1  Nuläge

Finansieringen av sjukförsäkringen har varit uppdelad i finansiering av sjukvårdsförsäkringen och finansiering av arbetsinkomstförsäkringen sedan finansieringsreformen (1113/2005) trädde i kraft vid ingången av 2006. Utgifter för sjukvårdsförsäkringen som ska betalas ur sjukförsäkringsfonden är ersättningar för vård och undersökningar, ersättningar för resekostnader och läkemedelsersättningar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), utgifter för rehabilitering enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), ersättningar som Folkpensionsanstalten enligt 13 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen betalar till Studenternas hälsovårdsstiftelse, utgifterer som enligt 148 § 2 mom. i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) anses ingå i grundskyddsandelen samt sjukvårdsersättningar som betalas till EU-stater med stöd av 9 § 2—4 mom. i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013) och ersättningar för kostnader som orsakas kommunerna av sjukvård för utomlands bosatta personer enligt 20 och 21 § i samma lag. Som utgifter räknas också de verksamhetskostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av verkställigheten av förmånerna och ersättningarna.  

Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder, de kostnader som orsakas kommunerna av sjukvård för utomlands bosatta personer och en del av Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader. Till övriga delar finansieras 55,1 procent av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen med intäkter av sjukförsäkringens sjukvårdspremie som tas ut hos försäkrade och förmånstagare och 44,9 procent med statens finansieringsandel. 

När finansieringsreformen trädde i kraft var sjukförsäkringens sjukvårdspremie 1,33 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen och av de andra grunder för sjukvårdspremien som avses i lagen. Av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster tas det ut en sjukvårdspremie förhöjd med 0,17 procent. Premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie justeras årligen så att intäkterna av sjukvårdspremierna och statens finansieringsandel täcker utgifterna för sjukvårdsförsäkringen. De försäkrades sjukförsäkringspremie är 1,30 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen 2016. Den premie som 2016 tas ut av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster är i enlighet med vad som anförts ovan 1,47 procent. 

Utgifterna för sjukvårdsförsäkringen uppskattas 2016 till 2,4 miljarder euro. Intäkterna av försäkringspremier som tas ut av löne- och företagarinkomster uppskattas till 840 miljoner euro, och intäkterna av förmånsinkomster till 410 miljoner euro. 

Bestämmelser om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie utfärdas årligen före den 23 november genom förordning av statsrådet. Om premien emellertid underskrider 1,18 procent eller överskrider 1,48 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen och av de andra grunder för sjukvårdspremien som avses i 14 och 16—19 §, ska bestämmelser om premieprocentsatsen utfärdas genom lag. 

Utgifter för arbetsinkomstförsäkringen som ska betalas ur sjukförsäkringsfonden är dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, 4 500 000 euro av utgifterna för tiden från den 1 januari 2016 till den 31 december 2016 för rehabilitering efter prövning enligt 12 § 1 mom. i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, dagpenning som enligt 148 § 2 mom. i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar anses ingå i grundskyddsandelen, ersättningar enligt 13 kap. i sjukförsäkringslagen för kostnaderna för ordnande av företagshälsovård, med undantag för ersättningar som betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse, utgifter enligt lagen om ersättning av statens medel för vissa kostnader för lantbruksföretagares företagshälsovård (859/1984) och ersättningar för semesterkostnader enligt 14 kap. i sjukförsäkringslagen. 

Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna, löntagarna, företagarna och staten. Av utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen finansierar staten den sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning som betalas till minimibelopp. Dessutom finansierar staten 0,1 procent av utgifterna för föräldradagpenning och en del av utgifterna för företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård. Staten tryggar också sjukförsäkringsfondens likviditet. Självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen är kortare för företagare som omfattas av en försäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) än för löntagare. Därför ska företagare betala en tilläggsfinansieringsandel för sjukförsäkringen. 

När finansieringsreformen trädde i kraft var arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 2,06 procent av den lön som avses i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963). På motsvarande sätt var löntagares och företagares dagpenningspremie 0,77 procent av löneinkomsten, arbetsinkomsten eller de andra grunder för dagpenningspremien som avses i sjukförsäkringslagen. Företagarnas tilläggsfinansieringsandel var 0,25 procent av arbetsinkomsten enligt en sådan försäkring som avses i lagen om pension för företagare. 

Också premieprocentsatsen för sjukförsäkringens dagpenningspremie och avgiftsprocentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift justeras årligen genom en förordning av statsrådet som utfärdas före den 23 november, så att intäkterna av premierna och avgifterna samt statens finansieringsandel täcker utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen. Efter det år då finansieringsreformen trädde i kraft beaktas ändringarna i utgifterna så att de ändringar som behöver göras i premierna och avgifterna efter det att statens finansieringsandel dragits av fördelas jämnt mellan dagpenningspremien och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. 

För att täcka utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen betalar arbetsgivarna 2016 arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på 2,12 procent och löntagarna och företagarna sjukförsäkringens dagpenningspremie på 0,82 procent. I enlighet med lagen om pension för företagare utgör tilläggsfinansieringsandelen för försäkrade företagare 0,13 procent av den arbetsinkomst som premien grundar sig på, och dagpenningspremien inklusive tilläggsfinansieringsandelen utgör därmed 0,95 procent av arbetsinkomsten.  

Utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen uppskattas 2016 till 2,5 miljarder euro. Intäkterna av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift uppskattas till 1,7 miljarder euro och intäkterna av löntagares dagpenningspremie till cirka 0,7 miljarder euro. Arbetsgivarna står för närvarande för cirka 67 procent, löntagarna och företagarna för cirka 28 procent och staten för cirka 5 procent av utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen. 

Sjukförsäkringsfondens finansieringstillgångar, minskade med främmande kapital och reserver, ska vid utgången av respektive år utgöra minst åtta procent av sjukförsäkringens årliga totalutgifter. Om det vid fastställandet av försäkringspremierna och försäkringsavgifterna samt statens finansieringsandel för det följande året beräknas att sjukförsäkringsfondens finansieringstillgångar, minskade med främmande kapital och reserver, under det innevarande året kommer att underskrida åtta procent eller överskrida tolv procent av de totala utgifterna för sjukförsäkringen, beaktas det beräknade underskottet eller överskottet när försäkringspremierna och försäkringsavgifterna samt statens finansieringsandel fastställs för det följande året. På så sätt kan finansieringstillgångarna fluktuera inom detta intervall på fyra procentenheter utan att det påverkar grunderna för försäkringspremierna och försäkringsavgifterna följande år. 

Procentsatserna för de sjukförsäkringsavgifter och sjukförsäkringspremier som betalas 2016 har fastställts genom statsrådets förordning av den 19 november 2015 om avgiftsprocentsatsen för sjukförsäkringsavgifter 2016 (1343/2015). 

2  Målsättning och de viktigaste förslagen

Arbetsmarknadens centralorganisationer nådde den 29 februari 2016 ett förhandlingsresultat som kallas konkurrenskraftsavtalet och enligt vilket alla arbetsgivares socialskyddsavgift sänks på följande sätt: 

— 0,94 procentenheter 2017 

— 1,00 procentenheter 2018 

— 1,04 procentenheter 2019 och 

— 0,58 procentenheter permanent från och med 2020. 

Enligt konkurrenskraftsavtalet ska en statlig finansieringsandel som motsvarar sänkningen av socialskyddsavgiften anvisas för den lagstadgade sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring. Löntagares sjukvårdspremie sänks med ett belopp som motsvarar ändringen i statens finansieringsandel, och de försäkrades dagpenningspremie höjs med motsvarande belopp. Härmed behöver löntagares och företagares dagpenningspremie höjas med uppskattningsvis 0,90, 1,00, 1,02 och 0,59 procentenheter och den sjukvårdspremie som tas ut hos de försäkrade sänkas med 1,23, 1,32, 1,37 och 0,76 procentenheter 2017—2020. 

Genom konkurrenskraftsavtalet överförs en del av arbetsgivarnas betalningsbörda på löntagarna, men samtidigt lindras beskattningen av löntagare. Skattelättnader kan inte ges löntagare som inte betalar statsskatt eller kommunalskatt på sina inkomster. Således gör ändringarna av löntagares och företagares premier att nettoinkomsterna minskar för dem som har låga löneinkomster. Därför föreslås det att dagpenningspremien för låginkomsttagare sänks med 63 miljoner euro. Detta föreslås ske genom att ingen dagpenningspremie tas ut hos dem som tjänar mindre än 14 000 euro om året. Det finansieringsunderskott inom arbetsinkomstförsäkringen som det leder till 2017 ska finansieras med en statlig andel på 3,3 procent av det årliga beloppet av annan föräldradagpenning än sådan som betalas till minimibeloppet. Det återstående underskottet inom arbetsinkomstförsäkringen föreslås bli finansierat genom att dagpenningspremien för dem som tjänar 14 000 euro om året eller mer höjs år 2017 med 0,04 procentenheter. Hos de löntagare och företagare som tjänar minst 14 000 euro om året tas dagpenningspremien ut också för den del av arbetsinkomsten som underskrider detta belopp. Den ökning av betalningsbördan med 1,55 procentenheter som konkurrenskraftsavtalet innebär för dem som tjänar mindre än 14 000 euro om året bedöms på detta sätt bli kompenserad. 

Det föreslås att den årliga höjningen av dagpenningspremien för dem som tjänar minst 14 000 euro om året ska beaktas genom en sänkning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie, och att det finansieringsunderskott som det leder till ska finansieras genom en ökning av statens andel av sjukvårdsförsäkringen. 

De sammantagna ändringarna av löntagares och företagares dagpenningspremier föreslås för dem som tjänar mindre än 14 000 euro om året uppgå till -0,64, -0,67, -0,73 och -0,73 procentenheter och på motsvarande sätt för dem som tjänar mer än 14 000 euro om året till 0,94, 1,06, 1,08 och 0,63 procentenheter under åren 2017—2020 för att de finansieringsunderskott som sänkningen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och låginkomsttagares dagpenningspremie efter statens tilläggsfinansieringsandel orsakar inom arbetsinkomstförsäkringen av ska kunna täckas. Samtidigt ska den sjukvårdspremie som tas ut hos de försäkrade sänkas med 1,29, 1,37, 1,46 och 0,79 procentenheter 2017—2020. Om den procentuella sänkningen av försäkrades och företagares sjukvårdspremie något år är större än sjukvårdspremien enligt 18 kap. 20 § 1 mom., kan man under året i fråga överföra premieintäkter till följande år inom det tillåtna intervallet för sjukförsäkringsfondens tillgångar. Detta intervall är 8—12 procent av de totala utgifterna för sjukförsäkringen, alltså cirka 200 miljoner euro. 

Den föreslagna ändringen innebär också att de försäkrades sjukvårdspremie inte når intervallet för sjukvårdspremien enligt 18 kap. 23 § 2 mom., och därför ska bestämmelser om premien i fortsättningen utfärdas genom lag. Utan den föreslagna ändringen kan sjukförsäkringens sjukvårdspremie 2017—2020 dock uppskattas vara inom detta intervall. Genom ändringen anvisas en statlig finansieringsandel som motsvarar sänkningen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för den lagstadgade sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring. Försäkrades och företagares sjukvårdspremie sänks med ett belopp som motsvarar ändringen i statens finansieringsandel, medan löntagares och företagares dagpenningspremie höjs med motsvarande belopp. Till denna del är ändringen alltså av teknisk natur. Det är därför ändamålsenligt att man på grund av den föreslagna sänkningen av försäkringspremien inte årligen behöver utfärda bestämmelser om de försäkrades sjukvårdspremie genom lag, utan att det precis som för närvarande kan göras genom förordning av statsrådet. 

3  Propositionens konsekvenser

4  Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts i samarbete med Folkpensionsanstalten, och vid beredningen har de centrala arbetsmarknadsorganisationerna hörts. I fråga om sänkningen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift motsvarar propositionen det som har överenskommits i konkurrenskraftsavtalet. I beredningen av den kompensation som löntagare och företagare med låga inkomster ska få för avgiftshöjningarna har också finansministeriet deltagit. 

Finlands näringsliv påpekar att den föreslagna kompensationen inte baserar sig på konkurrenskraftsavtalet. Därför understöder man inte den föreslagna ökningen av statens utgifter med 63 miljoner euro eller modellen för att kompensera låginkomsttagarna för den ökade betalningsbördan. Finlands näringsliv anser också att kompensationen är oändamålsenlig eftersom den medför progressivitet inom socialförsäkringsavgifterna. Med tanke på läget inom de offentliga finanserna har staten inte råd att sänka premier eller avgifter på detta sätt. Den föreslagna modellen medför också ett betydande problem när det gäller att sporra människor som tjänar mindre än 14 000 euro om året att arbeta. 

Kommunarbetsgivarna konstaterar att de ändringar i finansieringen som denna lagreform innebär medför ett avsevärt bortfall av skatteinkomster för kommunerna, och förutsätter att kommunerna kompenseras för detta. 

5  Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017. I anslutning till propositionen är det meningen att till riksdagen överlämna separata ändringar som gäller arbetspensionsförsäkringsavgiften, arbetslöshetsförsäkringspremien och det så kallade procentavdraget och som har avtalats i konkurrenskraftsavtalet.