2.1
Sjukvårdstjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården
2.1.1
Förändringar i social- och hälsovårdens villkor
Under 2020-talet har villkoren inom social- och hälsovården förändrats avsevärt. I strukturreformen av social- och hälsovårdstjänsterna överfördes ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården, räddningsväsendet och andra särskilt föreskrivna tjänster och uppgifter från kommunerna till välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen vid ingången av 2023. Målet var att flytta tyngdpunkten inom social- och hälsovården till tjänster på basnivå och förebyggande verksamhet. Ett syfte med reformen var att förbättra social- och hälsovårdstjänsternas effektivitet och produktivitet, dämpa ökningen av kostnaderna för tjänsterna och göra dem transparentare och öppnare.
Social- och hälsovårdens servicesystem i Finland står inför utmaningar på grund av den vård-, service- och rehabiliteringsskuld som av flera olika orsaker har växt under en längre tid, det svåra läget inom de offentliga finanserna och särskilt den snabbt förvärrade personalbristen. Problem med tillgången till kompetent arbetskraft förekommer i praktiken i hela Finland, i alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och inom nästan alla serviceformer. Befolkningsprofilen håller på att förändras i och med att andelen äldre ökar och försörjningskvoten försämras. Befolkningsstrukturen och befolkningens placering på olika håll i landet har förändrats och förändras ständigt. Befolkningen, och därmed också arbetskraften, koncentreras till tillväxtcentrum. Detta ökar servicebehovet och medför samtidigt ytterligare utmaningar när det gäller att få social- och hälsovårdspersonalen att räcka till. Så mycket som en tredjedel av social- och hälsovårdspersonalen går i pension inom de följande tio åren. Trots det växande servicebehovet ökar antalet personer som arbetar inom social- och hälsovården i framtiden inte på ett sätt som motsvarar behovet, utan antalet minskar sannolikt. Staten och servicesystemet har påbörjat och genomför flertalet utvecklingsåtgärder i syfte att utbilda personal för branschen och öka dess attraktionskraft och förmåga att hålla kvar de anställda. Social- och hälsovårdsministeriet har inlett Programmet för ett gott arbete
Social- och hälsovårdsministeriets projektsida: Programmet för ett gott arbete ska locka och hålla kvar arbetskraft inom social- och hälsovården. Adress: .
https://stm.fi/sv/programmet-for-social-och-halsovardspersonalens-tillracklighet-och-tillganglighet
, som baserar sig på regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering och innefattar både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder för att minska bristen på arbetskraft inom social- och hälsovården.
Tillgången till primärvård granskas med början från bedömningen av vårdbehovet ända till det genomförda besöket, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Det har länge funnits utmaningar när det gäller tillgången till primärvårdstjänster i Finland. Befolkningen upplever att väntetiderna för att få vård är för långa, vilket märks i kundnöjdhetsenkäter och i form av minskat förtroende för den offentliga hälso- och sjukvården. Om undersökningar och vård fördröjs kan det dessutom leda till ett större servicebehov än om vården och rehabiliteringen ges i rätt tid, och långa väntetider kan också öka det oändamålsenliga anlitandet av jourtjänster och kostnaderna i anslutning till köhanteringen.
Av de uppgifter om besök hos primärvården som lämnats till Avohilmo-registret bildas databasrapporter om tillgången till vård. Av figur 1 framgår tillgången till öppen sjukvård inom primärvården i välfärdsområdena inom den längsta väntetiden på 14 dygn år 2024. Figuren omfattar alla åldersgrupper. I genomsnitt genomfördes 89 procent av besöken i välfärdsområdena inom den längsta väntetiden på 14 dygn.
Figur 1.
Tillgången till öppen sjukvård inom primärvården i välfärdsområdena inom den längsta väntetiden på 14 dygn år 2024, alla åldersgrupper. Källa: Institutet för hälsa och välfärd.
De längsta väntetiderna för att få icke-brådskande vård inom primärvården har förlängts genom regeringens proposition RP 134/2024 rd, som lämnades hösten 2024. Genom propositionen frångicks den längsta väntetiden på 14 dygn för att få icke-brådskande vård inom primärvårdens öppna sjukvård i fråga om personer som fyllt 23 år, och den tidigare längsta väntetiden på tre månader återinfördes. I propositionen bedömdes det att den förlängning av väntetiden för att få vård som förslagen leder till kan medföra direkta och indirekta negativa konsekvenser, såsom förvärrade sjukdomar till följd av eventuella dröjsmål i samband med vården, och därmed föranleda ökade kostnader för vården och i sista hand en försämring av befolkningens hälsotillstånd. Till följd av propositionen bedömdes kunderna i mindre utsträckning än tidigare söka sig till primärvårdens öppna sjukvård inom välfärdsområdena, då de längsta väntetiderna för att få vård föreslogs bli längre och det bedömdes att också de faktiska väntetiderna sannolikt förlängs. Kundmängderna förväntades öka i fråga om de tjänster som erbjuds parallellt med välfärdsområdenas tjänster, alltså privata tjänster som ersätts via sjukvårdsförsäkringen och företagshälsovårdens sjukvårdstjänster.
2.1.2
Personal och arbetsfördelning inom hälso- och sjukvården
Tillgången till social- och hälsovårdspersonal, och personalens tillräcklighet, har försämrats kraftigt i hela landet under de senaste åren. Det råder personalbrist för nästan alla yrkesgruppers och tjänsters del, men det finns variationer mellan olika regioner, tidsperioder och yrkesgrupper. Under de senaste åren har i synnerhet bristen på sjukskötare och närvårdare ökat.
Nästan 50 procent av läkarna är anställda i huvudsyssla vid sjukhus och 25 procent vid hälsovårdscentraler. Av läkarna arbetar 16 procent vid privata läkarcentraler och läkarmottagningar och 11 procent på andra verksamhetsställen.
Specialistläkar- och specialisttandläkarsituationen och utbildningsbehovet fram till 2035. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2022:21. (på finska med svenskt presentationsblad).
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-5395-6
Det råder brist på läkararbetskraft inom så gott som alla medicinska specialiteter.
Var fjärde läkare i ett välfärdsområde arbetar deltid. Det har blivit vanligare med deltidsarbete bland läkare under de senaste åren, och den vanligaste orsaken är en strävan att få arbetsbördan att minska. Denna orsak accentueras särskilt bland läkare inom primärvården. Bland läkare vid hälsovårdscentraler har det upprepade gånger noterats en större belastning än bland andra läkare till följd av ständig brådska, en arbetsmängd som de inte har kontroll över och resursbrist.
Se Läkarförbundet: Lääkärit työssä. Adress: .
https://www.laakariliitto.fi/tutkittua-tietoa/laakarit-tyossa/
År 2023 arbetade cirka 213 000 personer inom den offentliga social- och hälsovården. Inom hälsovårdstjänsterna arbetade cirka 126 000 anställda (59,2 %). Siffrorna inkluderar inte inhyrd personal eller personal som skaffats i form av köpta tjänster från den privata sektorn. De tjänster inom hälso- och sjukvården som omfattade det största antalet anställda var sjukhustjänster och hälsovårdscentraler. Där arbetade sammanlagt 95,7 procent av hela hälso- och sjukvårdspersonalen. År 2023 uppgick andelen personer som arbetar inom sjukhustjänster till 66,7 procent (cirka 84 200 anställda) av alla som arbetade inom hälso- och sjukvården. Det året uppgick andelen anställda vid hälsovårdscentraler till 29,1 procent (cirka 36 700 anställda) av dem som arbetade inom hälso- och sjukvården.
Antalet anställda inom den offentliga sektorns social- och hälsovårdstjänster i förhållande till invånarantalet varierar från region till region. Antalet anställda inom hälso- och sjukvården i förhållande till invånarantalet var störst i Mellersta Österbottens välfärdsområde, där det 2023 fanns 337 anställda per 10 000 invånare. Minst anställda i förhållande till invånarantalet fanns det i Vanda och Kervo välfärdsområde, där det 2023 fanns 112 anställda per 10 000 invånare.
Läkarnas andel av de anställda inom hälso- och sjukvården uppgick 2023 till 11,5 procent (cirka 14 500 anställda). Inom hälso- och sjukvården arbetade merparten av läkarna, (73,0 %) inom sjukhustjänster (cirka 10 600 anställda). Vid hälsovårdscentralerna arbetade 25,8 procent av läkarna (cirka 3 800 anställda). Av figur 2 framgår utvecklingen av antalet läkare, indelade i undergrupper, inom den offentliga hälso- och sjukvården under 2000-talet.
Figur 2.
Antalet läkare, indelade i undergrupper, inom den offentliga sektorn 2023. Källa: Institutet för hälsa och välfärd.
År 2023 uppgick andelen sjukskötare, hälsovårdare och barnmorskor till 36,9 procent (cirka 46 600 anställda) av de anställda inom hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården arbetade merparten av sjukskötarna, hälsovårdarna och barnmorskorna, 69,8 procent (cirka 32 500 anställda), inom sjukhustjänster 2023. Vid hälsovårdscentralerna arbetade 28,4 procent av sjukskötarna, hälsovårdarna och barnmorskorna (cirka 13 200 anställda).
Institutet för hälsa och välfärd: Social- och hälsovårdspersonalen inom den offentliga sektorn 2023. Statistikrapport 19.12.2024. Adress: . Huvudresultaten finns på svenska.
https://www.julkari.fi/handle/10024/150103
Av figur 3 framgår antalet allmänläkare och specialister i allmänmedicin enligt landskap. I uppgifterna från Folkpensionsanstalten har antalet sådana läkare beaktats för vars mottagningar det betalades FPA-ersättning 2024. Sett till antalet finns det flest sådana läkare i huvudstadsregionen och Birkaland.
Figur 3.
Antalet allmänläkare och specialister i allmänmedicin enligt landskap 2024, utifrån antalet besök som ersatts av Folkpensionsanstalten. Källa: Folkpensionsanstaltens forskning.
Inom den offentliga primärvården är det allt oftare en sjukskötare som ger patienten vård med stöd av läkarkonsultation. Antalet läkarkonsultationer ökade 2019–2023, samtidigt som de fysiska besöken minskade. Från och med 2021 har också antalet distansbesök minskat, så att antalet distansbesök hos läkare 2022–2023 var lägre än 2018–2019, alltså åren före coronapandemin.
Enligt 51 § i hälso- och sjukvårdslagen ska ett välfärdsområde ordna sin verksamhet så att en patient vardagar under tjänstetid under samma dag kan få kontakt med hälsovårdscentralen eller någon annan verksamhetsenhet inom primärvården och få en individuell bedömning av sitt undersöknings- eller vårdbehov och av hur brådskande det är samt av vilken yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som utför sådana undersökningar eller ger sådan vård som patienten behöver. Bedömningen görs av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
År 2024 ledde ett besök hos en sjukskötare eller hälsovårdare inom den öppna sjukvården inom den offentliga hälso- och sjukvården i cirka 26 procent av fallen inte till någon fortsatt åtgärd, såsom ett läkarbesök. Det går inte att utläsa av besöken om det har varit fråga om en bedömning av vårdbehovet eller om någon annan orsak till besöket hos sjukskötaren eller hälsovårdaren. Ett besök hos en sjukskötare eller hälsovårdare ledde i cirka 38 procent av fallen till att det gjordes upp en plan för fortsatt vård eller ordnades fortsatt vård. I cirka 12 procent av fallen hänvisades patienten till en läkare eller tandläkare.
Institutet för hälsa och välfärd: Avohilmo, Uppgifter om fortsatt vård inom hälso- och sjukvårdens öppenvård. Adress: .
https://sampo.thl.fi/pivot/prod/sv/avo/perus20/summary_jatko01
I en undersökning av Haaga m.fl. (2025)
Haaga, T., Kortelainen, M., Mauno, V., Nokso-Koivisto, O., Saxell, T., Seppä, M., Sääksvuori, L. (2025); Perusterveydenhuollon digiklinikka- ja etäasiointi ja läsnäkäynnit sektoreittain Avohilmo-aineistossa 4/2023–3/2024; arbetsdokument, januari 2025. Adress: .
https://osf.io/ey7bn
utreddes användningen, användarna, produktionen och effekterna av digitala tjänster med hjälp av finländskt registermaterial. Enligt undersökningen avviker den privata öppna sjukvården och företagshälsovården avsevärt från den offentliga öppna sjukvården, eftersom deras verksamhet är mycket mer läkarcentrerad. I figuren nedan anges andelen kontakter med sjukskötare, läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, indelade i offentlig öppen sjukvård, privat öppen sjukvård och sjukvård inom företagshälsovården samt distansmottagningar och fysiska mottagningar.
Figur 4.
Distanskontakt med och fysiska besök hos olika yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (SH = sjukskötare, LK = läkare) Källa: Haaga m.fl. (2025).
2.1.3
Överföring av uppgifter inom hälso- och sjukvården
Lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023) innehåller bestämmelser om bland annat allmänna principer för behandlingen av kunduppgifter, personuppgiftsansvar för kunduppgifter, rätt för tjänstetillhandahållare inom hälso- och sjukvården att få uppgifter och kraven på informationssystem inom social- och hälsovården. Lagen innehåller dessutom bestämmelser om de riksomfattande informationssystemtjänsterna (Kanta-tjänster) och om de krav som ställs på genomförandet av dem. Den förpliktar offentliga tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården att föra in klient- och patientuppgifter i de riksomfattande arkiveringstjänsterna. Det är obligatoriskt för privata tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården att börja använda Kanta-tjänsterna, om de använder ett informationssystem som är avsett för behandling av klient- och patientuppgifter.
Patientdatalagret är en tjänst där hälso- och sjukvården arkiverar elektroniska patientuppgifter som uppkommit i samband med vården. MittKanta är medborgarens vy av de uppgifter som sparats om personen i Patientdatalagret. De som vårdar en kund ser de uppgifter som sparats i olika social- och hälsovårdstjänster, om kunden har gett tillstånd till det i MittKanta eller vid kontakt med social- eller hälsovården. MittKanta användes av något över 3,1 miljoner finländare sammanlagt 2024.
Samtliga aktörer inom den offentliga hälso- och sjukvården har anslutit sig till Patientdatalagret. Merparten av tjänsteproducenterna inom den privata hälso- och sjukvården har också anslutit sig.
Privata tillhandahållare av tjänster inom hälso- och sjukvården som anslutit sig till Patientdatalagret hittas på adressen .
https://www.kanta.fi/sv/halso-och-sjukvarden-som-anvander-patientdataarkivet
Även om en tjänsteproducent inom hälso- och sjukvården har anslutit sig till Patientdatalagret, sparar den inte nödvändigtvis alla patientuppgifter där. Alla tjänsteproducenter har exempelvis ännu inte börjat spara uppgifter om mun- och tandvård eller bilddiagnostik.
I praktiken är patientuppgifterna tillgängliga mellan olika sektorer och tjänsteproducenter inom hälso- och sjukvården via Patientdatalagret. Dessutom har välfärdsområdena och de privata tjänsteproducenterna egna patientdatasystem via vilka det går att kontrollera uppgifter i Patientdatalagret. Dessa patientdatasystem skiljer sig åt i fråga om hur patientuppgifter kan utnyttjas i patientarbetet. För att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska kunna se patientuppgifterna måste kunden ha gett sitt samtycke till att uppgifter lämnas ut.
2.1.4
Äldres anlitande av hälsovårdstjänster och tillgången till vård
År 2023 hade 23,5 procent, det vill säga cirka 1,3 miljoner, av Finlands befolkning fyllt 65 år. Av dem var cirka 52 procent 65–74 år, cirka 36 procent 75–84 år och cirka 12 procent 85 år fyllda. De som hade fyllt 65 år stod för cirka 46 procent av hela befolkningens läkarbesök inom den offentliga primärvårdens öppna sjukvård.
Utifrån ICD-10-diagnoserna inom hälso- och sjukvårdens öppenvård finns det bland personer som fyllt 65 år fler diagnoser per antalet kunder än inom den övriga vuxna befolkningen, särskilt när det gäller sjukdomar i cirkulationsorganen, typ 2-diabetes och störningar i den mentala hälsan. I tabell 1 anges antalet diagnoser per antalet kunder enligt åldersgrupp inom den vuxna befolkningen. Inom alla undersökta diagnosgrupper syns det med början från 65–74-åringarna en avsevärd ökning av diagnoserna med stigande ålder.
Tabell 1.
Diagnoser/kunder vid typ 2-diabetes, sjukdomar i cirkulationsorganen och psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, enligt åldersgrupp (diagnoser/kunder) 2023. Källa: Institutet för hälsa och välfärd, 2025
Institutet för hälsa och välfärd: Statistik över primärvårdens öppna sjukvård – THL Avohilmo statistiktjänst. Adress: .
https://sampo.thl.fi/pivot/prod/sv/avo/perus15/fact_ahil_perus15?&row=diagnoosi-121105&column=aika-87596&fo
ICD-10 | 25–49 | 50–64 | 65–74 | 75–84 | 85 och äldre |
E11 Typ 2-diabetes (vuxen typ) | 3,8 | 4,3 | 6,1 | 8,9 | 18,3 |
I00-I99 Cirkulationsorganens sjukdomar | 2,1 | 3,1 | 6,0 | 10,6 | 22,4 |
F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar | 4,8 | 4,9 | 10,2 | 12,0 | 11,6 |
Enligt uppgifter för 2023 från Institutet för hälsa och välfärd besökte personer som hade fyllt 65 år läkare inom den offentliga primärvården i genomsnitt cirka 3 gånger per år. Inom den privata hälso- och sjukvården var antalet motsvarande besök i genomsnitt cirka 2. Av figur 4 framgår hur personer i åldersgruppen 65 år fyllda besöker läkare inom de olika sektorerna, inklusive parallella besök. Av tabell 2 framgår läkarkontakterna 2023 för personer som har fyllt 65 år och av tabell 3 motsvarande läkarkontakter för personer under 65 år.
Tabell 2.
Kontakter som 65 år fyllda hade med läkare 2023, indelade i besök inom den offentliga respektive den privata hälso- och sjukvården och enligt typ av kontakt. Källa: Institutet för hälsa och välfärd
Institutet för hälsa och välfärd: Terveyspalvelut julkisessa terveydenhuollossa, yksityisessä terveydenhuollossa ja työterveyshuollossa (ung. Hälsovårdstjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården, den privata hälso- och sjukvården och företagshälsovården). Adress: . Texten finns endast på finska.
https://sampo.thl.fi/pivot/prod/fi/hilmokokonaisuus/kuutio01/summary_tiiviste1
(3.2.2025).
Öppen sjukvård inom primärvården, personer som fyllt 65 år, läkarbesök 2023 |
| Vårdhändelser | Patienter | Vårdhändelser | Patienter |
Fysiskt besök | 1 588 459 | 715 350 | 650 624 | 333 015 |
Distansbesök | 773 398 | 390 076 | 94 855 | 63 079 |
Alla typer av kontakt | 2 361 857 | 799 561 | 745 479 | 343 400 |
Tabell 3.
Kontakter som personer under 65 år hade med läkare 2023, indelade i besök inom den offentliga respektive den privata hälso- och sjukvården och enligt typ av kontakt. Källa: Institutet för hälsa och välfärd (3.2.2025).
Öppen sjukvård inom primärvården, personer under 65 år, läkarbesök 2023 |
| Vårdhändelser | Patienter | Vårdhändelser | Patienter |
Fysiskt besök | 2 038 013 | 1 102 381 | 1 852 631 | 888 239 |
Distansbesök | 679 095 | 391 604 | 513 108 | 312 491 |
Alla typer av kontakt | 2 717 108 | 1 216 040 | 2 365 739 | 984 076 |
I fråga om andra besök än läkarbesök stod de som hade fyllt 65 år för cirka 47 procent av besöken inom den offentliga primärvårdens öppna sjukvård.
Av tabell 4 framgår de kontakter som 65 år fyllda och av tabell 5 de kontakter som personer under 65 år hade med andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (inklusive exempelvis hälsovårdare, sjukskötare och fysioterapeuter). Åldersgruppen 65 år fyllda besökte andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i genomsnitt cirka 5 gånger inom den offentliga primärvården och i genomsnitt cirka 2 gånger inom den privata hälso- och sjukvården.
Tabell 4.
Besök som 65 år fyllda gjorde hos andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården än läkare 2023, indelade i besök inom den offentliga respektive den privata hälso- och sjukvården och enligt typ av kontakt. Källa: Institutet för hälsa och välfärd (3.2.2025).
Öppen sjukvård inom primärvården, personer som fyllt 65 år, besök hos andra yrkesutbildade än läkare 2023 |
Andra än läkare | Offentligt | Privat |
| Vårdhändelser | Patienter | Vårdhändelser | Patienter |
Fysiskt besök | 2 201 829 | 704 431 | 201 573 | 92 058 |
Distansbesök | 2 630 555 | 712 743 | 13 940 | 9 778 |
Alla typer av kontakt | 4 832 384 | 924 395 | 215 513 | 97 062 |
Tabell 5.
Besök som personer under 65 år gjorde hos andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården än läkare 2023, indelade i besök inom den offentliga respektive den privata hälso- och sjukvården och enligt typ av kontakt. Källa: Institutet för hälsa och välfärd (3.2.2025).
Öppen sjukvård inom primärvården, personer under 65 år, besök hos andra yrkesutbildade än läkare 2023 |
Andra än läkare | Offentligt | Privat |
| Vårdhändelser | Patienter | Vårdhändelser | Patienter |
Fysiskt besök | 2 368 360 | 986 867 | 631 596 | 291 049 |
Distansbesök | 2 963 061 | 1 118 572 | 197 246 | 104 576 |
Alla typer av kontakt | 5 331 421 | 1 543 694 | 828 842 | 367 669 |
Av figur 5 framgår hur personer som har fyllt 65 år parallellt anlitar de olika sektorerna inom hälso- och sjukvården för läkarbesök inom den öppna sjukvården. I siffrorna har endast de personer i denna åldersgrupp beaktats som besökte läkare en eller flera gånger 2023. Enligt figuren hade 21 procent av de 65 år fyllda besökt läkare inom både den offentliga och den privata hälso- och sjukvården. Av åldersgruppen hade 62 procent besökt läkare enbart inom den offentliga hälso- och sjukvården och 14 procent enbart inom den privata hälso- och sjukvården. Alla tre sektorer anlitades av 0,3 procent av åldersgruppen.
Figur 5.
Patienter som har fyllt 65 år och som inom de olika sektorerna besökte läkare inom den öppna sjukvården 2023 (3.2.2025). Källa: Institutet för hälsa och välfärd.
I statistiken från Institutet för hälsa och välfärd ingår i siffrorna över privat öppen sjukvård både mottagningsbesök som har ersatts av Folkpensionsanstalten och besök för vilka FPA-ersättning inte har betalats. Av figur 6 framgår de ersättningar för läkararvoden som 2024 betalades till personer som har fyllt 65 år.
Enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten betalades 2024 i hela landet 24 procent av alla ersättningar för arvoden till allmänläkare eller specialister i allmänmedicin till personer som har fyllt 65 år. De största relativa andelarna av dessa ersättningar till åldersgruppen i fråga för läkararvoden betalades i Södra Karelen, i Södra Savolax och på Åland, där 36 procent av ersättningarna gick till personer som har fyllt 65 år, samt i Päijänne-Tavastland, där andelen var 35 procent.
Figur 6.
Samtliga ersättningar för läkararvoden som 2024 betalades till personer som har fyllt 65 år. Källa: Folkpensionsanstaltens forskning.
Enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten hänvisades personer som hade fyllt 65 år i 23,6 procent av de besök hos allmänläkare för vilka det betalades FPA-ersättning, till laboratorieundersökningar 2022. Motsvarande siffra när det gällde hänvisning till bilddiagnostiska undersökningar var 7,5 procent. Hänvisningar till laboratorieundersökningar omfattade i genomsnitt cirka tre olika laboratorieundersökningar. Hänvisningar till bilddiagnostiska undersökningar omfattade i genomsnitt en undersökning.
Det finns skillnader i anlitandet av hälsovårdstjänster inom åldersgruppen 65 år fyllda. Läkarbesöken inom den offentliga öppna sjukvården ökar ju äldre personen är. Det finns inga betydande skillnader mellan kvinnors och mäns genomsnittliga antal besök inom den offentliga öppna sjukvården. Av tabellen nedan framgår de genomsnittliga antalen besök indelade enligt kön och åldersgrupp.
Tabell 6.
Genomsnittliga antal läkarbesök inom den offentliga öppna sjukvården, enligt kön och åldersgrupp. Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Avohilmo.
Läkarbesök/kunder inom den offentliga öppna sjukvården |
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
25–49 | 3,3 | 2,9 | 3,4 | 3,0 |
50–64 | 3,7 | 3,5 | 3,9 | 3,6 |
65–74 | 4,3 | 3,9 | 4,3 | 3,9 |
75–84 | 5,1 | 4,6 | 5,1 | 4,6 |
+85 | 5,8 | 5,5 | 5,9 | 5,5 |
Bland dem som har fyllt 65 år är det vanligare med sådana läkarbesök inom den privata hälso- och sjukvården som ersätts av Folkpensionsanstalten ju yngre åldersgrupp det är fråga om, men skillnaderna mellan åldersgrupperna är rätt små. Av tabellen nedan framgår de genomsnittliga antalen läkarbesök för vilka det betalats FPA-ersättning, indelade enligt åldersgrupp och kön. I statistiken har alla besök hos allmänläkare och specialistläkare som ersätts av Folkpensionsanstalten beaktats.
Tabell 7.
Genomsnittliga antal läkarbesök inom den privata hälso- och sjukvården för vilka det betalats FPA-ersättning, indelade enligt kön och åldersgrupp. Källa: Kelasto.
Mottagare av sjukvårdsersättning, läkarbesök/kunder |
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
25–49 | 2,4 | 2,3 | 2,4 | 2,3 |
50–64 | 2,1 | 2,2 | 2,1 | 2,2 |
65–74 | 2,0 | 1,9 | 2,0 | 1,9 |
75–84 | 2,0 | 1,9 | 2,0 | 1,8 |
+85 | 1,9 | 1,9 | 1,9 | 1,9 |
2.1.4.1
Äldres användning av olika mottagningsformer
I hur stor utsträckning människor använder sig av digitala kliniker och distansbesök har konstaterats ha samband med sociodemografiska faktorer såsom kön, ålder, inkomstnivå och modersmål både när det gäller distansbesök och fysiska besök. Det är vanligare med besök av kvinnor än män inom alla sektorer, med undantag för distansbesök inom den privata öppna sjukvården. Där var andelen män något större än andelen kvinnor.
Inom den offentliga hälso- och sjukvården är det äldre personer och den lägre halvan av inkomstfördelningen som framträder som kunder. Dessutom framträder andelen 50–79-åringar när det gäller fysiska besök inom den privata öppna sjukvården. På motsvarande sätt är det mer sällsynt att äldre gör distansbesök: andelen distansbesök är minst bland personer över 60 år. Andelen distansbesök av alla besök av personer över 65 år ligger på cirka 6–8 procent inom den offentliga öppna sjukvården och på cirka 11–12 procent inom den privata öppna sjukvården. Av figur 7 framgår befolkningsandelarna när det gäller distansbesök och fysiska besök samt andelen distansbesök av alla besök inom primärvården, enligt kön och ålder.
Haaga, T., Kortelainen, M., Mauno, V., Nokso-Koivisto, O., Saxell, T., Seppä, M., Sääksvuori, L. (2025); Perusterveydenhuollon digiklinikka- ja etäasiointi ja läsnäkäynnit sektoreittain Avohilmo-aineistossa 4/2023–3/2024; arbetsdokument, januari 2025. Adress: .
https://osf.io/ey7bn
Figur 7.
Befolkningsandelar i fråga om distansbesök och fysiska besök samt andelen distansbesök av alla besök inom primärvården, enligt kön och ålder. Källa: Haaga m.fl. (2025).
2.2
Allmänt om förmåner och ersättningar inom sjukförsäkringen
I 2 kap. i sjukförsäkringslagen anges de allmänna principerna och förutsättningarna för sjukvårdsersättningar och erhållande av ersättning. I enlighet med den lagen får en försäkrad ersättning för av privatläkare och privata tandläkare utförd och föreskriven undersökning och vård, av läkare och tandläkare förskrivna läkemedel för behandling av den försäkrades sjukdom, av läkare förskrivna kliniska näringspreparat och salvbaser, av sjukskötare inom ramen för den begränsade eller tidsbegränsade förskrivningsrätten förskrivna läkemedel och salvbaser samt ersättning för resekostnader i anslutning till behandlingen av en sjukdom.
En försäkrad har enligt 2 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen rätt att i fråga om det belopp som överstiger självriskandelen få ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader samt för nödvändiga kostnader vid graviditet och förlossning. En försäkrad ersätts för kostnaderna för sjukvård till det belopp kostnaderna för vården skulle ha uppgått till för den försäkrade med undvikande av onödiga kostnader, men utan äventyrande av den försäkrades hälsa.
Med stöd av sjukförsäkringslagen ersätts inte kostnader för sjukvårdstjänster som ett välfärdsområde ordnat, kostnader för läkemedelsbehandling som ges vid öppen mottagning i samband med sådana tjänster och inte heller avgifter som tagits ut med stöd av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). Inte heller ersätts sjukvårdskostnader när tjänster inom den privata hälso- och sjukvården tillhandahålls i lokaler för den socialvård eller hälso- och sjukvård som anordnas av ett välfärdsområde. Med stöd av sjukförsäkringslagen ersätts inte heller sjukvårdskostnader för den tid en försäkrad får offentlig institutionsvård eller motsvarande vård.
Enligt 1 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen svarar Folkpensionsanstalten för verkställigheten av sjukförsäkringen. Även arbetsplatskassorna deltar i verkställigheten av lagen.
I 15 kap. 9 § i sjukförsäkringslagen finns det bestämmelser om direktersättningsförfarandet. Ersättningen betalas till en serviceproducent som tar ut självrisken av kunden (skillnaden mellan priset på tjänsten och ersättningen enligt sjukförsäkringslagen) och ansöker om ersättning hos Folkpensionsanstalten i enlighet med ett ingånget avtal.
2.2.1
Finansiering av sjukförsäkringen
Bestämmelser om finansiering av sjukförsäkringen finns i 18 kap. i sjukförsäkringslagen. Finansieringen av sjukförsäkringen delas upp i finansieringen av sjukvårdsförsäkringen och finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen. Sjukförsäkringsfondens minimibelopp ska vid utgången av respektive år utgöra minst åtta procent av sjukförsäkringens årliga totalutgifter. Från utgifterna dras intäkterna av sjukförsäkringsfondens egendom av.
Läkemedelsersättningar, ersättningar för vård och undersökningar, reseersättningar och utgifter för rehabilitering som Folkpensionsanstalten ordnar och ersätter är utgifter för sjukvårdsförsäkringen som ska betalas ur sjukförsäkringsfonden. Andra utgifter för sjukvårdsförsäkringen är de sjukvårdskostnader som ingår i grundskyddsandelen inom lantbruksföretagarnas försäkring för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom samt de ersättningar som betalas med stöd av 9 § 2–4 mom. och 20 och 21 § i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013). Utgifter för sjukvårdsförsäkringen är därtill de omkostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av verkställigheten av de ovan avsedda förmånerna och ersättningarna. Som utgifter för sjukvårdsförsäkringen beaktas dessutom den inverkan som den årliga förändringen av de ovan avsedda utgifterna har på tryggandet av sjukförsäkringsfondens minimibelopp.
Sjukvårdsförsäkringens förmåner och ersättningar finansieras genom sjukförsäkringens sjukvårdspremie, som tas ut hos alla försäkrade på den inkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen. Löntagarna och företagarna samt pensions- och förmånstagarna står tillsammans för de försäkrades finansieringsandel. Utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansieras med statens andel (51,4 %) och de försäkrades sjukvårdspremie (48,6 %). Av statens medel finansieras också de ersättningar som betalas med stöd av 9 § 2–4 mom. och 20 och 21 § i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård till den del ersättningarna inte kan täckas med kostnadsersättningar som erhållits från utlandet på basis av sjukvårdsförmåner som beviljats i Finland. I finansieringsandelarna har också de omkostnader beaktats som Folkpensionsanstalten orsakas av verkställigheten av förmånerna och ersättningarna. Den sjukvårdspremie som tas ut på pensions- och förmånsinkomster är högre än den som tas ut på förvärvsinkomster.
Statsrådet fastställer årligen avgiftsprocentsatserna för sjukförsäkringsavgifterna genom förordning av statsrådet. De avgifter som tas ut för att finansiera sjukförsäkringen följer förmånsutgifternas och inkomstnivåns utveckling. År 2025 utgör sjukvårdspremien 1,06 procent av den förvärvsinkomst och 1,45 procent av de pensions- och förmånsinkomster som beskattas vid kommunalbeskattningen.
2.2.2
Ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården
I 3 kap. i sjukförsäkringslagen föreskrivs det om ersättningar för vård och undersökningar.
Från ingången av 2023 har ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården betalats med stöd av 3 kap. 1–3 § i sjukförsäkringslagen enligt följande: 1) sådana undersökningar som en läkare utfört för konstaterande av en eventuell sjukdom eller bestämmande av vård samt den vård som en läkare gett och kostnaderna för anskaffning av läkarintyg eller läkarutlåtande som behövs för ansökan om förmåner enligt sjukförsäkringslagen, 2) av en tandläkare utförd vård av mun och tänder, undersökning av mun och tänder en gång vartannat kalenderår eller en gång per kalenderår, om tandläkaren vid en undersökning konstaterat att den försäkrades hälsotillstånd förutsätter årliga undersökningar, samt regleringsvård när det är fråga om vård som är nödvändig för behandlingen av någon annan sjukdom än en tandsjukdom, 3) undersöknings- och vårdåtgärder som föreskrivits av en specialist i psykiatri, en specialist i mun- och käkkirurgi eller en tandläkare, om undersökningen eller vården har utförts eller getts av en sådan annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i sjukförsäkringslagen eller om åtgärden har vidtagits vid en sådan verksamhetsenhet inom den privata hälso- och sjukvården som avses i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990), samt 4) undersökningar utförda av en psykolog, om det är fråga om av en läkare föreskrivna undersökningar som hänför sig till någon annan undersökning eller vård av den försäkrade. Andra undersöknings- och vårdåtgärder än sådana som föreskrivits av en tandläkare, en specialist i mun- och käkkirurgi eller en specialist i psykiatri, såsom laboratorieundersökningar och bilddiagnostiska undersökningar, ersätts inte av Folkpensionsanstalten.
Genom propositionerna 174/2024 rd och 195/2024 rd föreslogs det en utvidgning av ersättningarna för privat sjukvård. I proposition 174/2024 rd föreslogs det att rätten till ersättning för kostnader för assisterad befruktning återinförs. I proposition RP 195/2024 rd förslogs det att besök hos en munhygienist för undersökning och behandling ska ersättas också utan remiss från en tandläkare högst två gånger per kalenderår och besök hos en fysioterapeut högst fyra gånger per kalenderår. Dessutom föreslogs det att vård som ges av specialister i gynekologi och obstetrik ska ersättas enligt en specialtaxa. Lagarna träder i kraft den 1 maj 2025.
Kostnader för privat vård och undersökning ersätts högst till ett belopp som motsvarar ersättningstaxan. Statsrådets förordning om grunderna för ersättningstaxorna enligt 3 kap. 4 och 5 § i sjukförsäkringslagen (1336/2004) innehåller bestämmelser om grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna samt om grunderna för grund- och specialtaxorna för läkar- och tandläkararvoden enligt sjukförsäkringslagen. Utifrån grunderna och maximibeloppen för ersättningstaxorna fastställer Folkpensionsanstalten en förteckning över de undersöknings- och vårdåtgärder som ska ersättas samt ersättningstaxorna för dem. Grunderna för ersättningstaxorna och de ersättningstaxor som ska fastställas baserar sig enligt 3 kap. 6 § i sjukförsäkringslagen på undersöknings- och vårdåtgärdens art, det arbete den förutsätter och de kostnader den medför, det terapeutiska värdet av den tjänst som ska ersättas samt på de medel som står till buds för ersättningar.
Med stöd av sjukförsäkringslagen ersätts också kostnader för resor till privat hälso- och sjukvård i anslutning till behandlingen av en sjukdom, när undersökningen eller vården enligt sjukförsäkringslagen ska ersättas.
Syftet med ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården enligt sjukförsäkringslagen har varit att utöka de försäkrades ekonomiska möjligheter att anlita tjänster inom den privata hälso- och sjukvården och på så sätt stödja friheten att välja producent av hälso- och sjukvårdstjänster. Avsikten med ersättningarna har inte varit att ge de försäkrade rätt till ett bredare serviceutbud än vad den offentliga hälso- och sjukvården erbjuder eller att jämna ut inkomstskillnader, utan att ersätta kostnader för behövlig sjukvård. Syftet med ersättningarna för vård och undersökningar är att de ska utgöra ett system som kompletterar de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna. Den försäkrade har möjlighet att välja både tjänsteproducent och läkare, tandläkare eller någon annan utbildad person inom hälso- och sjukvården.
Under tidigare år har flera besparingar gjorts inom ersättningarna för vård och undersökningar inom den privata sjukvården. Vid ingången av 2023 genomfördes betydande inskränkningar i rätten till ersättning och sänkningar av ersättningstaxorna. Syftet med ändringarna var att åstadkomma besparingar i sjukförsäkringens ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården och styra en del av medlen till välfärdsområdenas allmänna finansiering (RP 237/2022 rd).
Med stöd av den tilläggsfinansiering som man enades om under budgetförhandlingarna hösten 2023 höjdes ersättningstaxan för allmänläkare och specialistläkare från 8 euro till 30 euro för fysiska mottagningar och till 25 euro för videomottagningar vid ingången av 2024. Ersättningstaxorna för besök hos specialister i psykiatri höjdes till 30–40 euro beroende på mottagningens längd. Även ersättningstaxorna för psykiatriska åtgärder, såsom psykoterapi, höjdes. Ersättningstaxan för tandläkares grundundersökning höjdes från 15,50 euro till 30 euro. Höjningen av ersättningarna förutsatte inga lagändringar, utan Folkpensionsanstalten fastställde ersättningstaxorna i enlighet med den gällande sjukförsäkringslagen.
2.2.3
Tjänster inom företagshälsovården
Enligt lagen om företagshälsovård (1383/2001) är arbetsgivare skyldiga att ordna företagshälsovård för sina arbetstagare i arbetsavtalsförhållanden eller tjänsteförhållanden. Förutom den lagstadgade förebyggande företagshälsovården kan arbetsgivaren ordna företagshälsovårdsinriktad sjukvård på allmänläkarnivå samt andra hälso- och sjukvårdstjänster för sina arbetstagare. En arbetsgivare har enligt sjukförsäkringslagen rätt att få ersättning för behövliga och skäliga kostnader (ersättningsklass I) för att ordna företagshälsovård grundad på arbetsgivarens skyldigheter i enlighet med lagen om företagshälsovård. Har en arbetsgivare utöver den lagstadgade företagshälsovården för sina arbetstagare ordnat sjukvård och annan hälsovård, har arbetsgivaren rätt att få ersättning för de behövliga och skäliga kostnader som föranletts av detta (ersättningsklass II). Företagare och lantbruksföretagare kan, om de så vill, ordna företagshälsovård för sig själva och få ersättning för den.
Cirka 1,9 miljoner löntagare omfattas av företagshälsovårdens sjukvård och för mer än 90 procent ingår sjukvårdstjänster i någon utsträckning i företagshälsovården.
FPA:s statistiska årsbok 2023, på adressen
https://helda.helsinki.fi/items/a8263f70-18c9-40b1-aa25-dec94dfb4eda
Arbetsgivare och tjänsteproducenter fastställer i avtalen om företagshälsovård vad den sjukvård som ingår i företagshälsovården omfattar. Företagshälsovårdens sjukvård omfattar i regel vård som ges av företagshälsovårdsläkare, företagshälsovårdare och företagsfysioterapeuter samt företagspsykologers utredningar av arbetstagares hälsa i anslutning till vård och utredning av hälsotillstånd eller bedömning av vårdmöjligheterna, vårdserier med fysioterapi med remiss av företagshälsovårdsläkare, konsultationer med specialistläkare för bedömning av arbetsförmåga eller vårdmöjligheterna så att företagshälsovårdsläkaren fortfarande har vårdansvaret, samt behövliga laboratorieundersökningar och bilddiagnostiska undersökningar.
FPA, Sjukvård som ingår i företagshälsovård, på adressen
https://www.kela.fi/arbetsgivare-foretagshalsovard-sjukvard
2.2.4
Reseersättningar
Bestämmelser om reseersättningar finns i 4 kap. i sjukförsäkringslagen. Folkpensionsanstalten ersätter i regel resor till privat hälso- och sjukvård när det är fråga om sådan vård som ska ersättas enligt sjukförsäkringslagen. Enligt Folkpensionsanstaltens ersättningspraxis kan en resa inom den försäkrades eget välfärdsområde till en enhet inom hälso- och sjukvården ersättas. En förutsättning för detta är att villkoren för ersättning uppfylls.
Om kunden har sökt vård inom primärvården utanför sitt eget välfärdsområde, ersätter Folkpensionsanstalten resan enligt principen om närmaste vårdenhet. Då ersätts resan högst enligt de kostnader som orsakas av resan mellan kundens permanenta hemadress och den närmaste vårdenhet inom välfärdsområdet som tillhandahåller omfattande tjänster inom primärvården, det vill säga social- och hälsocentralen. I fråga om en resa till specialiserad sjukvård ersätts resan högst enligt vad det skulle ha kostat att resa till det universitetssjukhus inom samarbetsområdet som bestäms utifrån det egna välfärdsområdet.
2.3
Bedömning av nuläget i fråga om ersättningarna för vård och undersökningar
2.3.1
Allmänt
Av tabell 8 framgår mottagarna av FPA-ersättningar och de utbetalda ersättningarna för hela 2024 i fråga om alla ersättningar för läkararvoden, tandvårdsarvoden och undersökningar och vård. Ersättningar för läkararvoden betalades till cirka 26,6 procent och för tandläkararvoden till knappt 17 procent av befolkningen. I denna tabell innefattar tandvården tandläkararvoden och munhygienistarvoden, men inte av tandläkare ordinerad undersökning och behandling.
Tabell 8.
Mottagare av FPA-ersättningar och utbetalda ersättningar 2024. Källa: Kelasto.
Förmånsslag | Mottagare | Befolkningsandelar i procent | Besök | Ersättningar euro | Kostnader euro | Ersättningsprocent |
Läkararvoden | 1 499 397 | 26,6 | 3 453 383 | 89 148 222 | 428 600 300 | 20,8 |
Tandvård | 935 034 | 16,6 | 2 069 519 | 50 099 927 | 359 461 283 | 13,9 |
Undersökning och vård | 455 994 | 8,1 | 580 969 | 4 015 197 | 36 946 211 | 10,9 |
Av de läkararvoden som ersattes 2024 gällde merparten besök på specialistläkares mottagningar. Antalet besök hos specialistläkare var cirka 2,75 miljoner (mottagare cirka 1,31 miljoner) och de utbetalda ersättningarna sammanlagt 73,5 miljoner euro. Antalet besök hos allmänläkare var cirka 676 280 (mottagare cirka 427 738) och de utbetalda ersättningarna sammanlagt 15,6 miljoner euro. Merparten av kostnaderna och ersättningarna för tjänster orsakas således av specialistläkararvoden. Enligt de besök som ersattes 2024 var de största specialområdena för privata specialistläkartjänster ögonsjukdomar, gynekologi och obstetrik, ortopedi och traumatologi samt allmänmedicin.
Av tabell 9 framgår ersättningarna för arvoden till allmänläkare och specialister inom de vanligaste specialområdena 2024. Av de ersatta besöken gjordes de flesta hos allmänläkare, och inom specialområdena hos specialister i ögonsjukdomar.
Tabell 9.
De vanligaste läkarbesöken, mottagare och utbetalda ersättningar 2024. Källa: Kelasto.
Vårdgivare | Mottagare | Besök | Kostnader euro/besök | Ersättningar euro/besök | Ersättningsprocent |
Allmänläkare | 427 667 | 675 190 | 89,36 | 23,03 | 25,8 % |
Specialister i allmänmedicin | 190 186 | 270 192 | 99,04 | 24,27 | 24,5 % |
Specialister i ögonsjukdomar | 414 945 | 472 843 | 149,23 | 28,53 | 19,1 % |
Specialister i gynekologi och obstetrik | 260 025 | 306 556 | 134,11 | 28,37 | 21,2 % |
Specialister i ortopedi och traumatologi | 211 173 | 352 661 | 132,32 | 24,95 | 18,9 % |
Av tabell 10 framgår mottagarna av ersättningar för undersökningar och vård, antalet åtgärder, de avgifter som tagits ut per åtgärd och som helhet samt den kalkylerade ersättningen per åtgärd. Mest ersättningar för undersökningar och vård har betalats för radiologiska undersökningar. Eftersom det finns en retroaktiv ansökningstid på sex månader för betalning av sjukvårdsersättningar, har det 2023 och 2024 fortfarande betalats ersättningar för åtgärder som utfördes 2022 men som från och med den 1 januari 2023 inte längre har omfattats av ersättningar, såsom fysioterapi och sjukvårdsåtgärder.
Tabell 10.
Mottagare av ersättningar samt åtgärder, debiterade avgifter i genomsnitt och kalkylerade ersättningar i fråga om undersökningar och vård 2024. Källa: Kelasto.
Åtgärder | Mottagare | Antal åtgärder | Debiterade avgifter euro | Debiterad avgift euro/åtgärd | Kalkylerad ersättning euro/åtgärd |
Fysioterapi | 17 | 97 | 18 652 | 192,29 | 7,29 |
Laboratorieundersökningar | 1 651 | 3 346 | 477 747 | 142,78 | 17,81 |
Undersökningar av psykolog | 549 | 1 180 | 638 563 | 541,15 | 30,14 |
Radiologiska undersökningar | 454 591 | 825 450 | 35 702 373 | 43,25 | 4,75 |
Sjukvårdsåtgärder | 3 | 6 | 119 | 19,77 | 5,33 |
På lång sikt har anlitandet av privata läkartjänster minskat i förhållande till befolkningsutvecklingen. Åren 2014–2023 sjönk den andel av kostnaderna för privata läkartjänster som Folkpensionsanstalten ersatte. Detta beror delvis på att konsumenternas köpkraft försämrats till följd av inflationen, vilket påverkar anlitandet av privata tjänster.
Folkpensionsanstaltens faktaportal: Den minskade FPA-ersättningen återspeglas på lång sikt i besöken på privata läkarmottagningar. Adress: .
https://tietotarjotin.fi/sv/nyhet/1009918/den-minskade-fpa-ersattningen-oterspeglas-po-long-sikt-i-besoken-po-privata-lakarmottagningar
Av figur 8 framgår hur antalet personer som fått ersättningar för läkararvoden och antalet besök har utvecklats 1986–2022. Under de senaste tio åren har antalet besök och mottagare av ersättningar minskat framför allt under coronapandemin samt i någon mån efter nedskärningarna av FPA-ersättningarna 2016.
Figur 8.
Antalet personer som fått ersättningar för läkararvoden och antalet besök 1986–2022. Källa: Folkpensionsanstaltens forskning.
Privata tjänsteproducenter och yrkesutövare bestämmer de priser och andra avgifter som tas ut för tjänsterna. Utöver läkarens mottagningsarvode tar en privat tjänsteproducent exempelvis ut olika serviceavgifter av kunden, såsom expeditions-, Kanta- eller poliklinikavgifter. Dessa övriga avgifter kan utgöra så mycket som hälften eller en tredjedel av det totala pris som kunden betalar. De olika serviceavgifterna omfattas inte av sjukvårdsersättningen. Man får alltså inte ersättning för dem. Eftersom andelen övriga avgifter inte meddelas till Folkpensionsanstalten i samband med ansökan om ersättning, har Folkpensionsanstalten ingen information om de avgifter som tas ut.
Enligt privata tjänsteproducenters taxor togs som avgifter i anslutning till besök på mottagning vid granskningstidpunkten i juli 2024 exempelvis ut service- eller poliklinikavgifter på cirka 30 euro, serviceavgifter för seriebesök på 10 euro och Kanta-avgifter på något under 4 euro.
I figurerna nedan har andra avgifter som kunden betalat således inte beaktats, utan endast läkararvodet.
Av figur 9 framgår de genomsnittliga avgifter som privata allmänläkare och specialistläkare tog ut för fysiska besök 2006–2023 och för distansbesök från och med 2020. Priserna har omvandlats till 2023 års prisnivå med hjälp av Statistikcentralens prisindex för offentliga utgifter för hälso- och sjukvård. Samtliga mottagningsavgifter har stigit årligen, och framför allt de senaste tio åren har avgifterna stigit kraftigare.
Figur 9.
Privatläkares genomsnittliga arvoden 2006–2023. Källa: Folkpensionsanstaltens forskning.
Ersättningstaxorna för ersättningarna för vård och undersökningar är i euro, och de är inte bundna till index som beskriver pris- och kostnadsutvecklingen. För att balansera den offentliga ekonomin har flera sparåtgärder inriktats på ersättningarna för vård och undersökningar. Bland annat till följd av detta har ersättningsnivån i förhållande till priserna för tjänsterna sjunkit, och ersättningarna har de facto knappast alls ökat möjligheterna att välja tjänsteproducent. I figurerna nedan har de höjningar av ersättningarna som trädde i kraft i början av 2024 inte beaktats.
Av figur 10 framgår ersättningsprocent för privatläkararvoden och antalet besök 1986–2023. Den genomsnittliga ersättningsgraden har beräknats genom att de totala kostnaderna har delats med antalet ersättningar. Under depressionen på 1990-talet avtog ökningen av kostnaderna per enhet. Ersättningstaxorna höjdes inte på 1990-talet, utan den ökning som syns i figuren förklaras med att användningen av tjänster och de totala kostnaderna minskade under depressionen. Figuren anger gängse priser, så inflationens inverkan har inte beaktats. Av figuren framgår att den sänkta ersättningsgraden knappast alls har påverkat antalet besök, utan de har hållit sig på samma nivå oberoende av ersättningsgradens utveckling.
Figur 10.
Ersättningsprocent för ersättningar för privatläkararvoden och antalet besök 1986–2023. Källa: Folkpensionsanstaltens forskning.
Av figur 11 framgår kostnaderna för besök hos privatläkare och betalda ersättningar för dem 1986–2023. Enligt figuren ökar kostnaderna för besök hos privatläkare kontinuerligt, men ersättningsnivån har förblivit låg. Sålunda har ersättningarna täckt en allt mindre andel av kostnaderna för ett läkarbesök.
Figur 11.
Kostnader och ersättningar för besök hos privatläkare 1986–2023. Källa: Folkpensionsanstaltens forskning.
Vid ingången av 2024 höjdes nivån på ersättningarna för vård och undersökningar inom den privata sjukvården genom att tilläggsfinansiering anvisades för dem. För besök hos privatläkare betalades sammanlagt cirka 89 miljoner euro i FPA-ersättningar 2024, vilket var cirka 58 miljoner euro mer än 2023. År 2024 fick 1 496 414 personer ersättning för kostnaderna för besök hos privatläkare. Mottagarna var 2,6 procent fler än 2023. Antalet personer som fick ersättning ökade i de flesta välfärdsområdena. Antalet ökade mest i Norra Österbottens, Norra Savolax och Birkalands välfärdsområden. Antalet personer som fick ersättning minskade i Vanda och Kervo, Kymmenedalens och Kajanalands välfärdsområden.
Nyhet från Folkpensionsanstalten 21.1.2025: Yksityislääkärin vastaanoton kustannuksia korvattiin vuonna 2024 noin 58 miljoonaa euroa enemmän kuin vuotta aikaisemmin (ung. År 2024 betalades cirka 58 miljoner euro mer i ersättningar för besök hos privatläkare än året innan). Adress: . Texten finns endast på finska.
https://tietotarjotin.fi/uutinen/945364/yksityislaakarin-vastaanoton-kustannuksia-korvattiin-vuonna-2024-noin-58-miljoonaa-euroa-enemman-kuin-vuotta-aikaisemmin
2.3.2
Direktersättningsförfarande
Privata näringsidkare och serviceproducenter som är införda i registret över tjänsteproducenter Soteri får delta i systemet med avtal om direktersättning. En serviceproducent kan ansluta sig till direktersättningsförfarandet genom att ingå ett anslutningsavtal med Folkpensionsanstalten. Redovisningen kan lämnas på pappersblankett eller genom ett elektroniskt redovisningsförfarande. Folkpensionsanstalten betalar ersättning (arvode per betalningstillfälle) till en serviceproducent som lämnar redovisningen elektroniskt. Enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten var 1 163 avtal om direktersättningsförfarande i fråga om läkarbehandling i kraft i januari 2025. Av dem är 485 elektroniska avtal. Största delen av de övriga avtalen gäller specialistläkare. Förfarandet med avtal om direktersättning tillämpas i stor omfattning i hela landet, och 86 procent av ansökningarna lämnas till Folkpensionsanstalten genom ett elektroniskt förfarande för redovisning av direktersättningar.
2.3.3
Fördelningen av ersättningar för vård och undersökningar
2.3.3.1
Granskning enligt inkomstgrupp
Enligt en forskningsblogg som Folkpensionsanstalten publicerade 2021 fördelar sig ersättningarna från sjukvårdsförsäkringen sett till inkomstgrupp som helhet jämnt mellan hög- och låginkomsttagare, eftersom läkemedelsersättningarna utgör den största delen av ersättningarna. Ersättningarna för privatläkar- och tandläkararvoden koncentreras till medel- och höginkomsttagare medan låginkomsttagare får mer reseersättningar. Särskilt ersättningarna för undersökningar och vård och ersättningarna för privattandläkararvoden koncentreras till höginkomsttagare.
Mikkola & Räsänen: Kela-korvausten pienentyminen näkyy erityisesti pienituloisten korvauksissa – onko sairaanhoitojärjestelmä reilu? (ung. Sänkningen av FPA-ersättningarna syns särskilt i ersättningarna till låginkomsttagare – är sjukvårdssystemet rättvist?). Folkpensionsanstaltens forskningsblogg 22.11.2021. Adress: . Texten finns endast på finska.
https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/721756/kela-korvausten-pienentyminen-nakyy-erityisesti-pienituloisten-korvauksissa-onko-sairaanhoitovakuutusjarjestelma-reilu?types=tutkimusblogi&categories=l%C3%A4%C3%A4kkeet&order=latest
Enligt en forskningsblogg som Folkpensionsanstalten publicerade i september 2024 riktades en större del av höjningen av FPA-ersättningarna i början av 2024 till hög- och medelinkomsttagare, eftersom de anlitar mer privatläkartjänster än låginkomsttagare. Antalet privatläkarbesök per person var systematiskt större ju högre inkomster en person hade. Antalet privatläkarbesök ökade ungefär på samma sätt i alla inkomstgrupper mellan 2023 och 2024.
Moustgaard, Blomgren och Nurminen: Yksityislääkärikäynnit eivät juuri lisääntyneet Kela-korvausten noston jälkeen – näin lisäeurot kohdentuivat eri tuloryhmille (ung. Besöken hos privatläkare ökade knappast alls efter höjningen av FPA-ersättningarna – så här fördelades de extra pengarna mellan olika inkomstgrupper). Folkpensionsanstaltens forskningsblogg 3.9.2024. Adress: . Texten finns endast på finska.
https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/1086536/yksityislaakarikaynnit-eivat-juuri-lisaantyneet-kela-korvausten-noston-jalkeen-nain-lisaeurot-kohdentuivat-eri-tuloryhmille
Enligt en granskning gjord av Folkpensionsanstalten besökte personer som hade fyllt 65 år både privata allmänläkare och specialistläkare i större omfattning 2023 ju högre inkomster de hade. Kvinnor i pensionsåldern i den högsta inkomstkvintilen besökte privatläkare i genomsnitt 1,3 gånger under året, vilket var ungefär tre gånger så ofta som kvinnor i den lägsta inkomstkvintilen. För kvinnornas del fördelades besöken hos allmänläkare respektive specialistläkare mycket lika i de olika inkomstgrupperna, så att andelen besök hos allmänläkare i alla inkomstgrupper var 13–14 procent av alla besök hos privatläkare. Andelen besök hos ögonläkare var emellertid större i de lägre inkomstgrupperna. I den lägsta inkomstgruppen var andelen besök hos ögonläkare 40 procent av besöken hos privatläkare, medan andelen i den högsta inkomstgruppen var 25 procent.
Männen besökte privatläkare i genomsnitt 0,5 gånger under 2023, och de relativa skillnaderna mellan inkomstgrupperna var större än bland kvinnorna. Män i den högsta inkomstkvintilen besökte privatläkare i genomsnitt 0,9 gånger under året, vilket var mer än fyra gånger så ofta som män i den lägsta inkomstkvintilen. För männens del var andelen besök hos allmänläkare 16–17 procent av alla besök hos privatläkare i alla inkomstgrupper. Också bland männen fanns det ett samband mellan andelen besök hos ögonläkare och den försäkrades inkomstgrupp.
Moustgaard, Blomgren och Nurminen: Eläkeikäiset käyvät yleisimmin yksityisellä silmälääkärillä tai yleislääkärillä – Kela-korvauspilotti saattaa lisätä yleislääkärikäyntejä (ung. Det är vanligast att pensionärer besöker privata ögonläkare eller allmänläkare – ett pilotförsök med FPA-ersättning kan öka antalet besök hos allmänläkare). Folkpensionsanstaltens forskningsblogg 18.12.2024. Adress: . Texten finns endast på finska.
https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/1145618/elakeikaiset-kayvat-yleisimmin-yksityisella-silmalaakarilla-tai-yleislaakarilla-kela-korvauspilotti-saattaa-lisata-yleislaakarikaynteja
2.3.3.2
Regional granskning
Enligt en regional granskning anlitas privata sjukvårdstjänster särskilt i stora städer. År 2022 fick över 45 procent av invånarna i Egentliga Finlands och Satakunta välfärdsområden samt Helsingfors ersättning för privat sjukvård. Lägst var andelen mottagare i Kajanalands och Mellersta Österbottens välfärdsområden, där mindre än 30 procent av invånarna fick ersättning.
Timo Hujanen, Folkpensionsanstaltens forskningsblogg 28.3.2023: 40 prosenttia suomalaisista sai Kela-korvausta yksityisestä sairaanhoidosta vuonna 2022. (ung. 40 procent av finländarna fick FPA-ersättning för privat sjukvård 2022). Adress: .Texten finns endast på finska.
https://tietotarjotin.fi/uutinen/612248/40-prosenttia-suomalaisista-sai-kela-korvausta-yksityisesta-sairaanhoidosta-vuonna-2022
Enligt figur 12 betalas mest ersättningar i euro för besök inom den privata sjukvården hos allmänläkare och specialister i allmänmedicin till personer som har fyllt 65 år i Helsingfors, Västra Nyland, Egentliga Finland och Birkaland och minst ersättningar i Mellersta Österbotten, på Åland och i Kajanaland. Sett till antalet besök är situationen i hög grad också densamma i välfärdsområdena. Antalet besök enligt välfärdsområde av försäkrade som har fyllt 65 år anges i figur 13.
Figur 12.
Betalda ersättningar 2024 till personer som har fyllt 65 år för vård och undersökningar vid besök inom den privata sjukvården hos allmänläkare och specialister i allmänmedicin, enligt välfärdsområde. Källa: Folkpensionsanstaltens forskning.
Figur 13.
FPA-ersättningar 2024 till försäkrade som har fyllt 65 år för besök hos allmänläkare eller specialister i allmänmedicin, enligt välfärdsområde. Källa: Folkpensionsanstaltens forskning.
2.6
Marknaden för och prissättningen av privat hälso- och sjukvård
Marknaden för sådana hälso- och sjukvårdstjänster som erbjuds privatkunder består av kunder som söker sig till mottagningar eller vård på något annat sätt än genom arbetshälsovården. De tjänster som erbjuds dessa kunder är inte sådana som upphandlas av försäkringsbolagen eller sådana som den offentliga sektorn skaffat som köpta tjänster. Konkurrens- och konsumentverket har i sin beslutspraxis ansett att privata och offentliga läkartjänster inte tillhör samma relevanta produktmarknad. I synnerhet i icke-brådskande fall går det betydligt snabbare att få vård inom den privata hälso- och sjukvården.
Till exempel Konkurrens- och konsumentverkets beslut KKV/1152/14.00.10/2016.
Den privata marknaden för hälsovårdstjänster har vuxit kraftigt under de senaste årtiondena. I och med att branschen växer har utbudet av hälsovårdstjänster koncentrerats till några få stora företag. Företagsverksamheten fokuserar på bosättningscentrum, och den privata sektorns betydelse varierar avsevärt beroende på servicebransch.
Hiltunen, Riina (2024): Tutkimuksia yksityisen terveysmarkkinan kilpailusta (ung. Studier om konkurrensen på den privata hälsovårdsmarknaden). Adress: . Texten finns endast på finska.
https://www.utupub.fi/bitstream/handle/10024/179066/Annales%20E%20122%20Hiltunen%20DISS.pdf?sequence=1&isAllowed=y
En mycket stor majoritet av företagen inom hälsovårdssektorn finns i Nyland, och företagen är i huvudsak relativt små.
Statistikcentralen, Företagens arbetsställen efter näringsgren och anställdas storleksklass, 2018–2022.
År 2018 sysselsatte 88 procent av företagen inom hälso- och sjukvårdssektorn färre än två personer, och företagen innehades i huvudsak av privatläkare som skötte företaget som bisyssla och på deltid. Av företagen var 9 procent 2–9 personers teamföretag i bolagsform och 3 procent arbetsgivarföretag med minst 10 personer. Arbetsgivarföretagen med minst 10 personer stod emellertid för en andel på cirka 80 procent av den statistikförda personalen och omsättningen för läkarstations- och privatläkarverksamhet 2018.
Lääkäripalvelujen markkinat – Tilastollinen raportti yksityisen ja julkisen perusterveydenhuollon tasoisten lääkäripalvelujen kysynnästä ja tarjonnasta koko maassa ja maakunnittain 2019–2021 (ung. Marknaden för läkartjänster – Statistisk rapport om efterfrågan på och utbud av läkartjänster på privat och offentlig primärvårdsnivå i hela landet och enligt landskap 2019–2021). Pekka Lith 2021. Adress: . (Texten finns endast på finska).
https://www.hyvinvointiala.fi/raportti-laakaripalvelujen-markkinat-2019-2021-pekka-lith/
Ersättningar för privat sjukvård betalas i synnerhet i de stora städerna i södra och västra Finland. Efterfrågan är större i de stora städerna, eftersom utbudet av privata hälso- och sjukvårdstjänster är större i dem. År 2019 stod Nyland för 35 procent av verksamhetsställenas omsättning
Lääkäripalvelujen markkinat – Tilastollinen raportti yksityisen ja julkisen perusterveydenhuollon tasoisten lääkäripalvelujen kysynnästä ja tarjonnasta koko maassa ja maakunnittain 2019–2021 (ung. Marknaden för läkartjänster – Statistisk rapport om efterfrågan på och utbud av läkartjänster på privat och offentlig primärvårdsnivå i hela landet och enligt landskap 2019–2021). Pekka Lith 2021. Adress: . (Texten finns endast på finska).
https://www.hyvinvointiala.fi/raportti-laakaripalvelujen-markkinat-2019-2021-pekka-lith/
.
I figur 14 anges landskapsvis antalet tjänsteproducenter som landskapets invånare anlitar för de allmänläkartjänster och specialistläkartjänster inom allmänmedicin som tillhandahålls inom den privata hälso- och sjukvården. Välfärdsområdet eller landskapet bestäms enligt patientens bostadsort. Samma läkare eller tjänsteproducent kan således synas i uppgifterna från flera landskap på grund av att patienter reser över regiongränserna. Med tjänsteproducent avses verksamhetsställe. I hela landet betalades 2024 ersättning till 564 tjänsteproducenter för besök hos allmänläkare eller specialister i allmänmedicin.
Figur 14.
Antalet tjänsteproducenter inom den privata hälso- och sjukvården, enligt landskap. Källa: Folkpensionsanstaltens forskning.
De i Finland verksamma företag som tillhandahåller hälsovårdstjänster får sin omsättning från flera olika källor. Kunderna kan delas in i privatkunder, företagskunder och den offentliga sektorn. Ungefär en tredjedel av hälsovårdsföretagens omsättning kommer från hälsovårdstjänster som finansieras av privatkunder.
Lääkäripalvelujen markkinat – Tilastollinen raportti yksityisen ja julkisen perusterveydenhuollon tasoisten lääkäripalvelujen kysynnästä ja tarjonnasta koko maassa ja maakunnittain 2019–2021 (ung. Marknaden för läkartjänster – Statistisk rapport om efterfrågan på och utbud av läkartjänster på privat och offentlig primärvårdsnivå i hela landet och enligt landskap 2019–2021). Pekka Lith 2021. Adress: . (Texten finns endast på finska).
https://www.hyvinvointiala.fi/raportti-laakaripalvelujen-markkinat-2019-2021-pekka-lith/
Allmänläkarna på den privata marknaden i Finland bestämmer i regel själva sina arvoden. Undersökningar har visat tecken på att det hårda konkurrensläget bland allmänläkare leder till lägre läkararvoden. Det har vidare noterats att företagets verksamhetsform är en viktig förklarande faktor när det gäller strategin för prissättning av tjänster till såväl privata kunder som företagshälsovården.
Bl.a. Hiltunen, Riina (2024). Tutkimuksia yksityisen terveysmarkkinan kilpailusta samt Buri .m.fl. (2024) The ones that got away? Stealth consolidation in the Finnish private healthcare market.
Både privata och offentligt ägda tjänsteproducenter erbjuder laboratorietjänster i Finland. Till exempel Islab, Fimlab, Huslab och Nordlab, vilka ägs av välfärdsområden, tar emot undersökningsordinationer av privatläkare. Det finns ett nätverk av cirka 500 offenligt ägda laboratorier i Finland. Privata läkarföretag agerar i regel som mellanhänder för laboratorietjänster, och analyser av prover utförs vid stora privata centrallaboratorier.