Allmänt

För att reformera statens arbets- och näringstjänster inleddes 2016 ett digitaliseringsprojekt för arbets- och näringstjänsterna. Syftet med projektet är att förbättra matchningen mellan arbetstagare och arbetsplatser samt utnyttjandet av digitalisering och artificiell intelligens inom offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Projektet ska också inom arbets- och näringsförvaltningen bygga upp helt nya, digitala myndighetstjänster för enskilda kunder, företagskunder och experter. De nya myndighetstjänsterna inom arbets- och näringsförvaltningen ersätter arbets- och näringsbyråns nuvarande kundinformationssystem, vars användningstid håller på att gå ut, samt e-tjänsterna för kunder och experter. 

I propositionen föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och tre andra lagar ändras i syfte att revidera bestämmelserna om behandling av kunduppgifter införa nya riksomfattande informationssystemstjänster inom arbets- och näringsförvaltningen. De nya informationssystemtjänsterna innefattar en riksomfattande helhet av kundinformationssystem, en serviceplattform (Arbetsmarknadstorget) och en kundinformationsresurs. Till den nya serviceplattformen hör en ny möjlighet att skapa och publicera jobbsökarprofiler samt en informationsresurs för dessa. Regeringen föreslår att de kommuner som deltar i kommunförsöket för främjande av sysselsättningen ska utses till sådana personuppgiftsansvariga som avses i den allmänna dataskyddsförordningen när det gäller uppgifter om de egna kunderna. Dessutom föreslås det att de myndigheter som ansvarar för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ska utses till personuppgiftsansvariga i fråga om kunduppgifter som anknyter till deras lagfästa uppgifter. 

Enligt propositionen ska utvecklings- och förvaltningscentret på samma sätt som för närvarande utveckla och tillhandahålla nya informationssystemtjänster inom arbets- och näringsförvaltningen. Centret svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter i anslutning till dataskydd och datasäkerhet enligt den allmänna dataskyddsförordningen samt för de uppgifter som den myndighet som svarar för ett informationssystem har enligt lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. De myndigheter som ansvarar för ordnande och produktion av offentlig arbetskrafts- och företagsservice samt de kommuner som deltar i kommunförsöket som gäller främjande av sysselsättningen, ska enligt propositionen på samma sätt som för närvarande använda arbets- och näringsförvaltningens informationssystemtjänster för behandling av kunduppgifter. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet omfattar målen för propositionen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med anmärkningarna och ändringsförslagen nedan. 

Rätt att få uppgifter

Grundlagsutskottet noterar i sitt utlåtande till arbets- och jämställdhetsutskottet (GrUU 14/2022 rd) att det i propositionen föreslås att 12 kap. 6 § 2 mom. i lagförslag 1, som gäller rätten att få information, ändras så att också de som producerar sådan service som stöder sysselsättning som avtalats i en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter den och som ordnas av arbets- och näringsbyrån eller kommunen har den rätt att få de uppgifter som avses i momentet. I ljuset av motiveringen till bestämmelsen verkar det enligt grundlagsutskottet som om avsikten är att tillgången till information i praktiken endast ska omfatta den enskilda kundens namn- och kontaktuppgifter. Grundlagsutskottet konstaterar att om detta är syftet med regleringen, är det motiverat att begränsa bestämmelsens ordalydelse så att den endast omfattar dessa uppgifter. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att syftet med bestämmelsen inte är att begränsa rätten att få uppgifter enbart till namn- och kontaktuppgifter. Som det sägs i propositionsmotiven är personens namn och kontaktuppgifter normalt nödvändiga uppgifter, men i vissa fall är det möjligt att också någon annan uppgift om en enskild kund är nödvändig för en producent av offentlig arbetskrafts- och företagsservice och sysselsättningsfrämjande service som avses i momentet. Följaktligen anser arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att det inte är ändamålsenligt att begränsa rätten att få uppgifter enligt 12 kap. 6 § 2 mom. till enbart namn- och kontaktuppgifter. 

Behandling av personuppgifter

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att de föreslagna bestämmelserna är betydelsefulla framför allt med avseende på skyddet för privatlivet och för personuppgifter i 10 § i grundlagen. Grundlagsutskottet anser att arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ännu bör försäkra sig om att regleringen innehållsmässigt är förenlig med EU:s allmänna dataskyddsförordning och fästa särskild uppmärksamhet vid avvikelsen från den i artikel 18 i dataskyddsförordningen avsedda rätten att begränsa behandlingen av uppgifter (13 kap. 5 § i lagförslag 1 och 9 a § i lagförslag 3). 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att de föreslagna bestämmelserna motsvarar 13 kap. 4 § 2 mom. i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, som för närvarande med stöd av 1 § 1 mom. i det kapitlet tillämpas också på kundregistret över sektorsövergripande samservice. I propositionen föreslås det att den registerspecifika regleringen slopas. Därför föreslås det att det till lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen fogas bestämmelser om kundinformationsmaterial och kundinformationssystem för sektorsövergripande samservice, inklusive en bestämmelse som motsvarar 13 kap. 4 § 2 mom. i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, genom vilken man avviker från en persons rätt att begränsa behandlingen av sina uppgifter. 

Den gällande bestämmelsen, genom vilken man avviker från den rätt att begränsa behandlingen av sina uppgifter som avses i den allmänna dataskyddsförordningen, har fogats till 13 kap. 4 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice genom en ändringslag (447/2020). Bestämmelsens förenlighet med den allmänna dataskyddsförordningen bedömdes i propositionen om den bestämmelsen (RP 12/2020 rd) särskilt med beaktande av artikel 23.1 och 23.2 i den allmänna dataskyddsförordningen. 

Artikel 23.1 i den allmänna dataskyddsförordningen ger medlemsstaterna möjlighet att genom lagstiftning begränsa tillämpningsområdet för bland annat de skyldigheter och rättigheter som föreskrivs i artikel 18, om en sådan begränsning sker med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa till exempel en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse. Undantagen från den rätt att begränsa behandlingen av uppgifter som avses i artikel 18 i den allmänna dataskyddsförordningen motiveras i propositionen (RP 12/2020 rd) på följande vis: ”Skötseln av en uppgift som anknyter till offentlig arbetskraftsservice, utkomstskydd för arbetslösa eller alterneringsledighet kan inte med beaktande av målen för uppgiften vara beroende av den registrerades beslut att begränsa behandlingen av uppgifter som gäller honom eller henne. Med tanke på förvaltningen av kundinformationssystemet samt utbetalning av utkomstskydd för arbetslösa och alterneringsersättning är det inte möjligt att en person skulle kunna begränsa behandlingen av uppgifter som gäller honom eller henne t.ex. under tiden för utredandet av den rättsliga grunden för den personuppgiftsansvariges behandling av uppgifter eller behandlingen av ett påstående om att uppgifterna eller behandlingen av dem är felaktig. Detta skulle kunna äventyra behandlingen av förmånsärendet och uppgifternas korrekthet. De registerförda uppgifterna ska vara korrekta och fullständiga, och de kan inte vara beroende av behandlingen av invändningar som gäller skydd av personuppgifter tills det har fattats ett beslut med anledning av ovan avsedda invändning. Om en persons uppgifter inte kan behandlas, kan inte heller tjänster ordnas för eller förmåner betalas till personen.” 

Motiveringen till 13 kap. 4 § 2 mom. i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice konstaterar dessutom att förutsättningarna för begränsning av den registrerades rättigheter enligt artikel 23.1 i den allmänna dataskyddsförordningen uppfylls, eftersom begränsningen utgör en nödvändig och proportionell åtgärd för att uppfylla medlemsstatens mål gällande främjandet av sysselsättningen, utkomstskyddet för arbetslösa och alterneringsledighet. I begränsningen iakttas till centrala delar de grundläggande fri- och rättigheterna, eftersom det föreskrivs om behandlingen i lag och den registrerade har rätt att söka ändring i besluten. Även övriga garantier för god förvaltning har tillförsäkrats genom lag. Dessutom är kraven i artikel 23.2 i förordningen uppfyllda. 

I 13 kap. i den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs det om ändamålen med behandlingen och de kategorier av personuppgifter som ska behandlas. Dessutom har omfattningen av begränsningarna avgränsats till uppgifterna i registret över enskilda kunder. Bestämmelser om skyddsåtgärder (användarrättigheter samt beviljande, ändring och upphävande av dem) finns i 13 kap. 4 a, 5 och 5 a § i den gällande lagen. Dessutom ska sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och bestämmelserna om tystnadsplikt och påföljder vid brott mot tystnadsplikten i dataskyddslagen samt bestämmelserna om informationssäkerhet i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen liksom också tillämpningen av de allmänna förvaltningslagarna betraktas som skyddsåtgärder som förhindrar missbruk och olaglig åtkomst till eller överföring av uppgifter. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om personuppgiftsansvariga och förvaringstider. 

Också den föreslagna lagstiftningen innehåller bestämmelser om ändamålet med behandlingen av personuppgifter och de personuppgifter som får behandlas, och begränsningarna har avgränsats till uppgifter om enskilda kunder (13 kap. 2 § 1 mom.). Bestämmelser om skyddsåtgärder finns i 13 kap. 6—8 §. Med stöd av vad som anförts ovan anser arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att de föreslagna bestämmelserna i 13 kap. 5 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och 9 a § i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen är förenliga med EU:s allmänna dataskyddsförordning. 

Allmänna kommentarer om de riksomfattande informationssystemtjänsterna

I sitt utlåtande till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet noterar grundlagsutskottet på ett allmänt plan att en del av de funktioner som nämns i propositionen i själva verket verkar vara myndighetsuppgifter och att en del är förenade med förfaranden som kan inverka på arbetskraftsservicens kunders intressen, rättigheter och skyldigheter. Grundlagsutskottet konstaterar att när förvaltningens verksamhet utvecklas till exempel på de sätt som beskrivs i propositionen ska det ses till att utövningen av offentlig makt grundar sig på lag och att bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter utfärdas genom lag. Grundlagsutskottet anser det vara viktigt att man vid beredningen av reformer gestaltar vad ärendet juridiskt handlar om och att det också redogörs för detta i beredningsmaterialet. Grundlagsutskottet konstaterar att det har förhållit sig restriktivt till att man i lagstiftningen ersätter etablerade begrepp som grundar sig på gällande rätt med nya begrepp som är klart mer diffusa och lätt kan leda till oklarheter vid tolkningen. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att det i grundlagsutskottets utlåtande i fråga om funktionerna hänvisas till en punkt i propositionen som behandlar propositionens ekonomiska konsekvenser (s. 33). Med funktion avses de tekniska funktionerna i det nya kundhanteringssystemet och i vilken ordning informationssystemets nya funktioner ska tas i bruk när det nya systemet införs stegvis. Funktionerna i kundhanteringssystemet baserar sig på skötseln av uppgifter som hänför sig till offentlig arbetskraftsservice enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, lagen om utkomstskydd för arbetslösa och vissa andra lagar, och systemets tekniska funktioner har utvecklats så att de stöder skötseln av myndigheternas lagstadgade uppgifter och gör det möjligt att fullgöra dessa uppgifter. 

Serviceplattformen

Vid arbetslivs- och jämställdhetsutskottets sakkunnigutfrågning uttrycktes oro över hur automatiserat beslutsfattande påverkar jämlikheten och rättsskyddet. Utifrån inkommen utredning konstaterar utskottet för tydlighetens skull att propositionen inte innehåller några förslag om automatiserat beslutsfattande. 

I dataombudsmannens byrås yttrande till utskottet konstateras det i anslutning till matchningsfunktionen att det är fråga om en profileringsfunktion som i betydande grad kan påverka den registrerade och ha rättsverkningar för honom eller henne. Ibruktagandet kan bedömas förutsätta nya bestämmelser bland annat om matchningsfunktionen och publicering av dess uppgifter för den registrerade. Dataombudsmannens byrå anser att det borde ha funnits bestämmelser om detta i lagförslaget. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att serviceplattformens nya matchningsfunktion utnyttjar profilering. Serviceplattformens profilering används dock inte som grund för beslutsfattande och det är inte heller fråga om automatiskt beslutsfattande. Profileringen medför inga skyldigheter för personen, såsom att reagera på jobberbjudandena, och det att jobbsökarprofilen syns för arbetsgivaren i listan över de lämpligaste profilerna medför inte heller några rättsverkningar för den som skapat profilen. Utskottet konstaterar dessutom att grundlagsutskottet i sitt utlåtande inte förutsätter bestämmelser om profileringens funktion. Med stöd av vad som anförts ovan anser arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att införandet av matchningsfunktionen inte förutsätter några nya bestämmelser. 

Under sakkunnigutfrågningen framfördes att en jobbsökningsprofil inte får vara en förutsättning för att få högklassig service som stöder jobbsökningen. Utskottet instämmer i detta. Det ansågs också viktigt att man även utan att utarbeta en profil kan utnyttja matchningsfunktionen. Utifrån inkommen utredning konstaterar utskottet att utarbetandet av en jobbsökarprofil inte är en förutsättning för att jobbsökningen ska inledas eller för att kunden annars ska kunna uträtta ärenden hos arbets- och näringstjänsterna, och att detta inte inverkar på den service som erbjuds kunden. Kunden har också i fortsättningen möjlighet att uträtta ärenden hos arbets- och näringsbyrån eller, under tiden för kommunförsöket för främjande av sysselsättningen, hos försökskommunen. Utskottet konstaterar dessutom att jobbsökningsprofilen är ett nytt verktyg för att söka och hitta ett lämpligt jobb eller en lämplig arbetstagare. Jobb kan sökas enligt olika kriterier, även om man inte utarbetar en jobbsökningsprofil. Matchningsfunktionen förenar de sökandes profiler och platsannonser, vilket innebär att det krävs en profil för att den ska kunna utnyttjas. 

Sakkunniga ansåg att stark digital autentisering är motiverad med tanke på individens informationssäkerhet, men konstaterade samtidigt att autentiseringen väcker frågor om lika tillgång till tjänster. Diskrimineringsombudsmannen konstaterade i sitt yttrande angående stark autentisering att det är viktigt att man till exempel i den pågående lagstiftningsreformen avseende identitetsbeteckningar främjar och gör det smidigare för bland andra utlänningar att få personbeteckning. Diskrimineringsombudsmannen konstaterade dessutom i sitt utlåtande att stark autentisering måste säkerställas på lika villkor för alla också genom behövlig lagstiftning och praktisk styrning. Stark autentisering krävs för att man ska kunna försäkra sig om att profilen har utarbetats av personen själv. Stark autentisering används också för enskilda kunder i den nuvarande webbtjänsten Mina e-tjänster. Utskottet anser det vara viktigt att arbets- och näringsministeriet följer hur de projekt för identifiering av personer som är under beredning framskrider och vilka konsekvenser de kan ha för förvaltningsområdet. Utskottet betonar dessutom att tillgängligheten till serviceplattformen bör innefatta bland annat olika språkversioner och lämplighet för invandrare samt att serviceplattformen bör svara mot olika branschspecifika behov (t.ex. matchningsfunktioner för konst- och kulturbranschen och de kreativa branscherna). 

Övervakning av användningen av serviceplattformen

Grundlagsutskottet konstaterar att enligt 13 a kap. 2 § i lagförslag 1 kan en jobbsökarprofil upprättas om användningsvillkoren för plattformen har godkänts. Den myndighet som förvaltar plattformen kan enligt 5 § i samma kapitel uppmana den som använder plattformen att inom utsatt tid radera innehåll som strider mot lag, användningsvillkor eller god sed från det innehåll som användaren publicerat. I lagen föreslås inga bestämmelser om innehållet i användningsvillkoren. I ljuset av lagförslaget och motiven till det förblir det också tämligen oklart vad som kan anses strida mot god sed. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att den föreslagna regleringen således inte verkar helt problemfri och att den bör preciseras med tanke på det som i 2 § 3 mom. i grundlagen föreskrivs om att all utövning av offentlig makt skall bygga på lag. Med stöd av vad som anförts ovan föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ändringar i 13 kap. 5 § 1 och 2 mom. i lagförslag 1. Ändringarna beskrivs närmare i detaljmotiven nedan. 

Ibruktagande av det nya kundinformationssystemet

Under utskottets sakkunnigutfrågning uttryckte flera aktörer oro över att den första införandefasen för systemhelheten infaller vid samtidigt som den nya modellen för arbetskraftsservice införs. Dessutom ansåg de sakkunniga att det måste avsättas tillräckliga resurser för utbildning i det stegvisa införandet av det nya kundinformationssystemet, så att kunderna inte orsakas onödiga dröjsmål eller direkta fel i behandlingen av deras ärenden. Med tanke på det praktiska myndighetsarbetet krävs det utbildning också i anknytning till informationsledning, statistikföring och upphandling av tjänster. För kommunernas del framhävs särskilt behovet av tillräckligt stöd i rätt tid från utvecklings- och förvaltningscentret i samband med omläggningen och ibruktagandet av det nya systemet. Utskottet anser det viktigt att fästa uppmärksamhet vid dessa omständigheter och betonar att statsrådet bör säkerställa tillräckliga resurser för ibruktagandet av kundinformationssystemet, tillräcklig kommunikation och introduktion i rätt tid samt omsorg om personalens ork särskilt under övergångsperioden. Utskottet betonar att det med tanke på tillgodoseendet av kundernas grundläggande fri- och rättigheter är nödvändigt att deras ärenden behandlas och eventuella fel korrigeras utan dröjsmål också under ibruktagningsprocessen.