2
Nuläge och bedömning av nuläget
2.1
Nationell lagstiftning
Rundradion är ett bolag med specialuppgifter som nästan helt ägs av staten. Rundradions lagstadgade uppgift är enligt 7 § i lagen om Rundradion Ab (1380/1993, nedan
Rundradiolagen
) att bedriva allmännyttig televisions- och radioverksamhet. I Rundradiolagen föreskrivs det dessutom om bland annat bolagets förvaltning och tillsyn. Bolaget ska i sin verksamhet iaktta inte bara Rundradiolagen utan också annan tillämplig lagstiftning. Sådan lagstiftning är till exempel aktiebolagslagen (624/2006), bokföringslagen (1336/1997) och konkurrenslagen (948/2011). Utöver de lagstadgade skyldigheterna ska Rundradion iaktta bland annat statens ägarpolitiska principer
Statsrådets ägarpolitiska principbeslut 2024:
till den del som bolagets förvaltningsråd har fastställt att Rundradion ska iaktta principerna.
I 2 kap. i Rundradiolagen finns bestämmelser om bolagets förvaltning. Enligt lagens 4 § är bolagets förvaltningsorgan utöver förvaltningsrådet också styrelsen och generaldirektören som är bolagets verkställande direktör. Lagens 5 § innehåller kriterier som gäller valet av förvaltningsrådet och enligt dessa kriterier ska till medlemmar i förvaltningsrådet väljas personer som är förtrogna med vetenskap, konst, kulturarbete samt näringslivet och ekonomiska frågor samt personer som företräder olika samhälls- och språkgrupper.
För övervakningen av Rundradion ansvarar i huvudsak förvaltningsrådet i enlighet med 6 § i Rundradiolagen. Riksdagen väljer medlemmarna i förvaltningsrådet vid valperiodens första riksmöte och förvaltningsrådet är ett organ som avses i 36 § och 37 § 2 mom. i grundlagen. På förvaltningsrådet ankommer till exempel att välja och entlediga bolagets styrelse och styrelseordförande och att besluta om betydande inskränkningar eller utvidgning av bolagets verksamhet samt om bolagets strategi och riktlinjerna för ekonomin och verksamheten. Dessutom ska förvaltningsrådet se till och övervaka den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte. Rundradions förvaltningsråd ska årligen lämna riksdagen en berättelse om hur den allmännyttiga verksamheten har genomförts och hur det har fullgjort sina styrnings- och tillsynsuppgifter under det föregående kalenderåret. Bestämmelser om förvaltningsrådets rätt att få upplysningar finns i 6 kap. 22 § i aktiebolagslagen. Bestämmelser om tystnadsplikt för medlemmarna i förvaltningsrådet finns i 4 § 2 mom. i lagen om företagshemligheter (595/2018).
Enligt 6 c § i Rundradiolagen ska bolagets styrelse ha minst fem och högst åtta medlemmar som inte får vara medlemmar i förvaltningsrådet och inte heller höra till bolagets övriga högsta ledning. Bolagets styrelse ska enligt den paragrafen företräda tillräckligt mångsidig sakkunskap och de båda språkgrupperna. Kravet på tillräckligt mångsidig sakkunskap beskrivs närmare i regeringens proposition RP 43/2005 rd, enligt vilken det i fråga om Rundradion kan bli fråga om i synnerhet sakkunskap som anknyter till allmännyttig verksamhet, företagsledning, ekonomi, kommunikation, kommunikationsteknologi och kännedom om kulturliv och bildning. I propositionen konstateras vidare att med tanke på Rundradions verksamhet är det viktigt att styrelsemedlemmarna företräder en möjligast mångsidig sakkunskap på olika områden, på så sätt att denna kunskap är förenad med sakkunskap om den allmännyttiga verksamheten. Rundradions styrelse ska bland annat välja och entlediga bolagets verkställande direktör, välja bolagets övriga högsta ledning samt fastställa deras löner och andra till befattningarna anslutna villkor. Med den övriga högsta ledningen avses bland annat de ledande personer som hör till bolagets ledningsgrupp, såsom ansvariga redaktörer.
I enlighet med 12 a och 12 b § i Rundradiolagen har Transport- och kommunikationsverket vissa ekonomiska tillsynsuppgifter. Enligt 12 a § i Rundradiolagen övervakar Transport- och kommunikationsverket att den allmännyttiga televisions- och radioverksamheten har särredovisats från den övriga allmännyttiga verksamheten och att Rundradion i bokföringen har särredovisat annan verksamhet än allmännyttig verksamhet från den allmännyttiga verksamheten. Transport- och kommunikationsverket övervakar också förbuden mot reklam, underprissättning och korssubventionering. För Transport- och kommunikationsverkets tillsynsuppgift ska Rundradion årligen lämna verket sitt bokslut, resultaträkningarna och balansräkningarna för de särredovisade funktionerna tillsammans med bilagor och revisorernas utlåtande om särredovisningskalkylerna. Dessutom ska Rundradion enligt 12 b § i Rundradiolagen lämna Transport- och kommunikationsverket en berättelse om de tjänster som tillhandahållits under det föregående kalenderåret. Transport- och kommunikationsverket ska lämna ett utlåtande om Rundradions berättelse också till statsrådet och riksdagens kommunikationsutskott.
I lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998) föreskrivs det om ordnandet av finansieringen av Rundradion. Enligt 3 § i den lagen får statens televisions- och radiofond medel ur ett anslag i statsbudgeten för att täcka Rundradions kostnader för den allmännyttiga verksamheten enligt 7 § i Rundradiolagen. Anslaget uppgick 2013 enligt lagen till 500 miljoner euro, och anslagsbeloppet justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Som grund för justeringen används ett index som till en tredjedel består av levnadskostnadsindexet och till två tredjedelar av förtjänstnivåindexet.
Enligt 8 kap. i aktiebolagslagen ska Rundradion upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse med iakttagande av bestämmelserna i det kapitlet och i bokföringslagen. Verksamhetsberättelsen och bokslutet har under de senaste åren offentliggjorts i Rundradions årsberättelse, som också innehåller en ansvarsrapport, en bolagsstyrningsrapport samt en ersättningsrapport. Rundradion offentliggör ovannämnda berättelser, resultaträkningar och balansräkningar på sin webbplats
https://svenska.yle.fi/bolaget/arsberattelser
till den del de inte innehåller sekretessbelagda uppgifter. Utöver dessa offentliggör Rundradion på sin webbplats också andra uppgifter, till exempel ekonomiska tal
https://svenska.yle.fi/a/7-10052939
och verksamhetsprinciper
https://svenska.yle.fi/verksamhetsprinciper
, såsom sin premieringspolicy
https://svenska.yle.fi/a/7-1497902
.
2.2
Den europeiska mediefrihetsförordningen
I mediefrihetsförordningen fastställs gemensamma regler för verksamheten på den inre marknaden för medietjänster. Syftet med reglerna är att säkerställa att det för offentliga och privata medier är lättare att på EU:s inre marknad verka över gränserna utan otillbörliga påtryckningar och med beaktande av digitaliseringen av mediernas verksamhetsmiljö.
Artikel 5 i förordningen innehåller bestämmelser om leverantörer av public service-medier, det vill säga rundradiobolag. Enligt den artikeln ska medlemsstaterna säkerställa att leverantörer av public service-medier är redaktionellt och funktionellt oberoende och på ett opartiskt sätt erbjuder sin publik en mångfald av information och åsikter. Medlemsstaterna ska enligt artikel 5.2 säkerställa att förfarandena och grunderna för utnämning och entledigande av verksamhetschefen eller styrelseledamöterna för leverantörer av public service-medier syftar till att garantera oberoendet hos leverantörerna av public service-medier. Artikel 5.2 förpliktar medlemsstaterna att på nationell nivå fastställa transparenta, objektiva, icke-diskriminerande och proportionella förfaranden och grunder för utnämning av verksamhetschefen och styrelseledamöterna. Enligt artikel 5.2 ska beslut om entledigande vara vederbörligen motiverade, och de får fattas endast om vederbörande inte längre uppfyller de fastställda villkoren för uppdraget. Beslut om entledigande ska meddelas de berörda personerna, och beslut ska kunna prövas rättsligt.
Enligt skäl 31 i ingressen till förordningen ska de principer som fastställs på nationell nivå omfatta personer eller organ som har en roll när det gäller att fastställa redaktionella strategier eller som utgör den högsta beslutande myndigheten i detta avseende. Medlemsstaterna har närmare prövningsrätt i fråga om bestämmelsernas innehåll. Vid användningen av det nationella handlingsutrymmet är den nationella lagstiftningen om Rundradion av betydelse.
Enligt artikel 5.3 ska medlemsstaterna också säkerställa att finansieringsförfarandena för rundradiobolag bygger på transparenta och objektiva kriterier som fastställts i förväg. Dessa finansieringsförfaranden ska garantera att bolagen har tillräckliga, hållbara och förutsebara ekonomiska resurser som möjliggör fullgörande av och utvecklingsförmåga inom ramen för public service-uppdraget. De ekonomiska resurserna ska vara av ett slag som skyddar det redaktionella oberoendet hos rundradiobolagen.
Artikel 5.4 förpliktar medlemsstaterna att utse en eller flera oberoende myndigheter eller ett eller flera oberoende organ eller införa mekanismer som är fria från politiskt inflytande från regeringar för att övervaka att skyldigheterna enligt artikeln fullgörs. Med mekanismer som är fria från politiskt inflytande från regeringar avses utifrån de diskussioner som förts i förhandlingarna om förordningen till exempel parlamentariska modeller för tillsynen över leverantörer av public service-medier.
Mediefrihetsförordningens krav vad gäller utnämning och entledigande av verksamhetschefen eller styrelseledamöterna för leverantörer av public service-medier är i huvudsak mer detaljerade än de gällande bestämmelser om valet av bolagets ledning och direktörer som finns i aktiebolagslagen eller Rundradiolagen. Den nationella lagstiftningen innehåller således inte till alla delar tillräckliga bestämmelser om förfarandena och kriterierna för utnämning och entledigande av bolagets ledande personer eller styrelseledamöterna.
När skyldigheterna enligt mediefrihetsförordningen gäller grunderna för utnämning och entledigande av ledande personer som har inflytande på det redaktionella innehållet ska nationellt beaktas lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (460/2003, nedan
yttrandefrihetslagen
), enligt vars 4 § den ansvariga redaktören beslutar om innehållet i en periodisk publikation, en nätpublikation eller ett program och även leder och övervakar det redaktionella arbetet. Utgivaren och den som utövar programverksamhet är skyldiga att utse en eller flera ansvariga redaktörer för en periodisk publikation eller nätpublikation eller ett program. Även Rundradion ska iaktta skyldigheterna enligt yttrandefrihetslagen och således ska beslut om Rundradions redaktionella innehåll fattas av bolagets ansvariga redaktörer. De förfaranden och kriterier för val och entledigande som gäller Rundradions ansvariga redaktörer ska därmed tas in i Rundradiolagen i enlighet med mediefrihetsförordningen.
Utifrån den bedömning som gjordes under beredningen förutsätter mediefrihetsförordningen inga ändringar i lagen om statens televisions- och radiofond, eftersom den lagen kan anses garantera att Rundradion har tillräckliga, hållbara och förutsebara ekonomiska resurser och att förfarandena för finansieringen av Rundradion grundar sig på öppna och objektiva kriterier. Eftersom det föreskrivs om finansieringen av Rundradions på lagnivå, är det inte möjligt att ändra finansieringen av Rundradion enbart genom ett beslut som fattas vid budgetförhandlingarna, utan en ändring av finansieringen förutsätter alltid att lagen ändras. Det har enligt vedertagen praxis avtalats parlamentariskt om ändringar i finansieringen av Rundradion, såsom frysningar av indexjusteringen, mellan alla riksdagspartier, vilket för sin del säkerställer att finansieringen är långsiktig och förutsebar.
För tillsynen över Rundradion ansvarar i första hand för egen del Rundradions förvaltningsråd och Transport- och kommunikationsverket. I och med att förvaltningsrådet årligen upprättar en verksamhetsberättelse för riksdagen kan det anses att Rundradions verksamhet i sista hand övervakas av riksdagen. Förvaltningsrådet är också ett sådant organ som riksdagen väljer och som avses i 36 § och 37 § 2 mom. i grundlagen. Förvaltningsrådet ansvarar alltså för sin verksamhet endast inför riksdagen. Under beredningen av propositionen har det ansetts att tillsynen över Rundradion har ordnats på det sätt som förutsätts i mediefrihetsförordningen, det vill säga att tillsynsuppgiften har anförtrotts en aktör som är fri från inflytande från regeringen.
I den nationella lagstiftningen ska det således med stöd av mediefrihetsförordningen tas in kriterier och förfaranden för val och entledigande av Rundradions ansvariga redaktörer. Till övriga delar ska den nationella lagstiftningen anses uppfylla kraven i förordningen.
6
Remissvar
6.1
Ansvariga redaktörers ställning
Flera remissinstanser (Audiovisual Producers Finland - APFI ry, Opinionsnämnden för massmedier, MTV Oy, Medieförbundet rf, Radiomedia rf, Sanoma Media Finland Oy) ansåg att de i den nya 6 d § föreslagna grunderna för uppsägning av ansvariga redaktörer i själva verket kan ha en negativ effekt på ansvariga redaktörers oberoende och begränsa det redaktionella beslutsfattandet. I utlåtandena fästes till denna del uppmärksamhet vid att de grunder som föreslås i utkastet kan ha en avskräckande effekt som medför att Rundradion inte vågar ge plats åt modig journalistik och ökar risken för att ansvariga redaktörer sägs upp. Remissinstanserna ansåg det vara viktigt att Rundradion och dess redaktörer inte är föremål för utomstående påverkan. En del av remissinstanserna (Medieförbundet rf, Radiomedia rf, Sanoma Media Finland Oy) föreslog att vissa punkter i grunderna ska slopas av denna orsak, medan en del (Rundradion) föreslog sådana preciseringar i grunderna i den föreslagna 6 d § som syftar till att förhindra utomstående påverkan och att precisera att journalistik i många fall kan medföra risk för en straffprocess. Suomen Journalistiliitto - Finlands Journalistförbund ry beaktade i sitt utlåtande det pågående projektet för att ändra grunderna för uppsägning av personer och konstaterade att den nu föreslagna formuleringen i Rundradiolagen kan leda till ett starkare uppsägningsskydd för den högsta ledningen, även om det av den enligt tidigare praxis har kunnat förutsättas särskilt föredömlig verksamhet. Forskarna inom mediebranschen föreslog att grunderna för utnämning och entledigande enligt mediefrihetsförordningen ska utvidgas till hela Rundradions ledning.
Vid den fortsatta beredningen av propositionen har bestämmelserna om uppsägning av ansvariga redaktörer ändrats så att ordalydelsen i bestämmelserna bättre än tidigare beaktar eventuella framtida ändringar i arbetsavtalslagen. Specialmotiveringen till den föreslagna 6 d § har också vid den fortsatta beredningen preciserats utifrån remissvaren så att motiveringen syftar till att trygga ansvariga redaktörers oberoende och att förhindra påverkan utifrån. Syftet med regeringens proposition är inte att begränsa möjligheterna för granskande journalistik att avslöja missförhållanden och oegentligheter i samhället eller andra samhälleligt betydelsefulla omständigheter. Motiveringen till paragrafen har till denna del kompletterats och journalistikens betydelse som möjliggörare av den demokratiska kontrollen av den offentliga makten betonas starkare än tidigare.
6.2
Öppenhetsskyldigheten
Remissinstanserna understödde i stor utsträckning en ökad öppenhet och ansåg att öppenhet är viktig med tanke på yttrandefriheten. En del av remissinstanserna (justitieministeriet, Medieförbundet rf, Radiomedia rf, Sanoma Media Finland Oy, MTV Oy, Tammerfors universitet) ansåg att den föreslagna öppenhetsskyldigheten är för omfattande eller att den bör göras strängare. Justitieministeriet hänvisade i sitt utlåtande till Lagberedarens handbok och till grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 37/2006 rd) som gäller bestämmelser med få rättsliga förpliktelser. Justitieministeriet fäste också uppmärksamhet vid att innehållet i och gränserna för skyldigheten till stor del fastställs i motiveringen och konstaterade att vid den fortsatta beredningen bör möjligheterna att precisera öppenhetsskyldigheten i bestämmelserna bedömas. En del av företrädarna för kommersiella medier (Medieförbundet rf, Radiomedia rf, Sanoma Media Finland Oy) föreslog i sitt utlåtande att paragrafen om öppenhet ska kompletteras med ett nytt moment för att bolagets öppenhet och offentliggörande av uppgifter ska fullgöras effektivt också i praktiken. MTV Oy föreslog att öppenhetsskyldigheten ska göras strängare och att paragrafen ska preciseras. Forskarna inom mediebranschen vid Tammerfors universitet ansåg i sitt utlåtande att själva lagtexten är lyckad, men föreslog att motiveringen ska preciseras. Rundradions förvaltningsråd bedömde i sitt utlåtande att skötseln av den nya tillsynsuppgiften enligt 6 § 8 punkten i lagen leder till etablering av fullgörandet av Rundradions öppenhetsskyldighet i förvaltningsrådets styrning rätt snart efter ikraftträdandet av lagen. Tillsynsuppgiften kommer enligt förvaltningsrådets utlåtande att i viss mån förutsätta att utomstående sakkunniga som väljs av förvaltningsrådet anlitas. I utlåtandena från de aktörer som företräder Rundradions anställda (Ylen ohjelmatyöntekijät - Rundradions programarbetare ry, Radio- ja televisiotoimittajien liitto - Radio- och televisionsredaktörernas förbund r.y.) lyftes det fram att dataskyddet för Rundradions anställda bör tillgodoses i samband med den ökade öppenheten.
Även om det fanns ett brett understöd för att öka öppenheten, togs det i utlåtandena upp att det av propositionen inte framgår hur öppenhetsskyldigheten skiljer sig från det nuvarande offentliggörandet av ekonomiska uppgifter och vilka problem det i nuläget finns som talar för att det ska föreskrivas om en öppenhetsskyldighet (forskarna inom mediebranschen vid Tammerfors universitet). I utlåtandena fästes också uppmärksamhet vid den administrativa börda som öppenhetsskyldigheten medför (Rundradions programarbetare, forskningskonsortiet DECA, Riku Neuvonen, professor i offentlig rätt, Finlands Journalistförbund). En del av remissinstanserna (Finlands Journalistförbund, Radio- och televisionsredaktörernas förbund) ansåg att tillämpningen av offentlighetslagen på statsägda och kommunalt ägda bolag på samma sätt som i de andra nordiska länderna skulle vara en betydligt effektivare lagstiftningsmetod med tanke på den samhälleliga öppenheten.
Vid den fortsatta beredningen har den föreslagna 7 b § om öppenhetsskyldigheten eller den nya 6 § 1 mom. 8 punkten om förvaltningsrådets tillsynsuppgift inte ändrats. Det har avtalats parlamentariskt om innehållet i dessa bestämmelser i Marttinens arbetsgrupps betänkande av den 12 september 2024 och paragraferna samt specialmotiveringen till dem presenteras i regeringens proposition på det sätt som de ingår i betänkandet. Den föreslagna öppenhetsskyldigheten enligt 7 b § motsvarar till sin formulering Rundradiolagens gällande 7 a §, i vilken det konstateras att Rundradion genom sin verksamhet ska främja yttrandefriheten, högklassig journalistik och mångfald inom medierna. Den noggrannare styrningen av innehållet i öppenhetsskyldigheten och tillsynen över att den fullgörs ankommer på det förvaltningsråd som riksdagen väljer, vilket också konstateras i förvaltningsrådets utlåtande.
6.3
Övrigt
I utlåtandena fästes uppmärksamhet vid det parlamentariska beredningssättet och vid att etablerad praxis inte till alla delar kan anses vara tillräcklig för att trygga Rundradions självständighet (forskningskonsortiet DECA, Tammerfors universitet, Riku Neuvonen, professor i offentlig rätt, Audiovisual Producers Finland - APFI ry, Radio- och televisionsredaktörernas förbund). En del av dessa remissinstanser föreslog att det parlamentariska sättet att fatta beslut uttryckligen ska fogas till lagen eller att det ska föreskrivas om Rundradions ställning i grundlagen. En del av de nämnda remissinstanserna fäste också särskild uppmärksamhet vid det parlamentariska beredningssättet i fråga om förfarandena för finansieringen av Rundradion och vid kraven enligt artikel 5.3 i mediefrihetsförordningen. Dessutom fäste justitieministeriet uppmärksamhet vid förvaltningsrådets ställning och uppfyllandet av kraven enligt artikel 5.4 i mediefrihetsförordningen samt vid motiveringens tillräcklighet till denna del.
En del av företrädarna för kommersiella medier (Medieförbundet rf, Radiomedia rf, Sanoma Media Finland Oy) föreslog i sina utlåtanden att modellen för tillsynen över Rundradion ska ändras och att tillsynen ska utövas av en oberoende myndighet.
Vid den fortsatta beredningen har det i lagen inte tagits in något krav på parlamentariskt beslutsfattande i anslutning till rundradiopolitiken. I propositionen föreslås det inte heller några ändringar i tillsynen över Rundradion. Enligt etablerad praxis har beslut om uppgifterna för, finansieringen av och tillsynen över Rundradion fattats parlamentariskt. Eftersom Marttinens parlamentariska arbetsgrupp i sitt betänkande inte har föreslagit några ändringar i vad som nämns ovan, föreslås det inte heller i regeringens proposition några ändringar vad gäller detta. Motiveringen till propositionen har preciserats i avsnitt 2.2 utifrån justitieministeriets utlåtande och i avsnittet beskrivs vad som i förhandlingarna om förordningen avsetts med mekanismer som är fria från politiskt inflytande från regeringar i samband med artikel 5.4 i förordningen.
7
Specialmotivering
5 §. Förvaltningsrådet.
För att göra eventuella framtida ändringar i förvaltningsrådets medlemsantal smidigare ska det i 1 mom. i paragrafen tas in ett omnämnande av att högst 21 medlemmar kan väljas till förvaltningsrådet. Ändringen möjliggör en omvärdering av medlemsantalet till exempel under följande valperiod innan valet av medlemmar till förvaltningsrådet förrättas.
6 §.Förvaltningsrådets uppgifter.
Till 1 mom. i paragrafen fogas en ny 8 punkt, enligt vilken förvaltningsrådet ska övervaka att de medel som anvisats för bedrivandet av allmännyttig verksamhet används öppet och effektivt. Användningen av offentliga medel är förknippad med kravet på öppenhet och effektivitet i användningen av medlen, och det är därför ändamålsenligt att förvaltningsrådet övervakar att dessa förutsättningar uppfylls i Rundradions verksamhet. Förvaltningsrådets tillsynsuppgift gäller särskilt övervakningen av skyldigheten att främja öppenhet i Rundradions ekonomi och verksamhet enligt den nya 7 b §.
Enligt artikel 4.2 i den europeiska mediefrihetsförordningen får medlemsstaterna, inbegripet deras nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsorgan, inte ingripa i eller försöka påverka redaktionella praxis och redaktionella beslut av leverantörer av medietjänster. Denna artikel i förordningen har tillämpats från och med den 8 februari 2025. Övervakningen av öppenheten och effektiviteten i användningen av offentliga medel innebär inte att förvaltningsrådet har behörighet att ingripa i till exempel den dagliga programverksamheten eller det redaktionella beslutsfattandet. De ansvariga redaktörerna ska även i fortsättningen i enlighet med 4 § 3 mom. i yttrandefrihetslagen besluta om innehållet i Rundradions nätpublikationer och program.
Förvaltningsrådet ska rapportera om sin övervakning av öppenheten och effektiviteten i användningen av offentliga medel som en del av årsberättelsen enligt 2 mom. i denna paragraf. Förvaltningsrådets tillsynsuppgift påverkar inte bolagets styrelses ansvar enligt 6 kap. 2 § i aktiebolagslagen (624/2006) för att ordna tillsynen över bolagets bokföring och medelsförvaltningen på behörigt sätt och inte heller Transport- och kommunikationsverkets ekonomiska tillsynsuppgifter och skyldigheter enligt 12 a och 12 b § i Rundradiolagen.
Enligt artikel 5.4 i mediefrihetsförordningen ska medlemsstaterna utse en eller flera oberoende myndigheter eller ett eller flera oberoende organ eller införa mekanismer som är fria från politiskt inflytande från regeringar för att övervaka tillämpningen av skyddsmekanismerna för oberoendet hos leverantörer av public service-medier. Resultaten av den övervakningen ska göras tillgängliga för allmänheten. I Finland är det ändamålsenligt att Rundradions oberoende allmännyttiga verksamhet (artikel 5.1), utnämningen och entledigandet av ansvariga redaktörer (artikel 5.2) samt tillräckligheten, hållbarheten och förutsebarheten i fråga om finansieringen av Rundradion (artikel 5.3) övervakas av förvaltningsrådet som en del av förvaltningsrådets nuvarande uppgifter. Denna tillsynsuppgift innebär inte att förvaltningsrådet har befogenhet att ingripa i programverksamhetens innehåll eller i det redaktionella beslutsfattandet. Förvaltningsrådet ska rapportera om resultaten av övervakningen som en del av den årsberättelse som lämnas till riksdagen.
På förvaltningsrådet ankommer enligt 1 mom. 3 punkten i denna paragraf att se till och övervaka att uppgifter som hör till den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte blir fullgjorda, vilket i praktiken motsvarar övervakning av kraven enligt artikel 5.1 i mediefrihetsförordningen. Förvaltningsrådet ansvarar i enlighet med 1 mom. 1 punkten i denna paragraf också för att välja och entlediga styrelsen. Om styrelsen har brutit mot den i denna proposition föreslagna 6 d § om valet och entledigandet av en ansvarig redaktör, ska förvaltningsrådet beakta detta i samband med entledigandet av styrelsen. Förvaltningsrådet kan övervaka finansieringens tillräcklighet, hållbarhet och förutsebarhet som en del av den övervakning av öppenheten och effektiviteten i användningen av offentliga medel som ankommer på förvaltningsrådet genom denna proposition samt övervakningen av att uppgifter som hör till den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte blir fullgjorda. Genom dessa tillsynsuppgifter får förvaltningsrådet information om att finansieringen av bolaget är tillräcklig för att fullgöra och utvecklas i uppgiften att bedriva allmännyttig verksamhet på det sätt som mediefrihetsförordningen förutsätter. Finansieringens förutsebarhet tryggas dessutom av den etablerade traditionen med parlamentariskt beslutsfattande. Den parlamentariska Rundradioarbetsgruppen ansåg i sitt betänkande att det är viktigt att beslutsfattandet om Rundradion även i fortsättningen sker parlamentariskt.
6 c §.Styrelsen.
Till 3 mom. fogas en ny 3 punkt, enligt vilken styrelsen ska välja och entlediga bolagets ansvariga redaktörer och fastställa ansvarsfördelningen mellan dem. Det föreslagna tillägget hänför sig till den föreslagna nya 6 d § i vilken det föreskrivs om grunderna för valet och entledigandet av en ansvarig redaktör. Genom det tillägg som föreslås i momentet föreskrivs det om förfarandet för valet och entledigandet av en ansvarig redaktör på det sätt som förutsätts i artikel 5.2 i mediefrihetsförordningen.
Den gällande 3, 4 och 5 punkten i momentet flyttas till följd av den nya punkten ett nummer vidare i förteckningen. Det föreslås inga ändringar i dessa punkter i momentet, med undantag för en lagteknisk ändring i momentets nya 6 punkt. Omnämnandet av Kommunikationsverket uppdateras som en teknisk ändring så att i punkten används verkets nuvarande namn Transport- och kommunikationsverket.
6 d §.Ansvarig redaktör.
I paragrafen finns på det sätt som mediefrihetsförordningen förutsätter bestämmelser om kriterier för utnämning och entledigande av ansvariga redaktörer. Enligt 4 § i yttrandefrihetslagen ska den ansvariga redaktören leda och övervaka det redaktionella arbetet och besluta om innehållet i en publikation eller ett program samt sköta övriga uppgifter som ankommer på den ansvariga redaktören enligt den lagen. Med stöd av yttrandefrihetslagen beslutar och ansvarar de ansvariga redaktörerna för Rundradions publikationer och innehåll, och under beredningen har det ansetts att de ansvariga redaktörerna utgör den hos Rundradion högsta beslutande instans för redaktionellt beslutsfattande som avses i skäl 31 i ingressen till mediefrihetsförordningen.
Till ansvarig redaktör enligt 4 § i yttrandefrihetslagen ska enligt 1 mom. väljas en person som har med tanke på den ansvariga redaktörens uppgiftsområde tillräcklig och mångsidig erfarenhet av redaktionellt arbete och av ledning av en organisation som utför redaktionellt arbete. Syftet med kravet på erfarenhet är att trygga en tillräcklig yrkesskicklighet vad gäller ledningen av en redaktionell organisation och att säkerställa de redaktionella publikationsbeslutens oberoende. Dessutom ska den ansvariga redaktören uppfylla kraven i 4 § 2 mom. i yttrandefrihetslagen, det vill säga vara en person som har fyllt femton år och som inte är försatt i konkurs eller har begränsad handlingsbehörighet. För tydlighetens skull ska det i paragrafen konstateras att bolaget kan ha flera ansvariga redaktörer. I nuläget har Rundradion ansvariga redaktörer för nyhets- och aktualitetsverksamhet, kreativt innehåll, Svenska Yle, Yle Sápmi och andaktsprogram. Paragrafen ska också tillämpas om bolagets verkställande direktör är ansvarig redaktör.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan en ansvarig redaktörs anställningsförhållande inte upphävas på den grunden att den ansvariga redaktören har utövat sin redaktionella beslutanderätt, om det inte med tanke på bolaget är uppenbart oskäligt att den ansvariga redaktörens uppdrag fortsätter. Syftet med momentet är att främja ansvariga redaktörers självständighet och oberoende och att betona att upphävandet av en ansvarig redaktörs anställningsförhållande inte får grunda sig på påtryckningar från aktörer utanför bolaget. Upphävande av anställningsförhållandet ska dock enligt momentet vara möjligt, om det med tanke på bolaget är uppenbart oskäligt att redaktörens uppdrag fortsätter. Till exempel en situation där en ansvarig redaktör allvarligt och upprepade gånger bryter mot lagstiftningen genom sina beslut om innehållet kan vara uppenbart oskälig. En sådan försummelse av ansvariga redaktörers redaktionella ledningsuppgifter som medför att bolagets verksamhet störs allvarligt eller en situation där en ansvarig redaktör upprepade gånger fattar publiceringsbeslut som allvarligt skadar Rundradions tillförlitlighet och trovärdighet som en nyhetskälla kan också vara uppenbart oskälig. Vid bedömningen av vad som är uppenbart oskäligt ska gärningens art och klandervärdhet, hur ofta den upprepats samt de följder som den har för bolaget beaktas. Ju mer klandervärd gärningen är, desto mindre vikt behöver man fästa vid huruvida gärningen upprepats. I bedömningen bör dessutom beaktas yrkesmediernas och journalistikens samhälleliga betydelse när det gäller att oberoende av ämnet möjliggöra demokratisk kontroll av utövningen av offentlig makt och den öppna medborgardebatt som är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Yrkesjournalistik involverar ofta flertydiga gränsdragningssituationer i synnerhet i artiklar där det är fråga om granskande journalistik eller exceptionella händelser. Enbart en förundersökning, åtalsprövning, domstolsprocess eller brottmålsdom som beror på redaktionellt beslutsfattande eller brottets allvarlighetsgrad ska därför inte automatiskt betraktas som ett tecken på uppenbar oskälighet.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska till övriga delar arbetsavtalslagen (55/2001) tillämpas på upphävande av en ansvarig redaktörs anställningsförhållande. När en ansvarig redaktörs anställningsförhållande upphävs ska således grunderna för uppsägning enligt 7 kap. i den lagen beaktas i sin helhet, inklusive förbjudna uppsägningsgrunder, samt det särskilda uppsägningsskyddet för en gravid eller familjeledig arbetstagare. Bestämmelser om hävning av arbetsavtal finns i 8 kap. i den lagen och bestämmelser om förfarandet vid upphävande av arbetsavtal finns i 9 kap. i den lagen. På entledigande av ansvariga redaktörer ska i tvister som gäller upphävande av ett arbetsavtal tillämpas omvänd bevisbörda som etablerats som processregel och skadeståndsskyldigheten enligt 12 kap. 2 § i arbetsavtalslagen. Enligt 13 kap. 9 § i arbetsavtalslagen ska talan om en fordran i princip väckas inom två år från det att anställningsförhållandet upphörde.
Enligt artikel 5.2 i mediefrihetsförordningen ska ett beslut om entledigande kunna prövas rättsligt. Beslut om entledigande ska enligt den artikeln vara vederbörligen motiverade och ska på förhand meddelas de berörda personerna. Ett ärende som gäller upphävande av ett anställningsförhållande kan föras till domstol för prövning och skyldigheterna att motivera och meddela beslut är direkt tillämpliga med stöd av förordningen, och därför föreslås det inga bestämmelser om dem i paragrafen.
Genom paragrafen genomförs artikel 5.2 i mediefrihetsförordningen.
7 §.Allmännyttig verksamhet.
I 2 mom. 7 punkten tas det in ett omnämnande av beredskap att utöver televisions- och radioverksamheten även sköta annan informationsförmedling under undantagsförhållanden. Ändringen utvidgar Rundradions skyldighet att ha beredskap till att även gälla annan informationsförmedling än enbart televisions- och radioverksamheten och till att täcka exempelvis innehåll i textform samt eventuella nya framtida distributionskanaler. Rundradion kan i enlighet med 7 § 3 mom. 3 punkten i den gällande Rundradiolagen tillhandahålla de nödvändiga myndighetsmeddelanden i textform och de innehåll som beredskapen inför undantagsförhållanden förutsätter, utan att de har samband med en publikation som innehåller bolagets rörliga bild eller ljud. I och med den föreslagna ändringen ska det finnas beredskap både för att sköta televisions- och radioverksamheten och för att fortsätta publikationsverksamheten i textform under undantagsförhållanden. Befolkningens behov av tillförlitlig information ökar under undantagsförhållanden och det är viktigt att hela befolkningen har tillgång till allmännyttigt innehåll i så stor utsträckning som möjligt. Syftet med ändringen är dock inte att utvidga Rundradions uppgifter i anslutning till försörjningsberedskapen, utan att uppdatera punkten så att den motsvarar Rundradions nuvarande verksamhet och tekniska utveckling. Samtidigt preciseras det i punkten att bestämmelser om Rundradions skyldighet att förmedla myndighetsmeddelanden utfärdas genom förordning av statsrådet. I praktiken är de myndighetsmeddelanden som förmedlas varningsmeddelanden.
7 b §.Öppenhet.
Lagens 7 b § ska ändras så att den gäller öppenheten i Rundradions verksamhet. I paragrafen ska Rundradion åläggas att främja öppenheten i sin ekonomi och verksamhet. Syftet med bestämmelsen är att effektivisera öppenheten i bolagets ekonomi och verksamhet genom att betona bolagets egen aktivitet i främjandet av öppenheten i medelsanvändningen och verksamheten. Rundradions verksamhet finansieras med en skatt som tas ut av medborgarna och därför ska verksamheten vara öppen och transparent. I och med öppenhetsskyldigheten finns det tillgång till mångsidig och detaljerad information om bolagets verksamhet och användning av medel. Allmänhetens och intressentgruppernas möjligheter att utvärdera Rundradions användning av resurser förbättras i och med att bolagets verksamhet blir mer öppen och transparent. I praktiken kan Rundradion främja öppenheten och transparensen i sin verksamhet till exempel genom att tillgängliggöra bolagets kostnader per avdelning och enhet i större utsträckning än i nuläget och genom att mer detaljerat än i nuläget specificera bolagets personalkostnader samt kostnaderna för innehåll, distribution och digital tjänsteutveckling. Informationen ska offentliggöras så att den är lättillgänglig för mottagarna, till exempel på Rundradions webbplats.
Öppenheten i ekonomin och verksamheten ska dock främjas endast till den del det är möjligt inom ramen för den gällande lagstiftningen, såsom lagstiftningen om källskydd, upphovsrätt och skydd av företagshemligheter. Syftet med bestämmelsen är således inte att förplikta Rundradion att tillgängliggöra till exempel sådan information vars offentliggörande kan försämra bolagets redaktionella oberoende eller källskyddet och rätten till anonymitet enligt 16 § i yttrandefrihetslagen eller begränsa bolagets möjligheter att skaffa olika innehåll som hör till Rundradions allmännyttiga uppdrag. Information som inte behöver tillgängliggöras eller offentliggöras enligt bestämmelsen är till exempel handlingar som gäller Rundradions journalistiska innehållsproduktion.
7 c §.Särredovisning av utbudet.
Till följd av ändringen av 7 b § blir den gällande 7 b § om särredovisning av utbudet ny 7 c §. Det föreslås inga ändringar i paragrafens innehåll.
12 a §.Transport- och kommunikationsverkets ekonomiska tillsynsuppgifter.
I paragrafens rubrik och paragraftexten ändras omnämnandena av Kommunikationsverket till omnämnanden av Transport- och kommunikationsverket. I paragrafens 1 och 3 mom. ändras dessutom hänvisningarna till 7 a § till hänvisningar till 7 c §. Transport- och kommunikationsverkets ekonomiska tillsynsuppgifter gäller särredovisning av utbudet och genom ändringen korrigeras ett hänvisningsfel i lagen samt uppdateras hänvisningen så att den motsvarar den ändrade paragrafnumreringen. Ändringarna är av teknisk natur, och inga ändringar föreslås i paragrafens innehåll.
12 b §.Berättelse till Transport- och kommunikationsverket.
Omnämnandena av Kommunikationsverket i paragrafens rubrik och i paragraftexten ändras som en teknisk ändring till omnämnanden av Transport- och kommunikationsverket.