Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
I denna proposition föreslås det att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Aruba ändras så, att till lagen fogas ett omnämnande av att giltighetstiden och tillämpningen av avtalet för att främja ekonomiska relationer upphör. Dessutom upphävs i lagen den paragraf som förhindrar tillämpningen av bassamfundslagen.
Enligt avtalet för att främja ekonomiska relationer tillämpas avtalet under en tidsperiod av tio år och denna period kan förlängas genom en ömsesidig överenskommelse mellan parternas behöriga myndigheter. Ingen överenskommelse om förlängning har ingåtts och därför går tillämpningstiden för avtalet ut den 31 december 2021.
Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022.
Finland och Nederländerna undertecknade för Arubas del en helhet bestående av två avtal den 10 september 2009. Avtalen gäller utbyte av upplysningar om skatter (avtalet mellan Republiken Finland och Konungariket Nederländerna såvitt avser Aruba om utbyte av upplysningar om skatter, nedan avtalet om utbyte av upplysningar) och inkomstbeskattning (avtalet mellan Republiken Finland och Konungariket Nederländerna såvitt avser Aruba för att främja ekonomiska relationer, nedan det begränsade skatteavtalet). Riksdagen har godkänt avtalen och de har i Finland satts i kraft genom lag och förordning (FördrS 64–65/2011).
Avtalen hänför sig till ett projekt som OECD inledde på 1990-talet i syfte att bekämpa skadlig skattekonkurrens. Projektet resulterade i ett modellavtal för utbyte av upplysningar om skatter och i en förteckning över ca 50 områden som ansågs ha skadlig skattelagstiftning som berörde utländska investeringar och som baserade sig på sekretess. I juni 2006 inledde de nordiska länderna förhandlingar om avtal om utbyte av upplysningar med flera av dessa områden, bland annat med Aruba. OECD-länderna godkände i sin gemensamma deklaration att områdena erbjuds fördelar som motvikt för avtal om utbyte av upplysningar. De fördelar som de nordiska länderna erbjöd anknöt till ingåendet av begränsade avtal för att undvika dubbelbeskattning.
Tillämpningen av det begränsade skatteavtalet är enligt artikel 9.2 i det avtalet kopplat till avtalet om utbyte av upplysningar så, att tillämpningen av det begränsade skatteavtalet upphör om tillämpningen av avtalet om utbyte av upplysningar upphör på grund av uppsägning. Dessutom tillämpas det begränsade skatteavtalet under viss tid. I artikel 7 i det begränsade skatteavtalet föreskrivs det att detta avtal tillämpas under en tidsperiod av tio år efter den dag då detta avtal blir tillämpligt och att denna period kan förlängas genom en ömsesidig överenskommelse mellan parternas behöriga myndigheter. Avtalet blev tillämpligt den 1 januari 2012 och således upphör tidsperioden av 10 år den 31 december 2021.
Avtalet om utbyte av upplysningar gäller tills vidare och det innehåller ingen bestämmelse om att tillämpningen ska vara tidsbegränsad. Avtalet om utbyte av upplysningar fortsätter att gälla och tillämpas normalt.
Våren 2021 frågade Nederländernas utrikesministerium genom en not om Finlands syn på en förlängning av tillämpningstiden för det begränsade skatteavtalet. Finland svarade genom en not att med beaktande av den internationella utvecklingen i fråga om utbyte av skatteupplysningar och det faktum att Aruba i stor utsträckning deltar i det internationella samarbetet kring utbyte av skatteupplysningar, finns det inget behov att fortsätta den särskilda fördelen, dvs. det begränsade skatteavtalet. I Nederländernas svar på Finlands not konstaterades det att Nederländerna godtar uppfattningen att tillämpningstiden för det begränsade skatteavtalet inte behöver förlängas.
Propositionen har beretts vid finansministeriet i samarbete med utrikesministeriet.
Den tidsbegränsade tillämpningen av det begränsade skatteavtalet har skrivits in i artikel 7 i det avtalet. I lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Aruba (919/2009), nedan ikraftträdandelagen, togs det inte in några bestämmelser om tidsbegränsad tillämpning. Således håller det på att uppstå en situation där tillämpningen av avtalet upphör i enlighet med avtalets bestämmelser, men där ikraftträdandelagen fortfarande är tillämplig.
Ikraftträdandelagen innehåller förutom en så kallad blankettformulering som används vid sättande i kraft av sedvanliga fördrag också en innehållsbestämmelse. Enligt 2 § tillämpas lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (1217/1994), nedan bassamfundslagen, inte på inkomst som härrör från Aruba i fråga om sådan verksamhet som bedrivs i Aruba och som nämns i artikel 5 i det begränsade skatteavtalet. Bestämmelsen som hindrar tillämpningen av bassamfundslagen togs i tiderna tid in i lagen för att tillämpningen av bassamfundslagen inte ska omintetgöra de förmåner som beviljats Aruba i det begränsade skatteavtalet. Efter det att tillämpningstiden för det begränsade skatteavtalet gått ut finns det inte längre någon grund för att begränsa tillämpningen av bassamfundslagen genom en särskild bestämmelse.
Syftet med propositionen är att harmonisera Finlands lagstiftning med att tillämpningen av det begränsade skatteavtalet upphör den 31 december 2021.
I propositionen föreslås det att ikraftträdandelagen ändras så att till lagen fogas ett omnämnande av att giltighetstiden och tillämpningen av avtalet för att främja ekonomiska relationer upphör. Dessutom upphävs i lagen den paragraf som förhindrar tillämpningen av bassamfundslagen.
Det föreslås att 1 § ändras så att till den fogas en uppgift om att giltighetstiden för det begränsade skatteavtalet upphört den 1 juni 2021 och att tillämpningstiden för det avtalet upphör den 31 december 2021.
Det föreslås att 2 § upphävs, eftersom tillämpningen av det begränsade skatteavtalet upphör. Tillämpningen av bassamfundslagen ska inte längre förhindras genom en särskild bestämmelse.
Det är inte fråga om uppsägning av ett begränsat skatteavtal i enlighet med artikel 9, utan om sådana ändringar i ikraftträdandelagen som blir nödvändiga på grund av att tillämpningsperioden går ut i enlighet med artikel 7. Parterna har genom notväxling konstaterat att avtalet inte kommer att förnyas på det sätt som avses i artikel 7, varvid avtalets giltighetstid har gått ut den 1 juni 2021, och att tillämpningen av avtalet fortsätter i enlighet med artikel 7 till och med den 31 december 2021. Enligt artikel 54 punkt b i Wienkonventionen om traktaträtten (FördrS 33/1980) får ett fördrag upphöra att gälla och en part frånträda det a) i enlighet med fördragets bestämmelser eller b) när som helst med alla parters samtycke efter samråd med de andra fördragsslutande staterna.
När avtalen sattes i kraft konstaterades det att tillämpningen av avtalens bestämmelser innebär i Finland att staten och kommunerna samt evangelisk-lutherska kyrkans och ortodoxa kyrkosamfundets församlingar avstår från en liten del av sina skatteinkomster och att de direkta ekonomiska konsekvenserna av avtalen kan bedömas vara ringa. Ur Skatteförvaltningens informationssystem går det att få landsspecifika uppgifter om resultatet från ett fast driftställe som finns utomlands och om ett utländskt bassamfunds inkomstandel från och med skatteåret 2019. Skatteförvaltningens system innehåller inga uppgifter om att det med stöd av det begränsade skatteavtalet skulle ha befriats inkomster från finländsk skatt under skatteåren 2019 och 2020.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Avtalets tillämpningstid upphör den 31 december 2021.
I 59 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) föreskrivs det att om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt denna lag faller inom landskapets behörighet, träder bestämmelsen i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft. Skatteavtal innehåller bestämmelser som hör till landskapets behörighet, och därför behövs lagtingets bifall till ikraftsättandet av skatteavtal. Enligt självstyrelselagen för Åland behövs lagtingets bifall inte för uppsägning av ett avtal eller för en lag om upphävande. Följaktligen behövs inte heller lagtingets bifall när den nu aktuella ikraftträdandelagen ändras.
Propositionen hänför sig inte direkt till några andra propositioner. Finland har med Nederländerna ingått avtal (FördrS 62–63/2011) såvitt avser Nederländska Antillerna med samma innehåll som i fråga om Aruba. Samtidigt med denna proposition har till riksdagen överlämnats en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om sättande i kraften av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna (918/2009). De avtalen och lagen om sättande i kraft av dem motsvarar de avtal och lagar som gäller Aruba, och i dem föreslås ändringar med samma innehåll som i denna proposition föreslås i fråga om Aruba.
Lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen stiftades i tiderna i vanlig lagstiftningsordning. Regeringen anser att lagförslaget om upphävande av 2 § i ikraftträdandelagen och om ändring av 1 § kan likaså behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Kläm
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: