Senast publicerat 22-11-2021 16:00

Betänkande EkUB 33/2021 rd RP 207/2021 rd Ekonomiutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (RP 207/2021 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till kulturutskottet för utlåtande. 

Utlåtande

Utlåtande har lämnats av 

  • kulturutskottet 
    KuUU 21/2021 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • industriråd Mikko Huuskonen 
    arbets- och näringsministeriet
  • servicechef Mari Selviranta 
    Statskontoret
  • seniorekonom Riku Buri 
    Konkurrens- och konsumentverket
  • professor Niku Määttänen 
    Helsinki Graduate School of Economics
  • professor Otto Toivanen 
    Helsinki GSE Covid-19 Situation Room
  • professor Roope Uusitalo 
  • verkställande direktör Hannu Rahnasto 
    Compass Group Finland Ab
  • verkställande direktör Aki Käyhkö 
    Scandic Hotels Oy
  • verkställande direktör Timo Lappi 
    Turism- och Restaurangförbundet rf
  • ekonomisk expert Petri Malinen 
    Företagarna i Finland rf
  • direktör Kati Kuusisto 
    Tapahtumateollisuus ry.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Löntagarnas forskningsinstitut
  • Finlands näringsliv rf
  • Finsk Handel rf
  • Kultur- och konstområdets centralorganisation KULTA rf
  • Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
  • Music Finland ry
  • Muoti- ja urheilukauppa ry
  • NoHo Partners Oyj
  • Servicefacket PAM rf
  • SOSTE Finlands social och hälsa rf
  • Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • Resebranschens förbund i Finland rf.

Inget yttrande av 

  • Teknologiindustrin rf.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår ändringar i lagen om temporärt kostnadsstöd för företag. 

Enligt förslaget kompletteras lagen med bestämmelser om en ny form av kostnadsstöd, som riktas särskilt till företag inom turist-, restaurang- och evenemangsbranschen i enlighet med en förteckning över verksamhetsområden som tas in i lagen. Stödberättigade är också företag inom andra verksamhetsområden, om företaget självt eller en viktig kundgrupp för företaget har drabbats av en offentligrättslig begränsning i anslutning till hanteringen av covid-19-pandemin. Myndighetsrekommendationer ska inte betraktas som begränsningar. Stödet beviljas av Statskontoret. Syftet med lagen är att i den svåra situation som uppstått till följd av pandemin stödja kontinuiteten i verksamheten inom de verksamhetsområden som särskilt drabbats av pandemin och för de företag som drabbats av begränsningar. Vidare är syftet att minska antalet företag som går i konkurs genom att ge företagen mer tid att anpassa sin verksamhet och sina kostnader, i och med att den kris som orsakats av covid-19-pandemin har dragit ut på tiden. Ansökningsperioden för kostnadsstöd enligt lagen inleds i december 2021. 

Propositionen hänför sig till den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 och avses bli behandlad i samband med den. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 15 december 2021. Det kommer att lämnas en separat proposition om att förlänga lagens giltighetstid efter den 31 december 2021. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Propositionens syfte och huvudsakliga innehåll.

Enligt förslaget kompletteras lagen om temporärt kostnadsstöd för företag med bestämmelser om en ny form av kostnadsstöd, som riktas särskilt till företag inom turist-, restaurang- och evenemangsbranschen i enlighet med en förteckning över verksamhetsområden som tas in i lagen. Stödberättigade är också företag inom andra verksamhetsområden, om företaget självt eller dess kundkrets har drabbats av en offentligrättslig begränsning i anslutning till hanteringen av covid-19-pandemin. 

Syftet med lagen är att stödja kontinuiteten i verksamheten inom de branscher och företag som drabbats av pandemin och restriktionerna i den svåra situationen samt att färre företag ska gå i konkurs när de får mer tid att anpassa sin verksamhet när pandemin drar ut på tiden. 

Ekonomiutskottet tillstyrker de föreslagna bestämmelserna utan ändringar i övrigt, men med förlängd giltighetstid. 

Ekonomiutskottets tidigare ståndpunkter.

Ekonomiutskottet har i flera tidigare betänkanden (EkUB 14/2020 rd, EkUB 33/2020 rd, EkUB 6/2021 rd, EkUB 15/2021 rd och EkUB 18/2021 rd) behandlat effekterna av de stödinstrument som införts med anledning av coronapandemin. Utskottet har ansett att det med tanke på marknadens funktion under normala förhållanden är viktigt att lagstiftningsåtgärderna ingriper så lite som möjligt i principen om att företagen ska ha jämlika konkurrensförutsättningar. Coronapandemin har dock drabbat näringsverksamheten på väldigt olika sätt, och därför är det motiverat att också offentligt finansierade stöd på motsvarande sätt varierar beroende på hur mycket affärsverksamheten har störts. Stödsystemet bör så noggrant och rättvist som möjligt inriktas på korrigering av ekonomiska skador orsakade av coronaepidemin och på förhindrande av långvariga skador. Det bör bedömas dels inom branscher, dels med tanke på likabehandling av olika branscher. 

Allmänna aspekter på stöd till företag.

De sakkunnigas åsikter har gått isär: vissa har ansett att det föreslagna stödet är otillräckligt, medan andra har ansett att stödet verkar vara procykliskt och undergräva jämlika konkurrensvillkor. 

Ekonomiutskottet konstaterar att omfattande makroekonomiska störningar utan undantag är förenade med strukturella förändringar i ekonomin, eftersom den minskande produktionen och den nya produktion som uppstår till följd av återhämtningen avviker från varandra. Varken lagstiftning eller stödpolitik kan, och bör lämpligen heller inte, helt hindra denna mekanism från att fungera. Vid planeringen av systemet för kostnadsstöd våren 2020 såg man ändå en risk för att företagens problem med att få finansiering och det försämrade kassaflödet kan leda till att också sunda företag blir insolventa. 

Utskottet har redan tidigare understrukit att vid bedömningen av stödsystemets legitimitet är det viktigt att systemet är avsett att vara ett snabbt och temporärt likviditetsstöd i en situation där verksamhetsbetingelserna utan företagens egen förskyllan har försämrats kraftigt och utan förvarning och verksamhet som i normala fall är lönsam tillfälligt har blivit olönsam. I en sådan situation kan också stödformer som under normala förhållanden inte är motiverade eller tillåtna vara godtagbara. 

Lagstiftningsinstrument som möjliggör näringsverksamhet.

Ekonomiutskottet påpekar att det när epidemin drar ut på tiden är viktigt att fästa allt större uppmärksamhet vid hur näringsverksamhet kan möjliggöras hälsosäkert på olika sätt. Det står klart att en hög vaccinationstäckning är den viktigaste enskilda faktorn för att bromsa epidemin. I den här fasen av epidemin, och särskilt med tanke på att det har blivit uppenbart att viruset fortfarande kommer att cirkulera i samhället en lång tid framöver, är det viktigt att ha ett så brett urval av metoder som möjligt. Det finns nu en del jämförande uppgifter om covidintyg som används på olika håll i världen. Med hänsyn till detta ser utskottet det som angeläget att vi i Finland också har något slags arrangemang med covidintyg vid sidan av andra metoder. Det är fråga om huruvida näringsverksamhet möjliggörs ens i någon mån, dels under fullständiga nedstängningar eller kraftiga restriktioner, dels också på längre sikt under lugnare faser i epidemiläget. I det senare fallet är användningen av intyget inte nödvändigtvis direkt kopplad till begränsningarnas giltighetstid, utan fungerar som en förebyggande åtgärd som stöder hälsosäkerheten. 

Statligt stöd.

Det kostnadsstöd som nu föreslås är tidsbegränsat statligt stöd som beviljas för att underlätta de svårigheter som coronapandemin orsakar och som redan tidigare har godkänts av Europeiska kommissionen (SA.56995(2020/N). Enligt uppgift har kommissionen under riksdagsbehandlingen av den aktuella propositionen, den 18 november 2021, kommit med ett nytt meddelande med stöd av vilket lagstiftningen om kostnadsstöd kan förlängas till och med den 30 juni 2022. Utskottet föreslår att lagen ändras på det sätt som beskrivs närmare i detaljmotiveringen nedan. 

Bestämmelserna om statligt stöd har betydelse också när det gäller hur stora aktörer som kan stödjas. Enligt uppgift har aktörer med stor omsättning haft relativt sett mindre nytta av stödinstrumenten än mindre aktörer. Orsaken till detta har varit de stödtak som har fastställts i vår nationella lagstiftning. Stödtaken bygger på budgetrestriktionen men också på reglerna om statligt stöd. Ekonomiutskottet påpekar att kommissionen i sitt beslutet utöver att förlänga stödtiden också höjde det maximala stödbeloppet från 1,8 miljoner till 2,3 miljoner euro. Ekonomiutskottet fäster stöd-myndighetens uppmärksamhet vid denna ändring. Om man eftersträvar en ännu högre övre gräns, är det fråga om en förlängning av stödet för icke-täckta fasta kostnader (5 d § i lagen) och då krävs det en ny anmälan till kommissionen. Dessa förhandlingar kan bedömas äventyra tidsplanen för behandlingen av den aktuella lagstiftningen. 

Under sakkunnigutfrågningen i ekonomiutskottet har frågan om storleken på det stöd som medlemsstaterna beviljar sina företag aktualiserats i vidare bemärkelse. Utskottet konstaterar i sammanhanget att coronastöden i olika medlemsstater är svåra att jämföra. Staterna förfogar förutom över instrument för undantagsförhållanden också under normala förhållanden över ett ganska svårjämförbart urval av stöd och incitament som är kopplat också till varje medlemsstats grundläggande lösning för att trygga sina invånares försörjning och sporra dem till ekonomisk aktivitet, och över huvud taget till den beredskap för olika stödarrangemang som är bunden till de offentliga finansernas bärkraft. 

Bedömningar av konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen.

Det aktuella lagförslaget är mycket likt de tidigare lagarna om kostnadsstöd. Men bedömningen av lagstiftningens konsekvenser är inte identisk med tidigare bedömningar, eftersom omvärlden har förändrats. 

I dagsläget är det än så länge svårt att göra en heltäckande bedömning av hur de ekonomiska aktörernas situation kommer att utvecklas när stödåtgärderna i anslutning till viruspandemin upphör. Även om prognoserna på senare tid har skrivits upp, skuggas den ekonomiska återhämtningen av oförutsebarhet. Vid avvägningen av om en förlängning av stödsystemen är berättigad har det dock också betydelse att företagen har haft tid att anpassa sin verksamhet till de förändrade förhållandena och till restriktionerna på grund av hanteringen av smittspridningen. Sakkunniga har påpekat att det i början av pandemin ofta var motiverat att stödja företag med olika instrument, men då pandemin drar ut på tiden och omvärlden förändras blir stöden mindre berättigade. 

Utfrågade sakkunniga har påpekat att stödets nettoeffekt sannolikt kommer att belasta de offentliga finanserna. Argumentet är att stödet sannolikt inte i det nuvarande ekonomiska läget ökar sysselsättningen eller totalproduktionen så mycket att det skulle kompensera och till de offentliga finanserna återbetala ett belopp som motsvarar det beviljade stödbeloppet. Ett fortsatt stöd till företag med dålig lönsamhet kan dessutom försvaga den allmänna produktivitetstillväxten genom att bromsa upp tillväxten i de mest produktiva företagen. Denna risk är betydande i en situation där tillgången på arbetskraft begränsar företagens tillväxt. 

Ekonomiutskottet upprepar sin bedömning som det gjort i samband med behandlingen av tidigare lagstiftning om kostnadsstöd, dvs. att behovsprövningselementet i stödbestämmelserna främjar träffsäkerheten, men att en oundviklig nackdel då blir att handläggningen av ansökningar går långsammare i och med det manuella arbete som behovsprövningen kräver. Behovsprövningen ökar också osäkerheten om innehållet i lagstiftningen. 

Kulturutskottets utlåtande (KuUU 21/2021 rd — RP 207/2021 rd).

Kulturutskottet behandlar den föreslagna regleringen med avseende på det egna ansvarsområdet och hänvisar också till sin tidigare ståndpunkt (KuUU 11/2021 rd), där utskottet har påpekat att stödtaken är olika och fäst vikt vid att garantera återhämtningen hos olika aktörer inom kultur-, idrotts- och evenemangsbranschen för att undvika att branschen förtvinar. Kulturutskottet har ansett det vara viktigt att stödsystemet behandlar olika aktörer lika och påpekat att både stora och små företag kan behöva stöd. Kulturutskottet framhåller dessutom att det noggrant måste utredas och utvärderas hur coronastöd beviljas och används för att man ska kunna få fram fakta om stödets effekter till underlag för framtida beslut. 

Avslutningsvis.

Enligt arbets- och näringsministeriets undersökningar (se SRV:s revisionsberättelser 13/2021) bör ordningen för olika typer av stöd vara motsatt i förhållande till den ordning som tillämpades i början av coronapandemin. I början av krisen bör man satsa på direkta stöd som kostnadsstöd, och utvecklingsstödens andel kan öka i takt med att krisen framskrider. Det har bedömts att fördelningen av stöden till de sektorer och företag som drabbats värst av pandemin, särskilt med hjälp av utvecklingsstöden från Business Finland, inte har lyckats på önskat sätt. Däremot har kostnadsstödet ansetts vara en fungerande modell för kristider, eftersom oflexibla fasta kostnader snabbt blir ett lönsamhetsproblem för företaget när efterfrågan plötsligt sjunker. En svaghet hos kostnadsstödet har ansetts vara att stödet krävde helt ny lagstiftning och att det därför infördes långsamt. 

Samtidigt som målet är att den lagstiftningsmässiga referensramen ska vara stabil och att företagen ska känna till den i god tid på förhand, har det ansetts motiverat att kostnadsstödet beviljas retroaktivt, påpekar utskottet. På detta sätt har åtgärderna syftat till att undvika eventuella effekter som styr beteendet i en skadlig riktning. De upprepade stödomgångarna (det är nu femte gången som kostnadsstödet aktualiserats) skapar dock en presumtion om att stödordningarna kommer att fortsätta på ett eller annat sätt. Det betyder att effekterna av att stödet är oförutsebart minskar. 

Följaktligen menar utskottet att i den här fasen av epidemin är problemen relevanta för stödens legitimitet i första hand om de uppstår i företagsverksamhet som regleras direkt till exempel genom begränsning av kundplatserna. Det är fortfarande motiverat att ersätta förluster till följd av restriktioner som skyddar det övergripande samhällsintresset. 

 

DETALJMOTIVERING

14 §. Ikraftträdande.

Ekonomiutskottet föreslår, enligt avvägningen ovan, att lagen om temporärt kostnadsstöd för företag ska gälla till utgången av juni 2022. Kommissionens meddelande av den 18 november 2021 ger möjlighet till detta. Ekonomiutskottet anser att det är ändamålsenligt att ta vara på den möjligheten. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 207/2021 rd med ändringar. 

Utskottets ändringsförslag

Lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020) 1 § 1 mom., sådant det lyder i lag 609/2021, Utskottet föreslår en ändring och 14 § Slut på ändringsförslaget samt 
fogas till lagen en ny 5 e § och en bilaga som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om temporärt statligt stöd som beviljas i Finland verksamma företag för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av covid-19-pandemin och som Europeiska kommissionen efter särskild anmälan har godkänt som förenligt med den inre marknaden (kostnadsstöd). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 e § 
Företag inom turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen samt företag som omfattats av begränsningar i affärsverksamheten 
Ett företag inom turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen kan beviljas kostnadsstöd för den stödperiod som omfattar tiden från och med den 1 juni 2021 till och med den 30 september 2021, om företaget den 1 juni 2021 var verksamt inom något av de verksamhetsområden enligt Näringsgrensindelningen 2008 som nämns i bilagan och om företaget i sin ansökan visar att dess omsättning för stödperioden har minskat med mer än 30 procent jämfört med omsättningen under jämförelseperioden. 
Även om ett företag inte har varit verksamt inom något av de verksamhetsområden som nämns i bilagan, kan företaget beviljas kostnadsstöd, om företaget i sin ansökan visar att dess affärsverksamhet har drabbats av en sådan offentligrättslig begränsning för att bekämpa pandemin som gällt företaget och som infallit under den stödperiod som avses i 1 mom. och att dess omsättning för stödperioden har minskat med mer än 30 procent jämfört med omsättningen under jämförelseperioden. 
Även om ett företag inte har varit verksamt inom något av de verksamhetsområden som nämns i bilagan, kan företaget beviljas kostnadsstöd, om företaget i sin ansökan visar att dess affärsverksamhet har drabbats av en sådan offentligrättslig begränsning för att bekämpa pandemin som gällt en för företaget viktig kundgrupp och som infallit under den stödperiod som avses i 1 mom. och att dess omsättning för stödperioden har minskat med mer än 30 procent jämfört med omsättningen under jämförelseperioden. 
Vid beviljande av kostnadsstöd beaktas av de kostnader som avses i 4 § 3 och 4 punkten högst ett belopp som motsvarar fyra gånger företagets månatliga omsättning i genomsnitt under jämförelseperioden. Från stödet avdras andra sådana stöd enligt denna lag som beviljats företaget för den stödperiod som avses i 1 mom. Om stödbeloppet efter avdraget blir mindre än 2 000 euro, betalas stödet inte ut. Stödet kan sökas från december 2021. Stödets maximibelopp är en miljon euro. 
Ett företag som avses i 1–3 mom. kan beviljas kostnadsstöd för den stödperiod som avses i 1 mom. i enlighet med den formel som anges i 5 § utifrån följande faktorer: 
1) företagets omsättning under den stödperiod som avses i 1 mom., som definieras som
a) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juni 2021 till och med den 30 september 2021 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen månatligen,
b) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 september 2021 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen kvartalsvis,
c) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen kalenderårsvis,
d) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 januari 2021 till och med den 28 februari 2021 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer eller, om sådana saknas, enligt företagets egen anmälan, om företaget är grundat den första dagen den anmälningsperiod för mervärdesskatt som med stöd av 2 punkten underpunkterna a–c är tillämplig eller därefter,
e) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juni 2021 till och med den 30 september 2021 enligt företagets egen anmälan, om företaget inte lämnat in mervärdesskattedeklarationer,
 
2) företagets omsättning under jämförelseperioden, som definieras som
a) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juni 2019 till och med den 30 september 2019 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen månatligen,
b) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juli 2019 till och med den 30 september 2019 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen kvartalsvis,
c) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2019 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen kalenderårsvis,
d) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 januari 2020 till och med den 29 februari 2020 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer eller, om sådana saknas, enligt företagets egen anmälan, om företaget är grundat den första dagen den anmälningsperiod för mervärdesskatt som enligt underpunkterna a–c är tillämplig eller därefter,
e) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juni 2019 till och med den 30 september 2019 enligt företagets egen anmälan, om företaget inte lämnat in mervärdesskattedeklarationer.
 
På stöd enligt denna paragraf tillämpas inte 2 § 1 och 2 punkten, 3 §, 4 § 1 och 2 punkten, 5 § 1 och 3 mom. och 7 § 1 mom. 
Utskottet föreslår en ändring 14 § Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Ikraftträdande Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020 och gäller till och med den 30 juni 2022. Slut på ändringsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 15 december 2021. 
 Slut på lagförslaget 

Bilaga 

Verksamhetsområden, inom vilka verksamma företag kan beviljas kostnadsstöd enligt 5 e § 

49310 

 

Kollektivtrafik 
49320 

 

Taxitrafik 
49391 

 

Reguljär fjärrtrafik med buss 
49392 

 

Chartertrafik med buss 
55101 

 

Hotell 
55109 

 

Motell, resandehem och liknande inkvarteringsanläggningar 
55201 

 

Vandrarhem 
55209 

 

Semesterbyar och liknande inkvartering 
55300 

 

Campingplatsverksamhet 
55901 

 

Internat och pensionat 
55902 

 

Gårdsturism, bed & breakfast 
55903 

 

Uthyrning av semesterstugor 
55909 

 

Inkvarteringsverksamhet som inte klassificerats på annat håll 
56101 

 

Restauranger 
56102 

 

Café-restauranger 
56103 

 

Matkiosker 
56210 

 

Cateringverksamhet vid enskilda evenemang 
56290 

 

Övrig catering- och centralköksverksamhet 
56301 

 

Öl- och drinkbarer 
56302 

 

Caféer och kaffebarer 
59140 

 

Filmvisning 
74901 

 

Programbyråer och managertjänster 
79110 

 

Resebyråverksamhet 
79120 

 

Researrangemang 
79900 

 

Turist- och bokningsservice 
82300 

 

Arrangemang av kongresser och mässor 
90010 

 

Artistisk verksamhet 
90020 

 

Stödtjänster till artistisk verksamhet 
90030 

 

Litterärt och konstnärligt skapande 
90040 

 

Drift av teatrar, konserthus o.d. 
91010 

 

Biblioteks- och arkivverksamhet 
91020 

 

Museiverksamhet 
91030 

 

Vård av historiska minnesmärken och byggnader och liknande sevärdheter 
91040 

 

Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat 
93110 

 

Drift av sportanläggningar 
93120 

 

Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet 
93130 

 

Drift av gymanläggningar 
93190 

 

Annan sportverksamhet 
93210 

 

Nöjes- och temaparksverksamhet 
93291 

 

Skid- och slalomanläggningar 
93299 

 

Annan fritids- och nöjesverksamhet 
Helsingfors 19.11.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Sanni Grahn-Laasonen saml 
 
vice ordförande 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Atte Harjanne gröna 
 
medlem 
Hannu Hoskonen cent 
 
medlem 
Eeva Kalli cent 
 
medlem 
Pia Kauma saml 
 
medlem 
Riitta Mäkinen sd 
 
medlem 
Matias Mäkynen sd 
 
medlem 
Sakari Puisto saf 
 
medlem 
Janne Sankelo saml 
 
medlem 
Veikko Vallin saf 
 
medlem 
Johannes Yrttiaho vänst 
 
ersättare 
Kai Mykkänen saml. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Teija Miller.  
 

Reservation

Motivering

Sannfinländarna motsätter sig att coronaåtgärderna i praktiken styrs i riktning mot vaccinationstvång. Ett allt mer utbrett krav på covidintyg i kombination med de svårigheter och kostnader som hänger samman med testning blir i sak detsamma som krav på vaccination. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen stryker följande text i motiven till betänkande EkUB 33/2021 rd: ”Lagstiftningsinstrument som möjliggör näringsverksamhet. Ekonomiutskottet påpekar att det när epidemin drar ut på tiden är viktigt att fästa allt större uppmärksamhet vid hur näringsverksamhet kan möjliggöras hälsosäkert på olika sätt. Det står klart att en hög vaccinationstäckning är den viktigaste enskilda faktorn för att bromsa epidemin. I den här fasen av epidemin, och särskilt med tanke på att det har blivit uppenbart att viruset fortfarande kommer att cirkulera i samhället en lång tid framöver, är det viktigt att ha ett så brett urval av metoder som möjligt. Det finns nu en del jämförande uppgifter om covidintyg som används på olika håll i världen. Med hänsyn till detta ser utskottet det som angeläget att vi i Finland också har något slags arrangemang med covidintyg vid sidan av andra metoder. Det är fråga om huruvida näringsverksamhet möjliggörs ens i någon mån, dels under fullständiga nedstängningar eller kraftiga restriktioner, dels också på längre sikt under lugnare faser i epidemiläget. I det senare fallet är användningen av intyget inte nödvändigtvis direkt kopplad till begränsningarnas giltighetstid, utan fungerar som en förebyggande åtgärd som stöder hälsosäkerheten.” 
Helsingfors 19.11.2021
Veikko Vallin saf 
 
Sakari Puisto saf