Grå ekonomi

Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av grå ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. Vi anser att det till dessa delar är befogat med korrigeringar i åklagarväsendets, de övriga domstolarnas och utsökningsväsendets samt konkursbevakningens omkostnader. 

Åklagarväsendet har framgångsrikt bekämpat grå ekonomi. De senaste åren har den ekonomiska vinning av brott som konfiskerats till staten i de straffprocesser om grå ekonomi som ekobrotts-åklagarna drivit uppgått till cirka etthundra miljoner euro per år. Förhållandet mellan input och output är således synnerligen bra sett från statsfinansiell synpunkt. I praktiken handlar det om grova skatte-, gäldenärs- och bokföringsbrott, där ekobrottsutredningens genomslag i hög grad beror på hur bra åklagarväsendet förmår sköta de ärenden som kommer till handläggning. Ett till-läggsanslag för åklagarväsendet för bekämpning av grå ekonomi skulle stärka förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret och innebära extra inkomster till staten i form av konfiskering av vinning av brott. Vi anser att anslaget för åklagarväsendets omkostnader under moment 25.30.01 bör ökas med 2 100 000 euro för att bekämpa ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. 

Handläggningen av ekonomiska brott kräver resurser också i domstolarna. Det är ett erkänt problem att domstolarna är överbelastade och att behandlingstiderna har förlängts. En stor del av de mycket långa och omfattande rättegångar som belastar domstolarna gäller uttryckligen vidlyftiga ekonomiska brott. På de grunderna anser vi det befogat att ett tilläggsanslag på 3 100 000 euro anvisas för omkostnader för övriga domstolar under moment 25.10.03. 

Också en effektiv verksamhet med tillräcklig resurstilldelning vid utsökningsväsendet och konkursbevakningen bidrar till att förhindra ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. Vi anser att det är befogat att öka anslaget för utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader under moment 25.20.01 med 2 000 000 euro. 

Lagutskottet lyfter i sitt utlåtande förtjänstfullt fram viktiga utvecklingsområden inom domstols- och åklagarväsendet. Utskottet är ytterst bekymrat över att basfinansieringen av domstolsväsendet inte har åtgärdats trots utskottets många anmärkningar genom åren. Lagutskottet betonar vikten av god rättsvård och framhåller att domstolarna räknas till statens kärnfunktioner. Utskottet ser det som viktigt att regeringen sörjer för domstolarnas basfinansiering och fäster allvarlig uppmärksamhet vid läget för de överbelastade domstolarna. 

Lagutskottet uttrycker likaså sin oro över basfinansieringen av åklagarväsendet. Åklagarväsendet bedömer att det med det anslag som föreslås för 2018 kan uppnå högst ett nöjaktigt resultat. Särskilt antalet ärenden som länge (över ett år) varit föremål för åtalsprövning har stigit till cirka 300. 

Utskottet tar lyckligtvis i sitt utlåtande också ställning till situationen vid Pelso fängelse och förutsätter att det i budgeten för 2018 anvisas ett tillräckligt anslag för planeringen av ett nytt fängelse och att medel för byggande av fängelset tas in i ramarna för statsfinanserna 2019. Det är av högsta vikt, eftersom ombyggnaden respektive nybyggnaden av fängelset har behandlats i utskottet i åtskilliga år. I utlåtandet hänvisar utskottet också till sina tidigare utlåtanden i frågan. 

Utskottet konstaterar att budgetpropositionen inte särskilt lyfter fram anslaget för bekämpning av grå ekonomi. Det betyder i och för sig inte att anslag inte skulle ha anvisats för ändamålet. Åklagarväsendet fick i budgeten för 2016 en permanent nivåhöjning på 3,3 miljoner euro, vilket motsvarar det tilläggsanslag som i budgeten för 2015 anslogs för bekämpning av grå ekonomi. Också utsökningsväsendet fick vid behandlingen av 2016 års budget ett tilläggsanslag på 1,3 miljoner euro. Enligt uppgift kommer den finansieringen att fortsätta fram till 2019. 

Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi har förebyggande effekter. Satsningarna på bekämpningsåtgärder återbetalar sig många gånger om i form av ökade skatteintäkter och återtagen ekonomisk vinning av brott, till fördel för staten och de skadelidande. 

Jag instämmer i utskottets utlåtande i övrigt, men eftersom domstolsväsendet och bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet inte anvisas tillräckliga anslag i nästa års budget, föreslår jag ett tilläggsanslag till åklagarväsendet och domstolsväsendet (1 miljon euro + 8,7 miljoner euro). 

Bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi utgör en avsevärd del av konkursombudsmannens arbete. Att gäldenärens räkenskaper och verksamhet granskas och utreds offentligt har visat sig vara en effektiv väg att utreda ekonomiskt missbruk och andra oklarheter i samband med konkurser. Konkursombudsmannen samarbetar också aktivt med andra myndigheter som medverkar i bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. Offentlig utredning kan anses vara en ekonomiskt lönsam lösning för samhället, eftersom de medel som staten uppburit ur de konkursbon som varit föremål för offentlig utredning tillsammans med utdelningen till borgenärerna har överskridit statens kostnader för de offentliga utredningarna. 

Därför föreslår jag en ökning av anslaget för betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning (3,8 miljoner euro). 

Statsförvaltningen måste utnyttja digitaliseringen för att bli effektivare. Snart sagt varje riksdagsgrupp har talat om de stora fördelarna med digitaliseringen och kostnadssänkningar den medför. Man kan likväl knappast påstå att den offentliga förvaltningen skulle ha utnyttjat möjligheterna fullt ut, trots att den kräver det av andra. 

Digitaliseringen sänker kostnaderna, men är viktig också för verksamheten i sig. Hög effektivitet är till fördel för arbetstagaren och framför allt för den som utnyttjar tjänsterna. I en tid då samhället behöver effektivitet men också en återhållsam kostnadsutveckling måste ministerierna visa vägen. 

Sannfinländarna är övertygade om att ministeriernas digitala språng kan ge fem procents besparingar i förvaltningskostnaderna. 

För det andra vill jag lyfta fram en viktig fråga som anknyter till att tjänsten som minoritetsombudsman ändrades till diskrimineringsombudsman vid ingången av 2015. Diskrimineringsombudsmannen tog över minoritetsombudsmannens uppgifter. 

Det behövs ingen ombudsman eller nämnd med en budget i miljonklassen för den här typen av övervakning. Efterfrågan på diskrimineringsombudsmannens tjänster är liten, och man har rentav på konstlad väg sökt efter diskriminerande handlingar i samhället. Dessutom kan diskrimineringsombudsmannens åtgärder bidra till att relationerna mellan olika etniska grupper blir inflammerade. 

Det är inte motiverat att i Finland ge utlänningar och etniska minoriteter en särställning, så det behövs inget årligt anslag på över en miljon euro för diskrimineringsombudsmannens omkostnader. För att diskrimineringsombudsmannens arbete ska fokusera på tillsynen över att diskrimineringslagen följs och inte, som den tidigare minoritetsombudsmannen, på att förbättra minoriteternas ställning vore 100 000 euro ett lagom stort anslag för löneutgifter och annat.  

Riksdagen bör därför minska det föreslagna anslaget till diskrimineringsombudsmannen under moment 25.01.03 med 1 337 000 euro och anslaget till justitieministeriets omkostnader under moment 25.01.01 med 1 000 000 euro. 

Kampen mot den grå sektorn

Den grå ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 

EU-länderna väntas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av grå ekonomi och skattesmitning. Det här är mer än ländernas gemensamma hälso- och sjukvårdsbudget. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 

Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. En flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras genom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser. 

Vi gröna tror på att en målmedveten bekämpning av grå ekonomi kan ge större fördelar än vad regeringen eftersträvar. Att bekämpa grå ekonomi lönar sig eftersom de pengar som placeras i det kommer mångfaldigt tillbaka. I sin alternativa budget höjer De gröna också domstolarnas, åklagarväsendets, polisens och skatteförvaltningens anslag för bekämpning av grå ekonomi. I regeringens budget finns inga tilläggsanslag för bekämpning av grå ekonomi till åklagarväsendet och domstolarna, trots att det är av central vikt att hela myndighetskedjan fungerar smidigt och störningsfritt. De grönas alternativa budget har en ökning på två miljoner euro för bekämpning av grå ekonomi till såväl åklagarväsendet som domstolarna. I sitt utlåtande understryker utskottet inte tillräckligt kraftigt vad kampen mot grå ekonomi kräver. Därför föreslår jag följande anslagsökningar: 

Stödet till Sametinget

Det är välkommet att regeringen föreslår en anslagsökning på 130 000 euro för att trygga Sametingets verksamhet och att utskottet påpekar att Sametinget också i fortsättningen bör få de resurser som behövs. Utskottet har erfarit att ökningen grundar sig på behov som följer av sametingslagen. Ökningen är därför ytterst behövlig och måste bli permanent. Anslagsramen för Sametinget måste under kommande år höjas, eftersom behoven är mycket större än medlen, enligt ett yttrande från Sametinget. Det behövs resurser bland annat för samordning av samenäringarna och annan markanvändning, för ökad växelverkan och större samförstånd och för utveckling av den internationella verksamheten och relationerna till intressentgrupperna. 

Lagutskottets utlåtande om budgetpropositionen för 2018 är sammantaget omsorgsfullt och kritiskt skrivet. Utlåtandet lyfter inom justitieministeriets förvaltningsområde fram många oroväckande punkter där det skulle krävas större resurser och ytterligare åtgärder. Likaså framhåller utlåtandet många positiva anslagsposter. Därför kan jag hålla med om det mesta som sägs i utskottets utlåtande. Men trots den oro och kritik som framförs i utlåtande föreslås det inga klara anslagsökningar eller andra konkreta åtgärder, och därför vill jag lämna en avvikande mening. 

Liksom lagutskottet i övrigt anser jag att de främsta problemen inom justitieministeriets förvaltningsområde anknyter till basfinansieringen av domstolsväsendet. Den låga nivån på basfinansieringen för domstolarna har varit ett orosmoment redan länge. De små satsningar regeringen gjort är långtifrån tillräckliga. Rättsväsendets uppgift är att säkra rättstryggheten, som hör till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Var och en har rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol som är behörig enligt lag och att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Ett domstolsväsende av hög standard är därför en nödvändighet i en rättsstat. Allmänhetens förtroende för rättsväsendet bygger i hög grad på att alla tillförsäkras rättstrygghet och att rättegångarna upplevs hålla hög standard. Rättsprocesserna får inte heller bli oskäligt långa. Jag konstaterar därför att det inte längre räcker att enbart känna oro för resursbristen inom rättsväsendet, utan att det är hög tid att åtgärda saken genom tydliga anslagsökningar. I annat fall äventyras de omfattande och för en rättsstat livsviktiga uppgifter som nämndes ovan. Kristdemokraternas alternativa budget föreslår exempelvis en anslagsökning på 2 000 000 euro för att säkerställa verksamheten vid domstolarna. 

Jag delar utskottets oro angående basfinansieringen av åklagarväsendet. Därutöver vill jag påpeka att en avsevärd brist i fråga om åklagarväsendets resurser är det att anslaget inte beaktar den anslagsökning som gjorts inom polisförvaltningen och som i praktiken leder till att åklagarnas arbetsbörda ökar. När det gäller den grå sektorn vill jag också framhålla att åklagarna där har en viktig roll och behöver ytterligare resurser. I utskottets utlåtande konstateras visserligen ”att budgetpropositionen inte särskilt lyfter fram anslaget för bekämpning av grå ekonomi”. Det betyder i och för sig inte att anslag har uteblivit för ändamålet. Åklagarväsendet fick i budgeten för 2016 en permanent nivåhöjning på 3,3 miljoner euro, vilket motsvarar det tilläggsanslag som i budgeten för 2015 anslogs för bekämpning av grå ekonomi. Den grå sektorn utgör ett växande problem och jag anser att den trots den tidigare nivåhöjningen skulle krävt en mer ingående behandling i budgetpropositionen. En framgångsrik bekämpning av den grå ekonomin ger staten avsevärda inkomster. Kristdemokraternas alternativa budget föreslår exempelvis en ökning av anslaget för åklagarväsendets omkostnader på 2 000 000 euro för att effektivisera bekämpningen av grå ekonomi. 

Utskottet konstaterade att uppmärksamhet bör fästas vid Sametingets resurser också i fortsättningen, så att Sametinget kan sköta sina uppgifter så som förutsätts. Det bör noteras att resursbristen direkt påverkar Sametingets kapacitet att fullgöra sina lagfästa uppgifter, av vilka de viktigaste är att arbeta för samernas kulturella autonomi och att bevara och utveckla den samiska urfolkskulturen. Sametinget konstaterar i sitt yttrande att då det samtidigt pågår flera stora lagstiftningsprojekt som rör samernas kulturella autonomi och andra processer som påverkar denna autonomi, måste av nödtvång ärenden som behandlas i Sametinget behandlas, vilket oundvikligen leder till att samernas intressebevakning försvagas. I yttrandet konstateras också att Sametinget inte kan upprätta en prioritetslista som försämrar samernas grundläggande fri- och rättigheter. Jag menar att det redan nu har framförts en välgrundad oro för vilka konsekvenser de bristande resurserna har med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. Utskottet borde därför i sitt utlåtande tydligare ha tagit upp de bristfälliga anslagen. 

Allmänt

Regeringen minskar anslagen till justitieministeriets förvaltningsområde med 31 miljoner euro, om man bortser från valutgifterna, som varierar från år till år. Det ekonomiska läget inom förvaltningsområdet har redan tidigare varit ytterst ansträngt, vilket inte underlättas av att dimensionering av anslagen grundar sig på antagandet att de många omstruktureringarna ska ge avsevärda inbesparingar. Men tidsplanen för förändringarna vilar lika lite som de planerade inbesparingarna på särskilt fast grund. 

Lagutskottet har med all rätt fäst allvarlig uppmärksamhet vid att basfinansieringen av domstolsväsendet och åklagarväsendet är stram och vid att domstolsväsendets situation förvärras ytterligare. Domstolarna är fortsatt överbelastade och har inte lyckats korta ned handläggningstiderna. Utskottet lyfter fram att Helsingfors tingsrätt har stora svårigheter till följd av ett stort antal ärenden och exceptionellt omfattande och komplicerade mål. Det tilläggsanslag som riksdagen anvisade 2016 fick ingen fortsättning i de påföljande budgetarna. 

Justitieministeriets ledning har visserligen bedömt att förvaltningsområdets ekonomi är säkrad, men den uppfattningen får inte tillräckligt stöd av de sakkunniga utskottet hört. Lagutskottet lyfter därför i sitt utlåtande särskilt fram resursläget för åklagarväsendet, rättsregistercentralen och diskrimineringsombudsmannen. Dessutom pekar utskottet på Sametingets bristande möjligheter att med nuvarande resurser sköta sina lagfästa uppgifter samt på de dåliga förhållandena i fängelserna och behovet av reparation och nybyggnad av fängelser. Jag håller med den oro utskottet uttrycker i utlåtandet. 

Budgetpropositionen innehåller inte heller tillräckliga resurser för hela rättsvårdskedjans bekämpning av grå ekonomi. Det är ostridigt att den grå sektorn genererar stora ekonomiska förluster för samhället och att staten måste fortsätta de målmedvetna insatserna för att få bukt med den. Polisen, åklagarna och domstolarna samt bland andra tullen och skatteförvaltningen behöver tillräckliga resurser för det arbetet. En betydande del av resursökningarna betalar sig i form av exempelvis skatteinkomster. 

Sametingets verksamhet begränsas av de otillräckliga resurserna. Samernas ställning som urfolk är tryggad i grundlagen, och Sametinget är enligt lagen samernas företrädare i de lagfästa förhandlingarna med exempelvis statsförvaltningen. För att samernas rätt till deltagande ska realiseras måste Sametinget ha tillräckligt med sakkunnig personal som de facto kan delta i expertgrupper och bereda sakkunnigyttranden för sin egen räkning. Också det internationella arbetet och Sametingets eget parlamentariska arbete skulle kräva en högre anslagsnivå. 

Rättsvård

Rättsvården är en av grundpelarna för vår rättsstat. En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, dvs. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem till exempel hos åklagarväsendet kommer att märkas senare i domstolarna, eftersom ärendena blir liggande. Det uppstår alltså ett slags propp inom kedjan. Det leder i sin tur till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättssäkerhet. En fungerande rättsvård är också avgörande för vårt lands konkurrenskraft. Företagen måste kunna lita på att deras ärenden blir behandlade smidigt och effektivt inom domstolarna. Vårt land har inte råd att äventyra ett fungerande rättsväsende och människors grundläggande rätt till rättssäkerhet. Därför är det ytterst viktigt att trygga en tillräcklig resursnivå för rättsvården. Också de asylsökandes rättssäkerhet måste garanteras genom tillräckliga resurser. 

Före riksdagsvalet 2015 rådde det en stor enighet mellan de politiska partierna om att rättsvården behöver en nivåhöjning. Tyvärr har regeringen inte förverkligat denna målsättning i tillräckligt hög grad. Svenska riksdagsgruppen anslår i sin skuggbudget 3 668 000 euro för att stärka domstolarna, 1 164 000 euro för utsökningsmyndigheternas och konkursbevakningens omkostnader samt 2 168 000 euro för åklagarväsendets behov. 

Grå ekonomi

Den grå ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den grå ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den grå sektorn till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Det betyder att den grå ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år. 

Bekämpningen av den grå ekonomin kräver målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast och att förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller att avslöja och bekämpa grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa grå ekonomi. Det är värt att komma ihåg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 

Regeringen Sipilä har tyvärr inte valt att prioritera bekämpningen av den grå ekonomin tillräckligt högt. Svenska riksdagsgruppen anvisar i sin skuggbudget 3 500 000 euro för att trygga domstolarnas resurser, 500 000 euro för utsökningsväsendet och 1 000 000 euro för åklagarväsendet. Genom det effektiviserar man bekämpningen av grå ekonomi. 

Sametinget

Sametingets främsta uppgift är att arbeta för samernas grundlagsfästa kulturella autonomi. Same-tinget företräder samerna och lämnar årligen 70—90 förslag, initiativ och yttranden till myndigheterna och medverkar i cirka 90 arbetsgrupper. Sametinget måste tillförsäkras tillräckliga resurser för att det ska kunna upprätthålla en lämplig och mångsidig expertis och sköta sina lagfästa uppgifter på ett ändamålsenligt vis. Sametinget behöver också större resurser för det parlamentariska arbetet och för det internationella arbetet. I sin skuggbudget anvisar därför svenska riksdagsgruppen 410 000 euro för Sametingets verksamhet.