1  Bakgrund

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har försämrat säkerhetssituationen i Europa betydligt, och EU:s utvidgningsprocess har trätt in i en ny fas. Rysslands anfallskrig mot Ukraina understryker behovet av sammanhållning och ömsesidig solidaritet inom EU och mellan EU och dess närmaste partnerländer.  

Efter att Ukraina, Moldavien och Georgien anslutit sig som utvidgningsländer, uppmanade Europeiska rådet i juni 2022 kommissionen, den höga representanten och rådet att främja en gradvis konvergens mellan EU och västra Balkan. Den gradvisa konvergensen är ett av de instrument som den utvidgningspolitik som reformerades 2020 erbjuder för att öka samarbetet med utvidgningsländerna på särskilt fastställda sätt redan under förhandlingarna. Kommissionen publicerade den 8 november 2023 sitt årliga utvidgningspaket, som beskrivs i statsrådets utredning E 50/2023.  

I samband med utvidgningspaketet offentliggjorde kommissionen ett meddelande om en ny tillväxtplan för västra Balkan (New growth plan for the Western Balkans, COM (2023) 691), som ska ingå som ett av verktygen för den gradvisa konvergens som ingår i utvidgningspolitiken. Syftet med tillväxtplanen är att påskynda den ekonomiska tillnärmningen av länderna på västra Balkan till unionen.  

Genom planen främjas reformerna i kandidatländerna och förbättras ländernas investeringsklimat, vilket i sin tur påskyndar ländernas EU-medlemskapsprocess och ekonomiska tillväxt. I takt med att planen framskrider bringar den fördelarna med ett EU-medlemskap till medborgarna på ett sätt som är ett starkt incitament för att genomföra de reformer som medlemskapet kräver. Enligt kommissionen skulle en tillväxtplan till och med kunna fördubbla storleken på ekonomin i länderna på västra Balkan under de kommande 10 åren. 

Tillväxtplanen är indelad i följande fyra pelare: 1. En ökad ekonomisk integration med Europeiska unionens inre marknad, 2. Främjad regional ekonomisk integration i hela västra Balkanområdet på grundval av EU:s regler och standarder för den gemensamma regionala marknaden, 3. Påskyndade grundläggande reformer när det gäller respekten för rättsstatsprincipen, demokratin och de mänskliga och grundläggande rättigheterna samt kampen mot bedrägerier, korruption och organiserad brottslighet för att stödja västra Balkans övergång till ett EU-medlemskap, 4. Ökat ekonomiskt stöd till reformer genom en mekanism för reformer och tillväxt i västra Balkan 2024–2027. 

För att genomföra tillväxtplanens fjärde pelare lade kommissionen fram ett förslag till förordning om en facilitet för reformer och tillväxt för västra Balkan, nedan faciliteten (Proposal for a Regulation establishing the reform and Growth Facility for the Western Balkan, COM (2023) 692 final).  

Genom denna skrivelse sammanställs statsrådets ståndpunkt om förslaget till förordning om faciliteten. 

2  Förslagets syfte

Syftet med förslaget om faciliteten för västra Balkan är enligt kommissionen att den ska stå i centrum för tillväxtplanen och avsevärt öka det ekonomiska stödet på basis av en ambitiös reformagenda. Till faciliteten fogas en betalningsmekanism som bygger på förhandsvillkor och som enligt kommissionen skulle ge stödmottagarna starkare incitament att genomföra de viktiga strukturreformer som EU-medlemskapet kräver. Enligt kommissionen kräver en sådan strategi en helt ny utformning, som skiljer sig från de instrument för externt bistånd som för närvarande finns tillgängliga. Faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan skulle därmed komplettera EU:s nuvarande instrument för stöd inför anslutningen (IPA III).  

Facilitetens allmänna mål ska enligt kommissionens förslag vara att påskynda den regionala ekonomiska integrationen och den gradvisa integrationen med unionens inre marknad samt påskynda den socioekonomiska konvergensen mellan stödmottagarnas ekonomier och unionen. Ett centralt mål med förslaget är att påskynda sådana reformer som EU-medlemskapet kräver, i synnerhet när det gäller rättsstatsprincipen. 

Enligt kommissionen förutsätter stödet inom ramen för faciliteten att varje stödmottagare fortsätter att respektera kraven på och upprätthålla demokratiska mekanismer och institutioner, iakttar rättsstatsprincipen och garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna. En annan förutsättning bör vara att Serbien och Kosovo engagerar sig konstruktivt i normaliseringen av sina förbindelser, inklusive genomförandet av tidigare dialogavtal. 

Målet med förslaget om faciliteten är att påskynda stödmottagarnas omställning till hållbara och inkluderande ekonomier som kan stå emot konkurrenstrycket på unionens inre marknad. Ett ytterligare mål är att förbättra investeringsklimatet och främja regional ekonomisk integration. Framsteg när det gäller den regionala integrationen är ett villkor för en gradvis tillnärmning till EU:s inre marknad. Faciliteten kommer att förbättra integrationen med EU:s inre marknad, bland annat genom förbättrad konnektivitet i regionen med stöd av de transeuropeiska näten, påskynda den gröna omställningen i linje med den gröna agendan för västra Balkan 2020 och främja den digitala omställningen, innovation, utbildning av hög kvalitet och sysselsättning. 

3  Förslagets huvudsakliga innehåll

Det totala beloppet av facilitetens finansiering är enligt förslaget 6 miljarder euro varav 2 miljarder euro är ekonomiskt stöd i form av bidrag och 4 miljarder euro (i löpande priser) är ekonomiskt stöd i form av lån. Facilitetens finansiering fördelas på åren 2024–2027.  

Det nuvarande ekonomiska stödet till västra Balkan och Turkiet inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) förblir oförändrat. IPA III är ett stöd för utvidgning och ett led i EU:s finansiering av yttre förbindelser. Den nya faciliteten som kommissionen föreslår stödjer för sin del målen för instrumentet inför anslutningen med betoning på den socioekonomiska sektorn. Reglerna för instrumentet inför anslutningen är inte tillämpliga på den villkorlighet som föreslås i den nya faciliteten. Instrumentet för tekniskt stöd (TSD), som redan används i syfte att utveckla administrationen, kvarstår också i fortsättningen i västra Balkan som ett verktyg för reformer.  

Förslaget till förordning har följande struktur: 

1. Allmänna bestämmelser (Kapitel I) 

I kapitel I fastställs facilitetens mål, principer och förutsättningar för stöd. I faciliteten ingår ekonomiskt stöd både i form av bidrag och lån. Enligt förslaget är Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien stödmottagare inom ramen för faciliteten. 

Faciliteten för västra Balkan är enligt kommissionens förslag ett flexibelt instrument som syftar till att påskynda socioekonomiska reformer och föra västra Balkan närmare EU samtidigt som man säkerställer förutsebarhet, öppenhet och ansvarsskyldighet. För närvarande är västra Balkans ekonomiska konvergens låg jämfört med EU-genomsnittet, 30–50 procent av EU-genomsnittet (BNP per capita i proportion till köpkraften). 

Ett förhandsvillkor för beviljande av stöd genom faciliteten är att stödmottagarna fortsätter upprätthålla och respektera effektiva demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem, och rättstatsprincipen och att garantera respekt för alla skyldigheter avseende mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessutom förutsätts att Serbien och Kosovo engagerar sig konstruktivt i normaliseringen av sina förbindelser. 

2. Finansiering och genomförande (Kapitel II) 

Kapitel II behandlar finansieringen och genomförandet mer detaljerat. Det fastställer den ekonomiska ramen, formerna av stöd och genomförandebestämmelserna. I kapitlet behandlas också sätten på hur stödet genomförs.  

Det totala beloppet av facilitetens finansiering är enligt förslaget 6 miljarder euro varav 2 miljarder euro är ekonomiskt stöd i form av bidrag och 4 miljarder euro (i löpande priser) är ekonomiskt stöd i form av lån. Facilitetens finansiering fördelas på åren 2024–2027.  

Facilitetens finansiering fördelas enligt en preliminär riktgivande metod för tilldelning av medel som ingår i kommissionens förslag. Metoden innehåller två kriterier: befolkningsmängd och BNP per capita. I metoden väger befolkningsmängden mer än BNP per capita. Enligt en preliminär bedömning av statsrådet fördelas finansieringen i enlighet med metoden mellan länderna på västra Balkan enligt följande: Serbien cirka 1,7 miljarder euro (29 %), Bosnien och Hercegovina cirka 1,06 miljarder euro (18 %), Albanien cirka 1,04 miljarder euro (17 %), Kosovo cirka 0,9 miljarder euro (15 %), Nordmakedonien cirka 0,8 miljarder euro (14 %) och Montenegro cirka 0,4 miljarder euro (7 %). Den preliminära bedömningen baserar sig på befolkningsuppgifter från 2023 och när det gäller BNP på Världsbankens statistik från 2022.  

Enligt förslaget ska kommissionen fastställa det totala ursprungliga vägledande beloppet av stöd för varje mottagarland samt bland annat fördelningen av stöd i form av bidrag och stöd i form av lån i de landsspecifika genomförandebeslut som gäller reformagendorna. Det slutliga ekonomiska stödet per land fastställs ändå på basis av det slutliga genomförandet.  

Av det ekonomiska stödet i form av bidrag anslås dessutom 1,5 procent (30 miljoner euro) till tekniskt och administrativt stöd som gör det möjligt att bland annat administrera, revidera och utvärdera finansieringen.  

Stöd som beviljas genom faciliteten kanaliseras som bidrag till stödmottagaren eller genom investeringsramen för västra Balkan (WBIF). Minst hälften av facilitetens finansiering, cirka 3 miljarder euro, kanaliseras stegvis via WBIF. WBIF:s struktur erbjuder extra skydd för att minimera risken för missbruk av medlen. Finland är representerat i den operativa styrelsen för WBIF. 

När det gäller genomförandet av det ekonomiska stödet föreslår kommissionen dessutom vissa undantag till budgetförordningen om automatiskt överförande av outnyttjade åtagande- och betalningsbemyndiganden inom ramen för faciliteten till följande budgetår samt om att göra åtagandebemyndiganden disponibla på nytt. 

Avsikten är att det ekonomiska stödet i bidragsform ska finansieras inom ramen för halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram. Genom facilitetens finansiering på 2 miljarder euro i form av bidrag möjliggörs även facilitetens ekonomiska stöd i form av lån. Enligt förslaget bemyndigas kommissionen att låna upp de nödvändiga medlen för unionens räkning på kapitalmarknaderna eller från finansieringsinstitutioner (i likhet med EU:s nuvarande makroekonomiska stöd). Den reserveringsgrad på 9 procent som behövs för garantier för upplåning av 4 miljarder euro för stöd i form av lån täcks med hjälp av stödet i form av bidrag. 

3. Reformagendor (Kapitel III) 

Kapitel III behandlar kraven och grunderna för reformagendorna samt utformningen av dem. I kapitlet föreskrivs också om bedömningen av reformagendorna, eventuella ändringar och låneavtalen. 

Mekanismen för facilitetens ekonomiska stöd är enligt förslaget starkt villkorat och beviljandet av medel är bundet till de reformer och uppfyllandet av reformerna som man kommit överens om i respektive lands plan för de viktigaste reformerna. Medlen betalas ut två gånger per år. Enligt förslaget har kommissionen också möjlighet att frysa utbetalningar, minska dem eller omfördela beloppet till andra länder som omfattas av tillväxtplanen. 

För att få stöd inom ramen för faciliteten ska varje stödmottagare för kommissionen lägga fram en reformagenda för facilitetens löptid, på grundval av strukturreformdelen av det senaste ekonomiska reformprogrammet och den därtill hörande gemensamma politiska vägledning som man enades om i den ekonomiska och finansiella dialogen i maj 2023, stödmottagarens nationella tillväxtstrategi i tillämpliga fall, den reviderade utvidgningsmetoden, det senaste utvidgningspaketet och den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan. 

Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål bedöma varje stödmottagares reformagenda och därefter godkänner kommissionen planen genom ett genomförandebeslut. 

Efter det att reformagendan har lämnats in till kommissionen får stödmottagaren enligt förslaget begära att en förfinansiering på upp till 7 % av det totala belopp som planeras inom ramen för denna facilitet frigörs. 

Stödmottagaren ska två gånger per år lämna in en vederbörligen motiverad begäran om att medlen ska frigöras med avseende på de betalningsvillkor som uppfylls i samband med de kvantitativa och kvalitativa stegen. Kommissionen ska bedöma om stödmottagaren på ett tillfredsställande sätt har uppfyllt de betalningsvillkor som anges i kommissionens genomförandebeslut. Om kommissionen gör en negativ bedömning av uppfyllandet av något villkor ska utbetalningen av de medel som motsvarar dessa villkor avbrytas eller dras in. 

Enligt förslaget riktas investeringarna till de sektorer som är viktiga för den socioekonomiska utvecklingen som till exempel konnektivitet (inklusive transport), energi, den gröna och den digitala omställningen, utbildning samt kompetensutveckling. Projekten eller programmen genomförs i samarbete med internationella finansinstitut och EU:s medlemsstaters utvecklingsbanker och man strävar efter att locka investeringar också från den privata sektorn. 

4. Skydd av unionens ekonomiska intressen (kapitel IV). 

Kapitel IV innehåller bestämmelser som säkerställer effektiva kontroller vid genomförandet av programmet. Kapitlet behandlar skyldigheter som gäller förebyggande av bedrägerier, korruption och förskingring samt återbetalning av medel. 

Stödmottagarna bör införa ett övervakningssystem baserat på kriterier som fastställts av kommissionen. Stödmottagarna förväntas årligen rapportera till kommissionen om genomförandet av sina reformagendor. Detta inbegriper rapportering om hur de mål som anges i reformagendorna har uppnåtts och vilka framsteg som har gjorts mot uppnåendet av målen, om förbättring av stödmottagarnas interna kontrollsystem och om genomförande av deras budgetar och om eventuella belopp som felaktigt utbetalats eller missbrukats och som slutligen återkrävts av EU. 

5. Övervakning, rapportering och utvärdering (kapitel V) 

Kapitel V behandlar övervakning, rapportering och utvärderingsprocesser. I kapitlet fastställs de indikatorer och resultatramar som ska användas vid övervakningen av agendan och vid en efterhandsutvärdering av faciliteten. 

Kommissionen ska övervaka genomförandet av faciliteten och årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur målen för faciliteten har uppnåtts. Dessutom ska kommissionen efter den 31 december 2027 göra en efterhandsutvärdering av faciliteten. 

6. Slutbestämmelser (kapitel VI) 

Kapitel VI innehåller bestämmelser om delegering av befogenheter, kommittéförfarande, kommunikation och ikraftträdande. 

Kommissionen tilldelas delegerade befogenheter för att ändra reserveringsgraden på 9 procent för lån. 

4  Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna

4.1 Förslagets rättsliga grund 

Förslaget grundar sig på artiklarna 212 och 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).  

Artikel 212 i EUF-fördraget gäller ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer medan artikel 322 gäller unionens finansiella regler. De föreslagna rättsliga grunderna är förenliga med varandra. De förutsätter att förslaget behandlas i det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillsammans med Europaparlamentet, och rådet fattar med stöd av de rättsliga grunderna beslut med kvalificerad majoritet.  

Förslaget ges i form av en förordning. Förordningar används systematiskt vid inrättandet av unionens stödinstrument och finansieringsprogram för att säkerställa att bestämmelserna tillämpas enhetligt, att de är till alla delar bindande och att de är direkt tillämpliga. Dessutom förutsätter artikel 322 i EUF-fördraget uttryckligen att förordningar används som rättsligt instrument.  

Statsrådet anser att de föreslagna rättsliga grunderna och kombinationen av dem är ändamålsenliga.  

4.2 Subsidiaritet och proportionalitet  

Subsidiaritetsprincipen tillämpas inte på de områden där unionen har exklusiv befogenhet. Sådana är särskilt de politikområden som avses i artikel 3.1 i EUF-fördraget. Dessutom kan endast unionen anta rättsakter med stöd av de bestämmelser i fördragen som gäller den institutionella ramen och den finansiella förvaltningen, vilka även inkluderar budgetförordningen. 

Syftet med tillväxtplanen är att stödja konvergensen mellan stödmottagarna på västra Balkan och Europeiska unionen inom ramen för unionens utvidgningspolitik. Med tanke på det totala finansieringsbeloppet (högst 6 miljarder euro) är EU den aktör som är bäst placerad, exempelvis med stöd av sina delegationer i regionen, för att genomföra denna finansieringsmodell.  

Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen (artikel 5.4 i EU-fördraget). Enligt kommissionen överensstämmer förslaget med proportionalitetsprincipen. Tillväxtplanen föreslås som en riktad åtgärd för att stödja sådana påskyndade reformer som behövs i västra Balkan för att länderna ska kunna nå upp till EU-nivå, och den säkerställer därmed en ömsesidigt fördelaktig utvidgningsprocess. Tillväxtplanens struktur bygger i tillämpliga delar på det befintliga IPA III-stödet, investeringsramen för västra Balkan (WBIF-systemet) och andra instrument. 

Statsrådet bedömer att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. 

5  Förslagets konsekvenser

5.1 Ekonomiska konsekvenser 

Det ekonomiska stöd som beviljas inom ramen för tillväxtplanen uppgår till sammanlagt högst 6 miljarder euro uttryckt i löpande priser, fördelat på åren 2024–2027. Andelen ekonomiskt stöd som inom ramen för tillväxtplanen beviljas i form av bidrag kommer att uppgå till högst 2 miljarder euro. Avsikten är också att det via tillväxtplanen ska beviljas ekonomiskt stöd i form av lån till ett belopp av högst cirka 4 miljarder euro.  

Enligt förslaget ska det ekonomiska stöd som beviljas i form av bidrag finansieras med den ytterligare finansiering som föreslagits i samband med halvöversynen av EU:s fleråriga budgetram, med medel under rubriken för yttre förbindelser. Beslut om det ekonomiska stödet fattas vid Europeiska rådets möte i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. 

De ekonomiska konsekvenserna av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen har bedömts i statsrådets utredning EJ 8/2023 rd (på finska).  

Den ytterligare finansiering på 2 miljarder euro i form av understöd som kommissionen föreslår för tillväxtplanen för västra Balkan i EU-budgeten kommer att öka Finlands EU-avgifter med cirka 32 miljoner euro. 

5.2 Konsekvenser för lagstiftningen 

Den föreslagna förordningen om en tillväxtplan är i egenskap av EU-förordning direkt tillämplig och förpliktande rätt, och ikraftsättandet av förordningen förutsätter inga ändringar i Finlands lagstiftning. 

6  Förslagets förhållande till grundlagen och de grundläggande och mänskliga rättigheterna

Enligt grundlagsutskottet är det med tanke på budgetsuveräniteten väsentligt att medlemsstaternas ansvar är noggrant avgränsat (GrUU 11/2020 rd, GrUU 12/2020 rd, GrUU 16/2020 rd).  

I förslaget om en tillväxtplan har det föreskrivits ett maximibelopp för åren 2024–2027.  

Statsrådet anser inte att förslaget står i strid med Finlands grundlag eller de instrument avseende grundläggande och mänskliga rättigheter som är förpliktande för Finland. 

7  Ålands behörighet

Ärendet hör med stöd av 27 § 4 punkten och 59 a § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) till rikets lagstiftningsbehörighet. 

8  Behandlingen av förslaget i Europeiska unionens organ och övriga medlemsstaters ställningstaganden

Kommissionen lade den 20 juni 2023 fram förslag till en halvtidsöversyn av EU:s fleråriga budgetram för perioden 2021–2027. 

Europeiska rådet ska fatta ett enhälligt beslut om halvtidsöversynen av budgetramen. Halvtidsöversynen har behandlats vid Europeiska rådets möten i oktober och december, vid allmänna rådets möten på hösten samt på Coreper- och arbetsgruppsnivå. 

Tillväxtplanen behandlas i arbetsgruppen för västra Balkan (COWEB) och i arbetsgruppen för utvidgningen och de länder som förhandlar om anslutning till EU (COELA) samt i rådets ad hoc-arbetsgrupp som behandlar halvtidsöversynen av budgetramen.  

9  Nationell behandling av förslaget

U-skrivelsen om kommissionens förslag om en tillväxtplan har beretts vid utrikesministeriet i nära samarbete med de övriga ministerierna, särskilt med avdelningen för EU-ärenden vid statsrådets kansli. Kommissionens förslag och den U-skrivelse som utarbetats om det har behandlats i ett skriftligt förfarande i sektionen för yttre förbindelser den 9–10 januari 2024 och i ett skriftligt förfarande i ledningsgruppen för behandlingen av den fleråriga budgetramen den 12 januari 2024 samt vid EU-ministerutskottets möte den 17 januari 2024. 

Denna U-skrivelse ingår i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. 

10  Statsrådets ståndpunkt

Finlands ståndpunkter i fråga om proaktivt påverkansarbete och i fråga om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen anges i statsrådets E-utredningar E 178/2022 rd, E 17/2023 rd och EJ 8/2023 vp samt i U-skrivelserna U 36/2023 rd, U 38/2023 rd och U 41/2023 rd. 

För Finlands ståndpunkter i fråga om kommissionens utvidgningspaket och tillväxtplanen redogörs i statsrådets utredning E 50/2023 vp (på finska) bland annat enligt följande: 

Statsrådet delar kommissionens åsikt om att det tjänar unionens egna politiska och ekonomiska intressen och säkerhetsintressen att länderna på västra Balkan går vidare mot ett fullvärdigt EU-medlemskap. Liksom kommissionen anser statsrådet att målet för tillväxtplanen bör vara att villkorligt stödja parterna i syfte att påskynda deras egna reformer och den regionala ekonomiska tillväxten för att på så sätt snabbare bana väg för deras anslutning till EU. (E 50/2023 vp) 

Statsrådet betonar i likhet med kommissionen att finansieringen inom ramen för faciliteten bör villkoras mot framsteg i centrala reformer av rättstatssektorn och reformer som är i samklang med kriterierna för EU-medlemskapet. Statsrådet anser att den gradvisa konvergensen mot EU:s inre marknad bör bindas till åtgärder som främjar en enhetlig regional marknad och goda grannförbindelser. (E 50/2023 vp) 

Statsrådet förhåller sig också positivt till inrättandet av en ny facilitet för reformer och tillväxt för västra Balkan inom ramen för tillväxtplanen för västra Balkan. Statsrådet har en öppen hållning till olika finansieringslösningar som stöd för genomförandet av tillväxtplanen för västra Balkan. Statsrådet betonar dock vikten av effektiv kontroll av EU-medel och skydd av EU:s ekonomiska intressen och förhåller sig reserverat till det föreslagna undantaget från EU:s budgetförordning enligt vilket åtaganden som blivit outnyttjade och som frigjorts från faciliteten kan göras disponibla på nytt. Statsrådet anser att det bör säkerställas att faciliteten administreras effektivt, och överlappningar med befintliga instrument bör undvikas. Statsrådet betonar vikten av att rådet får information och ges möjlighet att delta i det beslutsfattande som gäller faciliteten för reformer och tillväxt respektive reformagendan för västra Balkan. 

I fråga om fördelningen av finansieringen från den nya faciliteten ägnar Finland uppmärksamhet åt att länderna på västra Balkan har olika utgångslägen och beredskap att gå vidare mot ett EU-medlemskap. 

Statsrådet fastställer sin slutliga ståndpunkt om finansieringen av den föreslagna faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan i samband med förslagen till halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen och med Finlands övergripande intresse som utgångspunkt.