4.2.1.1
Konsekvenser för de offentliga finanserna och för de skattskyldiga
Allmänt
I propositionen har de föreslagna ändringarnas konsekvenser i huvudsak bedömts med hjälp av den HVSR-mikrosimuleringsmodell som administreras av Skatteförvaltningen. Vid konsekvensbedömningen har dessutom utnyttjats Statistikcentralens SISU-mikrosimuleringsmodell.
De ändringar som föreslås i propositionen bedöms enligt en statisk uppskattning minska skatteinkomsterna 2026 med sammanlagt cirka 1 795 miljoner euro. Statens skatteinkomster bedöms minska med cirka 1 792 miljoner euro. Kommunernas skatteinkomster bedöms minska med cirka 3 miljoner euro. Församlingarnas skatteinkomster bedöms minska med cirka 0,5 miljoner euro och avkastningen av sjukvårdsavgiften i sjukvårdsförsäkringen bedöms öka med cirka 0,5 miljoner euro.
De ändringar som föreslås i statens inkomstskatteskala bedöms öka skatteintäkterna med total 16 miljoner euro. Statens skatteinkomster ökar med 13 miljoner euro och kommunernas skatteinkomster minskar med 3 miljoner euro.
De föreslagna ändringarna i arbetsinkomstavdraget bedöms minska skatteinkomsterna med totalt 1 894 miljoner euro, varav statens andel är 1 859 miljoner euro, kommunernas andel 29 miljoner euro, församlingarnas andel 3 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel 3 miljoner euro.
Slopandet av rätten till avdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationerna bedöms öka intäkterna från samfundsskatten med totalt 20 miljoner euro. Slopandet av skattefriheten för cykelförmån bedöms från och med 2028 öka intäkterna från samfundsskatten med totalt 2 miljoner euro. I en separat proposition kommer de föreslagna ändringarna i utdelningen av samfundsskatten att genomföras så att de nämnda samfundsskattegrunderna får en neutral effekt för kommunerna.
Förslaget om en tidsfrist för skatt som betalas på grund av villkorligt tilläggsvederlag bedöms minska avkastningen av överlåtelseskatten med cirka 4 miljoner euro.
De ändringar som föreslås i propositionen bedöms påverka hushållens och samfundens ekonomiska verksamhet, varför ändringarna har också indirekta konsekvenser. Lindringen av förvärvsinkomstbeskattningen ökar hushållens disponibla inkomster och kan öka konsumtionsefterfrågan. Dessutom bedöms lindringen av skatten på arbete ha positiva konsekvenser för sysselsättningen. Det uppskattas att den ökade ekonomiska verksamheten ökar skatte- och avgiftsintäkterna, till exempel mervärdesskatten, inkomstskatten och socialförsäkringsavgifterna. Uppskattningsvis minskar den dessutom de offentliga utgifterna, till exempel arbetslöshetsersättningarna och andra utgifter som hänför sig till sysselsättningen. De indirekta konsekvenserna är dock svåra att bedöma, och det har inte varit möjligt att inkludera dessa i de ekonomiska konsekvenser som lagts fram i denna proposition.
Indexjustering i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster
I enlighet med regeringens beslut under ramförhandlingarna föreslås det i grunderna för förvärvsinkomstskatten en indexjustering till fullt belopp på 3,6 procent i förtjänstnivåindex, frånsett de tre högsta inkomstklasserna i inkomstskatteskalan. Enligt finansministeriets prognos från hösten 2025 uppskattas det att förändringen av konsumentprisindex 2026 kommer att uppgå till 1,4 procent och förändringen av förtjänstnivåindex till 3,6 procent. Det föreslås att indexjusteringen görs genom en höjning av inkomstgränserna för den progressiva inkomstskatteskalan, frånsett inkomstgränserna för de tre högsta inkomstklasserna, samt genom en ändring av maximibeloppet för grundavdraget och maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget samt inflödesprocenten och minskningsprocenten så att indexjusteringen inte gäller de inkomstnivåer som är föremål för sänkningen av de högsta marginalskatterna. Indexjusteringen av grunderna för förvärvsinkomstskatten bedöms minska förvärvsinkomstskatterna med cirka 680 miljoner euro.
På grund av indexjusteringarna i statens progressiva inkomstskatteskala bedöms de föreslagna ändringarna på årsnivå minska skatteinkomsterna med totalt cirka 406 miljoner euro, varav statens andel är 403 miljoner euro och kommunernas andel 3 miljoner euro. Ändringarnas konsekvenser för församlingarnas och Folkpensionsanstaltens skatteinkomster bedöms vara liten.
Den höjning av arbetsinkomstavdraget som är förknippad med indexjusteringen bedöms minska skatteinkomsterna med totalt cirka 216 miljoner euro, varav statens andel är 203 miljoner euro, kommunernas andel 11 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljoner euro. Höjningen av grundavdraget bedöms minska skatteinkomsterna med totalt cirka 58 miljoner euro, varav statens andel är 28 miljoner euro, kommunernas andel 23 miljoner euro, församlingarnas andel 3 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel 4 miljoner euro.
Det faktum att indexjusteringen inte görs för de tre högsta inkomstklasserna ökar skatteinkomsterna med totalt cirka 185 miljoner euro jämfört med om indexjusteringen skulle göras till fullt belopp i alla inkomstklasser.
Höjning i enlighet med regeringsprogrammet av arbetsinkomstavdraget för små- och medelinkomsttagare
Den lindring av beskattningen av arbete genom höjning av arbetsinkomstavdraget som anges i regeringsprogrammet och som görs med fokusering på små- och medelinkomsttagare bedöms minska skatteinkomsterna med totalt cirka 100 miljoner euro, varav statens andel är 94 miljoner euro, kommunernas andel 5 miljoner euro, församlingarnas andel 0,5 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 0,5 miljon euro.
I figuren nedan visas inverkan av den föreslagna ändringen för löntagares skattesats vid olika inkomstnivåer. Av figuren framgår att skattesatsen sänks på alla inkomstnivåer, men inverkan är störst för små- och medelinkomsttagare – i synnerhet i årsinkomstintervallet 20 000–50 000 euro. Den sänkta skattesatsen minskar med stigande inkomster och på de höga skattenivåerna är ändringen bara liten, knappt -0,05 procentenheter.
Höjning av arbetsinkomstavdraget på grund av minderårigt barn
I enlighet med vad som fastställdes vid regeringens halvtidsöversyn förbättras incitamenten för arbete i barnfamiljer och köpkraften stärks genom att höjningen av arbetsinkomstavdraget per barn ökas. Den höjning av arbetsinkomstavdraget med 50 euro per barn som trädde i kraft 2025 ökas med ytterligare 55 euro, varvid höjningen av arbetsinkomstavdraget per barn stiger till totalt 105 euro per för föräldrar som delar på vårdnaden och 210 euro per barn för ensamförsörjare. Den här tilläggshöjningen på 55 euro bedöms minska skatteinkomsterna med totalt cirka 100 miljoner euro, varav statens andel är 95 miljoner euro, kommunernas andel 4 miljoner euro, församlingarnas andel 0,5 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 0,5 miljon euro.
Av figurerna nedan framgår vilken inverkan förslaget har på beloppet av arbetsinkomstavdraget vid olika inkomstnivåer och med olika antal barn för både föräldrar som delar på vårdnaden och ensamförsörjare.
Av figurerna nedan framgår vilken inverkan förslaget har på skattesatsen för löneinkomst vid olika inkomstnivåer och med olika antal barn för både föräldrar som delar på vårdnaden och ensamförsörjare. Till exempel lindras beskattningen för en ensamförsörjare med två barn som omfattas av höjningen som mest med cirka 0,6 procentenheter vid en inkomstnivå på cirka 20 500 euro per år. Den relativa skattelindringen minskar när inkomsterna stiger och i inkomstintervallet 25 000–50 000 euro per år är ändringen av skattesatsen i medeltal cirka 0,3 procentenheter. Till exempel för en ensamförsörjare med två barn är arbetsinkomstavdraget från beskattningen vid avdrag till maximibelopp och på det område där minskningen görs 210 euro högre än för en person som inte har något minderårigt barn att försörja. På motsvarande sätt lindras beskattningen för en ensamförsörjare med två barn som mest med cirka 1,05 procentenheter vid inkomstnivån cirka 21 300 euro per år, och med i medeltal cirka 0,6 procentenhet i inkomstintervallet 25 000–50 000 euro per år.
Lindring av arbetsbeskattningen och sänkning av de högsta marginalskattesatserna enligt beslut vid ramförhandlingarna 2025
I enlighet med vad som slogs fast vid regeringens halvtidsöversyn förbättras incitamenten för arbete och köpkraften stärks genom att beskattningen av arbete lindras för små- och medelinkomsttagare. Dessutom sänks de högsta marginalskattesatserna i förvärvsinkomstbeskattningen till cirka 52 procent. Ändringen görs genom att parametrarna för arbetsinkomstavdraget ändras och den andra minskningen i avdraget slopas samt genom att inkomstgränserna och marginalskatteprocenterna i statens inkomstskatteskala ändras.
Den ändring som föreslås i statens inkomstskatteskala bedöms öka statens skatteinkomster med totalt 390 miljoner euro. Ändringens konsekvenser för kommunernas, församlingarnas och Folkpensionsanstaltens skatteinkomster bedöms vara liten.
I figuren nedan visas inkomstskatteskalan för 2026, där ingen indexjustering har gjorts för de tre högsta inkomstklasserna. I figuren visas dessutom en förnyad skala, med hjälp av vilken de högsta marginalskattesatserna sänks till cirka 52 procent.
Delvis indexjusterad skala 2026 | | Förnyad skala 2026 |
Beskattningsbar förvärvsinkomst, € | Skatt vid den undre gränsen, € | Skatt för den del av inkomsten som överskrider den undre gränsen, % | | Beskattningsbar förvärvsinkomst, € | Skatt vid den undre gränsen, € | Skatt för den del av inkomsten som överskrider den undre gränsen, % |
0–22 000 | 0 | 12,64 | | 0–22 000 | 0 | 12,64 |
22 000–32 600 | 2 780,80 | 19 | | 22 000–32 600 | 2 780,80 | 19 |
32 600–52 100 | 4 794,80 | 30,25 | | 32 600–40 100 | 4 794,80 | 30,25 |
52 100–88 200 | 10 693,55 | 34 | | 40 100–52 100 | 7 063,55 | 33,25 |
88 200–150 000 | 22 967,55 | 41,75 | | 52 100– | 11 053,55 | 37,5 |
150 000– | 48 769,05 | 44,25 | | | | |
I figuren nedan visas konsekvenserna av den föreslagna ändringen i statens inkomstskatteskala på skattesatsen för olika inkomsttagare vid olika inkomstnivåer. Figuren visar att ändringen skärper förvärvsinkomstbeskattningen i inkomstintervallet cirka 41 000–139 000 euro per år, medan beskattningen lindras vid inkomstnivåer som är högre än detta.
De föreslagna ändringarna i arbetsinkomstavdraget bedöms minska skatteinkomsterna med totalt 1 478 miljoner euro, varav statens andel är 1 467 miljoner euro, kommunernas andel 9 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro.
I figuren nedan visas konsekvenserna av den föreslagna ändringen på löntagares skattesats vid olika inkomstnivåer. Figuren visar att skattesatsen sjunker när årsinkomsterna överskrider cirka 19 400 euro. Den största skattelindringen gäller inkomstnivån cirka 120 000 euro per år, varvid den genomsnittliga skattesatsen sjunker med cirka 2,6 procentenheter.
I figuren nedan visas inverkan av den föreslagna ändringen på löntagares arbetsinkomstavdrag vid olika inkomstnivåer. Figuren visar att profilen för avdraget ändras som en följd av slopandet den andra minskningen så att avdraget i fortsättningen beviljas till samma belopp från och med årsinkomster på cirka 50 550 euro.
När de föreslagna ändringarna i både inkomstskatteskalan och arbetsinkomstavdraget beaktas avgränsas marginalskattesatserna som högst till cirka 52 procent. I figuren nedan visas löntagares marginalskattesats på olika inkomstnivåer före och efter ändringen.
I figuren nedan visas den sammantagna inverkan av de föreslagna ändringarna för olika inkomsttagare vid olika inkomstnivåer. Ändringarna lindrar beskattningen på arbete från och med årsinkomster på cirka 19 400 euro. Från och med årsinkomster på cirka 100 000 börjar inverkan av de sänkta marginalskattesatserna och slopandet av den andra minskningen av arbetsinkomstavdraget framträda tydligare. Beskattningen av pensions- och förmånsinkomsterna skärps i inkomstintervallet cirka 41 000–126 000 euro per år, varefter beskattningen åter börjar lindras. Enligt förslaget ska beskattningen för pensionstagare lindras genom att tilläggsskatten på pensionsinkomst lindras.
Av figuren nedan framgår de genomsnittliga ändringarna i skatterna områdesvis. Ändringen är större än genomsnittet i Helsingfors och Nyland och något mindre än genomsnittet i Södra Österbottens, Södra Savolax, Kajanalands, Kymmenedalens, Lapplands och Norra Karelens välfärdsområde.
Ändringen inverkar på beskattningen för cirka 2,5 miljoner skattskyldiga. Konsekvenserna bedöms till cirka 35,9 riktas mot kvinnor och till 64,1 procent mot män. I fråga om dem som omfattas av ändringen stiger den disponibla inkomsten i genomsnitt med 324 euro för kvinnor och 517 euro för män.
Av tabellen nedan framgår skatteintäktseffekten av ändringen per inkomstdecil och inkomsttagargrupp. Granskat per inkomsttagargrupp inriktas ändringen i huvudsak på löntagare och företagare. Granskat per inkomstdecil inriktas cirka 64 procent av skatteintäktseffekten på den högsta decilen.
SOCA Decil | Löntagare | Pensionstagare | Företagare | Arbetslös | Övriga | TOTALT |
1 | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
2 | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
3 | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
4 | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
5 | 1 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 1 % |
6 | 5 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 6 % |
7 | 9 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 9 % |
8 | 11 % | -1 % | 0 % | 0 % | 0 % | 10 % |
9 | 12 % | -2 % | 0 % | 0 % | 0 % | 10 % |
10 | 58 % | 0 % | 3 % | 0 % | 2 % | 63 % |
TOTALT | 96 % | -2 % | 4 % | 0 % | 2 % | 100 % |
I figuren nedan visas en uppskattning beräknad utifrån totalmaterialet om personbeskattningen av den genomsnittliga ändringen av förvärvsinkomsten och antalet personer som omfattas av ändringen. Beräkningen har gjorts per inkomstklass om 500 euro och gäller ändringen till följd av lindringen av beskattningen av arbete och sänkningen av de högsta marginalskattesatserna, när beskattningen av arbete lindras och de högsta marginalskattesatserna sänks. Till följd av ändringen skärps beskattningen för cirka 0,16 miljoner skattskyldiga och lindras för cirka 2,4 miljoner skattskyldiga. Den genomsnittliga skärpningen ungefär 426 euro om året och den genomsnittliga lindringen ungefär -485 euro om året.
Med stöd av forskningslitteraturen kan det antas att sänkningen av de högsta marginalskattesatserna finansierar sig själv delvis eller till och med helt på lång sikt. Effekterna realiseras sannolikt först på längre sikt och det är svårt att uppskatta dem exakt.
Sänkningen av de högsta marginalskatterna förbättrar incitamenten för arbete, företagarviljan och det mentala kapitalet, och den inverkar förutom på mängden arbete också på effektiviteten i arbetet. Ändringens konsekvenser för beteendet kan bedömas med hjälp av elasticiteten i den beskattningsbara inkomsten. Elasticiteten i den beskattningsbara inkomsten beskriver med hur många procent arbetet, som i allmänhet mäts i inkomst, ändras när den inkomst som kvarstår efter skatt ändrar med en procent. Elasticiteten beskriver samtidigt förändringen både i den tid som används för arbete och effektiviteten i arbetet (kunnande och flit). I forskningslitteraturen ligger största delen av de empiriskt uppskattade estimaten av elasticitet mellan noll och ett. Utifrån tidigare undersökningen uppskattades det att elasticiteten ligger på nivån 0,16–0,2
Jäntti, M., Pirttila, J., Selin, H., 2015. Estimating labour supply elasticities based on cross-country micro data: A bridge between micro and macro estimates? Journal of Public Economics 127, 87–99 (the Nordic Model).Matikka, T. (2018). Elasticity of Taxable Income: Evidence from Changes in Municipal Income Tax Rates in Finland. The Scandinavian Journal of Economics, 120(3), 943– 973.Miao, D., Selin, H., & Söderström, M. (2022). Earnings Responses to Even Higher Taxes. IFAU Working Paper 2022:12.
, men i den senaste tidens forskning har man strävat efter att bättre ta hänsyn också till långsiktiga effekter och till exempel Kleven m.fl. (2023)
Kleven, Henrik and Kreiner, Claus Thustrup and Larsen, Kristian and Søgaard, Jakob Egholt, Micro vs Macro Labor Supply Elasticities: The Role of Dynamic Returns to Effort (August 2023). NBER Working Paper No. w31549.
uppskattade baserat på ett danskt material den långsiktiga elasticiteten till 0,4.
Graden av självfinansiering vid sänkning av de högsta marginalskattesatserna kan bedömas på det sätt som Kuusi m.fl. (2025)
Kuusi, T., Kotamäki, M., Kirkko-Jaakkola, M. (2025). Talous takalukossa – Suomen korkeiden rajaverojen ongelma. Etla Raportti 158.
har presenterat och med parametrarna för inkomstomvandling. Om elasticiteten för den beskattningsbara inkomsten antas vara 0,2 blir självfinansieringsgraden för marginalskatten 76 procent. Elasticitetsvärdet 0,2 kan emellertid betraktas som mycket försiktigt med beaktande bland annat av de begränsningar som är förknippade med kortfristiga reaktioner. Om man tillämpar elasticitetsvärdet 0,4 stiger självfinansieringsgraden klart över 100 procent. Självfinansieringens omfattning och hur den infaller tidsmässigt är emellertid förknippade med betydande osäkerheter.
Lindring av tilläggsskatten på pensionsinkomst
Det föreslås att de högsta marginalskattesatserna sänks genom att den andra minskningen av arbetsinkomstavdraget slopas och genom att statens inkomstskatteskala ändras. Ändringarna i skalan stramar åt beskattningen av andra inkomster än löne- och arbetsinkomster. Ändringarnas åtstramande inverkan på beskattningen av pensionsinkomster lindras genom att tilläggsskatten på pensionsinkomst sänks. Sänkningen av tilläggsskatten på pensionsinkomst uppskattas minska statens skatteintäkter med cirka 64 miljoner euro.
I figuren nedan visas ändringen i skattesatsen på pensionsinkomst i procentenheter vid olika inkomstnivåer efter ändringen i tilläggsskatten på pensionsinkomst.
Efter ändringarna i skalan och tilläggsskatten på pensionsinkomst skärps beskattningen av pensionsinkomst i inkomstintervallet cirka 42 000–55 000 euro per år i genomsnitt med cirka 8 euro per månad. I inkomstintervallet 55 000–64 000 euro per år lindras beskattningen på pensionsinkomst med cirka 5 euro per månad. I inkomstintervallet 64 000–108 000 euro per år skärps beskattningen på pensionsinkomst i genomsnitt med 36 euro per månad och som mest med cirka 72 euro per månad. Beskattningen av pensionsinkomsten lindras vid årsinkomster på mer än cirka 108 000 euro.
I figuren nedan visas ändringen i skattesatsen för pensionsinkomst i procentenheter (det blå strecket) och ändringen i skatter som betalas på pensionsinkomst i euro per månad (det röda strecket) vid olika inkomstnivåer.
Samverkan av de föreslagna ändringarna på skattesatserna
I tabellerna nedan visas de samlade konsekvenserna av ändringsförslagen i denna proposition för inkomstskattegrunderna för statens progressiva inkomstskatteskala, arbetsinkomstavdraget, grundavdraget och tilläggsskatten på pensionsinkomst i fråga om skattesatserna för löntagare, pensionsinkomsttagare och förmånstagare under 53 år på olika inkomstnivåer. I siffrorna i tabellen ingår statens inkomstskatt, den genomsnittliga kommunalskatten, rundradioskatten, den genomsnittliga kyrkoskatten, sjukvårdsavgiften och dagpenningsavgiften i sjukförsäkringen samt arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. I kalkylerna har använts 2025 års genomsnittliga skattesatser för kommunalskatten och kyrkoskatten samt löntagaravgifterna för 2025.
Löneinkomst, €/år | Grunderna för 2025 | Föreslagna grunder för 2026 | Ändring i skattesatsen, %-enheter | Skatteändring, €/år |
5 000 | 7,74 | 7,74 | 0 | 0 |
10 000 | 7,74 | 7,74 | 0 | 0 |
20 000 | 10,88 | 9,65 | -1,23 | -246 |
30 000 | 19,96 | 18,56 | -1,4 | -420 |
40 000 | 25,54 | 23,97 | -1,57 | -628 |
50 000 | 30,11 | 28,94 | -1,17 | -585 |
60 000 | 33,35 | 32,32 | -1,03 | -618 |
70 000 | 36,05 | 35,13 | -0,92 | -644 |
80 000 | 38,07 | 37,24 | -0,83 | -664 |
90 000 | 39,64 | 38,88 | -0,76 | -684 |
100 000 | 41,09 | 40,19 | -0,9 | -900 |
110 000 | 42,75 | 41,26 | -1,49 | -1639 |
120 000 | 44,13 | 42,15 | -1,98 | -2376 |
130 000 | 45 | 42,9 | -2,3 | -2 938 |
140 000 | 45,94 | 43,56 | -2,38 | -3 332 |
150 000 | 46,60 | 44,12 | -2 | -3 720 |
160 000 | 47,18 | 44,61 | -2,57 | -4 112 |
170 000 | 47,76 | 45,05 | -2,71 | -4 607 |
180 000 | 48,34 | 45,43 | -2,91 | -5 238 |
190 000 | 48,85 | 45,78 | -3,07 | -5 833 |
200 000 | 49,3 | 46,09 | -3,23 | -6 460 |
Pensionsinkomst, €/år | Grunderna för 2025 | Föreslagna grunder för 2026 | Ändring i skattesatsen, %-enheter | Skatteändring, €/år |
5 000 | 0 | 0 | 0 | 0 |
10 000 | 0 | 0 | 0 | 0 |
20 000 | 13,41 | 13,12 | -0,29 | -58 |
30 000 | 21,66 | 21,24 | -0,42 | -126 |
40 000 | 27,01 | 26,51 | -0,5 | -200 |
50 000 | 31,51 | 31,4 | -0,11 | -55 |
60 000 | 34,49 | 34 | -0,5 | -294 |
70 000 | 36,74 | 36,81 | 0,07 | 49 |
80 000 | 38,43 | 38,93 | 0,5 | 400 |
90 000 | 39,89 | 40,57 | 0,68 | 612 |
100 000 | 41,7 | 41,89 | 0,19 | 190 |
110 000 | 43,18 | 42,96 | -0,22 | -242 |
120 000 | 44,41 | 43,86 | -0,55 | -660 |
130 000 | 45,5 | 44,62 | -0,83 | -1 079 |
140 000 | 46,35 | 45,27 | -1,08 | -1 512 |
150 000 | 47,12 | 45,83 | -1,29 | -1 935 |
160 000 | 47,96 | 46,32 | -1,64 | -2 624 |
170 000 | 48,69 | 46,8 | -1,93 | -3 281 |
180 000 | 49,35 | 47,15 | -2,20 | -3 960 |
190 000 | 49,93 | 47,49 | -2,44 | -4 636 |
200 000 | 50,46 | 47,80 | -2,66 | -5 320 |
Dagpennings-inkomst, €/år | Grunderna för 2025 | Föreslagna grunder för 2026 | Ändring i skattesatsen, %-enheter | Skatteändring, €/år |
5 000 | 4,81 | 3,99 | -0,82 | -41 |
10 000 | 15,98 | 15,57 | -0,41 | -41 |
20 000 | 22,17 | 21,97 | -0,2 | -40 |
30 000 | 25,41 | 25,24 | -0,17 | -51 |
40 000 | 28,79 | 28,35 | -0,44 | -176 |
50 000 | 31,16 | 31,4 | 0,24 | 120 |
60 000 | 33,23 | 34 | 0,77 | 462 |
70 000 | 34,82 | 35,98 | 1,16 | 812 |
80 000 | 36,01 | 37,47 | 1,46 | 1168 |
90 000 | 37,1 | 38,62 | 1,52 | 1368 |
100 000 | 38,6 | 39,55 | 0,95 | 950 |
110 000 | 39,83 | 40,3 | 0,47 | 517 |
120 000 | 40,85 | 40,93 | 0,08 | 96 |
130 000 | 41,72 | 41,47 | -0,25 | -325 |
140 000 | 42,46 | 41,92 | -0,54 | -756 |
150 000 | 43,11 | 42,32 | -0,8 | -1185 |
160 000 | 43,83 | 42,67 | -1,16 | -1 856 |
170 000 | 44,46 | 42,97 | -1,49 | -2 533 |
180 000 | 45,02 | 43,25 | -1,77 | -3 186 |
190 000 | 45,53 | 43,49 | -2,04 | -3 876 |
200 000 | 45,98 | 43,71 | -2,27 | -4 540 |
Granskat som helhet och med beaktande av de ändringar som föreslås i denna proposition, höjningen av förvärvsnivån samt ändringarna i socialförsäkringsavgifterna i utbetalningssystemet enligt prognosen hösten 2025, lindras inkomstbeskattningen för löntagare som är små- och medelinkomsttagare – som betalar också andra än avgifter av skattenatur – en aning 2026 jämfört med 2025. Beskattningen av höginkomsttagare lindras klart, vilket beror i synnerhet på sänkningen av de högsta marginalskattesatserna. Beskattningen av pensionstagare stramas åt en aning vid inkomstnivån cirka 45 000–50 000 euro per år, och i genomsnitt med cirka 0,48 procentenheter vid inkomstnivån cirka 65 000–108 000 euro per år. Beskattningen av förmånsinkomster lindras något för små- och medelinkomsttagare med dagpenningsinkomst, men skärps vid inkomstnivån cirka 45 000–124 000 euro per år. På högre inkomstnivåer lindras beskattningen av dagpenningsinkomst däremot.
Slopandet av rätten att i personbeskattningen dra av medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer
Slopandet av rätten att i beskattningen dra av medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer bedöms öka skatteinkomsterna med totalt cirka 171 miljoner euro, varav statens andel är 127 miljoner euro, kommunernas andel 35 miljoner euro, församlingarnas andel 4 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel 5 miljoner euro.
Förslaget påverkar personer som är eller blir medlemmar i fackförbund och betalar medlemsavgift. I och med förslaget slopas rätten till skatteavdrag för medlemsavgiften, vilket ökar den faktiska kostnaden för medlemsavgiften för de enskilda medlemmarna.
Till exempel en person som har en årlig medlemsavgift på 300 euro har tidigare kunnat dra av avgiften i beskattningen enligt marginalskattesatsen (till exempel 47 procent). Detta har inneburit en skattenytta på cirka 141 euro, varvid den faktiska kostnaden för medlemsavgiften har varit cirka 159 euro per år. Om förslaget förverkligas slopas rätten till skatteavdrag, varvid medlemsavgiften ska betalas till fullt belopp – det vill säga 300 euro per år. Således stiger personens faktiska kostnad för medlemskapet med cirka 89 procent.
Om medlemsavgiften är till exempel 150 euro och personen tidigare har fått avdrag enligt en marginalskattesats på 35 procent, har detta inneburit en skattenytta på cirka 52,50 euro, varvid den faktiska kostnaden för medlemsavgiften har varit cirka 97,50 euro per år. När rätten till skatteavdrag slopas ska medlemsavgiften betalas till fullt belopp, det vill säga 150 euro per år. Således stiger den faktiska kostnaden med cirka 54 procent, det vill säga med 52,50 euro.
Ändringen inverkar på beskattningen för cirka 1,98 miljoner skattskyldiga. Av inverkan bedöms cirka 51 inriktas på kvinnor och 49 procent på män. I fråga om dem som omfattas av ändringen sjunker den disponibla inkomsten med i genomsnitt 91 euro för kvinnor och 93 euro för män.
Av tabellen nedan framgår skatteintäktseffekten av ändringen per inkomstdecil och inkomsttagargrupp. Granskat per inkomsttagargrupp inriktas ändringen i huvudsak på löntagare. Granskat per inkomstdecil inriktas cirka 55 procent av skatteintäktseffekten på de två högsta decilerna.
SOCA Decil | Löntagare | Pensionstagare | Företagare | Arbetslös | Övriga | TOTALT |
1 | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
2 | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
3 | 0 % | 0 % | 0 % | 0,1 % | 0 % | 0,2 % |
4 | 0,3 % | 0,0 % | 0 % | 0,3 % | 0 % | 0,7 % |
5 | 1,9 % | 0,1 % | 0,1 % | 0,4 % | 0 % | 2,6 % |
6 | 7,1 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,3 % | 0 % | 7,7 % |
7 | 14,1 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,2 % | 0 % | 14,5 % |
8 | 20,6 % | 0,2 % | 0,1 % | 0,1 % | 0 % | 21,0 % |
9 | 25,9 % | 0,2 % | 0,2 % | 0,0 % | 0 % | 26,4 % |
10 | 25,6 % | 0,4 % | 0,5 % | 0,0 % | 0,3 % | 26,9 % |
TOTALT | 95,6 % | 1,4 % | 1,1 % | 1,5 % | 0,4 % | 100,0 % |
I figuren nedan visas en uppskattning beräknad utifrån totalmaterialet om personbeskattningen av den genomsnittliga ändringen av förvärvsinkomsten och antalet personer som omfattas av ändringen. Beräkningen har gjorts per inkomstklass om 500 euro och gäller när rätten att dra av medlemsavgiften till arbetsmarknadsorganisationer slopas. Till följd av ändringen skärps beskattningen för cirka 1,98 miljoner skattskyldiga. I medeltal bedöms ändringen av skattesatsen vara ungefär 0,2 procentenheter och skatteändringen vid den genomsnittliga skatteändringen vara cirka 86 euro per år.
Att rätten att i beskattningen dra av medlemsavgiften till arbetsmarknadsorganisationer slopas kan försvaga lockelsen i att höra till fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Rätten till skatteavdrag sänker den faktiska kostnaden för medlemsavgiften för en enskild medlem, och slopandet av avdragsrätten kan leda till att man börjar förhålla sig mer kritiskt till medlemskap i förhållande till den nytta det för med sig.
I Sverige gjordes motsvarande ändring 2007 och 2019, då rätten att i beskattningen dra av medlemsavgifterna till fackförbunden slopades. Som en följd av detta minskade organiseringsgraden i synnerhet inom den privata sektorn. Även om skatteavdraget för medlemsavgifterna senare delvis återinfördes återgick organiseringsgraden inte till den tidigare nivån.
Färska finländska enkätundersökningar
.
Näin moni aikoo erota liitosta, jos jäsenmaksujen verovähennys poistuu | HS.fi
visar att ungefär en femtedel av medlemmarna i förbunden överväger att utträda ur förbundet om avdragsrätten slopas. I synnerhet yngre arbetstagare och arbetstagare på lägre inkomstnivå verkar vara känsligare för ändringen. Även om en del av de medlemmar som avses ovan kan bli kvar som medlemmar på grund av övertygelse eller av praktiska skäl, till exempel på grund av tjänster från förbundet, kan effekten som helhet ändå vara betydande med tanke på medlemsantalen och organiseringsgraden.
Enligt en norsk undersökning
Barth E., Bryson A., Dale-Olsen H. (2020). ‘Union Density Effects on Productivity and Wages’, The Economic Journal, Volume 130, Issue 631, October 2020, Pages 1898–1936.
har företag bättre framgång när organiseringsgraden bland arbetstagarna, det vill säga andelen arbetstagare som hör till fackförbund, är högre. Det konstaterades att medlemskap i fackförbund har en tydlig och positiv effekt på företagens produktivitet.
I undersökningen utnyttjades ändringar i beskattningen som påverkade priset på förbundens medlemsavgifter. På det sättet kunde man visa att om det hade varit dyrare att höra till förbundet skulle företagens utveckling ha varit svagare.
Nytta skapas särskilt när tillräckligt många arbetstagare hör till förbundet. Då skapas det fungerande samarbetskanaler på arbetsplatsen mellan arbetsgivarna och personalen, vilket kan förbättra arbetsklimatet, öka förtroendet och stödja företagets utveckling. Dessutom är lönenivån ofta högre på arbetsplatser som hör till förbunden.
Forskarna anmärker ändå att resultaten inte direkt kan generaliseras till andra länder, eftersom förfarandena i arbetslivet varierar mycket.
Sammanfattningsvis kan det bedömas att slopandet av rätten att dra av medlemsavgifterna i beskattningen kan försvaga lockelsen i att höra till förbundet och således sänka organiseringsgraden bland arbetstagare i Finland en aning, i synnerhet på längre sikt, om inte ersättande incitament eller system införs. Erfarenheterna i Sverige stöder denna bedömning.
Slopandet av arbetsgivarnas rätt att dra av medlemsavgifter till organisationerna i beskattningen
Den föreslagna ändringen ökar enligt en grov uppskattning intäkterna från samfundsskatten med cirka 20 miljoner euro per år, varav statens andel är 15 miljoner euro och kommunernas andel 5 miljoner euro. Medlemsavgifterna till arbetsgivarorganisationer eller deras medlemsorganisationer deklareras inte separat med företagets skattedeklarationer på motsvarande sätt som i personbeskattningen. Den ovannämnda konsekvensbedömningen grundar sig i stället på föreningarnas beskattningsuppgifter och på uppgifterna om de största företagsorganisationernas medlemsavgifter. De uppgifter som användes innehåller inte nödvändigtvis alla organisationer eller deras medlemsorganisationer som den föreslagna ändringen omfattar. Därmed måste konsekvensbedömningen betraktas som en uppskattning av storleksklassen. Ändring bedöms dessutom ha små effekter på intäkterna från förvärvs- och kapitalinkomstskatten.
Förslaget har konsekvenser för de företag som är medlemmar i de organisationer som omfattas av den föreslagna ändringen. Eftersom det inte finns något tillgängligt företagsspecifikt material över medlemsavgifterna har inriktningen av ändringen inte kunnat granskas närmare på företagsnivå.
I och med förslaget slopas rätten till skatteavdrag för medlemsavgiften, vilket ökar den faktiska kostnaden för medlemsavgiften för enskilda medlemsföretag. Till exempel ett samfund som har en årlig medlemsavgift på 1 000 euro har tidigare kunnat dra av avgiften i beskattningen enligt samfundsskattesaten (20 procent). Företagets skattenytta har då varit 200 euro, varvid företagets faktiska kostnad för medlemsavgiften har varit 800 euro per år. Efter den föreslagna ändringen slopas rätten till skatteavdrag, varvid företagets faktiska kostnad för medlemskapet stiger med 25 procent.
Den ökade kostnad som orsakas av den slopade rätten till skatteavdrag minskar medlemsföretagens vinst efter skatt. Organisationernas medlemsavgifter är ofta graderade enligt medlemsföretagens storlek, som grundas exempelvis på antalet anställda, lönesumman eller förädlingsvärdet. Därmed har ändringen räknat i euro en större betydelse för större företag än för mindre företag. Eftersom stora företag också i medeltal betalar en större summa i samfundsskatt, påminner ändringen för denna företagsgrupp till sina konsekvenser om en mycket liten höjning av nivån på företagsbeskattningen.
Slopandet av rätten att i företagens beskattning dra av medlemsavgifterna kan försvaga lockelsen i att höra till arbetsgivarorganisationer. Rätten till skatteavdrag sänker den faktiska kostnaden för medlemsavgiften för en enskild medlem, och slopandet av avdragsrätten kan leda till att man börjar förhålla sig mer kritiskt till medlemskap i förhållande till den nytta det för med sig.
Begränsning av arbetsrumsavdraget
Som en del av finansieringen av tillväxtåtgärderna beslutade regeringen att slopa det schablonmässiga avdraget för arbetsrum. I detta sammanhang avsågs med schablonmässigt avdrag för arbetsrum det avdrag för arbetsrum som på grund av distansarbete enligt överenskommelse med arbetsgivaren har beviljats löntagare.
Begränsningen av arbetsrumsavdraget bedöms öka skatteinkomsterna med totalt 57 miljoner euro, varav statens andel är 44 miljoner euro, kommunernas andel 10 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 2 miljon euro.
I figuren nedan visas en uppskattning utifrån totalmaterial över personbeskattningen om den genomsnittliga ändringen av skattesatsen för förvärvsinkomst och om antalet personer som omfattas av ändringen per inkomstklass enligt 500 euro om arbetsrumsavdraget begränsas. Till följd av ändringen skärps beskattningen för cirka 360 000 skattskyldiga. Medianändringen av skattesatsen vid en genomsnittlig ändring bedöms vara cirka 0,2 procentenheter, och den genomsnittliga ändringen av medianskatten vara cirka 158 euro per år.
Granskat per område fördelas ändringen i medeltal rätt jämnt över de olika områdena. I landskapet Åland är den genomsnittliga ändringen emellertid något mindre än medeltalet för hela landet.
Granskat i antal gäller ändringen till cirka 49,7 procent män, och cirka 52,3 procent av ändringen av skatten i eurobelopp gäller män.
Arbetsrumsavdraget utnyttjas jämnt i alla åldersgrupper i arbetsför ålder, men mest används det i åldersklassen 40–50 år.
I figuren här invid visas en uppskattning om inverkan av begränsningen av arbetsrumsavdraget på inkomstfördelningen per decil.
Ändringens inverkan på inkomstfördelningen har bedömts utifrån registermaterial över personbeskattningen. Mätt med ginikoefficienten är inverkan cirka -0,01 procentenheter, vilket innebär att åtgärden minskar inkomstskillnaderna en aning.
Slopande av skattefriheten på cykelförmånen
Slopandet av skattefriheten på cykelförmånen bedöms öka skatteinkomsterna med totalt cirka 50 miljoner euro när skattefriheten har slopats helt. Av detta hänför sig 2 miljoner till samfundsskatten och 48 miljoner till förvärvsinkomstskatten. Av förvärvsinkomstskatten är statens andel 38 miljoner euro, kommunernas andel 8 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro.
Eftersom skattefriheten fortsättningsvis tillämpas på de cykelförmåner som arbetstagare och arbetsgivare har kommit överens om före beslutet under ramförhandlingarna fördelas skatteintäktsinverkan över flera år enligt när avtalen för dessa cyklar löper ut. Bedömningen har gjorts med antagandet att inverkan huvudsakligen fördelas över de tre följande åren. Under övergångsperioden bedöms skatteinkomsterna 2026 öka med totalt 15 miljoner euro, varav statens andel är 12 miljoner euro och kommunernas andel 3 miljoner euro. Ändringens inverkan på kommunernas och Folkpensionsanstaltens skatteintäkter bedöms vara liten. År 2027 bedöms skatteinkomsterna öka med totalt 31 miljoner euro, varav statens andel är 24 miljoner euro, kommunernas andel 5 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro. År 2028 bedöms skatteinkomsterna öka med totalt 50 miljoner euro, varav statens andel är 40 miljoner euro, inklusive 2 miljoner euro som hänför sig till samfundsskatten, kommunernas andel 8 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro.
Cykelförmånen togs i bruk 2021 och användningen av cyklar med cykelförmån har ökat klart efter att skatteförmånen infördes. Cirka 115 000 personer bedöms 2026 få skattestöd i anslutning till cykelförmån. I cykelförmånen har man i regel utnyttjat skattelättnaden i sin helhet, det vill säga cirka 100 euro per månad per arbetstagare.
När skattefriheten för cykelförmån slopas skärps beskattningen av förmånen i motsvarighet till arbetstagarens marginalskattesats. Om skatteförmånen har utnyttjats fullt ut, det vill säga 1 200 euro per år och marginalskattesatsen utan löntagaravgifter är exempelvis 40 procent, skärps personens beskattning med 480 euro per år.
Av dem som använder den skattefria cykelförmånen är cirka 72 procent män, och cirka 74 procent av skattestödet har inriktats på män. Cykelförmånen används i alla grupper av personer i arbetsför ålder, men störst har användningen varit i åldersgruppen 36–55 år.
Enligt Skatteförvaltningens uppgifter fanns det 2023 flest användare av cykelförmån i Helsingfors, Uleåborg, Esbo och Tammerfors samt i de andra större städerna. Relaterad till antalet skattskyldiga fördelas användningen ändå jämnare, och relativt sett används den skattefria cykelförmånen mest i Torneå (4,6 procent av de skattskyldiga) och Karleby (4,0 procent), medan medeltalet för landet var cirka 1,4 procent.
Om antalet användare av cykelförmån minskar redan under 2025 då gamla leasingperioder löper ut och nya avtal på grund av att skatteförmånen upphör inte längre ingås i samma mån som tidigare, har detta ändå inte någon avgörande inverkan på den föreslagna ändringens konsekvenser för uppskattningen av intäkterna. För största delen av dem som använder cykelförmån har förmånen ingått som en del av lönen och dragits av från bruttolönen. Att låta bli att utnyttja förmånen skulle höja en persons penninglön i motsvarande grad, varvid inflödet av skatt på förvärvsinkomst blir större än väntat redan under 2025.
I fall där den föreslagna ändringen ökar mängden skattepliktiga förvärvsinkomster bedöms detta inte ha någon betydande inverkan på intäkterna från samfunds- eller mervärdesskatten. Avskaffandet av cykelförmånen kan ha en liten effekt på mervärdesskatteintäkterna i det fall att den lön som erhålls i stället för cykelförmånen används till annan konsumtion som är belagd med lägre mervärdesskatt.
Det finns ingen tillgänglig information om hur många som låter bli att ta en cykel med cykelförmån när skattefriheten slopas. Det är emellertid sannolikt att användningen av cyklar med cykelförmån minskar, varvid ändringen har negativa konsekvenser för verksamhetsförutsättningarna i branschen, för företagen och sysselsättningen. Särskilt anskaffningar av dyrare cyklar kan förväntas minska. Effekten på den totala cyklingen bedöms emellertid bli begränsad, eftersom en betydande del av användarna sannolikt skulle fortsätta cykla även utan skatteincitament.
Forskningen har visat att cykling till och från arbetet främjar hälsan och minskar sjukfrånvaron. Även om borttagandet av förmånen kan påverka enskilda användares val, förväntas en stor del av förmånsutnyttjarna fortsätta att vara fysiskt aktiva även efter ändringen. Därmed bedöms de föreslagna ändringarnas eventuella effekter på folkhälsan sannolikt bli små ur ett nationalekonomiskt perspektiv.
I figuren nedan visas en uppskattning av antalet personer som omfattas av ändringarna samt en uppskattning om ändringen av skattesatsen för förvärvsinkomst i inkomstklasserna enligt 500 euro. Uppskattningen om skattesats grundar sig på antagandet att skattefriheten för cykelförmån slopas och att de skattepliktiga förvärvsinkomsterna för personer som omfattas av förmånen ökar med förmånens fulla belopp. Som en följd av ändringen skärps beskattningen för uppskattningsvis cirka 115 000 skattskyldiga. Den genomsnittliga ändringen i skattesatsen är cirka 0,5 procentenheter.
De samlade konsekvenserna för skattskyldiga av de ändringar som föreslås i propositionen
I figuren nedan visas utifrån ett helhetsmaterial över personbeskattningen en uppskattning om den genomsnittliga ändringen av skattesatsen för förvärvsinkomst per inkomstklass enligt 500 euro, med beaktande av alla ändringar som föreslås i denna proposition, frånsett de ändringar som föreslås i beskattningen av tilläggsköpesumma och tilläggsvederlag samt i nyckelpersonslagen. Som en följd av ändringarna lindras beskattningen för cirka 3,88 miljoner skattskyldiga och skärps för cirka 94 000 skattskyldiga. I medeltal är åtstramningen cirka 102 euro per år och lindringen cirka -465euro per år.
Granskat per åldersklass inriktas cirka 3,3 procent av ändringen på skattskyldiga under 25 år, cirka 86,2 procent på skattskyldiga i åldern 25–64 och cirka 10,5 procent på skattskyldiga som har fyllt 65 år.
Granskat per familjetyp inriktas 32,6 procent av de föreslagna ändringarna på ensamboende, 27,0 procent på par utan minderåriga barn och 40,4 procent på familjer med minderåriga barn.
Granskat per inkomstdecil och inkomsttagargrupp inriktas den beskattningslindrande effekten av ändringarna huvudsakligen på löntagare och pensionstagare. De skattelindringar som ändringen för med sig inriktas till cirka 43 procent på den högsta inkomstdecilen. Av tabellen nedan framgår skatteintäktskonsekvenserna av ändringen per inkomsttagargrupp.
SOCA Decil | Löntagare | Pensionstagare | Företagare | Arbetslös | Övriga | TOTALT |
1 | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
2 | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
3 | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
4 | 0 % | 1 % | 0 % | 0 % | 0 % | 1 % |
5 | 2 % | 1 % | 0 % | 0 % | 0 % | 3 % |
6 | 7 % | 1 % | 0 % | 0 % | 0 % | 9 % |
7 | 12 % | 1 % | 0 % | 0 % | 0 % | 14 % |
8 | 14 % | 1 % | 0 % | 0 % | 0 % | 15 % |
9 | 14 % | 1 % | 0 % | 0 % | 0 % | 15 % |
10 | 37 % | 2 % | 2 % | 0 % | 2 % | 43 % |
TOTALT | 86 % | 8 % | 4 % | 1 % | 2 % | 100 % |
I ett regionalt perspektiv bedöms den samlade skattelindrande inverkan av de föreslagna ändringarna vara något ojämn. På Åland, i Helsingfors och Västra Nylands välfärdsområde är inverkan mer än 20 procent större än medeltalet och på motsvarande sätt är inverkan mer än 20 procent lägre än genomsnittet i välfärdsområdena Södra Karelen, Södra Österbotten, Södra Savolax, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Lappland, Norra Karelen, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland och Satakunta.