1  Nuläge

De nordiska länderna ingick en överenskommelse om tillträde till högre utbildning den 3 september 1996. Överenskommelsen trädde i kraft i maj 1997 (FördrS 23/1997, och för Ålands vidkommande FördrS 52/1997). Syftet med överenskommelsen är att ytterligare fördjupa det nordiska samarbetet och utöka studerandenas möjligheter att söka och få tillträde till högre utbildning i de andra nordiska länderna. 

Enligt överenskommelsen får sökande som är bosatta i ett annat nordiskt land möjlighet att söka till högre utbildning på samma eller likvärdiga villkor som sökande från det egna landet. En utbildningssökande, som är behörig till högre utbildning i det nordiska land där han eller hon är bosatt, är också behörig till högre utbildning i de andra nordiska länderna. Överenskommelsen innehåller bestämmelser om tillämpning av urvalsförfarande, tillgodoräknande av studieprestationer samt delgivning av information. I överenskommelsen bestäms också om ett ersättningssystem mellan länderna. 

Ersättningssystemet påverkar Danmarks, Sveriges, Finlands och Norges andel av den nordiska budgeten. Danmark, Finland, Norge och Sverige betalar eller får ersättning kalenderårsvis för högskolestuderande som avlägger examen i ett annat nordiskt land. Island och de självstyrande områdena i Norden är enligt överenskommelsen befriade från ersättningssystemet. 

Enligt ersättningssystemet påverkas respektive lands andel av den nordiska budgeten bland annat av antalet högskolestuderande som studerar i andra nordiska länder och får studiestöd från hemlandet. Ersättningen ska betalas till 75 procent för de studerande som studerar i ett annat nordiskt land men får studiestöd från sitt hemland. Antalet studerande som bedriver kortvariga utbytesstudier och antalet studerande inom forskarutbildning inverkar inte på det betalningsandelen. 

Under treårsperioden 2009—2012 inkluderades en höjning enligt konsumentprisindex (forbrugerprisindeks) i överenskommelsen. Höjningen bestäms av Danmarks statistikcentral, Dansk Statistik. Ersättningen per studerande uppgick till 30 740 DKK (ca 4 100 euro) år 2018. 

Avtalet innefattar bestämmelser som enligt självstyrelselagen för Åland hör till Ålands behörighet. 

Antalet högskolestuderande som avlägger examen i något annat land än sitt hemland har ökat i alla nordiska länder under överenskommelsens giltighetstid. Även antalet nordiska studerande som studerar i de övriga nordiska länderna har ökat en aning. Under överenskommelsens giltighetstid har årligen ca 150—200 nordiska högskolestuderande som påverkar betalningsandelen studerat i Finland. Under de senaste åren har antalet finländska examensstuderande som åker till de övriga nordiska länderna ökat tydligt. (Läsåret 1995—1996: 1 180 studerande, läsåret 2014—2015: 1 470 studerande, läsåret 2015—2016: 2 052 studerande, läsåret 2016—2017: 2 393 studerande). 

Antal studerande i högskoleutbildning i ett annat nordiskt land som erhåller studiestöd läsåret 2016—2017 

Källa: FPA 

Enligt artikel 10 i den ursprungliga överenskommelsen gäller överenskommelsen till utgången av 1999 om inte något annat avtalas före det. I enlighet med beslut av Nordiska ministerrådet har överenskommelsens giltighetstid förlängts åren 2000—2001, 2002—2003, 2004—2006, 2007—2009, 2009—2012, 2013—2015 och 2016—2018. (FördrS 23/2000, 90/2006, 89/2007, 22/2010, 94/2013 och 73/2016). 

Avtalet utvärderades år 2014. Dess centrala kärna är ett ersättningssystem för betalningar, och är i första hand av politisk betydelse i syfte att på nationell nivå legitimera och prioritera den omfattande rörligheten bland studerande mellan de nordiska länderna År 2016, under Finlands ordförandeskap för Nordiska ministerrådet, fördes på Finlands initiativ en principiell diskussion om att förlänga överenskommelsen eftersom situationen hade förändrats mycket under 20 år bland annat på grund av utvecklingen av samarbetet inom Europeiska unionen. Avtalsstaterna ansåg att överenskommelsen är viktig och att det är viktigt att förlänga dess giltighetstid. Även när förnyandet av överenskommelsen nu förhandlades gav avtalsstaterna sitt stöd till en förlängning av den. 

Depositarie för överenskommelsen är utrikesministeriet i Finland. 

2  Målsättning och de viktigaste förslagen

Överenskommelsen ändras så att den förblir i kraft tills något annat bestäms. Ändringsförslaget motiveras med strävan efter att minska den administrativa bördan av att förlänga överenskommelsens giltighetstid. 

3  Propositionens konsekvenser

Enligt överenskommelsen betalar de nordiska länderna med undantag för Island ersättning för sina studerande i andra nordiska länder. Respektive lands ersättningsandel beaktas som en ökning eller minskning då landets finansiella bidrag till den årliga budgeten för det nordiska samarbetet fastställs. 

Överenskommelsen ökade Finlands andel av budgeten för nordiskt samarbete för 2016 med ca 29,1 miljoner DKK (ca 3,9 miljoner euro), för 2017 med ca 33,9 miljoner DKK (ca 4,5 miljoner euro) och för 2018 uppskattas ökningen vara ca 43,7 miljoner DKK (ca 5,9 miljoner euro). 

Om överenskommelsen ändras så att den förblir i kraft tills vidare så uteblir det återkommande administrativa arbetet som krävs för att förnya överenskommelsen. En avtalspart kan säga upp överenskommelsen genom ett skriftligt meddelande och överenskommelsen kan ändras genom ändringsavtal. Därmed påverkar ändringen inte möjligheten att vid behov utvärdera ändamålsenligheten för överenskommelsens giltighet. 

Det är svårt att bedöma överenskommelsens betydelse för tillträdet till högre utbildning och större rörlighet mellan de nordiska länderna i fråga om studerande, eftersom förutsättningarna för tillträde till sådan utbildning i Europa samtidigt främjats genom flera internationella beslut och avtal. Däremot kan överenskommelsen antas ha bidragit till att högskolorna fäster större uppmärksamhet vid en likvärdig behandling av utländska sökande. Det har också varit möjligt att hänvisa till överenskommelsen i situationer där det har varit uppenbart att nordiska medborgare inte har behandlats likvärdigt. 

Anslaget för Finlands finansiella bidrag till Nordiska ministerrådets budget har reserverats under moment 24.90.66 under utrikesministeriets huvudtitel. 

4  Beredningen av propositionen

Ändringen av överenskommelsen bereddes av Nordiska ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U) vid Nordiska ministerrådet i årsskiftet 2017—2018. Remissyttranden om överenskommelsen och om ändamålsenligheten med undertecknandet av ändringsavtalet har begärts av utrikesministeriet, finansministeriet och Ålands landskapsregering. 

Den 5 april 2018 förordade finansutskottet beviljandet av fullmakt att underteckna ändringsavtalet och statsrådets allmänna sammanträde beslutade att föreslå beviljande av fullmakt att underteckna ändringsavtalet. Efter föredragning av statsrådet beviljade Republikens president fullmakt den 6 april 2018. Ändringsavtalet har undertecknats av Finland, Danmark, Norge och Island den 25 april 2018. Sverige har undertecknat ändringsavtalet den 17 maj 2018. 

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Remissyttranden om propositionsutkastet har begärts av universiteten, yrkeshögskolorna, Finlands Studentkårers Förbund FSF, Finlands Studerandekårers Förbund SAMOK, Finlands universitets rektorsråd UNIFI, Yrkeshögskolornas rektorsråd ARENE, utrikesministeriet och finansministeriet. Inom utsatt tid lämnades yttranden in av Åbo, Helsingfors och Uleåborgs universitet, Yrkeshögskolan i Seinäjoki, Metropolia-yrkeshögskolan, Karelia-yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Arcada, Finlands Studentkårers Förbund FSF, Yrkeshögskolornas rektorsråd Arene och utrikesministeriet. Alla yttranden stödde förslaget. I propositionen har man beaktat utrikesministeriets ändringsförslag som närmast var tekniska.