Allmänt
I budgetpropositionen för 2018 är utgifterna inom justitieministeriets förvaltningsområde 941 miljoner euro. Det är 24 miljoner euro mer än i årets ordinarie budget. Om man bortser från valutgifterna, som varierar från år till år, är anslaget för förvaltningsområdet cirka 13 miljoner euro mindre än för i år. Minskningen beror enligt justitieministeriet bland annat på att tilläggsfinansieringen för IKT-projekt minskar, att den beräknade tidpunkten för utbetalningarna av ersättningar i anslutning till Wincapita-fallet i huvudsak kommer att infalla 2019 och på att besparingarna ökar.
Lagutskottet anser att propositionen innehåller flera anslag som är positiva med tanke på justitieministeriets förvaltningsområde. Exempelvis föreslås det en ökning på 2,5 miljoner euro till högsta förvaltningsdomstolen och förvaltningsdomstolarna för asylsökandes rättssäkerhet. Andra angelägna poster är den föreslagna ökningen av anslagen för säkerställande av Brottspåföljdsmyndighetens funktionsförmåga och upprätthållande av fängelserna med 5,1 miljoner euro samt ökningen på 1 miljoner euro för infrastruktur för rättegångssalar i anknytning till databanksprojektet (AIPA). Det är likaså viktigt att rättshjälpen föreslås få ett engångsanslag på 4 miljoner euro för utveckling av de digitala tjänsterna och den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen. Utvecklingsprojektet är ett led i överföringen av ekonomi- och skuldrådgivningen till rättshjälpsbyråerna. Välkomna är också ökningarna av anslagen till Brottspåföljdsmyndigheten för förebyggande av våldsam radikalisering och extremism (0,368 miljoner euro), till åklagarväsendet för bekämpning av terroristbrott och realisering av straffansvaret (0,4 miljoner euro) och till justitieministeriet för stärkandet av resurserna inom lagberedningen (0,16 miljoner euro). Utskottet ser det också som viktigt att regeringen föreslår en ökning av anslaget för tryggande av Sametingets verksamhet. Uppmärksamhet bör fästas vid Sametingets resurser också i fortsättningen, så att det kan sköta sina uppgifter så som förutsätts.
Enligt justitieministeriets bedömning är förvaltningsområdets ekonomi säkrad för i år och även för nästa år. Lagutskottet anser dock att problem kan noteras särskilt i fråga om basfinansieringen till domstolarna och anslaget till åklagarväsendet. Nedan kommer dessa och rättsregistercentralens anslag och diskrimineringsombudsmannens resurser att behandlas närmare.
Propositionen lyfter inte särskilt fram anslagen för bekämpning av grå ekonomi. Det betyder i och för sig inte att det saknas anslag för ändamålet. Åklagarväsendet fick i budgeten för 2016 en permanent nivåhöjning på 3,3 miljoner euro, vilket motsvarar det tilläggsanslag som i budgeten för 2015 anslogs för bekämpning av grå ekonomi. Också utsökningsväsendet fick vid behandlingen av 2016 års budget ett tilläggsanslag på 1,3 miljoner euro. Enligt uppgift kommer den finansieringen att fortsätta fram till 2019.
Domstolsväsendet
Anslagen för övriga domstolar minskar med cirka två miljoner euro jämfört med innevarande år (besparingarna enligt konkurrenskraftsavtalet och investeringsutgifterna borträknade). Utifrån de uppgifter det fått konstaterar utskottet att basfinansieringen av domstolarna fortsatt är alltför knapp. Det gäller också förvaltningsdomstolarna, även om regeringen föreslår resurser för deras behandling av asylärenden.
Utskottet känner särskilt oro över att de allmänna domstolarnas anslagssituation försvagas ytterligare. Enligt uppgift har situationen inte förbättrats vid de överbelastade domstolarna. På grund av en stor ärendemängd och exceptionellt omfattande och komplicerade mål står exempelvis Helsingfors tingsrätt inför stora utmaningar. Riksdagen har på senare år beviljat de överbelastade domstolarna separata tilläggsanslag. Senast anvisade riksdagen de mest överbelastade domstolarna ett tilläggsanslag på 1,5 miljoner euro för 2016, men något sådant tilläggsanslag har inte beviljats efter det. I budgetpropositionen föreslås det större anslagsminskningar för de allmänna domstolarna än för förvaltningsdomstolarna. Det beror främst på att de allmänna domstolarna är fler och på att sparfaktorerna slår mer mot dem. Den största enskilda faktorn är besparingen på 1,75 miljoner euro genom utvidgningen av tillämpningsområdet för strafförelägganden, där kostnadsbesparingarna realiseras först från och med 2019. Enligt propositionen om utvidgningen av tillämpningsområdet för strafförelägganden (RP 103/2017 rd) avses reformen träda i kraft först under 2019.
Lagutskottet har de senaste åren upprepade gånger med allvar påtalat den svaga basfinansieringen av domstolarna (se bl.a. LaUU 7/2017 rd, LaUU 7/2016 rd, LaUU 6/2015 rd, LaUU 6/2013 rd, LaUU 5/2012 rd, LaUU 18/2011 rd, LaUU 17/2011 rd, LaUU 13/2010 rd och LaUU 6/2010 rd). Utskottet är synnerligen bekymrat över att läget i fråga om basfinansieringen inte har rättats till. De särskilda extra anslag som domstolarna har fått under de senaste åren har inte löst problemet med basfinansieringen. För att domstolarna ska kunna uppfylla de krav som följer av grundlagen och internationella åtaganden är det viktigt att se till att basfinansieringen är ordnad. Otillräckliga resurser har i sista hand återverkningar på rättegångarnas längd och kvalitet och på tillgången till rättstrygghet. Lagutskottet betonar vikten av en god rättsvård och framhåller att domstolarna räknas till statens kärnfunktioner. Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att se till att domstolarna har tillräckliga resurser också under ekonomiskt svåra tider.
Utskottet upprepar sina farhågor beträffande tjänsteförhållandena för viss tid i domstolarna, eftersom de är en följd av tillfällig finansiering (se LaUU 7/2017 rd, LaUU 7/2016 rd, LaUU 6/2015 rd, LaUU 17/2014 rd, LaUU 12/2013 rd och LaUU 6/2013 rd). Med tanke på såväl personalens som domstolarnas funktionsförmåga samt domarnas konstitutionella ställning skulle den bästa lösningen vara att se till att basfinansieringen ligger på en tillräcklig nivå och att domartjänsterna är ordinarie.
Lagutskottet ser det därför som viktigt att regeringen sörjer för basfinansieringen av domstolarna och fäster dessutom allvarlig uppmärksamhet vid läget för de överbelastade domstolarna. Utskottet påpekar att domstolarnas ekonomiska utmaningar till viss del kunde underlättas genom att domstolsavgifterna kanaliseras till domstolarna.
Åklagarväsendet
Regeringen föreslår att åklagarväsendet 2018 får ett anslag på 44,205 miljoner euro, vilket är cirka 540 000 euro mindre än i år. Den egentliga minskningen efter eliminering av besparingarna i anknytning till konkurrenskraftsavtalet är cirka 400 000 euro. Anslaget innefattar en extra satsning på 400 000 euro för bekämpning av terroristbrott och realisering av straffansvaret. Den satsningen utgör alltså inte en ökning för åklagarväsendets del, utan måste bekostas genom en omallokering.
Lagutskottet uttrycker sin oro över basfinansieringen av åklagarväsendet. Åklagarväsendet bedömer att det med det anslag som föreslås för 2018 kan uppnå högst ett nöjaktigt resultat. Särskilt antalet ärenden som länge (över ett år) varit föremål för åtalsprövning har stigit till cirka 300. En utdragen åtalsprövning är förknippad med rättssäkerhetsrisker. Enligt uppgift är det inte realistiskt att få ned antalet med nuvarande resurser. Ramarna för de kommande åren krymper ytterligare. De krävande ärendena förutsätter dock ständigt ökande arbetsinsatser i och med att fallen ökar i omfattning och i juridiskt hänseende blir allt mer komplicerade. Utskottet understryker att åklagarväsendets verksamhetsbetingelser måste säkerställas.
Budgetpropositionen lyfter särskilt fram den inre säkerheten. Utskottet understryker vikten av en tillräcklig finansiering för åklagarväsendet också med tanke på att myndighetskedjan ska fungera. För att det inte ska uppstå "flaskhalsar" i handläggningen av ärenden på grund av olika resurser bör alla de myndigheter som deltar i en rättsprocess och även i vidare mening i rättsvården ha behöriga och tillräckliga resurser som fördelas på ett balanserat sätt.
Rättsregistercentralen
Rättsregistercentralen har de senaste åren haft ett underskott i finansieringen av de datasystem som den behöver för att kunna sköta sina lagstadgade uppgifter, och centralens ekonomiska situation har varit kritisk. Utskottet har påtalat situationen i tidigare utlåtanden (se LaUU 15/2016 rd och LaUU 7/2017 rd).
Enligt uppgift har Rättsregistercentralens ekonomiska ställning förbättrats, men läget är fortsatt bekymmersamt. Våren 2017 slutfördes en revision av Rättsregistercentralens verksamhet. Enligt uppgift från centralen är det årliga behovet av tilläggsanslag dock fortfarande 400 000 euro.
Justitieministeriet uppger att ministeriet i samråd med finansministeriet för närvarande utreder åtgärder för att stabilisera Rättsregistercentralens ekonomi och underhålla dess datasystem. Med hänvisning till det som sagts ovan ser lagutskottet det som nödvändigt att hitta en hållbar lösning på Rättsregistercentralens ekonomiska problem.
Diskrimineringsombudsmannen
Till diskrimineringsombudsmannens uppgifter hör i enlighet med 152 b § i utlänningslagen (301/2004) bland annat att i alla faser övervaka hur avlägsnanden ur landet verkställs. Uppgiften grundar sig på ett direktiv (2008/115/EG). Bakgrunden till direktivet är enligt uppgift från diskrimineringsombudsmannens byrå att det finns en oro för kränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna och att det i samband med avlägsnande ur landet rentav förekommit dödsfall.
Enligt uppgift har diskrimineringsombudsmannen under 2017 kunnat delta vid återsändandet i endast 24 fall. Samtidigt har polisen utfört cirka 400 återsändanden med eskort. Antalet återsändanden har ständigt ökat och väntas ytterligare öka kraftigt nästa år. Trots det minskar resurserna för övervakningen av avlägsnande ur landet. Diskrimineringsombudsmannens övervakning under 2017 nådde en volym på tre årsverken. Kostnaderna för två övervakare har dock finansierats genom ett EU-projekt som upphör den 31 juni 2018. För åren 2017 och 2018 har DO också tillgång till ett tidsbundet anslag på 100 000 euro. Enligt uppgift kräver Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex att en övervakare närvarar i alla faser av återsändandet (s.k. Frontexflyg). Frontex ersätter inte heller Finlands kostnader för återsändningsflygningar som företas utan övervakare. Enligt utredning av diskrimineringsombudsmannens byrå finns det risk för att det föreslagna anslaget för 2018 inte räcker till för att utföra övervakning på alla återsändningsflygningar där det behövs, vilket leder till att Frontex inte ersätter flygkostnaderna.
Enligt uppgift av diskrimineringsombudsmannen bör anslaget på 100 000 euro för övervakningsuppgiften göras permanent. Dessutom bör det för 2018 anslås ytterligare 300 000 euro till följd av det ökande antalet personer som återsänds.
Utifrån de inkomna utredningarna ser lagutskottet det som mycket viktigt att det för diskrimineringsombudsmannens lagfästa uppdrag anvisas ett tillräckligt stort permanent anslag. Till följd av det stora antalet återsändningar ser utskottet det också som motiverat att anslå ett tidsbestämt till-läggsanslag.
Brottspåföljdsmyndigheten
Pelso fängelse är i dåligt skick, vilket behandlats i lagutskottet i flera års tid. Utskottet har i flera utlåtanden noterat behovet av ombyggnad och sedermera nybyggnad av fängelset (se LaUU 7/2017 rd, LaUU 15/2016 rd, LaUU 7/2016 rd och LaUU 6/2015 rd).
Justitieministeriet gav den 18 maj 2017 Brottspåföljdsmyndigheten i uppdrag att utreda realiseringen av de slutna fängelseplatserna i norra Finland på så sätt att ett ramförslag kan utarbetas till den följande planen för de offentliga finanserna (se LaUU 7/2017 rd). Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om budgeten för 2017 (LaUU 15/2016 rd) och förutsätter att medel för de behövliga investeringarna i ett nytt fängelse i Pelso tas in i ramarna för statsfinanserna 2019. Det är också angeläget att det i budgeten för 2018 anvisas tillräckliga anslag för planeringen av nybyggnationen.
Enligt uppgift till utskottet kommer fängelsernas dåliga skick att i framtiden utgöra en särskilt utmaning för Brottspåföljdsmyndigheten. Det innebär i fortsättningen ett avsevärt kostnadstryck. Lagutskottet ser det som viktigt att regeringen har beredskap för detta. Det är enligt utskottet också viktigt att ombyggnader och nybyggnationer som syftar till att förbättra fängelsenätverkets skick slutförs i tid och att de anvisas tillräckliga medel, så att en förbättring av ett fängelse inte försämrar situationen för de övriga fängelserna.