PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden ändras så att det blir möjligt att bevilja stöd från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland för perioden 2021–2027 genom finansieringsinstrument. Med finansieringsinstrument avses lån och säkerheter, av vilka säkerheter införs i den inledande fasen.
Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 november 2025.
MOTIVERING
1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Genom artikel 52 i den allmänna förordningen om EU:s fonder ((EU) 2021/1060)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik
möjliggörs beviljande av finansieringsandelen till stödmottagarna i form av direkta bidrag eller via finansieringsinstrument.
I Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) program för Finland 2021–2027 konstateras det att ett finansieringsinstrument kan införas i programmet. Syftet med finansieringsinstrumentet är att göra det lättare för mikroföretag samt små och medelstora företag inom fiskerinäringen att få lån.
Enligt en förhandsbedömning av finansieringsinstrumenten hänför sig problemen med tillgången till finansiering för företag inom primärproduktionen i synnerhet till en brist på säkerheter. Syftet med det föreslagna säkerhetsinstrumentet är att avhjälpa problemen i fråga om skuldfinansiering till mikroföretag samt små och medelstora företag.
Enligt Finlands program kan ett finansieringsinstrument införas i fråga om de specifika målen
1.1 Stärka fiskeverksamheter som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara, 2.1 Främja hållbar vattenbruksverksamhet, framför allt genom att förstärka vattenbruksproduktionens konkurrenskraft, och samtidigt säkerställa att verksamheten är miljömässigt hållbar på lång sikt
och
2.2 Främja saluföring, kvalitet och mervärde för fiskeri- och vattenbruksprodukter samt förädling av sådana produkter.
1.2
Beredning
Regeringens proposition har beretts som tjänsteuppdrag vid jord- och skogsbruksministeriets naturresursavdelning.
Propositionen var på remiss mellan den 24 mars och 5 maj 2025. Det kom in sammanlagt 13 utlåtanden. Utlåtanden lämnades av arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (nedan utvecklings- och förvaltningscentret), Finlands Fiskodlarförbund rf, Centralförbundet för Fiskerihushållning rf, Suomen Ammattikalastajaliitto SAKL - Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF r.y., Suomen sisävesiammattikalastajien liitto ry, Finlands naturskyddsförbund rf, Naturresursinstitutet, Mellersta Finlands förbund, Norra Karelens landskapsförbund, Sisä-Suomen Kalaleader och Lännen Kalaleader. Finansministeriet, Nylands förbund och Egentliga Finlands förbund meddelade att de inte har något att yttra. Justitieministeriet meddelade att det inte yttrar sig i frågan.
2
Nuläge och bedömning av nuläget
Vid förhandsbedömningen av användningen av finansieringsinstrument i EHFVF:s program för Finland lyftes det fram att mikroföretag och små företag har svårt att ställa tillräckliga säkerheter för att få lån. Fastställandet av värdet på en säkerhet utgör en särskild utmaning när det gäller nya företagare. De initiala investeringarna inom fiske och vattenbruk är dyra, men deras värde som säkerheter är inte högt, eftersom det är utmanande för en bank att sälja sådana investeringar. På grund av investeringarna är behovet av lån högt hos företag som inleder sin verksamhet, men bristen på säkerheter försvårar tillgången till lån. Särskilt inom vattenbruket går det dessutom långsamt att starta produktionen och det tar ofta 2–3 år för fiskarna att växa sig till slaktstorlek. I den inledande fasen behövs det alltså driftskapital, för vilket det också ofta behövs lånefinansiering. Det är inte möjligt att finansiera driftskapitalet med direkta bidrag ur EHFVF. Enligt förhandsbedömningen överskrider efterfrågan på lånefinansiering hos företagen utbudet, och företagen har önskat att en EHFVF-säkerhet införs med så snabb tidtabell som möjligt i syfte att göra det lättare att få lån.
3
Målsättning
Syftet med det föreslagna finansieringsinstrumentet är att göra det lättare för mikroföretag samt små och medelstora företag inom fiskerinäringen att få lån. Inom fondens program för Finland har som centrala användningsområden identifierats stödjande av tillgången till lån för företag som inleder sin verksamhet, särskilt inom fiske, samt investeringar som hänför sig till hållbar tillväxt och förnyelse för företag inom fiskerinäringen.
Finansieringsinstrumentet syftar till att förbättra den finansiella situationen för mikroföretag och små och medelstora företag inom fiskerinäringen genom att stödja deras tillgång till finansiering till ett rimligt pris. Den säkerhet som det föreslås att man kan få genom fonden ska förbättra finansieringsvillkoren, i form av till exempel lägre ränta, längre återbetalningstid eller lägre krav på säkerheter.
Enligt förslaget ska ett finansieringsinstrument som genomförs av den förvaltande myndigheten införas inom EHFVF:s program för Finland. Enligt artikel 59.1 i allmänna förordningen får ett sådant finansieringsinstrument endast ge lån eller garantier. Den föreslagna bestämmelsen ska kompletteras med en förordning av statsrådet, genom vilken användningen av finansieringsinstrumentet i början ska avgränsas till säkerheter. Detta är motiverat eftersom det är fråga om en ny finansieringsform, vars genomförande kräver resurser av myndigheterna samt att handläggare och stödmottagare får anvisningar och utbildning. Därutöver är programperioden för fonden redan ganska långt framskriden och den finansiering som i början reserveras för finansieringsinstrumentet är rätt liten. Om efterfrågan på finansiering emellertid är hög och säkerheterna inte i tillräcklig utsträckning underlättar företagens tillgång till lån, kan också ett låneinstrument införas genom en ändring av statsrådets förordning. Ett utkast till förordning av statsrådet finns som bilaga till denna proposition.
4
Förslagen och deras konsekvenser
4.1
De viktigaste förslagen
I denna proposition föreslås det att lagen om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden ändras så att det blir möjligt att bevilja stöd från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland för perioden 2021–2027 genom finansieringsinstrument. Syftet är att underlätta tillgången till lån för fiskeriföretag och på det sättet stödja investeringar och företagsverksamhetens tillväxt.
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
Konsekvenser för statsfinanserna och förvaltningen
Förslaget har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna, eftersom finansieringsinstrumentet ingår i budgetramen för EHFVF:s program för Finland. Användningen av ett finansieringsinstrument har dock en inverkan på finansieringen av EHFVF:s program för Finland i det avseendet att medel som anvisats finansieringsinstrumentet kan återanvändas efter det att sökande betalat sina lån och de medel som använts som säkerheter därmed frigörs. När medlen en gång är bundna till ett projekt, anses de vid de räkenskaper som lämnas in till Europeiska kommissionen vara använda, alltså kan Finland av kommissionen ansöka om att de betalas ut. Därefter kan medlen återanvändas i EHFVF:s finansieringsinstrument samt i motsvarande finansieringsinstrument under en eventuell nästa programperiod.
Konsekvenser för företagen
Enligt förhandsbedömningen av finansieringsinstrument har företag inom fiskerinäringen svårt att få lånefinansiering på marknaden särskilt på grund av en brist på tillräckliga säkerheter. Ett säkerhetsinstrument som finansieras ur EHFVF gör det lättare för företag att få lånefinansiering och möjliggör därmed investeringar i tillväxt och utveckling. Dessutom kan säkerheten användas för lån som tas för driftskapital. Man kan inte finansiera driftskapital med direkta bidrag ur EHFVF.
5
Alternativa handlingsvägar
5.1
Handlingsalternativen och deras konsekvenser
Hittills har endast direkta bidrag beviljats från EHFVF:s program för Finland. Dessa kan användas för att finansiera företagens investeringar, men inte deras driftskapital. Om ett finansieringsinstrument inte införs, utan endast direkta bidrag beviljas också i fortsättningen, kan företagens tillgång till lånefinansiering inte understödjas genom programmet. Utan lånemedel är det möjligt att en del av de tillväxts- och utvecklingsinvesteringar som eftersträvas blir ogjorda. Det har i synnerhet varit svårt för nya fiskare att genomföra dyra initiala investeringar utan lånefinansiering. Enligt förhandsbedömningen av finansieringsinstrumenten är det i sin tur särskilt svårt för fiskare som etablerar sin verksamhet att få lån, eftersom de har svårt att ställa säkerheter för bankerna när företagsverksamheten bara är i den inledande fasen. Om finansieringsinstrumentet införs blir det alltså möjligt att synnerligen effektivt stödja investeringar i den inledande fasen av en fiskares verksamhet genom en kombination av direkta bidrag och säkerheter som beviljas ur finansieringsinstrumentet.
Allmänna förordningen gör det möjligt att genomföra finansieringsinstrumentet på olika sätt. Den förvaltande myndigheten kan genomföra finansieringsinstrumentet själv eller ingå avtal om dess genomförande med ett finansiellt institut. Eftersom den finansieringsandel som reserveras ur fonden för finansieringsinstrumentet är relativt liten, bedömer den förvaltande myndigheten att det inte lönar sig att utsätta förvaltningen av finansieringsinstrumentet för konkurrens mellan finansiella institut, utan att det är mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt att den förvaltande myndigheten själv förvaltar finansieringsinstrumentet. Samtidigt bedöms det att intresset bland finansiella institut för att förvalta ett litet finansieringsinstrument med fokus på fiskerinäringen är litet.
Enligt artikel 59.1 i allmänna förordningen får ett finansieringsinstrument som genomförs direkt av den förvaltande myndigheten ge lån eller garantier. I förhandsbedömningen av finansieringsinstrumenten rekommenderas det i första hand att säkerheter införs, eftersom det finns ett klart behov av dem. Det är möjligt att senare införa beviljande av lån, om säkerheterna inte i tillräcklig utsträckning underlättar företagens tillgång till lån. För att ett låneinstrument ska kunna införas krävs det en ändring av statsrådets förordning och eventuellt också en ökning av den finansiering som reserveras för finansieringsinstrumentet.
5.2
Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet
Estland är det enda land där finansieringsinstrument har införts under programperioden 2014–2020 för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som föregick EHFVF. Genom finansieringsinstrumentet beviljades i Estland under EHFF-perioden tillväxtslån och långfristiga investeringslån för fiskförädling samt investeringslån för utveckling av vattenbruk. De lån som beviljats av The Estonian Rural Development Foundationin (MES) har haft lägre krav på säkerheter, längre betalningstider och räntenivåer under marknadsnivån. Finansieringsinstrumenten i Estland är riktade till små och medelstora företag inom fiskförädling, som annars skulle ha svårigheter att få lånefinansiering från banken. De långfristiga investeringslånen är riktade till företag som behöver stöd för större investeringar, men som saknar ett tillräckligt kassaflöde eller tillräckliga säkerheter. Estland planerar att fortsätta med finansieringsinstrumenten även under EHFVF-perioden.
6
Remissvar
I remissvaren understöddes förslaget om att införa ett finansieringsinstrument. Arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, Centralförbundet för Fiskerihushållning, Finlands Yrkesfiskarförbund, Finlands naturskyddsförbund och Norra Karelens landskapsförbund understödde propositionen i allmänhet. Finlands Fiskodlarförbund, Naturresursinstitutet, utvecklings- och förvaltningscentret, Mellersta Finlands förbund och Lännen Kalaleader ansåg att införandet av finansieringsinstrumentet bör understödjas, eftersom det stöder företagens möjligheter att få lån och på så sätt får fart på företagsverksamhetens tillväxt och utveckling inom fiskerinäringen. Naturresursinstitutet förespråkade i sitt utlåtande att en större säkerhet skulle beviljas fiskare som etablerar sin verksamhet. Naturresursinstitutet och utvecklings- och förvaltningscentret understödde att finansieringsinstrumentet till att börja med begränsas till säkerheter. Suomen sisävesiammattikalastajien liitto understödde propositionen, men föreslog att beloppet av säkerheten skulle vara högre. Bestämmelser om säkerhetens belopp utfärdas senare genom förordning av statsrådet.
Suomen sisävesiammattikalastajien liitto, Lännen Kalaleader och Sisä-Suomen Kalaleader föreslog i sina utlåtanden att ett räntestödselement skulle tas in i propositionen. Räntestöd har emellertid inte föreslagits inom EHFVF:s program för Finland och är inte ett egentligt finansieringsinstrument, utan ett bidrag. På grund av detta anses det inte motiverat att inkludera räntestöd i propositionen.
7
Specialmotivering
10 a §.Stöd som beviljas genom finansieringsinstrument
. I 1 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det om möjligheten att bevilja stöd från EHFVF:s program för Finland 2021–2027 genom finansieringsinstrument. Bestämmelser om finansieringsinstrument finns i den allmänna förordningen om fonder ((EU) 2021/1060). Enligt artikel 58.1 i förordningen får en förvaltande myndighet tillhandahålla ett programbidrag till finansieringsinstrument som genomförs direkt av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar och som bidrar till att uppnå specifika mål. Enligt artikel 58.2 ska finansieringsinstrument ge stöd till slutmottagare endast för investeringar i såväl materiella som immateriella tillgångar samt rörelsekapital som förväntas ha ekonomisk bärkraft och som inte får tillräcklig finansiering från marknadskällor. Stödet ska vara förenligt med unionens tillämpliga regler för statligt stöd. Enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 tillämpas inte reglerna om statligt stöd på EHFVF-stöd. Enligt 1 mom. i den föreslagna paragrafen kan stöd beviljas genom finansieringsinstrument som genomförs av den förvaltande myndigheten i enlighet med artikel 59 i allmänna förordningen. Enligt artikel 59.1 i allmänna förordningen får finansieringsinstrument som genomförs direkt av den förvaltande myndigheten endast ge lån eller garantier.
Enligt 4 § 1 mom. i lagen är närings-, trafik- och miljöcentralerna samt utvecklings- och förvaltningscentret förmedlande organ för den förvaltande myndigheten inom Finlands program. Varje förmedlande organ svarar enligt 4 § 2 mom. för de uppgifter som anknyter till beviljande, utbetalning och övervakning av stöd inom sitt verksamhetsområde. Enligt artikel 52 i allmänna förordningen kan stödet vara i form av bidrag eller finansieringsinstrument. I enlighet med 4 § ska närings-, trafik- och miljöcentralerna samt utvecklings- och förvaltningscentret också svara för de uppgifter som anknyter till beviljande, utbetalning och övervakning av stöd som beviljas genom finansieringsinstrument på motsvarande sätt som när det gäller direkta bidrag. Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska svara för beviljandet av stöd. Utvecklings- och förvaltningscentret ska svara för utbetalningen av stöd till finansiella institut i situationer där stödmottagaren inte betalar sitt lån till det finansiella institutet och säkerheten därmed realiseras. Utvecklings- och förvaltningscentret ska också svara för återkrav av stöd.
Enligt 2 mom. i den föreslagna paragrafen ska den förvaltande myndigheten i ett sådant strategidokument som avses i artikel 59 i allmänna förordningen fastställa det belopp av finansiering som anvisas till finansieringsinstrumentet. Enligt allmänna förordningen ska den förvaltande myndigheten fastställa villkoren för programbidraget till finansieringsinstrumentet i ett strategidokument, vars innehåll anges i bilaga X till förordningen. Enligt bilaga X ska strategidokumentet innehålla bland annat information om investeringsstrategi och affärsplan för finansieringsinstrumentet, användning och återanvändning av medel samt övervakning och rapportering av genomförandet av finansieringsinstrumentet. Allmänna förordningen innehåller emellertid inte bestämmelser om hur beloppet av finansiering som anvisas till finansieringsinstrumentet ska fastställas. Således behövs det bestämmelser om förfarandet på nationell nivå. Enligt 18 § i lagen fastställer jord- och skogsbruksministeriet dispositionsplaner för tekniskt bistånd, fiskerikontroll och fleråriga forsknings- och utvecklingsprogram. I dispositionsplanerna fastställs finansieringsbeloppen för den aktuella uppsättningen åtgärder. På motsvarande sätt ska den finansieringsandel som anvisas till finansieringsinstrumentet fastställas i strategidokumentet.
I 3 mom. i den föreslagna paragrafen finns ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om det stödbelopp som kan beviljas genom finansieringsinstrument och om stödets användningsändamål och grunderna för användningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bemyndigandet att utfärda förordning motsvarar det bemyndigande som gäller direkta bidrag ur fonden. Förutom i statsrådets förordning ska villkoren för användningen av finansieringsinstrument också preciseras i ett sådant strategidokument som den förvaltande myndigheten enligt artikel 59.1 i allmänna förordningen ska fastställa.
8
Bestämmelser på lägre nivå än lag
Med stöd av bestämmelsen om ett bemyndigande att utfärda förordning i föreslagna 10 a § i lagen om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden ska statsrådets förordning om stöd som beviljas från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland för perioden 2021–2027 ändras. Det föreslås att det till förordningen fogas en ny 15 a § om finansieringsinstrument, som innehåller närmare bestämmelser om det stödbelopp som kan beviljas genom finansieringsinstrument och om stödets användningsändamål och grunderna för användningen.
9
Ikraftträdande
Det föreslås att lagen träder i kraft den 1 november 2025.
10
Verkställighet och uppföljning
För att verkställa finansieringsinstrument fastställer jord- och skogsbruksministeriet ett strategidokument enligt artikel 59.1 i allmänna förordningen.
Hur finansieringsinstrumenten fungerar följs upp som ett led i framförhållningen och utvärderingen inom fondens program för Finland.
11
Förhållande till andra propositioner
11.1
Förhållande till budgetpropositionen
Den föreslagna lagen hänför sig inte till statsbudgeten. Finansieringsinstrumentet har beaktats i budgetramen för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland 2021–2027.
12
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
I propositionen föreslås ett nytt bemyndigande att utfärda förordning i syfte att utfärda närmare bestämmelser om det stödbelopp som kan beviljas genom finansieringsinstrument och om stödets användningsändamål och grunderna för användningen. Det föreslagna bemyndigandet att utfärda förordning är i överensstämmelse med 80 § i grundlagen.
På de grunder som anges ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning.