjligt ska spel- och spelardata kunna granskas. Utifrån det material som Veikkaus Ab producerar kan man göra exakta bedömningar av spelprodukter och skaderisker av penningspelsverksamheten. De nödvändiga uppgifter som bedömnings- och forskningsarbetet förutsätter består av flera helheter som även inbegriper individuella uppgifter från kundregistret om Veikkaus Ab:s kunder och deras spelande. I dessa ingår bl.a. följande uppgifter: demografiska data om kunder och uppgifter om kundrelation, uppgifter om Veikkaus Ab:s kundprofilering och -personifiering, uppgifter om bedömningar av risk för risken för penningspelsproblem, uppgifter om identifierat spelande och åtgärdar som inriktats på kunder samt kommunikation och kundenkäter, användning av penningspelstjänster, penningtransaktioner, uppgifter om bruket av verktyg för spelkontroll samt uppgifter om lokaliseringen av olika försäljningsställen och spelandet i dem.
Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter som erhållits med stöd av social- och hälsovårdsministeriets rätt till upplysningar är artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, eftersom behandlingen är nödvändig för att ministeriet ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse. I fråga om uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter baserar sig behandlingen på artikel 9.2 g, enligt vilken behandling är tillåten om den är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse på grundval av unionsrätten eller medlemsstatens nationella rätt.
Öppning av ett gränssnitt i Veikkaus Ab:s informationssystem för överföring av data omfattas inte av tillämpningsområdet för informationshanteringslagen. Utlämning av Veikkaus Ab:s uppgifter till en myndighet via ett tekniskt gränssnitt förutsätter därför en uttrycklig bestämmelse. I det föreslagna 1 mom. föreskrivs det att de uppgifter som avses i momentet kan lämnas ut via ett tekniskt gränssnitt eller på annat sätt elektroniskt. Överföringen av uppgifterna ska genomföras utifrån fallspecifika begäranden om uppgifter. Veikkaus Ab avses kunna sända in uppgifter till social- och hälsovårdsministeriet t.ex. som krypterad e-post eller skyddad e-post.
Social- och hälsovårdsministeriets uppdrag enligt 52 § förutsätter inte en sådan behandling av personuppgifter där enskilda personer behöver identifieras ur de uppgifter som lämnats ut. De uppgifter som lämnas ska alltså inte innehålla personliga identifieringsuppgifter. Enligt föreslagna 2 mom. ska Veikkaus Ab och THL pseudonymisera personuppgifterna innan de lämnas ut. Med pseudonymisering avses enlig definitionen i artikel 4.5 i dataskyddsförordningen behandling av personuppgifter på ett sätt som innebär att personuppgifterna inte längre kan tillskrivas en specifik registrerad utan att kompletterande uppgifter används, under förutsättning att dessa kompletterande uppgifter förvaras separat och är föremål för tekniska och organisatoriska åtgärder som säkerställer att personuppgifterna inte tillskrivs en identifierad eller identifierbar fysisk person. Tillämpningen av pseudonymisering på personuppgifter minskar de risker som orsakas av behandling, men de pseydonymiserade uppgifterna ska fortsättningsvis behandlas som personuppgifter i enlighet med dataskyddslagstiftningen.
Tidsmässigt avses rätten att få upplysningar omfatta samtliga uppgifter i Veikkaus Ab:s registerföring, även de personuppgifter som samlats in och registrerats innan lagen träder i kraft. Behandlingen av personuppgifter avses vara avgränsad enbart till det ändamål som de överlåtits till samt för statistiska ändamål. Därmed ska uppgifter som lämnats ut till social- och hälsovårdsministeriet enligt 2 mom. endast få användas för ministeriets uppgifter och statistikföring enligt 52 §. De uppgifter som lämnas ut av Veikkaus Ab utgör inte sådana uppgifter som avses i lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019), nedan lagen om sekundär användning. För tydlighetens skull ska momentet dock innehålla en uttrycklig bestämmelse om att lagen om sekundär användning inte tillämpas på behandlingen av de uppgifter som avses i paragrafen. Motsvarande bestämmelse ska enligt förslaget ingå i 55 § som i fråga om THL.
55 §. Institutet för hälsa och välfärds rätt till upplysningar. Enligt föreslagna 52 § ska THL verkställa den bevakning av och forskning kring skadeverkningarna, bedömning av skadeverkningar som är förenade med anordnande av penningspel samt utvecklandet av förebyggande åtgärder och behandling i anslutning till dessa skadeverkningar som social- och hälsovårdsministeriet svarar för. Bestämmelser om THL:s rätt att trots sekretessbestämmelserna av Veikkaus Ab social- och hälsovårdsministeriet avgiftsfritt erhålla de uppgifter som är nödvändiga för denna uppgift föreslås ingå i en ny 55 §.
Rätten att få upplysningar ska även gälla nödvändiga personuppgifter som behandlas av bolaget på samma sätt som föreskrivs i 54 § om social- och hälsovårdsministeriets rätt till upplysningar. Utöver vad som konstaterats i motiveringen till 54 § om nödvändiga uppgifter på individnivå och användning av dem för arbetet enligt 52 § ska THL emellertid ha rätt att få de personuppgifter som är nödvändiga för verkets uppgift i identifierbar form. Identifieringsuppgifterna avses endast användas vid samkörning av forskningsmaterial med registeruppgifter ur andra administrativa register, vilkas uppgifter THL har rätt att erhålla med stöd av annan reglering. Samkörning av registeruppgifter är inte möjlig utan kundernas identifieringsuppgifter.
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter via ett tekniskt gränssnitt eller på annat sätt elektroniskt föreslås på samma sätt som i 54 §. Överlämnandet av uppgifter avses bli genomfört i form av filer som sammanställs utgående från enskilda begäranden. Veikkaus Ab avses sammanställa behövliga uppgifter i filer, kryptera filerna och leverera dem till mottagaren via en säker webbtjänst som administreras av THL.
Veikkaus Ab:s spel- och spelardata innehåller inte all den information som är nödvändig för forskning, uppföljning och bedömning. När orsakssammanhanget bakom skadeverkningar utreds är det nödvändigt att förstå bakgrunden hos olika spelarkategorier, vilket förutsätter samkörning av uppgifterna med andra registeruppgifter. Materialet som erhålls av Veikkaus Ab behöver alltså utökas genom utnyttjande av administrativa register som insamlas av statsförvaltningen. Samkörbara register förs förutom THL av Statistikcentralen, Folkpensionsanstalten, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Pensionsskyddscentralen, Skatteförvaltningen samt arbets- och näringsministeriet. De uppgifter som samkörs med Veikkaus Ab:s material ska bestå av demografiska data, uppgifter om bostadshushåll och bostad, uppgifter om pension, rehabilitering och anställning, uppgifter om sysselsättning och sysselsättningsåtgärder samt inkomstuppgifter. Dessutom kan med forskningsmaterialet samköras uppgifter om fällande domar, uppgifter ur registret över utkomststöd, vårdanmälningsregistret inom socialvården respektive hälsovården (Hilmo och AvoHilmo) samt uppgifter om dödsorsak. THL behandlar motsvarande uppgifter också inom ramen för sina lagstadgade grunduppgifter och upprätthåller databaser och register inom sitt område. Bestämmelser om THL:s uppgifter finns i lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). THL fungerar också som statistikmyndighet enligt 2 § 2 mom. i statistiklagen (280/2004).
I fråga om THL baserar sig behandlingen av personuppgifter på utförande av en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen (vetenskaplig forskning som föreskrivs i lag). Vad gäller behandling av särskilda kategorier av personuppgifter uppfylls kriterierna enligt artikel 9.2 j i dataskyddsförordningen, enligt vilken behandling är tillåten när den är nödvändig för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1, på grundval av unionsrätten eller medlemsstatens nationella rätt.
THL avses ansvara för att identifierbara personuppgifter pseudonymiseras innan de överförs för analysering. Ur forskningsmaterialet avlägsnas all identifieringsinformation innan det överlämnas till THL:s forskare, som analyserar materialet. Enskilda spelare eller deras identitet är aldrig föremål för forskning, utan analyserna sker alltid på gruppnivå och resultaten rapporteras på gruppnivå i anonymiserad form. THL föreslås vara personuppgiftsansvarig för det mottagna materialet. THL ska därmed ansvara för det tillbörliga tillgodoseendet av de registrerades rättigheter samt för andra skyldigheter som gäller enligt den allmänna lagstiftningen om dataskydd, även i fråga om det pseudonymiserade materialet. De registrerade ska informeras enligt artiklarna 12–14 i dataskyddsförordningen. Informeringen sker genom att en dataskyddsanmälan publiceras på THL:s offentliga webbplats. Dessutom upprätthåller THL i egenskap av personuppgiftsansvarig ett register över behandlingen av personuppgifter enligt artikel 30. Vid behandlingen av personuppgifter beaktas bl.a. principen för öppenhet enligt artikel 5.1.a i dataskyddsförordningen. I artikel 12 i dataskyddsförordningen föreskrivs det om insyn, klar och tydlig information och kommunikation samt tydliga villkor för tillgodoseendet av den registrerades rättigheter. Den personuppgiftsansvarige påförs en täckande skyldighet att tillhandahålla den registrerade information om behandlingen av personuppgifter och att informera den registrerade om hur denne kan utöva sina rättigheter. Avvikelse från informering av den registrerade och den registrerades rättigheter kan endast göras i särskilda situationer på de villkor som anges i dataskyddsförordningen och den nationella dataskyddslagen.
Tidsmässigt omfattar rätten till upplysningar samtliga uppgifter i Veikkaus Ab:s registerföring, även de som samlats in och registrerats innan lagen träder i kraft. På motsvarande sätt som social- och hälsovårdsministeriet ska även THL som mottagare av uppgifterna bedöma nödvändigheten av de uppgifter som begärs med hänsyn till användningsändamålet och i varje enskilt fall motivera sin begäran. Behandlingen av personuppgifter avses även för THL vara begränsad till de ändamål för vilka de lämnats ut samt för statistiska ändamål. Därmed kan uppgifter endast användas för uppdrag och statistikföring enligt 52 §. För tydlighetens skull föreslås i samband med THL:s rätt till upplysningar en uttrycklig bestämmelse om att lagen om sekundär användning inte ska tillämpas för de uppgifter som avses i paragrafen och som överlåtits av Veikkaus Ab.
62 a §. Förbjudande av anordnande av penningspel. I gällande 62 a § föreskrivs det om Polisstyrelsens behörighet att förbjuda anordnandet av ett penningspel i vissa situationer som anges i momentet. Med stöd av paragrafen kan Polisstyrelsen rikta förbudet mot den som anordnar penningspelet samt mot näringsidkare och sammanslutningar. Det är också fråga om ett förbud mot anordnande av penningspel i sådana fall där man vid anordnandet av penningspel bryter mot förbudet enligt 62 § 1 punkten att marknadsföra andra än Veikkaus Ab:s penningspel.
Det föreslås att 2 mom. ändras så att Polisstyrelsen kan rikta förbudet också mot sådana fysiska personer som i syfte att få ekonomisk eller annan fördel marknadsför penningspel eller på annat sätt främjar deltagande i penningspel. Tillägget är inte avsett att begränsa en fysisk persons näringsfrihet enligt 18 § 1 mom. i grundlagen eller yttrandefriheten som tryggas i 12 § 1 mom. i grundlagen mer än vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen. Det föreslagna tillägget är nödvändigt i synnerhet för att förbjuda en fysisk person att bedriva marknadsföring av penningspelsverksamhet som strider mot lotterilagen. Bestämmelsen ska inte gälla den självmanta kommunikationen mellan fysiska personer. Polisstyrelsen ska separat från fall till fall bedöma riktandet av ett förbud mot en fysisk person och i första hand genom rådgivning och anvisningar informera om förbudet mot penningspelsverksamhet som strider mot lotterilagen och marknadsföring av sådan. Om förbudet kan riktas mot en fysisk person behöver verksamheten inte bedömas i förhållande till huruvida personen anordnar eller marknadsför penningspel som privatperson eller som näringsidkare. Således behöver man inte heller överväga betydelsen av huruvida den fysiska personen själv har uppfattat sin verksamhet som näringsverksamhet eller uppfyllt de eventuella lagstadgade förutsättningarna för bedrivande av näring, såsom anmälan om inledande av verksamhet, registrering eller bokföring.
Dessutom föreslås det att strukturen av paragrafens 2 mom. för tydlighetens skull ändras så att den får formen av en förteckning. Dessutom ska 2 mom. ändras i fråga om beslut om förbud som riktas mot en näringsidkare eller en sammanslutning. Enligt gällande bestämmelse förutsätter ett inriktande av förbud till denna del förmedlande av både deltagaranmälningar och deltagaravgifter i anslutning till dem. Momentet föreslås bli ändrat så att när ett förbud riktas mot en näringsidkare eller en sammanslutning förutsätts endast antingen förmedling av deltagaranmälningar i anslutning till penningspel eller deltagaravgifter i anslutning dem, och båda förutsättningarna behöver alltså inte uppfyllas separat för att beslut om förbud ska kunna meddelas.
Det föreslås att paragrafens 3 mom. ändras så att Polisstyrelsens beslut om förbud mot anordnande av penningspel ska gälla i högst 12 månader åt gången. Enligt den gällande lagen är den längsta giltighetstiden för beslut om förbud högst tre månader. Polisstyrelsen kan förlänga förbudets giltighetstid med högst sex månader åt gången, om förfarandet vid anordnandet av penningspel inte har rättats till. Ett beslut om förbud som varar tre månader är relativt kortvarigt, och upphörandet av beslutet om förbud eliminerar i princip inte lagstridigheten i den verksamhet som förbjudits genom beslutet. Den korta maximala tiden leder till att Polisstyrelsen genom ett förfarande enligt principerna för god förvaltning ska bereda en förlängning av beslutet om förbud för en onödigt kort tidsintervall. En förlängning av den maximala tiden till 12 månader kan inte mer än nödvändigt anses påverka rättigheterna för den som är föremål för förbudet, eftersom aktören genom att iaktta Polisstyrelsens beslut om förbud kan undvika att det vite som beslutet om förbud förenats med döms ut. Genom den förändring som föreslås i momentet beaktas förslaget om införande av 62 l § i lotterilagen om ett förbud mot initiering och genomförande av en betalningstransaktion. Enligt den föreslagna bestämmelsen håller Polisstyrelsen en förteckning tillgänglig över anordnare av penningspel som marknadsför penningspel i strid med 62 § 2 mom. i lotterilagen och till vilka Polisstyrelsen har meddelat ett förbud mot anordnande av penningspel enligt 62 a §. En förlängning av giltighetstiden för beslut om förbud påverkar Polisstyrelsens förande av förteckning, eftersom förteckningen baserar sig på Polisstyrelsens beslut om förbud mot anordnande av penningspel.
Det föreslås att ett nytt 4 mom. fogas till paragrafen enligt vilket Polisstyrelsen föreskrivs behörighet att förbjuda anordnandet av ett penningspel, om konsumenternas rättsskydd eller övervakningen av anordnandet av penningspel äventyras t.ex. på grund av problem som observerats i lottningen eller i dataöverföringen av spelhändelser. Genom den nya bestämmelsen möjliggörs tillräcklig behörighet för Polisstyrelsen att utan dröjsmål avbryta anordnandet av penningspelet, om den observerar ett en sådan situation som avses i momentet uppstår vid anordnandet av penningspelet t.ex. till följd av tekniska problem. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa genomförandet av tillsynen och tillgodose spelarnas rättsskydd. Myndighetens rätt att temporärt förbjuda anordnandet av ett penningspel ska inte enbart begränsas till säkerställande av spelarnas säkerhet utan avses även gälla situationer där Veikkaus Ab riskerar att bli föremål för oegentligheter.
Den föreslagna bestämmelsen hänför sig även det nya 5 mom. som föreslås i 42 §. I nämnda bestämmelse föreslås behörighet för inrikesministeriet att godkänna ibruktagandet av Polisstyrelsens arrangemang för tillsyn i fråga om anordnandet av sådana penningspel, vilkas spelsystem är belägna i en medlemsstat i Europeiska unionen eller en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Den föreslagna bestämmelsen möjliggör att Veikkaus Ab:s spelsystem kan vara beläget utanför Fastlandsfinland. Tillsättning av ett temporärt förbud i Polisstyrelsens befogenheter säkerställer tillräckliga möjligheter för tillsynsmyndigheterna att vidta åtgärder om t.ex. betydande dröjsmål uppträder i dataöverföringen mellan ett spelsystem utanför Fastlandsfinland och Polisstyrelsens övervakningssystem, vilket skulle leda till att spelmaterialets oförvanskade form, tillförlitlighet och integritet äventyras. Sådana situationer kan kräva att Polisstyrelsen snabbt kan reagera. På motsvarande sätt ska Polisstyrelsen upphäva det temporära förbudet när situationen avhjälpts.
Paragrafens 2 mom. har ändrats genom lagen om ändring av lotterilagen (677/2019), som till denna del träder i kraft 1.1.2022. I momentet gjordes en teknisk ändring på grund av upphävandet av definitionen i fråga om specialautomater så att omnämnandet av specialautomater ströks från bestämmelsen.
62 b §. Förbjudande av marknadsföring av penningspel. I paragrafen föreskrivs det om förbjudande av marknadsföring av penningspel. Enligt 1 mom. kan Polisstyrelsen förbjuda sådan marknadsföring av penningspel som strider mot 14 b §. Momentet föreslås inte bli ändrat.
Det föreslås att strukturen i paragrafens 2 mom. för tydlighetens skull ändras så att den får formen av en förteckning. Dessutom ska 2 mom. ändras i fråga om beslut som riktas mot en näringsidkare eller en sammanslutning. Enligt gällande bestämmelse förutsätter ett inriktande av förbud till denna del förmedlande av både deltagaranmälningar och deltagaravgifter i anslutning till dem. Momentet föreslås bli ändrat så att när ett förbud riktas mot den som anordnar penningspel, en näringsidkare eller en sammanslutning förutsätts endast antingen förmedling av deltagaranmälningar i anslutning till penningspel eller förmedling av deltagaravgifter i anslutning dem, och båda förutsättningarna behöver alltså inte uppfyllas separat för att beslut om förbud ska kunna meddelas.
Paragrafens 2 mom. har ändrats genom lagen om ändring av lotterilagen (677/2019), som till denna del träder i kraft 1.1.2022. I momentet gjordes en teknisk ändring på grund av upphävandet av definitionen i fråga om specialautomater så att omnämnandet av specialautomater ströks från bestämmelsen.
62 c §. Vite. Det föreslås att det till lotterilagen fogas bestämmelser om spärrar mot betalningsrörelse genom 62 l–n § som fogas till lagen. I propositionen föreslås det att Polisstyrelsen får förena ett beslut om förbud som riktats mot en betaltjänstleverantör eller en tillhandahållare av virtuell valuta och som meddelats med stöd av 62 m § med vite. Enligt gällande lag får Polisstyrelsen förena ett i 62 a § avsett beslut om förbud mot anordnande av penningspel samt ett i 62 b § avsett beslut om förbud mot marknadsföring av penningspel med vite. Syftet med förbud som gäller spärrar mot betalningsrörelse motsvarar syftet med förbudet mot anordnande eller marknadsföring av penningspel, dvs. att ingripa i verksamhet som strider mot lotterilagen, varvid det är motiverat att på motsvarande sätt föreskriva om Polisstyrelsens behörighet att förena förbudet med vite. Enligt gällande 2 mom. döms ett vite som är förenat med ett i 62 a § avsett förbud ut av Polisstyrelsen. I propositionen föreslås det att vite ska dömas ut av Polisstyrelsen även i fråga om förbud som avses i 62 m §. Till övriga delar motsvarar det föreslagna momentet gällande lag. Paragrafen föreslås även innehålla samma informativa hänvisning som den gällande lagen om att bestämmelser om vitesförfarandet finns i viteslagen.
62 d §.Påföljdsavgift för överträdelse av bestämmelserna om marknadsföring av penningspel. Det föreslås att det i paragrafen föreskrivs om rätt att påföra påföljdsavgifter för överträdelse av bestämmelserna om marknadsföring av penningspel enligt 14 b § och för överträdelse av bestämmelserna om förbud mot marknadsföring enligt 62 § 2 mom. 1 punkten i lotterilagen. Påföljdsavgift kan påföras en anordnare av penningspel, en näringsidkare eller en fysisk person. Polisstyrelsen ska ha prövningsrätt om huruvida den gör en framställning om påförande av påföljdsavgift i enlighet med vad som anges nedan i 62 h §. I första hand försöker Polisstyrelsen tillgripa lindrigare metoder för att ingripa i verksamhet som strider mot lotterilagen. Polisstyrelsen eftersträvar att med hjälp av rådgivning och instruktioner bekämpa sådan verksamhet i förväg och genom det egentliga tillsynsförfarandet ingripa i verksamhet som strider mot lotterilagen. Polisstyrelsen ska i valet av metod för ingripande tillämpa prövningsrätt i enlighet med principerna för god förvaltning enligt förvaltningslagen. Eftersom påförande av påföljdsavgift till sin karaktär är en betydande påföljd ska den tillämpas endast i sådana fall där överträdelsen tyder på uppenbar likgiltighet för iakttagande av 14 b § eller 62 § 2 mom. 1 punkten i lotterilagen. Om det i marknadsföring som strider mot lotterilagen däremot t.ex. är fråga om en särskilt skadlig eller klandervärd gärning ska inledande av straffrättsligt förfarande övervägas i ärendet. Polisstyrelsen föreslås ha skyldighet att utreda överträdelsen i enlighet med 31 § i förvaltningslagen och påvisa att en sådan har inträffat. Påföljdsavgift kan påföras endast när överträdelsen har varit uppsåtlig, och bevisskyldigheten även avseende gärningens uppsåtliga karaktär innehas av Polisstyrelsen.
62 e §. Påföljdsavgiftens storlek. I paragrafens 1 mom. ska det föreskrivas om de omständigheter som ligger till grund för fastställandet av påföljdsavgiftens storlek. Påföljdsavgiften ska vara tillräcklig stor för att en special- och allmänpreventiv effekt ska uppnås. Å andra sidan ska en påföljdsavgift uppfylla kraven i fråga om rätt proportion på sanktionerna. Påföljdsavgiftens storlek ska enligt förslaget alltid basera sig på en samlad bedömning.
Vid bedömning av påföljdsavgiftens storlek ska man enligt 1 punkten i momentet ta hänsyn till överträdelsens art, omfattning, hur allvarlig överträdelsen är, om den upprepats samt hur länge den pågått. Vid bedömningen av överträdelsens omfattning avses vikt fästas till exempel vid storleken av den grupp av människor som nåtts med den marknadsföring som stridit mot lotterilagen. Utöver ovannämnda omständigheter ska det vid bestämmande av påföljdsavgiftens storlek tas hänsyn till den vinning som erhållits genom överträdelsen, om denna uppgift finns tillgänglig för Polisstyrelsen. En utredning av vinningen ska dock inte utgöra en förutsättning för påförande av påföljdsavgift. Enligt 3 punkten i momentet ska det när avgiftens storlek bestäms även tas hänsyn till de åtgärder som anordnaren av penningspel, näringsidkaren eller den fysiska personen vidtagit för att lindra eller avhjälpa skadan. Enligt 4 punkten i momentet ska man även ta hänsyn till eventuella tidigare överträdelser med avseende på bestämmelserna om förbud mot marknadsföring som anordnaren av penningspel, näringsidkaren eller den fysiska personen har gjort sig skyldig till.
Enligt 2 mom. får den påföljdsavgift som påförs en anordnare av penningspel eller en näringsidkare utgöra högst 4 procent av omsättningen för anordnaren av penningspel eller näringsidkaren under året före det då överträdelsen upphörde, dock högst fem miljoner euro. Påföljdsavgiften ska dock vara minst 10 000 euro. I situationer där bokslutet ännu inte är klart när påföljden påförs eller om affärsverksamheten nyligen inletts och något bokslut därför inte ännu finns att tillgå, avses omsättningen kunna uppskattas utifrån annan tillgänglig utredning.
I paragrafens 3 mom. föreskrivs det om det högsta beloppet för påföljdsavgiften i sådana fall där påföljdsavgiften med stöd av 62 d § påförs en fysisk person. Påföljdsavgiften föreslås då få vara högst fyra procent av personens inkomst enligt den verkställda beskattningen för året före det då överträdelsen upphörde, dock högst 40 000 euro. Påföljdsavgiften ska dock vara minst 500 euro. Om inkomsterna inte kan utredas på ett tillförlitligt sätt, kan de enligt momentet uppskattas utifrån annan tillgänglig utredning.
Enligt 4 mom. ska med omsättning avses omsättning enligt 4 kap. 1 § i bokföringslagen (1336/1997) eller motsvarande omsättning.
62 f §. Avstående från påföljdsavgift. I paragrafen föreskrivs det om de grunder på vilka man kan låta bli att framställa om påförande av påföljdsavgift eller avstå från påförande av påföljdsavgift. Enligt 1 punkten i momentet ska framställning om påförande av påföljdsavgift inte göras och påföljdsavgift inte påföras om överträdelsen är ringa. Överträdelsen kan anses ringa t.ex. om den som anordnar penningspelet, näringsidkaren eller den fysiska personen självmant och omedelbart efter det att överträdelsen upptäcktes har vidtagit korrigerande åtgärder för att rätta till konsekvenserna av sitt förfarande, och de slutliga konsekvenserna därför har förblivit ringa. Likaså kan överträdelsen vara ringa om det är fråga om en överträdelse av engångskaraktär och överträdelsen inte heller bedömd som helhet kan anses vara allvarlig.
Enligt den föreslagna 1 mom. 2 punkten i momentet avstår man från att göra framställning eller påföra påföljdsavgift också när påförandet av en sådan måste anses uppenbart oskäligt. Det avses vara fråga om en samlad bedömning där hänsyn kan tas exempelvis till orsakerna till och konsekvenserna av det felaktiga förfarandet samt gärningsmannens individuella förhållanden.
Enligt 2 mom. kan man avstå från att göra en framställning eller påföra påföljdsavgift om anordnaren av penningspel, näringsidkaren eller den fysiska personen omedelbart efter det att överträdelsen upptäcktes har vidtagit tillräckliga korrigerande åtgärder och det inte är fråga om en allvarlig eller återkommande överträdelse. Trots att överträdelsen är större än ringa kan man enligt förslaget alltså låta bli att göra en framställning om påförande av påföljdsavgift eller påföra en sådan, om de förutsättningar som anges i momentet uppfylls.
Enligt 3 mom. behöver framställning om påförande av påföljdsavgift inte göras eller påföljdsavgift påföras, om Polisstyrelsen eller marknadsdomstolen på grund av samma överträdelse redan har dömt ut vite eller om en ansökan av Polisstyrelsen om utdömande av vite är anhängig hos marknadsdomstolen. Vite och påföljdsavgift föreslås kunna framställas eller påföras på grund av samma förfarande som strider mot lotterilagen, men Polisstyrelsen och marknadsdomstolen ska ha prövningsrätt att i de fall som avses i momentet att låta bli att framställa eller påföra påföljdsavgift. Vite och påföljdsavgift är olika till sin karaktär och sitt syfte, eftersom ett beslut om förbud mot förfarande som strider mot lotterilagen och beslut om att förena förbudet med vite riktas mot framtiden och syftar till att upphörande av det lagstridiga förfarandet, medan påföljdsavgiften är en direkt ekonomisk påföljd för ett redan genomfört lagstridigt förfarande. Polisstyrelsen avses därför kunna framställa på basis av samma förfarande som strider mot lotterilagen att vitet som förbudet förenats med ska betalas och påföljdsavgift påföras.
62 g §. Förhållande till straffrättslig behandling. I paragrafen föreskrivs det om förbud mot dubbel straffbarhet. Enligt 1 mom. får påföljdsavgift inte påföras den som är misstänkt för samma överträdelse i en förundersökning, den i fråga om vilken det pågår åtalsprövning avseende samma överträdelse eller den som är svarande i domstol i ett brottmål som gäller samma överträdelse. Inte heller den som har dömts för samma överträdelse i ett brottmål får påföras påföljdsavgift.
Paragrafens 2 mom. avses innehålla bestämmelser om hur en straffprocess påverkas av anhängighet av ett ärende som gäller påförande av påföljdsavgift. Om ett ärende som gäller påförande av påföljdsavgift för samma överträdelse är anhängigt eller har avgjorts, får åtal enligt det föreslagna 2 mom. inte väckas eller dom i ett brottmål meddelas. Med att ett ärende som gäller påförande av påföljdsavgift är anhängigt avses att det är anhängigt i marknadsdomstolen. Det att ett ärende som gäller påförande av påföljdsavgift är anhängigt avser däremot inte det skede då Polisstyrelsen inlett förberedelser för att föra ärendet till marknadsdomstolen.
62 h §. Påförande av påföljdsavgift. Enligt 1 mom. ska påföljdsavgiften påföras av marknadsdomstolen på framställning av Polisstyrelsen. Enligt paragrafen får påföljdsavgiften inte påföras, om inte Polisstyrelsen har gjort en framställning om påförande av påföljdsavgift till marknadsdomstolen inom fem år från det att överträdelsen upphörde. Det föreslås att 1 kap. 2 § 2 mom. i lagen om rättegång i marknadsdomstol ändras så att marknadsdomstolen handlägger som konkurrens- och tillsynsärenden Polisstyrelsens framställningar om påförande av påföljdsavgift (4:e lagförslaget). Paragrafens 1 mom. föreslås innehålla en hänvisningsbestämmelse, enligt vilken bestämmelser om behandling av ärenden i marknadsdomstolen finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen. Enligt 2 kap. 1 § 1 mom. i nämnda lag finns bestämmelser om förberedelsesammanträde samt muntlig förhandling i konkurrens- och tillsynsärenden i 4 kap. 10 och 11 § samt 14 §. Enligt 2 mom. i samma paragraf ska konkurrens- och tillsynsärenden i övrigt, till den del något annat inte bestäms i de lagar som nämns i 1 kap. 2 §, handläggas i marknadsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Enligt 2 mom. ska påföljdsavgiften betalas till staten. Enligt momentet får ett beslut om påförande av påföljdsavgift inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.
62 i §. Sökande av ändring i marknadsdomstolens beslut. Paragrafen avses innehålla bestämmelser om sökande av ändring i marknadsdomstolens beslut. Enligt 1 mom. ska ändring i ett beslut om påföljdsavgift som fattats av marknadsdomstolen sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Eftersom marknadsdomstolen ska fatta beslut om påföljdsavgift i första instans, avses regleringen i fråga om besvärstillstånd inte gälla besvär som anförs över beslut om påförande av påföljdsavgift. Ändring i ett beslut om påföljdsavgift som fattats av marknadsdomstolen får alltså överklagas utan besvärstillstånd. Enligt 2 mom. får marknadsdomstolens beslut överklagas av den som marknadsdomstolen har påfört påföljdsavgift. Enligt 3 mom. får Polisstyrelsen överklaga ett sådant beslut av marknadsdomstolen genom vilket marknadsdomstolen helt eller delvis har avslagit Polisstyrelsens framställning.
62 j §. Uppskov i behandlingen. Enligt den föreslagna paragrafen kan domstolen skjuta upp behandlingen av ett ärende som gäller påföljdsavgift, om ett annat ärende som gäller samma verksamhet och som kan påverka avgörandet i det ärende som gäller påföljdsavgift är anhängigt i en annan rättegång. Bestämmelsen om uppskjutande efter prövning kan anses vara nödvändig, eftersom ändring i beslut om förbud enligt 62 a § ska sökas hos förvaltningsdomstolen och avgörandet av besvären kan ha rättslig betydelse även för påförande av påföljdsavgift. Å andra sidan kan ett beslut om förbud som meddelats enligt 62 b § i lotterilagen ha förts till marknadsdomstolen för behandling med stöd av 66 a § i lotterilagen, och en framställan även om påförande av påföljdsavgift har kunnat lämnas till marknadsdomstolen i ett ärende som i sak gäller samma verksamhet.
62 k §. Verkställighet och avskrivande av påföljdsavgift. Enligt 1 mom. i den föreslagna paragrafen ska Rättsregistercentralen sköta verkställigheten av påföljdsavgifter. Paragrafen föreslås innehålla en informativ hänvisningsbestämmelse till lagen om verkställighet av böter som avser den lagstiftning som ska iakttas i verkställigheten. Enligt paragrafen preskriberas en påföljdsavgift fem år efter det att det lagakraftvunna avgörandet om påföljdsavgiften meddelades. Den föreslagna preskriptionstiden motsvarar preskriptionstiden för böter. Enligt det föreslagna 2 mom. ska påföljdsavgiften avskrivas när den betalningsskyldige avlider.
62 l §. Förbud mot initiering och genomförande av betalningstransaktion. Det föreslås att det till lotterilagen fogas bestämmelser om förbud mot initiering och genomförande av betalningstransaktioner i fråga om betalningsrörelse som drivs av penningspelssammanslutningar som inte omfattas av ensamrättssystemet och som med anledning därav har fått ett beslut om förbud. Ett av de centrala delområdena av förebyggandet av skadeverkningar av penningspel är att påverka penningspelsutbudet. Genom att påverka utbudet av penningspel samt tillgången till och tillgängligheten av dem kan man på ett effektivt sätt förebygga skadeverkningar. Eftersom det inte är möjligt att i övrigt genom lotterilagen reglera egenskaper, spelvillkor eller utbud i fråga om de penningspel som tillhandahålls av penningspelssammanslutningar utanför systemet med ensamrätt kan skadeverkningar av sådant penningspelande förebyggs genom en begränsning av deras tillgänglighet.
Regleringen som gäller spärrar mot betalningsrörelse föreslås dels innehålla ett allmänt förbud mot initiering och genomförande av betalningstransaktioner (62 l §) samt dessutom bestämmelser om Polisstyrelsens behörighet att inrikta ett förbud mot en betaltjänstleverantör som inte iakttar det allmänna förbudet enligt 62 m §. Till denna del föreslås regleringen motsvara den lösning som omfattats annanstans i lotterilagen. Lotterilagens 62 § innehåller bestämmelser om allmänt förbud mot anordnande av lotterier. Till exempel innehåller 2 mom. 1 punkten i paragrafen ett allmänt förbud mot marknadsföring av andra än Veikkaus Ab:s penningspel. Med stöd av 62 a § i lotterilagen kan Polisstyrelsen separat förbjuda anordnandet av ett penningspel som strider mot lotterilagen bl.a. om penningspelet anordnas av någon annan än Veikkaus Ab eller man vid anordnande av penningspelet på annat sätt bryter mot ett förbud som avses i 62 § n 1–4 mom. Möjligheten att meddela en enskild aktör ett beslut om förbud förenat med vite har inom tillsynen över penningspel ansetts vara nödvändigt i syfte att säkerställa att lagstiftningen effektivt iakttas.
Enligt föreslagna 62 l § 1 mom. ska Polisstyrelsen föra en förteckning som finns tillgänglig i ett allmänt datanät i maskinläsbar form över sådana penningspelssammanslutningar som i Fastlandsfinland marknadsför penningspel i strid med lotterilagen och vilkas anordnande av penningspel Polisstyrelsen har förbjudit med stöd av 62 a §.På denna så kallade spärrlista antecknas enligt förslaget de penningspelssammanslutningar som inriktar sin marknadsföring till konsumenter i Fastlandsfinland och vilka Polisstyrelsen av denna anledning har konstaterat marknadsföra penningspel i strid med 62 § 2 mom. 1 punkten i lotterilagen. Det gäller då sådana penningspelssammanslutningar utanför ensamrättssystemet som genom olika marknadsföringsinsatser medvetet och avsiktligt bryter mot eller försöker kringgå det entydiga förbudet enligt 62 § i lotterilagen att marknadsföra andra än Veikkaus Ab:s penningspel. Som ett villkor för införande på spärrlistan föreslås dessutom att Polisstyrelsen med stöd av 62 a § i lotterilagen har förbjudit sammanslutningen att anordna penningspel.
En penningspelssammanslutning som av Polisstyrelsen meddelats beslut om förbud enligt 62 a § får söka ändring i beslutet genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Enligt 66 § i lotterilagen ska ett beslut om förbud iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Enligt 123 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden kan förvaltningsdomstolen under den tid ett besvärsärende är anhängigt förbjuda att beslutet verkställs, förordna att verkställigheten ska avbrytas eller förordna om något annat som gäller verkställigheten av beslutet. Ett yrkande om ett förordnande ska framställas hos den domstol som är behörig att handlägga huvudsaken. Yrkandet ska behandlas skyndsamt. I 124 § i nämnda lag föreskrivs det om giltigheten av förordnandet. Om ändring i Polisstyrelsens beslut om förbud har sökts och förvaltningsdomstolen förbjudit verkställighet av beslutet eller förordnat att verkställigheten ska avbrytas avses penningspelssammanslutningen inte kunna placeras på spärrlistan innan förordnandet har upphört att gälla.
I paragrafens 2 mom. föreslås bestämmelser om ett allmänt förbud för betaltjänstleverantörer mot initiering eller genomförande av betalningstransaktioner som gäller penningspelande och där betalningsmottagaren är en penningspelssammanslutning som införts på den spärrlista som förs av Polisstyrelsen och betalaren är en spelare samt sådana betalningstransaktioner där betalningsmottagaren är en spelare och betalaren en penningspelssammanslutning som är införd på spärrlistan. Det är då fråga om betalningstransaktioner som hänför sig till penningspelande, till vilka räknas åtminstone avgifter som spelaren betalat för att delta i spelet, penningtransaktioner till spelkontot samt utbetalning av vinster som erhållits i penningspel.
Förbudet avses gälla samtliga former av genomförande och förmedling av betalningstransaktioner, såsom girering, betalkort eller andra betalningsinstrument. Förbudet avses gälla samtliga aktörer som levererar tjänster i Fastlandsfinland, såsom kreditinstitut och betalningsinstitut oavsett om de är etablerade i Finland eller i utlandet.
Virtuell valuta används som bytesmedel även i penningspelstjänster. Av denna anledning avses 3 mom. innehålla en bestämmelse om att förbudet mot initiering av betalningstransaktioner även ska gälla tillhandahållare av virtuella valutor som avses i lagen om tillhandahållare av virtuella valutor samt användning av virtuell valuta som bytesmedel.
För att betaltjänstleverantörer i praktiken ska kunna identifiera och hindra betalningsrörelse som drivs av penningspelssammanslutningar ska tillräckliga uppgifter framgå av spärrlistan som identifierar penningspelssammanslutningen och dess penningspelsverksamhet. Spärrlistan ska innehålla t.ex. penningspelssammanslutningens namn och registrerings- eller annan företagskod. I fråga om kortbetalning ska av listan framgå handelskategorikod (Merchant Category Code, MCC) för de penningspelssammanslutningar på spärrlistan för vilka ingående betalningstransaktioner ska spärras. Med handelskategorikoden kategoriseras tillhandahållare av tjänster enligt verksamhetsområde. Handelskategorikoden för penningspelande är MCC 7995. Polisstyrelsen ska enligt förslaget utan dröjsmål uppdatera spärrlistan med de ändringar som införts. Betaltjänstleverantörer ska regelbundet följa upp spärrlistan. Polisstyrelsen ska också offentligt informera om ändringar i spärrlistan. När nya penningspelssammanslutningar placeras på spärrlistan ska betaltjänstleverantörer se till att spärrar genomförs utan onödiga dröjsmål i fråga om de införda penningspelssammanslutningarna.
Polisstyrelsens spärrlista ska vara offentligt i enlighet med offentlighetslagens princip om att handlingar är offentliga. Syftet med spärrlistan är att på ett tillräckligt sätt identifiera de penningspelssammanslutningar vilkas betalningsrörelse i anslutning till penningspelande ska spärras. Sekretessbelagda uppgifter får inte publicera i ett allmänt datanät. Ovannämnda nödvändiga uppgifter som inkluderas i spärrlistan kan inte anses innehålla sådana uppgifter som är sekretessbelagda.
Syftet med bestämmelserna som gäller spärrar mot betalningsrörelse är att begränsa åtkomsten till det spelutbud som inte regleras av lotterilagen till den del utbudet av dem marknadsförs i strid med lotterilagen. Regleringen avses alltså på ovan relaterat sätt vara riktat mot betalningar mellan spelare och penningspelssammanslutningar som gäller penningspelande. Avsikten är alltså inte att ingripa i penningspelssammanslutningarnas betalningsrörelse mellan företag och inte heller eventuell annan betalningsrörelse mellan penningspelssammanslutningar och fysiska personer, såsom t.ex. betalning av löner.
I bestämmelserna som gäller spärrar mot betalningsrörelse hänvisas det både till initiering och genomförande av betalningstransaktioner, eftersom lagstiftningen om betaltjänster även möjliggör initiering av betalningstransaktioner genom förmedling av en leverantör av betalningsinitieringstjänster (Payment Initiation Service Providers, PISP). Dessa så kallade tredje betaltjänstleverantörer blev föremål för reglering och tillsyn till följd av andra betaltjänstdirektivet. Med betalningsinitieringstjänst avses enligt 8 § i betaltjänstlagen en tjänst där tjänsteleverantören på begäran av betaltjänstanvändaren initierar ett betalningsuppdrag som gäller ett betalkonto hos en annan tjänsteleverantör. I skäl 27 i andra betalningsdirektivets ingress redogörs det att betalningsinitieringstjänster kan användas till exempel inom e-handeln då en leverantör av betalningsinitieringstjänster initierar ett betalningsuppdrag som gäller en girering genom att använda köparens betalkonto på dennes vägnar och genast efter det förmedla uppgiften om initieringen till säljaren, varvid säljaren för sin del kan utföra sin egen prestation, såsom att leverera varan till köparen.
Av fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan riket och landskapet Åland följer, att penningspelssystemen och penningspelslagstiftningen som gäller i Fastlandsfinland och på Åland är separata. Lotterilagen tillämpas endast i riket, och därför är den regleringen som föreslås i fråga om spärrar mot betalningsrörelse avsedd att endast gälla betalningsrörelse som utgår från eller inriktas till Fastlandsfinland. Regleringen avser inte och kan inte begränsa betalningsrörelse som hänför sig till penningspelande som eventuellt sker på Åland. Betaltjänstleverantörer får alltså enligt propositionen inte spärra betalningsrörelse på Åland till exempel för en utländsk penningspelssammanslutning som är införd på Polisstyrelsens spärrlista. Detta innebär att systemen för betaltjänstleverantörer när det gäller kontroll av adressuppgifter utvecklas så att spelarens postnummer kontrolleras i fråga om betalningstransaktionen. Om spelarens adress enligt postnumret är på Åland ska betalningstransaktionen inte spärras.
I det praktiska genomförandet av spärrar mot betalningsrörelse ska personens postnummer utredas, men inte personens fysiska lokalisering. Således är det möjligt att betalningsrörelsen på grund av det tekniska utförandet av spärrningen i vissa situationer skulle kunna förhindras mellan en penningspelssammanslutning som placerats på spärrlistan och en person vars postnummer är i Fastlandsfinland, medan personen vistas utanför Fastlandsfinland, t.ex. under en resa. I praktiken är det emellertid tekniskt möjligt att särskilja de kortbaserade transaktioner där betalarens kort är fysiskt närvarande (card present) från sådana där kortet inte är fysiskt närvarande (card not present). Således kan man försöka beakta den regionala tillämpningen av lotterilagen förutom genom att utreda postnumret också t.ex. på så sätt att sådana transaktioner där spelarens kort är fysiskt närvarande inte spärras i kortbaserade betalningstransaktioner mellan en penningsspelssammanslutning som placerats på spärrlistan och en spelare. På det sättet kan sådana situationer förhindras där spelandet utanför Fastlandsfinland eventuellt förhindras till följd av att spelaren har postnummer i Fastlandsfinland. Spärrarna mot betalningsrörelse avses kunna inriktas på fjärrbetalningar som kan göras både med själva kortet och t.ex. med en mobilapplikation, där kortets uppgifter har sparats.
Enligt 41 § i betaltjänstlagen får tjänsteleverantören vägra genomföra ett betalningsuppdrag endast om ramavtalets villkor för genomförande av betalningsuppdrag inte uppfylls eller om så föreskrivs någon annanstans i lag. Enligt motiveringarna till bestämmelsen (RP 169/2009 rd) föreskrivs i denna paragraf uttömmande om på vilka grunder tjänsteleverantören får vägra genomföra ett betalningsuppdrag. I fråga om övrig lagstiftning innehåller motiveringen en hänvisning till 26 § i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism, som gällde vid den tidpunkt då lagen trädde i kraft, där det föreskrivs om tjänsteleverantörens och andra anmälningsskyldigas skyldighet att avbryta en affärstransaktion eller vägra utföra en affärstransaktion. I de föreslagna bestämmelserna i lotterilagen är det fråga om en sådan i 41 § i betaltjänstlagen avsedd grund för vägran att genomföra ett betalningsuppdrag varom föreskrivs annanstans i lag. Även EU-lagstiftningen om betaltjänster möjliggör förbud mot initiering och genomförande av betalningstransaktioner enligt nationell lagstiftning.
När leverantören av betaltjänster spärrar betalningstransaktionen föreslås medlen återgå till den som lämnat betalningsuppdraget, dvs. i fråga om spelinsats och speltransaktion till spelaren och i fråga om vinst av penningspel till penningspelssammanslutningen.
62 m §. Förbjudande av initiering och genomförande av betalningstransaktioner. Paragrafens 1 mom. innehåller bestämmelser om Polisstyrelsens rätt att förbjuda initiering och genomförande av betalningstransaktioner, om betaltjänstleverantören inte iakttar förbudet enligt 62 l §. Den föreslagna regleringen som avses innefatta behörighet för myndigheten att förbjuda verksamheten för en enskild aktör, om det allmänna förbudet enligt lag inte iakttas motsvarar den lösning som omfattats annanstans i lotterilagen och som beskrivs närmare i motiveringen till 62 l §.
Enligt föreslagna 2 mom. i paragrafen ska förbudet kunna riktas mot betaltjänstleverantören eller tillhandahållaren av virtuell valuta. Förbudet avses vara inriktat på en enskild tjänsteleverantör som av Polisstyrelsen åläggs att iaktta förbudet enligt 62 l § och spärra betalningsrörelse som hänför sig till penningspelande till och från spelaren för ifrågavarande sammanslutningar som införts på spärrlistan. På samma sätt som i fråga om övrig verksamhet som strider mot lotterilagen ska Polisstyrelsen i första hand tillgripa lindrigare metoder i ingripandet i en sådan verksamhet. I första hand eftersträvar Polisstyrelsen enligt principerna för god förvaltning att säkerställa iakttagandet av lagstiftningen till exempel genom rådgivning och anvisningar till aktörerna. Inte förrän efter det överväger Polisstyrelsen andra metoder. Beslut om förbud ska alltså inte meddelas en enskild aktör innan betaltjänstleverantören t.ex. reserverats en tillräckligt lång tid att genomföra de praktiska arrangemangen för spärrning av betalningsrörelse. Polisstyrelsen kan enligt föreslagna 62 c § förena ett beslut om förbud med vite. Även de övriga förbuden enligt lotterilagen kan förenas med vite.
Paragrafens 3 mom. innehåller bestämmelser om förbudets giltighetstid. Förbudet avses gälla i högst 12 månader. Polisstyrelsen föreslås kunna förlänga förbudets giltighetstid med högst 12 månader åt gången, om förfarandet vid initiering och genomförande av betalningstransaktion inte har rättats till, dvs. om betaltjänstleverantören trots tidigare förbud inte har spärrat betalningsrörelsen som hänför sig till penningspelande för den penningspelssammanslutning som införts på spärrlistan. Regleringen motsvarar till denna bestämmelserna om förbud mot anordnande av penningspel och marknadsföring, där förbudet också är tidsbundet och kan förlängas med viss föreskriven tid åt gången.
Betaltjänstleverantören föreslås enligt 66 § i lotterilagen ha rätt att söka ändring i ett beslut om förbud som meddelats av Polisstyrelsen genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Enligt 66 § ska förbudet iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.
62 n §. Rätt att få uppgifter av betaltjänstleverantören. Paragrafen innehåller bestämmelser om Polisstyrelsens rätt att få uppgifter av betaltjänstleverantörer för tillsyn över förbudet mot initiering och genomförande av betalningstransaktioner. Bestämmelserna om rätten att få uppgifter är nödvändiga för säkerställande av att Polisstyrelsen till exempel utan hinder av banksekretessen får behövliga uppgifter för att föra en spärrlista och eventuellt meddela särskilda beslut om förbud. Polisstyrelsen behöver uppgifter bland annat för att vid behov kunna identifiera nya kontonummer som till exempel betalningsförmedlare använder för att förmedla spelarnas avgifter som hänför sig till penningspel.
Polisstyrelsen föreslås ha rätt att trots sekretessbestämmelserna av en betaltjänstleverantör avgiftsfritt få de uppgifter som anges i paragrafen om en penningspelssammanslutning som är betalare eller betalningsmottagare samt om en tjänsteleverantör som på penningspelssammanslutningens vägnar genomför eller initierar en betalningstransaktion. Rätten att få uppgifter avses gälla sådana uppgifter som finns tillgängliga i tjänsteleverantörernas system. Polisstyrelsen ska ha rätt att få kontonummer, handelskategori, uppgifter som identifierar penningsspelssammanslutningen eller den som förmedlar betalningar till penningspelssammanslutningen samt antal betalningstransaktioner. Dessutom ska Polisstyrelsen ha rätt att få sådana andra uppgifter som är nödvändiga för tillsynen över förbudet mot initiering och genomförande av betalningstransaktion. Eftersom spärrning av betalningsrörelse är en helt ny tillsynsuppgift för Polisstyrelsen är det i detta skede inte möjligt att på ett uttömmande sätt definiera de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen. Polisstyrelsen avses dock inte ha rätt att få personuppgifter som hänför sig till enskilda betalningstransaktioner.
64 §. Lotteriförseelse. I lotterilagens 64 § föreskrivs det om vissa sådana förseelser mot lotterilagen för vilka påföljden kan vara böter för lotteriförseelse. Enligt 7 punkten i paragrafen ska för lotteriförseelse dömas den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i 16 § föreskrivs om placeringen av penningautomater eller kasinospel, i 40 § om placeringen av varuvinstautomater eller mot vad som föreskrivs i 56 § 1 mom. om placeringen av spelautomater eller spelanordningar. Genom en ändring av lotterilagen (677/2019), som i fråga om 64 § 7 punkten träder i kraft 1.1.2022, har från 7 punkten strukits omnämnandet av specialautomater.
I lotterilagens 16 § föreskrivs det att penningautomater, specialautomater och kasinospel ska placeras i en övervakad lokal och de får inte placeras i en lokal där användningen av dem kan äventyra säkerheten eller störa ordningen. Genom ovannämnda lag (677/2019) ströks även hänvisningen till specialautomater ur 16 §. Lagen träder även i fråga om 16 § i kraft 1.1.2022. Genom propositionen föreslås det att lagens 16 § ändras så att paragrafen endast ska gälla placering av penningautomater. Förutom att penningautomater inte får placeras i utrymmen där användningen av dem kan äventyra säkerheten eller störa ordningen ska penningautomater enligt det föreslagna 16 § placeras så att spelandet med dem obehindrat kan övervakas. På grund av den föreslagna ändringen i 16 § föreslås det att 64 § 7 punkten ändras så att hänvisning i punkten görs till 16 § 1 mom. och att hänvisningen till kasinospel slopas från punkten. I sak innebär förändringen att den påföljd som förskrivs i lotterilagen utvidgas till att omfatta förseelse som gäller placering av penningautomater till den del det är fråga om skyldigheten att placera penningautomaterna så att spelandet med dem obehindrat kan övervakas. Därtill föreslås en teknisk ändring genom att ordet och ersätts med ordet eller.
Därtill föreslås det av följdriktighetsskäl en teknisk ändring i paragrafen så att den inbördes ordningen mellan 2 och 3 punkten ändras. I ändrad form avses 2 punkten i förteckningen innehålla den tidigare laghänvisningen (14 a §) jämfört med 3 punkten (15 §1 mom.). Därtill föreslås lagtekniska preciseringar i 5 och 7 punkten.
66 §. Sökande av ändring. Enligt 1 mom. ingår bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Besvär över ett myndighetsbeslut anförs hos förvaltningsdomstolen. Besvär över ett förvaltningsbeslut får anföras av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet.
Ändring i ett beslut som gäller förbud mot genomförande eller initiering av betalningstransaktion och som fattats av Polisstyrelsen med stöd av den föreslagna 62 m § i lotterilagen kan enligt förslaget sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Polisstyrelsens förbud ska iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Enligt gällande lag avser detta beslut om återkallande av tillstånd eller ändring av tillståndsvillkor samt av Polisstyrelsen meddelat beslut enligt 62 a § om förbud mot anordnande av penningspel.