1.1  Bakgrund

Den första ansökningsomgången för kostnadsstöd var öppen för ansökningar till och med den 31 augusti 2020 och den andra ansökningsomgången till och med den 26 februari 2021. Den tredje ansökningsomgången pågick mellan den 27 april och den 23 juni 2021 och den fjärde mellan den 17 augusti och den 30 september 2021. Den femte ansökningsomgången inleddes den 21 december 2021 och den sjätte inleds i mars 2022. Vid sitt allmänna sammanträde den 1 mars 2021 beslutade statsrådet att undantagsförhållanden enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen (1552/2011) rådde i landet. Undantagsförhållandena upphörde den 27 april 2021. Undantagsförhållandena och stängningarna av lokaler försvårade företagens ekonomiska situation våren 2021, och dessa svårigheter fortsätter delvis ännu i och med att vissa begränsningar förlängts till hösten.  

I riksdagens svar (RSv 3/2021 rd) på regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (RP 245/2021 rd) förutsatte riksdagen att statsrådet snabbt bereder bestämmelser om att ekonomiska förluster till följd av stängning av kundutrymmen enligt 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar ersätts näringsidkarna genom ett allmänt kostnadsstöd eller som en särskild ersättning, om man har varit tvungen att förlänga en stängning som pågått i 14 dygn. Riksdagen krävde också skälig kompensation för de konsekvenser som begränsningarna efter stängningarna haft för dessa företags affärsverksamhet, och det föreslogs att denna kompensation skulle genomföras under den fjärde perioden av kostnadsstödet. 

Arbets- och näringsministeriet beredde en stödmodell för skälig kompensation till sådana företag som ovannämnda stängningsåtgärder gäller. I fråga om ersättning för stängning till små företag föredrogs en regeringsproposition om ändring av lagen om kostnadsstöd i statsrådet den 18 mars 2021, och lagändringen trädde i kraft den 12 april 2021. Regeringens proposition 97/2021 rd om den fjärde ansökningsomgången för kostnadsstöd gällde perioden efter dessa stängningsåtgärder. Eftersom situationen för företagen till följd av covid-19-pandemin redan länge hade varit svår, bereddes under våren ett flertal fortsatta insatser av kostnadsstöd. I statsrådet föredrogs den 6 maj 2021 en ändring av lagen om kostnadsstöd i fråga om en evenemangsgaranti (RP 79/2021 rd), som trädde i kraft den 1 juni 2021. Grunderna för hur kostnadsstödet bestämdes under den fjärde perioden ändrades för att motsvara den nya stödtiden och jämförelseperioden. Dessutom kompletterades lagen med bestämmelser om ersättning för stängning till stora och medelstora företag samt om ersättning för icke täckta fasta kostnader. Den lag som gällde kostnadsstödet för den fjärde perioden (609/2021) trädde i kraft den 1 juli 2021, och den fjärde ansökningsomgången inleddes den 17 augusti 2021. 

Under den femte perioden av kostnadsstödet begränsades stödet till vissa på förhand utvalda branscher – turist-, restaurang- och evenemangsbranschen, för vilka den fortsatta coronapandemin hade medfört att de ännu har behov av stöd. Berättigade till stöd är dessutom företag som har drabbats av konsekvenserna av begränsningarna i anslutning till hanteringen av pandemin. En förutsättning för stödberättigande var att omsättningen har minskat med minst 30 procent. Lagändringen trädde i kraft den 15 december 2021 och behandlingen av stöd vid statskontoret inleddes den 21 december 2021. Den lagändring som gällde den sjätte omgången och ersättningen för stängning, RP 9/2022 rd, trädde i kraft den 15 mars 2022 (157/2022). 

Eftersom kostnadsstödet är ett stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet av offentliga medel, ska EU:s regler om statligt stöd tillämpas på det. Kostnadsstödet är ett temporärt statligt stöd som beviljas företag för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamhet till följd av covid-19-pandemin och som Europeiska kommissionen genom sitt beslut av den 24 april 2020 har godkänt som förenligt med den inre marknaden (kommissionens beslut SA.56995 (2020/N)). Kommissionens beslut grundar sig på artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt på avsnitt 3.1 i den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder (kommissionens meddelande 2020/C 91 I/01 med ändringar). Europeiska kommissionen förlängde genom ett meddelande den 28 januari 2021 (C(2021)564 final) giltighetstiden för de tillfälliga flexiblare reglerna om statligt stöd som införts på grund av covid-19-pandemin till och med den 31 december 2021. Den 15 februari 2021 lämnade Finland till Europeiska kommissionen en anmälan om att giltighetstiden för det nationella ramstödprogrammet förlängs och stödets maximibelopp höjs. Kommissionens beslut om detta kom den 9 juni 2021. I november 2021 meddelade kommissionen att stödundantagen förlängs till och med den 30 juni 2022. 

I slutet av 2021 försvårades epidemiläget och de regionala smittskyddsmyndigheterna var för att förhindra att epidemin sprids tvungna att fatta beslut som på ett betydande sätt begränsade företagsverksamheten. Statsrådet fattade den 22 december 2021 ett principbeslut om ibruktagande av den nödbromsmekanism som avses i social- och hälsovårdsministeriets handlingsplan för genomförandet av hybridstrategin för hanteringen av covid-19-epidemin 2021–2022. Statsrådets coronaarbetsgrupp fastslog vid sitt möte den 14 januari 2022 att det ska beredas en ersättning för stängning och fortsatt kostnadsstöd för att kompensera de skador som åtgärderna orsakar företagen. 

Ersättningen för stängning (157/2022) gäller alla företag, men när det gäller stödsummor och maximibelopp motsvarar ersättningen bestämmelserna om små företag i EU-lagstiftningen. . Behandlingen av ersättningen för stängning inleddes vid Statskontoret den 22 mars 2022. Ersättningen för stängning motsvarar i huvuddrag den ersättning för stängning som gällde tidigare (280/2021, RP 37/2021 rd). Ersättning för stängning söks elektroniskt hos Statskontoret. Maximibeloppet av ersättningen för stängning är 2,3 miljoner euro per företag för stödperioden, dock med beaktande av att den övre gränsen för de sammanlagda stöd som kan beviljas ett företag med stöd av det ramstödprogram som Europeiska kommissionen godkänt (SA.56995 (2020/N)) inte överskrids (likaså 2,3 miljoner euro).  

Den sjätte perioden av kostnadsstöd var en fortsättning på den femte perioden, och var på samma sätt i första hand avsedd för företag inom turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen som har drabbats av begränsningsåtgärder. Under den sjätte perioden kan kostnadsstöd, liksom under den femte perioden, också sökas av ett företag vars verksamhet blivit föremål för begränsningar, eller där en betydande del av kundkretsen berörs av begränsningar. 

I denna proposition föreslås det att lagen om temporärt kostnadsstöd för företag ändras genom en förlängning av möjligheten att bevilja kostnadsstöd även med stöd av en stödordning som anmälts till Europeiska kommissionen med stöd av avsnitt 3.12 i den tillfälliga ramen för statligt stöd. Enligt stödordningen kan ett företag få kostnadsstöd, om det är föremål för en offentligrättslig begränsning i anslutning till pandemihanteringen och om företagets stödkvot på 2,3 miljoner euro har uppnåtts eller håller på att uppnås, men det fortfarande är motiverat att bevilja företaget kostnadsstöd. Det största stödbelopp som kan beviljas är enligt förslaget 6 miljoner euro. Företagets icke täckta fasta kostnader kan ersättas upp till ett maximibelopp på 12 miljoner euro. Stödperioden och förfarandet motsvarar det gällande kostnadsstödet. Det föreslås att Statskontoret ska vara statsbidragsmyndighet. 

Liksom i fråga om tidigare stöd kan stöd för icke täckta fasta kostnader inte beviljas företag som, med undantag för små företag, den 31 december 2019 har varit sådana företag i ekonomiska svårigheter som avses i EU:s regler om statligt stöd och som har försummat sina skatteförpliktelser eller som har försatts i konkurs. 

Kostnadsstöd har på ansökan kunnat beviljas också företag som är verksamma på Åland. Enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet och stöd som hänför sig till sådan verksamhet. När den första lagen om kostnadsstöd stiftades rådde i hela riket, inklusive på Åland, undantagsförhållanden enligt vad statsrådet och republikens president i samverkan hade konstaterat den 16 mars 2020. Undantagsförhållanden gällde återigen våren 2021. Dessutom är konsekvenserna av covid-19-pandemin allvarliga för företagsverksamheten i alla regioner. I propositionen föreslås det att stöd för icke täckta fasta kostnader även i fortsättningen ska tillämpas på företag som är verksamma på Åland.  

Arbets- och näringsministeriet har inlett ett omfattande projekt där man kommer att utvärdera coronastödens konsekvenser för företagen och ekonomin. Målet är att utreda de kort- och långsiktiga konsekvenserna av stöden och att producera information för de politiska beslutsfattarna med tanke på framtida kriser. Dessutom granskas användningen av de medel som anvisats för stöd. Utvärderingen sker stegvis under åren 2020–2023. Det är fråga om en långsiktig utvärdering som genomförs i flera etapper och av flera aktörer. Vid genomförandet av delprojekten används konkurrensutsättning och oberoende sakkunnigorganisationer. 

Utifrån Statskontorets rapporter https://www.valtiokonttori.fi/sv/coronastod/ har det kunnat konstateras att alla potentiella stödtagare inte har ansökt om kostnadsstöd. Andelen godkända ansökningar har ökat från 27 procent under den första ansökningsomgången till 39 procent under den andra ansökningsomgången och 77 procent under den tredje ansökningsomgången. Den största orsaken till att ansökningar avslogs under den första ansökningsomgången var att stödet skulle uppgå till minst 2 000 euro, under den andra och den tredje ansökningsomgången att sökandens omsättning skulle ha minskat med mer än 30 procent. Under den fjärde omgången hade 14 982 företag ansökt om kostnadsstöd. Kostnadsstöd betalades till ett belopp av 149 863 568 euro. Andelen godkända ansökningar var 79 procent. Under den femte perioden beviljades 7287 företag 77 miljoner euro kostnadsstöd. 

Under de olika perioderna av kostnadsstöd har man i huvudsak följt samma principer som utarbetades för den första lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020). Vid beredningen av ändringslagarna (963/2020, 280/2021, 435/2021, 609/2021, 1062/2021 och 157/2022) har man också utnyttjat erfarenheterna från tidigare omgångar.  

Det statliga stödet får inte snedvrida företagens beteende (Vihriäläs arbetsgrupp, https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162224), så stödet ska inte basera sig på företagets försäljning efter det att företaget fått kännedom om möjligheten till stöd. En upprepad förlängning av kostnadsstödet innebär således en risk för att företagen med fog kan förvänta sig att stödet förlängs till att omfatta även kommande månader. Med beaktande av pandemins utveckling och de svårigheter den medfört för företagen ännu under våren och hösten 2021 var inledandet av en sjätte period av kostnadsstöd genom att samtidigt fortsätta med ersättningen för stängning ändå ett motiverat sätt att kompensera för de olägenheter som kraftiga offentligrättsliga förbuds- eller begränsningsåtgärder orsakar och att hjälpa företagen att klara av pandemitiden.  

Utbetalning av stöd till enbart redan verksamma företag bromsar upp ekonomins anpassning till den nya situationen (HGSE:s promemoria om företagsstöd, https://www.helsinkigse.fi/covid19-report-fi/yritystuet-tyokaluna-koronakriisissa/). Stödet bör riktas så att det inte upprätthåller en näringsstruktur som inte längre är lämplig för tiden efter den kris som covid-19-pandemin gett upphov till. Incitamentet bör därför riktas så att företagens resurser används på ett sätt som är livskraftigt i nuläget och i framtiden. Kostnadsstödet riktas till de företag vars omsättning har minskat på grund av covid-19-pandemin. Om minskningen av omsättningen blir bestående även efter det att pandemin har upphört, kan stödet dock delvis upprätthålla en näringsstruktur som inte är lönsam efter pandemin. Syftet med kostnadsstödet är emellertid att förhindra att livskraftiga företag läggs ned till följd av svårigheter orsakade av pandemin och kostnader som är svåra att anpassa, och man har strävat efter att utforma stödet så att det så väl som möjligt möjliggör detta.  

EU-kommissionen förlängde genom ett meddelande av den 19 november 2021 giltighetstiden för lindringarna av reglerna om statligt stöd till utgången av juni 2022. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet i samarbete med finansministeriet och Statskontoret. På grund av propositionens brådskande natur är det nödvändigt att avvika från anvisningarna om hörande i samband med lagberedning. Det har dock ordnats en offentlig remissbehandling av propositionen på webbplatsen utlåtande.fi den 11–18 mars 2022. Det kom in sammanlagt 17 utlåtanden. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga webbtjänsten under adressen https://tem.fi/sv/projektsokning med identifieringskoden TEM030:00/2022. 

2.1  Covid-19-pandemins inverkan på företagsverksamheten och sysselsättningen

De restriktioner som införts och de rekommendationer som getts med anledning av covid-19-pandemin och det förändrade konsumentbeteendet till följd av pandemin har haft betydande konsekvenser för företagsverksamheten. Till följd av den situation som covid-19-pandemin orsakat har företagens omsättning kunnat minska betydligt, vilket allvarligt har hotat deras betalningsförmåga i och med att pandemin har dragit ut på tiden. Företagen ska trots den minskade försäljningen fullgöra sina fortlöpande skyldigheter, såsom sina fasta kostnader, som inbegriper till exempel lokalhyror, avgifter för värme, vatten, sanitet och elektricitet samt personalrelaterade kostnader. Dessa kostnader förändras inte i proportion till den minskade försäljningen. Den drastiska nedgången i försäljningen till följd av covid-19-pandemin har således bidragit till en betydligt ökad risk för att företag drabbas av likviditetsproblem eller till och med går i konkurs.  

Våren 2020 ökade antalet arbetslösa arbetssökande snabbt. Genom de stödåtgärder som riktats till företag lyckades man 2021 hålla antalet inledda konkurser lägre än till och med under 2019. Ökningen av antalet arbetslösa arbetssökande härrör till största delen från permitteringar. I slutet av februari 2020 var antalet heltidspermitterade arbetslösa arbetssökande 18 800 och i slutet av april var antalet redan 163 700. I mitten av maj vände utvecklingen åter nedåt, och i slutet av december var antalet heltidspermitterade arbetslösa arbetssökande knappt 78 000, vilket enligt arbets- och näringsministeriets registeruppföljning var 258 procent mer än i december 2019. 

Utvecklingen under sommaren och början av hösten 2021 har emellertid sett ljusare ut för företagsverksamheten, i och med att flera indikatorer visar på tillväxt och bland annat arbetslösheten minskar. Genom en ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (58 i §, 1221/2021) har det dessutom gjorts möjligt att använda covidintyg som ett alternativ till restriktioner som meddelas av en myndighet.  

I slutet av 2021 försvårades epidemiläget och de regionala smittskyddsmyndigheterna var för att förhindra att epidemin sprids tvungna att fatta beslut som på ett betydande sätt begränsade företagsverksamheten. I flera områden förbjöds ordnande av offentliga tillställningar helt och hållet och i andra områden begränsades deltagarantalet till 5, 10, 20 eller 50 personer. Dessutom bestämdes det i flera områden att de utrymmen som avses i 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar ska stängas. I en situation där en offentlig tillställning förbjuds helt och hållet eller om det bestäms att ett utrymme ska stängas, berättigar krav på covidintyg inte till avvikelse från begränsningarna. 

Statsrådet fattade den 22 december 2021 ett principbeslut om ibruktagande av den nödbromsmekanism som avses i social- och hälsovårdsministeriets handlingsplan för genomförandet av hybridstrategin för hanteringen av covid-19-epidemin 2021–2022. Genom förordning av statsrådet föreskrivs det dessutom om att förplägnadsrörelserna i nästan hela landet ska upphöra med serveringen klockan 17 och stänga sina lokaler för kunder klockan 18. Dessutom begränsades antalet kundplatser. Statsrådet utfärdade den 28 december 2021 en förordning där det fastställdes att covidintyg inte kan användas som ett alternativ till begränsningarna av verksamheten.  

De sammanlagda effekterna av de ovannämnda åtgärderna på företagsverksamheten och då i synnerhet förplägnadsrörelsernas och evenemangsbranschens verksamhet samt konsekvenserna för turistbranschen är betydande. 

Med anledning av vad som sägs ovan är det motiverat att förlänga stödåtgärderna inom särskilt de verksamhetsområden där affärsverksamheten har baserat sig på möten mellan människor, och dessa möten i sin tur har varit föremål för offentligrättsliga begränsningar ännu under den senaste tiden. 

2.2  Finnveras, närings-, trafik- och miljöcentralernas och Business Finlands stödformer

2.3  Kostnadsstöd

Enligt lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020, nedan lagen om kostnadsstöd) kan företag som är verksamma i Finland beviljas temporärt statligt stöd för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av covid-19-pandemin. Statskontoret har fattat stödbeslut huvudsakligen utifrån företagens ansökningar och Skatteförvaltningens uppgifter om företagens affärsekonomiska ställning. I statsrådets förordning om temporärt kostnadsstöd för företag (509/2020, ändrad genom förordningarna 552/2020, 1028/2020, 339/2021 och 750/2021, nedan förordningen om kostnadsstöd) anges de verksamhetsområden som är berättigade till stöd. För kostnadsstödet anvisades 300 miljoner euro i den fjärde tilläggsbudgeten. På grund av att efterfrågan på stöd var mindre än beräknat minskades anslaget med sammanlagt 30 miljoner euro i den femte tilläggsbudgetpropositionen.  

Ansökningstiden för den första ansökningsomgången var mellan den 7 juli och den 31 augusti 2020. Under den första ansökningsomgången beviljade Statskontoret 3 472 företag sammanlagt cirka 123 miljoner euro i stöd. Det kom in ansökningar från 12 852 företag, vilket var betydligt färre än vad som uppskattats vid beredningen av lagen. Av de företag som ansökt om stöd fick 27 procent ett positivt beslut. För små företag var andelen avslag störst, cirka 79 procent. Den vanligaste orsaken till avslag var att det stödbelopp som skulle ha betalats ut understeg 2 000 euro.  

Ändringar i lagen om kostnadsstöd (963/2020) trädde i kraft den 15 december 2020 och ändringar i förordningen om kostnadsstöd (1028/2020) trädde i kraft den 18 december 2020. Enligt den nya lagen sträckte sig stödperioden för kostnadsstödet från den 1 juni till den 31 oktober 2020. Stödet påverkades av företagets oflexibla kostnader och lönekostnader under stödperioden. Den andra ansökningsomgången pågick mellan den 21 december 2020 och den 26 februari 2021. Antalet sökande företag var 18 416 och det utbetalda stödbeloppet 189 miljoner euro. Av dem som ansökt om stöd fick 40 procent ett positivt beslut. Andelen företag som ansökte om stöd var störst inom turist- och restaurangbranscherna samt inom kultur- och underhållningsverksamheten (cirka 15 procent eller mer av företagen ansökte om stöd). Största delen av stödet betalades ut till små och medelstora företag, cirka 76 miljoner euro till företag med färre än tio anställda och 70 miljoner euro till företag med 10–49 anställda. 

Den tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd inleddes den 27 april 2021. Antalet sökande företag var 21 719 och det utbetalda stödbeloppet 298 miljoner euro. Av de företag som ansökt om stöd hade 78 procent fått ett positivt beslut. En stor orsak till att andelen godkända ansökningar ökade var att den nedre stödgränsen slopades och att de små stöden höjdes till 2 000 euro. 

Den fjärde ansökningsomgången inleddes den 17 augusti 2021. Under den fjärde omgången hade 14 982 företag ansökt om kostnadsstöd, och 14 982 företag hade fått sitt stödbeslut. Kostnadsstöd hade betalats till ett belopp av 149 863 568 euro. Andelen godkända ansökningar var 79 procent.  

Den femte ansökningsomgången inleddes den 21 december 2021. Under den femte perioden beviljades 7287 företag 77 miljoner euro kostnadsstöd. 

Den sjätte ansökningsomgången för kostnadsstöd, liksom även ersättning för stängning, inleds i mars–april 2022. 

2.4  Finlands Industriinvestering Ab:s finansieringsprogram

Statens kapitalplaceringsbolag Finlands Industriinvestering Ab tog under 2020 i bruk två nya investeringsprogram som syftade till att svara på de utmaningar som covid-19-pandemin medfört på kapitalplaceringsmarknaden. Stabilitetsfinansieringen betjänar medelstora företag som på grund av covid-19-pandemin har råkat i akuta och tillfälliga svårigheter. Venture Bridge-finansieringen å sin sida riktas till teknikföretag som söker internationell tillväxt. Finlands Industriinvestering Ab gör investeringar på marknadsvillkor, och finansieringen är inte förenad med stöd. 

Inom ramen för ett stabilitetsprogram som inleddes i april 2020 gör Finlands Industriinvestering Ab investeringar i sådana medelstora företag som på grund av covid-19-pandemin plötsligt drabbats av tillfälliga svårigheter och som har förutsättningar att klara av sina ekonomiska problem med hjälp av tilläggsfinansiering. Finlands Industriinvestering Ab beviljar i första hand finansiering till företag som har en betydande sysselsättande verkan och omsättning i Finland. Finlands Industriinvestering Ab:s investeringar är i storleksklassen 1–10 miljoner euro. Genom finansieringen av stabilitetsprogrammet stärks företagets finansiella ställning och den kan bestå av konverteringslån eller aktieplaceringar. Stabilitetsprogrammet omfattar sammanlagt 150 miljoner euro och kan vid behov utökas med hjälp av ett ytterligare anslag till Finlands Industriinvestering Ab. År 2020 fattades det 12 investeringsbeslut till ett värde av sammanlagt 56,1 miljoner euro. Av de direkta investeringarna 2021 var sex sådana investeringar i stabilitetsprogrammet till vilka det riktades 10,8 miljoner euro. Fram till utgången av året hade investeringar från programmet gjorts till 13 företag för sammanlagt 61,7 miljoner euro. 

I finansieringen för programmet Venture Bridge, som startades i juni 2020, är det fråga om bryggfinansiering för att kompensera för minskningen av internationella investerares aktivitet. Av Finlands Industriinvestering Ab:s direkta investeringar 2021 var 20 investeringar i programmet Venture Bridge och sammanlagt 15,6 miljoner euro riktades till dem. Fram till utgången av året hade investeringar från programmet gjorts i 33 företag till ett sammanlagt belopp av 27,9 miljoner euro. 

2.5  Arbetsmarknadsorganisationernas sysselsättningspaket den 18 mars 2020

Det sysselsättningspaket som arbetsmarknadsorganisationerna kom överens om den 18 mars 2020 har gjort det lättare att anpassa arbetskraften till covid-19-pandemiläget. Genom de lagändringar som gjorts utifrån avtalet påskyndades permitteringen av arbetstagare genom att även den förhandlingstid enligt lagen om samarbete inom företag (334/2007) som tillämpas i samband med permitteringar förkortades till 5 dagar, vilket minskade företagens arbetskraftskostnader för tiden för genomförandet av permitteringen. I och med ändringarna var tiden fram till permittering i ett företag som hör till tillämpningsområdet för lagen om samarbete inom företag minst 15 dagar, bestående av förhandlingsframställning, samarbetsförhandlingar och meddelande om permittering med fem dagar för varje fas. För denna period på 15 dagar var arbetsgivaren skyldig att betala lön. Samtidigt tilläts permittering av visstidsanställda på samma grunder som permittering av tillsvidareanställda. Giltighetstiden för de temporära lagarna upphörde vid utgången av 2020. 

2.6  Temporär sänkning av arbetspensionsavgifterna

Med stöd av arbetsmarknadsorganisationernas avtal, som behandlas ovan i avsnitt 2.5, sänktes arbetsgivarens arbetspensionsavgifter temporärt med 2,6 procentenheter 2020. Ändringen upphörde att gälla vid utgången av 2020. 

2.7  Lagen om temporär ändring av 2 kap. 3 § i konkurslagen

Genom en lagändring skärptes temporärt förutsättningarna för att på ansökan av borgenären försätta en gäldenär i konkurs. Ändringen bidrog till att förbättra företagens möjligheter att klara av den situation som orsakats av covid-19-pandemin. En gäldenär antogs inte vara insolvent på den grunden att gäldenären hade underlåtit att betala en klar och förfallen fordran inom en vecka efter att ha fått borgenärens betalningsuppmaning. Ett företag kunde inte försättas i konkurs om företagets svårigheter att uppfylla sina förpliktelser hade uppstått nyligen och således sannolikt berodde på covid-19-pandemin. Likaså blev det i dessa situationer omöjligt att använda betalningsuppmaning med konkurshot vid indrivning. Lagen trädde i kraft den 1 maj 2020 och gällde till och med den 31 januari 2021. Genast efter detta trädde den 1 februari 2021 en ny temporär lag i kraft, enligt vilken underlåtenhet att iaktta en betalningsuppmaning med konkurshot utgjorde presumtion om insolvens först om gäldenären inte inom 30 dagar från delgivningen av betalningsuppmaningen betalat borgenärens klara och förfallna fordran. Under normala förhållanden uppstår presumtionen efter en vecka. Den temporära lagen gällde till och med den 30 september 2021.  

2.8  Lagen om temporär ändring av utsökningsbalken

Genom en lagändring ersattes temporärt de bestämmelser i utsökningsbalken (705/2007) som reglerar förutsättningarna för lindring och begränsning av utsökningsförfarandet eller uppskov med verkställigheten för att de ekonomiska svårigheter som covid-19-pandemin medfört bättre skulle kunna beaktas i utsökningsförfarandet. Kravet på skyndsamt förfarande vid utsökning ändrades så att de lindringar och begränsningar samt eventuella uppskov med verkställigheten som beviljas med stöd av andra bestämmelser beaktas i bestämmelsen om skyndsamt förfarande. Tillfällig oförmåga att uppfylla förpliktelserna under covid-19-pandemin får inte heller omedelbart leda till en anteckning om betalningsstörning. Lagen sänker således tröskeln för tillämpning av lättnader och begränsningar i utsökningsbalken. Utmätningsmannen ska i varje enskilt fall bedöma möjligheten att ändra eller begränsa de tilläggstider och lättnader som beviljats med stöd av lagen, om omständigheterna så kräver. Den temporära lagen trädde i kraft den 1 maj 2020 och gällde till och med den 31 oktober 2020. Bestämmelsernas giltighetstid förlängdes genom nya temporära lagar, först till och med den 30 april 2021 och sedan till och med den 31 december 2021. 

2.9  Särskilt stöd till förplägnadsbranschen

Förplägnadsverksamheten begränsades kraftigt mellan den 4 april och den 31 maj 2020 genom en lag om temporär ändring av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (153/2020). I samband med att lagen godkändes förutsatte riksdagen att begränsningarna kompenseras på ett skäligt sätt och att konsekvenserna av begränsningsskyldigheten lindras i övrigt. Med stöd av lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag (403/2020) har cirka 136 miljoner euro betalats ut till företagen. Gottgörelse för begränsningarna betalades till cirka 6 300 företag i form av en massutbetalning till ett belopp av sammanlagt cirka 73,3 miljoner euro. De företag som inte omfattades av massutbetalningarna hade möjlighet att ansöka om gottgörelse före utgången av augusti 2020. Dessutom har företagen kunnat ansöka om stöd för återanställning, vars ansökningstid upphörde vid utgången av oktober 2020. Sådan gottgörelse som baserar sig på ansökan har betalats ut till ett belopp av 29,3 miljoner euro och stöd för återanställning till ett belopp av 34,4 miljoner euro. Genom en lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2021 förenklades redovisningskraven för små företag som fått gottgörelse. Utbetalningen av stöd har avslutats. 

2.10  Stöd till ensamföretagare

Ensamföretagare beviljades av kommunerna understöd på 2 000 euro för att klara av den situation som orsakats av covid-19-pandemin. Stödet kunde sökas från och med april 2020 beroende på kommun, och till och med den 30 september 2020. Alla 310 kommuner i Finland (inkl. Åland) beviljade stöd. Arbets- och näringsministeriet ersatte kommunerna för stöd som beviljats ensamföretagare. En ensamföretagare kunde använda engångsunderstödet på 2 000 euro för kalkylerade kostnader som föranletts av företagsverksamhet, såsom kostnader för lokaler och utrustning som skaffats för företagsverksamhet samt bokföringsutgifter och andra kontorsutgifter. En förutsättning för att få stöd var att ensamföretagarens ekonomi och omsättning hade försämrats efter den 16 mars 2020 på grund av covid-19-pandemin (försäljningsintäkterna/fordringarna hade minskat med minst 30 procent) och att ensamföretagaren ansågs ha förutsättningar för lönsam affärsverksamhet. Företagare kunde samtidigt ansöka om utvidgat utkomstskydd för arbetslösa. Stödet var statligt stöd av mindre betydelse enligt de minimis-förordningen (Europeiska kommissionens förordning 1407/2013).  

Stöd beviljades cirka 47 200 ensamföretagare till ett värde av cirka 94,3 miljoner euro, vilket utgör 37,8 procent av det reserverade stödbeloppet på 250 miljoner euro. Stödet räckte till för alla ensamföretagare som uppfyllde kriterierna för beviljande. I februari 2021 rapporterade kommunerna om de stöd till ensamföretagare som de beviljat, avslag på ansökningar och uppgifter om genomförandet av stödet. Det ansågs behövligt att fortsätta med stödet till ensamföretagare, och beredningen av stödet integrerades i beredningen av det tredje kostnadsstödet. 

2.11  Bedömning av nuläget

Vid årsskiftet 2021–2022 kunde det fortsättningsvis konstateras att eftersom covid-19-pandemin och de ekonomiska svårigheter den orsakat har dragit ut på tiden, finns det fortfarande ett behov av temporärt stöd, såsom kostnadsstödet, som är avsett för ersättning av kostnader som företagen har svårt att anpassa. Stödformen är en del av samhällets övriga åtgärder, men ingen av de andra stödformerna möjliggör motsvarande riktande av stödet till de verksamhetsområden och företag som drabbats värst av covid-19-pandemin.  

När den kris som covid-19-pandemin orsakat har dragit ut på tiden, har det konstaterats att de ovannämnda stöden inte i tillräcklig utsträckning riktar sig till de företag som har drabbats allra värst av krisen och därmed inte heller till de verksamhetsområden som drabbats av krisen. När det gäller Business Finlands och närings-, trafik- och miljöcentralernas coronastöd har det visat sig vara problematiskt att stöden inte i tillräcklig utsträckning kan riktas till företagens fasta kostnader, eftersom stöden till sin natur är utvecklingsstöd och i första hand är avsedda för utvecklingskostnader. Även om vissa positiva signaler har fåtts om den ekonomiska utvecklingen (i april fanns det 114 600 färre arbetslösa arbetssökande än ett år tidigare (arbets- och näringsministeriets pressmeddelande den 25 maj 2021), och antalet konkurser har varit lågt) har krisen påverkat särskilt de verksamhetsområden som berörs av begränsningarna i den mån negativt att det fortfarande är motiverat att fortsätta med kostnadsstödet. 

I och med att pandemin och begränsningsåtgärderna för att hantera den till viss del har fortsatt ännu efter årsskiftet 2021–2022, har det ansetts ändamålsenligt att de fortsatta åtgärderna riktas särskilt till de företag som har drabbats avsevärt av förbuds- och begränsningsåtgärderna. 

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att stödet för icke täckta fasta kostnader ska fortsätta (5 d §).  

Avsikten med kostnadsstödet har redan under de tidigare omgångarna varit att stödet ska riktas mest till företag som drabbats av minskad omsättning på grund av myndighetsåtgärder som gäller hanteringen av covid-19-pandemin och till sådana kostnader som är oberoende av den minskade omsättningen. I detta avseende är principerna för stödet för icke täckta fasta kostnader desamma som under den femte och sjätte omgången av kostnadsstöd.