I propositionen föreslås det att lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport ändras. Enligt propositionen ska distributionsskyldigheten för förnybara drivmedel sänkas med 7,5 procentenheter för 2022. Distributionsskyldigheten föreslås därmed vara 12 procent år 2022.
Dessutom lindras bestämmelserna om överskridande av distributionsskyldigheten temporärt i fråga om år 2022. Enligt förslaget ska den överskjutande delen år 2022 kunna beaktas i sin helhet vid beräkningen av distributionsskyldigheten för det följande kalenderåret. Propositionen hänför sig till den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den.
Vi anser att förslaget är välkommet och behövligt. Detta särskilt eftersom Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har haft en betydande inverkan särskilt på bränslepriserna. Bakom prisstegringen ligger också den ökade efterfrågan på grund av att covid-19-pandemin avtar. Men regeringen kan inte hävda att alla prishöjningar beror på händelser ute i världen. Regeringen är också själv skyldig till den här situationen, eftersom den har höjt bränslepriserna kraftigt under valperioden. Detta är ett faktum som regeringen inte kan förneka.
Vi anser också att regeringen också i övrigt genom andra egna åtgärder, såsom en överdrivet stram klimatpolitik, har höjt kostnaderna för boende, vardagsliv och mobilitet. Också detta är ett faktum som regeringen inte kan förneka.
I vilket fall som helst anser vi att prissänkningen nu är ytterst behövlig för transportbranschen och hela Finlands konkurrenskraft. Detta bland annat därför att den snabba och plötsliga höjningen av dieselpriset har raserat transportföretagens lönsamhet och det inte har varit möjligt att genom normala åtgärder inom företagsverksamheten bereda sig på så kraftiga kostnadsökningar. Dessutom bör vi minnas att transportbranschen i vårt land har hamnat i en kostnads- och lönsamhetskris.
Likaså anser vi att det också med tanke på Finlands försörjningsberedskap är ytterst viktigt att Finland har en livskraftig transportbransch i inhemsk ägo. Det här är en hjärtesak för oss, och ett av våra motton är: ”Finländskt arbete och företagande i första hand, om man sedan har tid och pengar, så förbättrar man världen”.
Å andra sidan påminner vi också om att den lindringsåtgärd som nu vidtagits kommer att bli ganska anspråkslös och kortvarig. Detta eftersom det i propositionsmotiven konstateras att distributionsskyldigheten i enlighet med klimatplanen på medellång sikt ska höjas senare till 34 procent och att de utsläppsminskningar som inte uppnås till följd av sänkningen av distributionsskyldigheten ska kompenseras genom snabbare höjningar fram till 2030 än vad de gällande bestämmelserna föreskriver. Det här kan vi sannfinländare inte godta. Vår grupp har föreslagit att hela distributionsskyldigheten slopas – åtminstone temporärt. På detta sätt kan vi hjälpa till exempel de inhemska transportföretagen på ett mer långvarigt sätt.
Vi sannfinländare i utskottet anser precis som många andra sakkunniga att en sänkning av distributionsskyldigheten för 2023 borde ha införts redan nu, så som det föreslogs i det utkast som var på remiss. Det skulle ha gett bränslebolagen visshet om att sänkningen realiseras också 2023, och företagen skulle ha kunnat planera sin verksamhet i tid utifrån detta och även kunnat beakta de här två åren som helhet också i sin prissättning.
Avslutningsvis konstaterar vi att om det var upp till oss så hade vi slopat distributionsskyldigheten helt och hållet – åtminstone temporärt – senast nu i denna halvtidsöversyn.