Allmänt
Regeringen föreslår ändringar i utlänningslagens villkor för beviljande av permanent uppehållstillstånd. Syftet med lagförslaget är att främja integration genom att uppmuntra utlänningar som vistas i Finland att skaffa sig språkkunskaper, arbeta och studera. Bakgrunden till propositionen är skrivningarna om migrations- och integrationspolitik i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Kulturutskottet har granskat propositionen med avseende på sitt eget ansvarsområde och koncentrerar sig i sitt utlåtande särskilt på förslaget om beviljande av permanent uppehållstillstånd på grund av högskoleexamen som avlagts i Finland.
Beviljande av permanent uppehållstillstånd på grund av högskoleexamen som avlagts i Finland
Det föreslås att utlänningslagen kompletteras med en ny 56 c § om beviljande av permanent uppehållstillstånd på grund av högskoleexamen som avlagts i Finland. Vistelsetidens längd fastställs inte separat i dessa situationer, utan permanent tillstånd kan sökas efter en avlagd examen. De examina som avses i bestämmelsen är högre högskoleexamina och påbyggnadsexamina som avlagts i Finland samt lägre högskoleexamina som avlagts vid universitet.
Utöver avläggande av en viss examen är en förutsättning för beviljande av permanent uppehållstillstånd med stöd av 56 c § växande muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska. Med växande muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska avses att en utlänning vid en finländsk högskola har genomfört studier i finska eller svenska som omfattar minst 15 studiepoäng eller avlagt en allmän språkexamen på kunskapsnivå två eller en språkexamen för statsförvaltningen som visar nöjaktig förmåga att använda språket i tal och skrift.
Kulturutskottet understöder förslaget i 56 c § om möjligheten att få permanent uppehållstillstånd genom att avlägga högskoleexamen i Finland. Utskottet anser att det är nyttigt att bevilja permanent uppehållstillstånd för dem som avlagt högskoleexamen, eftersom det kan bidra till att svara på bristen på kompetent och utbildad arbetskraft och stödja målet att allt fler internationella studerande som utexamineras ska få arbete i Finland.
Utskottet anser också att målen om att lära sig de inhemska språken är ändamålsenliga. Därför är det viktigt att internationella studerande har faktiska möjligheter till språkstudier. Kulturutskottet välkomnar att det är möjligt att påvisa växande muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska genom att slutföra 15 studiepoängs språkstudier vid högskolan. Det motiverar de studerande att avlägga språkstudier, och enligt ett sakkunnigyttrande är det realistiskt att anta att det antal studiepoäng som krävs kan avläggas under de tvååriga magisterstudierna.
Sakkunniga har i stor utsträckning framfört att det är ogrundat att utesluta yrkeshögskoleexamen från 56 c § och att detta i onödan försätter de studerande i olika ställning. Den föreslagna regleringen har ansetts kunna inverka negativt på yrkeshögskolornas attraktionskraft och verksamhetsförutsättningar samt försvaga yrkeshögskolornas attraktionskraft bland internationella studerande.
I propositionen konstateras det att beviljandet av permanent uppehållstillstånd för dem som avlagt lägre högskoleexamen vid ett universitet framför allt grundar sig på att kandidatexamen i Finland i praktiken är en mellanexamen, efter vilken man vanligen inte går ut på arbetsmarknaden, utan fortsätter sina studier direkt med magisterstudier. Därför har examen en annan betydelse för examinanden än yrkeshögskoleexamen eftersom majoriteten av dem som avlagt yrkeshögskoleexamen i allmänhet går direkt ut på arbetsmarknaden. I enlighet med vad som konstateras i propositionen binder den föreslagna lösningen dem som beviljats uppehållstillstånd till Finland redan när de avlägger sin magisterexamen, och eftersom deras ställning är tryggad tack vare det permanenta uppehållstillståndet uppmuntras de att söka sig till den finska arbetsmarknaden, trots att det går långsammare och är svårare att hitta sysselsättning här än i konkurrentländer.
Övriga synpunkter
Integrationsvillkor för permanent uppehållstillstånd.
Det föreslås att den vistelsetid som i regel krävs för att få permanent uppehållstillstånd förlängs från fyra till sex år. Enligt lagförslaget ska det fortfarande vara möjligt att få permanent uppehållstillstånd efter fyra år om vissa tilläggsvillkor uppfylls. Till detta berättigar 1) inkomstskattepliktiga årsinkomster på minst 40 000 euro i den senast avslutade beskattningen, 2) en högre högskoleexamen eller påbyggnadsexamen som erkänts i Finland tillsammans med två års tid i arbetslivet eller 3) särskilt goda kunskaper i finska eller svenska tillsammans med tre års tid i arbetslivet.
Kulturutskottet anser att de föreslagna undantagen från kravet på sex års boendetid är motiverade. I sakkunnigyttrandena har det föreslagits att man överväger en sänkning av årsinkomstgränsen till 35 000 euro samt framförts en önskan om att också stipendier för forskare ska inkluderas i årsinkomstgränsen och att forskningsperioder som genomförts med stipendier ska beaktas jämlikt i förhållande till arbete i ett anställningsförhållande. Kulturutskottet hoppas att förvaltningsutskottet tar ställning till dessa förslag.
Bevis på språkkunskaper.
Utskottet konstaterar att propositionen sannolikt kommer att öka antalet deltagare i den allmänna språkexamen betydligt, vilket förutsätter att de allmänna språkexamina utvecklas. I ett sakkunnigyttrande konstateras det att bristen på resurser för språkexamina redan nu fördröjer arbetskraftens tillträde till arbetsmarknaden. Kulturutskottet behandlar för närvarande en proposition med förslag till ändring av lagstiftningen om språkexamina (RP 102/2025 rd), vars syfte är att göra språkexamensprocesserna smidigare och göra det möjligt att svara mot behoven hos det ökande antalet deltagare när det gäller att avlägga språkexamen för att visa språkkunskaper för olika ändamål.
Utbildningsstyrelsens resurser.
Förslagets största ekonomiska konsekvenser gäller utvecklingen av systemet med allmänna språkexamina och ökningen av möjligheterna att avlägga språkexamina. Dessutom medför bestämmelserna om erkännande av examina behov av tilläggsresurser. Således orsakar förslagen betydande kostnader för Utbildningsstyrelsen. I propositionen konstateras det att Utbildningsstyrelsens omkostnader i budgeten för 2025 har utökats med två miljoner euro för utveckling av den allmänna språkexamen i syfte att möjliggöra ett större antal examina. Dessutom har det i planen för de offentliga finanserna 2026—2029 reserverats 2,2 miljoner euro för detta ändamål för 2026. I budgeten för 2025 har det också för Utbildningsstyrelsens omkostnader tagits in en miljon euro för utveckling av förfarandena för erkännande av examina som avlagts utomlands. Kulturutskottet anser det vara viktigt att man noga följer hur Utbildningsstyrelsens resurser för språkexamina och erkännande av examina räcker till.