Allmänt

Målsättningen med propositionen är att säkerställa att Finland för sin del fullgör sin skyldighet att minska utsläppen under perioden 2021—2030 i enlighet med ansvarsfördelningsförordningen. Propositionen syftar också till att på det sätt som avses i den nationella energi- och klimatstrategin och i den klimatpolitiska planen på medellång sikt fram till 2030 främja användningen av biobrännolja och biobränslen. Finlands åliggande att sänka utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn med 39 procent fram till 2030 jämfört med nivån 2005 är hårt och kräver insatser inom alla områden som hör till ansvarsfördelningssektorn. 

Propositionen ska öka biobrännoljans andel i brännolja som används i trafiken, uppvärmningen och i arbetsmaskiner. Därigenom minskar användningen av fossil brännolja och av de utsläpp denna ger upphov till. I de föreslagna lagarna finns bestämmelser om en jämn åtstramning av distributionsskyldigheten i fråga om biobränslen på 2020-talet. 

Utskottet konstaterar att de föreslagna distributionsskyldigheterna är ett snabbt sätt att främja utsläppsmålen, men utöver dem behövs det också andra åtgärder. 

Utskottet välkomnar lagförslagen men fäster ekonomiutskottets uppmärksamhet vid följande aspekter. 

Minskning av utsläppen från trafiken

Trafiken är av stor betydelse för minskningen av ansvarsfördelningssektorns utsläpp av växthusgaser. I Finland står trafikutsläppen för cirka 40 procent av sektorns utsläpp. Enligt den nationella energi- och klimatstrategin ska utsläppen av växthusgaser från trafiken minska med 50 procent fram till 2030, jämfört med nivån för år 2005. Minskningen av trafikutsläppen ska efter 2030 i huvudsak grunda sig på en minskning av energiförbrukningen i trafiken, inte på ökad förbrukning av biodrivmedel. 

Utskottet konstaterar att det i stället för att vidta enskilda åtgärder är mer effektivt att skapa en mängd av åtgärder som bidrar till att målen för de olika verksamhetssektorerna nås. Kommunikationsministeriets arbetsgrupp för klimatpolitiken inom transportsektorn publicerade den 14 september 2018 halvtidsrapporten Kolfri trafik 2045 — stigar till en utsläppsfri framtid. Enligt det biorelaterade scenario som rapporten utmålar, minskas utsläppen genom att man slutar använda fossila bränslen och inför förnybara eller allt mer utsläppssnåla bränslen. Enligt det teknikrelaterade scenariot sker utsläppsminskningen i huvudsak genom utnyttjande av tekniskt utvecklade trafikmedel, och enligt det servicerelaterade scenariot minskar utsläppen främst genom att den trafikvolym som ger upphov till utsläpp reduceras. Granskningen visar att det inte finns endast ett unikt och enkelt sätt att eliminera trafikutsläpp. Ett problem med det biorelaterade alternativet är tillgången till och priset på hållbart producerade biobränslen samt produktionens konsekvenser för kolsänkan. En utmaning med teknikalternativet är svårigheten att tillräckligt snabbt förnya hela bilbeståndet och andra trafikmedel. I servicealternativet framstår den återstående trafikvolymen och dess utsläpp av växthusgaser som en utmaning. Utifrån halvtidsrapporten står det enligt utskottet klart att det på lång sikt krävs ett brett urval olika åtgärder för att vi ska nå utsläppsminskningsmålet. 

Utskottet konstaterar att efter IPCC:s rapport har exempelvis klimatpanelen understrukit behovet av att främja en övergång till elbilar avsevärt snabbare än tidigare. Klimatpanelen lyfter fram att vi i anknytning till den ökande elbilismen aktivt måste utreda olika beskattningsmodeller, stöd och informationsstyrning, tekniska möjligheter och laddningsinfrastruktur samt den flexibilitet och lagringspotential som elbilismen kan erbjuda elmarknaden. Utskottet menar att de nämnda aspekterna är motiverade, och utskottet har i olika sammanhang lyft fram behovet av en övergång till eldrivna bilar (t.ex. MiUB 1/2018 rd). Miljöutskottet vill betona att biodrivmedel och elektrifiering av trafiken inte bör ses som motstridiga mål, utan att biodrivmedel snarare är ett viktigt sätt att minska på utsläppen under övergångsperioden. 

Vid sidan om främjandet av alla alternativa utsläppssnåla bränslen och drivkrafter är det angeläget att förbättra bilarnas energieffektivitet och energieffektiviteten hos hela trafiksystemet (MiUU 10/2017 rd). I takt med den tekniska utvecklingen bör biodrivmedlen i ökande grad styras till användningen av tung materiel och flygtrafik. 

Separat uppvärmning av byggnader

Den separata uppvärmningen av byggnader står för cirka 7 procent av utsläppen från den finska ansvarsfördelningssektorn. I propositionen konstateras det att merparten av utsläppen från uppvärmningen härrör från oljeeldning och att utsläppen från den separata uppvärmningen har minskat och ser ut att fortsätta minska. Det är en välkommen trend, och utskottet ser det som viktigt att främja alternativa uppvärmningslösningar som ytterligare påskyndar minskningen. 

Enligt propositionens konsekvensbedömning höjer en ökning av biokomponenten i eldningsolja för hus uppvärmningskostnaderna med 0,13—0,21 procent. Det finns knappt 200 000 småhus med oljeeldning i vårt land. En del av dessa ägs av äldre och mindre bemedlade personer som har dåliga förutsättningar att byta uppvärmningssystem i huset. Främjandet av energieffektiviteten i byggnader och av förnybar energi har sedan 2013 fått ökad betydelse i det styrsystem för byggande som grundar sig på markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Det är enligt utskottet angeläget att utreda möjligheterna att bland egnahemsägarna stödja byten till klimatvänliga uppvärmningssystem och utreda hur de kan avstå från oljeuppvärmning. 

Arbetsmaskiner

Arbetsmaskinerna står för cirka 8 procent av utsläppen från ansvarsfördelningssektorn. Utsläppen från arbetsmaskiner har hållits på ungefär samma nivå under de senaste åren, och någon betydande minskning finns inte i sikte utan några åtgärder för främjande av saken. För att Finland ska kunna uppnå sina långsiktiga mål för utsläppsminskning är det väsentligt att det skapas en fungerande marknad och ett fungerande system för distribution av biobaserad lätt brännolja särskilt inom sektorn för arbetsmaskiner. Utskottet anser det motiverat att utveckla eldrivna arbetsmaskiner och möjligheterna att utnyttja biobaserade drivmedel. 

Biobränslenas råvaror

Råvarubasen för biodrivmedel har en stor betydelse med tanke på de konsekvenser som medförs för miljön. Utskottet påpekar att en omfattande förbrukning av inhemsk skogsbiomassa kan påverka Finlands kolsänka negativt, i synnerhet om biobränslen produceras också av annan inhemsk, skogsbaserad biomassa än rester och avfall från skogsindustrin. Nivån för en klimathållbar avverkning måste fastställas utifrån tillförlitliga och aktuella vetenskapliga rön. 

Utskottet framhåller att tillvaratagandet av energivirke i fråga om avverkningsrester enligt undersökningarna inte har konstaterats ha någon stor betydelse för skogsnaturens mångfald i de finländska förhållandena. Stubbrytningen har en klart kraftigare effekt än tillvaratagandet av avverkningsrester på de strukturella drag som är viktiga med tanke på mångfalden, såsom mängden rötträd eller andelen oskadad markvegetation eller humuslager. På grund av den smuts de innehåller används stubbar inte i framställningen av biobränsle. Det finns ännu inte tillräckligt mycket vetenskaplig forskning om långtidseffekterna av tillvaratagande av energivirke på artbestånd och vattendrag. 

Eftersom den växande virkesanvändningen förutsätter effektivare omsorg om biodiversiteten i skogarna och om kolsänkan, är det nödvändigt att utreda hur vi kan säkerställa en hållbar volym inom skogsindustrin, det vill säga att en anläggning på ett hållbart sätt får tillgång till inhemsk eller utländsk råvara. 

Utskottet hänvisar till vad den lyft fram i ett tidigare utlåtande (MiUU 15/2017 rd), det vill säga att det behövs en bred vision för den cirkulära ekonomin där i synnerhet nya, innovativa lösningar inom cirkulär ekonomi kan främja förädlingen av sidoströmmar till produkter som har ett högt mervärde och kan ersätta fossila och andra icke förnybara råvaror. I princip bör värdefull råvara cirkulera så länge som möjligt och utnyttjas för vidareförädling till produkter med högre mervärde. Exempelvis är tillgången till tallolja begränsad, så det är angeläget att gynna en så hög förädlingsgrad som möjligt för oljan. 

Avslutningsvis

Utskottet noterar att de handlingar som ligger till grund för propositionen, det vill säga i den klimatpolitiska planen på medellång sikt och den nationella energi- och klimatstrategin, använder begreppet inblandningsskyldighet i samband med bränslen för uppvärmning och arbetsmaskiner, medan det i lagförslaget talas om distributionsskyldighet. I propositionsmotiven konstateras det att det i den föreslagna lagen inte är frågan om inblandningsskyldighet. Lagen förutsätter alltså inte att biobränsle blandas in i lätt brännolja. Det finns heller inget hinder för inblandning, utan distributionsskyldigheten kan fullgöras genom blandning av fossilt bränsle och biobränsle. Vissa produkter kan av tekniska skäl inte blandas med varandra. Det gäller exempelvis pyrolysolja, som enligt propositionsmotiven inte ställs utanför den föreslagna lagens tillämpningsområde, om lätt brännolja kan ersättas med den. 

Utskottet ser det som viktigt att bibehålla teknikneutralitet i lagstiftningen.