Regeringen Sipiläs finanspolitik leder till ojämlikhet samtidigt som den försämrar balansen i de offentliga finanserna. Den internationella ekonomiska tillväxten, som Finland äntligen har kommit in i, vilar inte på någon hållbar grund om inte alla finländare får ta del av den och vi inte ser till att det finns förutsättningar till framgång på lång sikt. 

Särbehandlingen ökar ytterligare av att de som har det bra ställt har fått skattelättnader av regeringen som motvikt till de nedskärningar som drabbar mindre bemedlade finländare. Det så kallade företagaravdraget gäller företrädesvis de högsta inkomstklasserna, skogsgåvoavdraget går till dem som äger stora skogar och den lindrigare arvs- och gåvobeskattningen medger en betydligt lättare beskattning av värdefulla bostäder och aktieportföljer. Ingen av de här skattesänkningarna till de förmögnas fördel kommer märkbart att öka sysselsättningen eller den ekonomiska tillväxten. Det här skattebortfallet på nästan 200 miljoner euro bör återtas och miljoner som går i arv bör beskattas strängare. 

Eftersom regeringen inte vill använda sig av beskattning för att få ekonomin i balans – vilket Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken med fog har påtalat – kommer det strukturella underskottet i de offentliga finanserna att bli ungefär en procentenhet större än vad regeringen uppgett sig sikta på 2019. Gapet blir ungefär två miljarder euro, vilket i stora drag motsvarar bortfallet av skatteinkomster 2019 till följd av olika slags skattesänkningar. 

Vårt alternativ är en ansvarsfull beskattning. 

Det främsta syftet med beskattningen är att se till att finansieringen av de offentliga tjänsterna är hållbar på så sätt att underskottet i de offentliga finanserna hålls under kontroll. För det andra bör skatterna tas ut enligt principerna för ett bra skattesystem. De viktigaste av dessa är rättvisa och ekonomisk effektivitet. 

Bäst kan vi garantera rättvisan genom att ta hänsyn till skattebetalningsförmågan när vi fattar skattebeslut. Den ekonomiska effektiviteten uppnås när beskattningen är jämlik, skattebaserna täta, skattesatserna skäliga och skattelagstiftningen exakt. 

Socialdemokraterna föreslår rättvisa ändringar i inkomstskatteskalorna och inkomstskattelagen för att bidra till sysselsättning och tillväxt. 

Beskattningen av låg- och medelinkomsttagarnas löner bör sänkas så att det blir mer lockande att ta emot jobb. Det arbetsinkomstavdrag som vi föreslår lindrar löntagarnas skatter med ungefär 100 euro mer per år än regeringens modell för månadsinkomster upp till ungefär 5 000 euro. För pensionärer sjunker skatterna med 100 euro mer per år än enligt propositionen för månadsinkomster upp till ungefär 3 600 euro. En stor majoritet av alla löntagare och pensionärer i landet har mer nytta av vårt förslag än av regeringen Sipiläs politik, som gynnar förmögna. 

För förmånstagare sjunker skatterna med ungefär 50 euro per år, om månadsinkomsterna är mindre än 1 800 euro. Barnfamiljer beaktas tack vare ett fortsatt barnavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Däremot vill vi skärpa beskattningen av årsinkomster på mer än 90 000 euro med två procentenheter. 

Dessutom vill vi möjliggöra hushållsavdrag för låginkomsttagare genom att slopa självrisken på 100 euro helt och hållet. Ett mer rättvist hushållsavdrag blir budgetneutralt när det maximala avdraget minskas i samma mån och den andel som ersätts blir mindre. Samtidigt bör de som bor i våningshus och radhus få mer omfattande möjligheter till hushållsavdrag. 

En effektivare och mer rättvis beskattning kräver att tyngdpunkten förskjuts från skatt på arbete till skatt på ägande. Den senare är klart lindrigare i Finland än i EU i genomsnitt. De ökade skatteintäkterna som möjliggörs enligt vår modell bygger nästan helt och hållet på att skattebaserna blir tätare. 

Skattebasen i fråga om avkastning på placeringar och skatt på utdelning blir tätare samtidigt som kringgående av skatt och aggressiv skatteplanering i multinationella företag motverkas. Skatten på kapitalinkomster höjs, likaså skatten på arv och gåva. Utdelningsinkomsterna ska genomgå de ändringar som föreslagits av finansministeriets expertarbetsgrupp. Effekterna för dem som får utdelning i medianklassen är obetydliga. Småföretagarnas villkor blir bättre genom att gränsen för momspliktig omsättning höjs och ett avdrag införs för anställning av den första utomstående arbetstagaren. 

Det blir lättare för företagen på hemmamarknaden att hävda sig i konkurrensen när den aggressiva skatteplaneringen i multinationella koncerner stävjas utifrån den breda handlingsplan som lades fram i september. Vi vill också att de ändringar som krävs enligt EU:s direktiv mot skatteundandragande, som ska genomföras nästa år, sätts i verket ambitiöst och heltäckande. 

Socialdemokraternas alternativ är mer rättvist. Beskattningen av arbete lindras för låg- och medelinkomsttagarnas del, medan beskattningen av ägande skärps måttligt. Vi tar inte från låginkomsttagarna, utan höjer i stället grundavdraget. I vårt alternativ finns det få förlorare men många vinnare. 

Regeringens skattepolitik har lett till ökade inkomstskillnader, och nedskärningarna av förmåner har försämrat villkoren för dem som har de minsta inkomsterna. Även budgetpropositionen för 2018 och den anknytande propositionen om inkomstskatteskalan för 2018 och ändring av inkomstskattelagen fortsätter med samma ojämlika politik. Nästa år fördelas skattelättnaderna jämnt mellan alla löntagare, men grundavdraget vid kommunalbeskattningen ska bara indexjusteras. 

Vårt alternativ är mer rättvist, för det jämnar ut inkomstskillnaderna och minskar fattigdomen. 

Skatteskalan för förvärvsinkomster

Regeringen föreslår att beskattningen av förvärvsinkomster utöver indexjusteringen ska lindras genom att marginalskatten i alla inkomstklasser i skalan sänks och arbetsinkomstavdraget höjs. För att skattelättnaderna ska bli mer rättvisa, till exempel med hänsyn till låginkomsttagare, bör en större del av skattelindringsmarginalen styras till grundavdraget vid kommunalbeskattningen. Vi föreslår att skatteskalan för förvärvsinkomster indexjusteras och att arbetsinkomstavdraget höjs måttligare än vad regeringen föreslår. 

Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

I fråga om grundavdraget vid kommunalbeskattningen föreslår regeringen bara en indexjustering. Bestämmelser om grundavdraget vid kommunalbeskattningen finns i 106 § i inkomstskattelagen. Det maximala beloppet av grundavdraget föreslås bli höjt till 3 100 euro. 

Enligt vårt alternativ dirigeras skattelättnaderna till dem som har de minsta inkomsterna genom att grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs, för det är till fördel för dem som har de allra minsta lönerna. Det är till nytta också för arbetslösa och pensionärer, som inte kan utnyttja skattelättnader i fråga om förvärvsinkomster. Enligt vårt alternativ ska det maximala beloppet av grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjas till 3 455 euro och minskningsprocenten bli 15,5. 

Arbetsinkomstavdrag

Bestämmelser om arbetsinkomstavdraget finns i 125 § i inkomstskattelagen. Enligt propositionen ska arbetsinkomstavdraget höjas från 1 420 till 1 540 euro. Vi föreslår likaså att arbetsinkomstavdraget höjs, men i mindre omfattning på så sätt att det maximala avdragsbeloppet höjs till 1 495 euro och minskningsprocenten blir 1,6. 

En rättvis beskattning kräver att var och en betalar skatt enligt betalningsförmåga och att beskattningen jämnar ut inkomstskillnaderna. 

Det finländska skattesystemets förmåga att jämna ut skillnader i inkomst och förmögenhet har redan länge försämrats. Andelen skatteinkomster som samlas in genom progressiva skatter har minskat betydligt och utgör nu mindre än en tiondel av alla skatteinkomster. Över 90 procent av skatteinkomsterna samlas in genom platt skatt, om den inkomstskatt på förvärvsinkomst som betalas till staten och arvs- och gåvoskatten definieras som genuint progressiva. Kommunalskatten är progressiv i detta avseende främst i de små inkomstklasserna. 

Regeringen Sipiläs skattepolitik har ökat ojämlikheten under hela regeringsperioden. Den största nyttan av skatteändringarna har gått till höginkomsttagarna. Enorma skattelättnader i miljardklassen har försvagat den finansiella ställningen i statsfinanserna och gjort det svårare att upprätthålla välfärdsstaten – inte minst för att den strama finanspolitiken samtidigt har fortsatt. 

Regeringens proposition om inkomstskatteskalan för 2018 i kombination med andra propositioner fortsätter på samma linje som ökar inkomstskillnaderna i landet. 

I vår skattemodell blir skattesystemet betydligt mer progressivt, och skatten på stora inkomster är också proportionellt sett större. 

Vår generella ståndpunkt är att alla inkomster ska beskattas samordnat. Det finländska skattesystemet gynnar kapitalinkomsttagare, vilket är en av de viktigaste egenskaperna som ökar ojämlikheten. Regeringen bör genast inleda beredning för att införa en kombinerad skatteskala. 

Särskilt generöst behandlas hos oss förmögna personer som äger företag och som kan omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster, som de tar ut enligt en mycket låg skattesats. Allt sedan skattereformen 1993 har frukterna av den ekonomiska tillväxten gått till dem som har de högsta inkomsterna, medan låginkomsttagarnas förvärvsinkomster var de som ökade mest under de föregående decennierna. Nästan alla ledande experter har på olika sätt talat för att de oskäliga skatteförmånerna för ägare till icke-börsnoterade bolag ska slopas, men regeringen har inte varit beredd att göra detta. Den nuvarande separata skatteskalan för kapitalinkomster är också orättvis för låginkomsttagare som har små kapitalinkomster. 

I nästa års budget föreslår vi en reform som genast ska genomföras för att sätta stopp för de orättvisa fördelarna för utdelningar från icke noterade företag. Detta ska göras genom att gränsen för skattefria utdelningar enligt 33 b § i inkomstskattelagen (den s.k. normalavkastningsgränsen) sänks från åtta till tre procent. 

Vänsterförbundet föreslår att inkomstskatteskalan ändras så att regeringens skattelättnader återtas och det införs en ny skatteklass för inkomster på över 100 000 euro (34 % skatt på den del av inkomsterna som överskrider den nedre gränsen). 

Enligt propositionen ska maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen enligt 106 § i inkomstskattelagen höjas från 3 060 euro till 3 100 euro. Grundavdraget görs efter alla andra avdrag, och det höjer köpkraften för låginkomsttagarna. Vänsterförbundet föreslår att avdraget ska höjas till 3 320 euro. Jämfört med förslaget i propositionen ökar vår grundavdragsmodell klart de disponibla inkomsterna för löntagare, pensionärer och dagpenningstagare med låga inkomster. 

För ett år sedan ändrade regeringen bestämmelserna om hushållsavdrag i 127 b § i inkomstskattelagen så att ersättningsprocenten höjdes med fem procentenheter i fråga om både den utbetalda arbetsersättningen och lönen. Målet att främja omsorgstjänster med hjälp av hushållsavdraget är välkommet, men den huvudsakliga nyttan av de föreslagna höjningarna av ersättningsgraden går till renovering av hem och fritidsfastigheter som ägs av människor med jämförelsevis höga inkomster, vilket inte kan anses motiverat. Därför kan vi inte godkänna de föreslagna ändringarna och föreslår i stället att ersättningsprocenterna återställs till 2016 års nivå. Med tanke på ökad likabehandling av medborgarna bör självrisken på 100 euro i fråga om hushållsavdraget slopas. Det vore med hänsyn till likabehandlingen och miljöaspekterna motiverat att också utvidga avdragets användningsområde så att det kan betalas ut exempelvis för energihållbarhetsprojekt i bostadsaktiebolag och bostadsandelslag. Med beaktande av att de med de allra lägsta inkomsterna överhuvudtaget inte kan utnyttja hushållsavdraget vore det skäl att jämsides med hushållsavdraget utveckla ett motsvarande system för hushållsunderstöd i enlighet med Vänsterförbundets förslag. 

Med tanke på likabehandlingen av medborgarna är den i 54 d § i inkomstskattelagen avsedda avdragsrätten för privata pensionsförsäkringsarrangemang och långsiktiga sparavtal inte motiverad. Den här skatteutgiften minskar statens skatteintäkter med cirka 90 miljoner euro per år och gynnar i huvudsak höginkomsttagare. 

Svenska riksdagsgruppen anser att vi behöver en skattepolitik som ger vanliga löntagare mera pengar i handen. Vi är övertygade om att de hushåll som har mer inkomster att använda får ekonomin att ta fart och därmed underbygger ett mer varierat serviceutbud. I det här avseendet pekar propositionen åt rätt håll. Vi anser emellertid att det är rätt att sänka skatten på arbete bara om det sker på ett socialt rättvist sätt. 

I vår skuggbudget föreslår vi en skattereform som ska genomföras på så sätt att inkomstskillnaderna i samhället inte ökar. I och med reformen sjunker skatten på arbete, medan beskattningen av konsumtion stiger något. Tack vare en försiktig momshöjning med 0,5 procent skapar vi rum för större lättnader i förvärvsinkomstbeskattningen än vad regeringen föreslår. 

Beskattningen ska motivera till arbete och företagande. Finlands ekonomi håller farten uppe för närvarande. Med hjälp av vår skattereform vill vi öka farten ytterligare. Det är fråga om en åtgärd som kommer alla vanliga löntagare till nytta både på kort och på lång sikt. 

Inkomstbeskattningen

Vi menar att beskattningen ska samla in så mycket medel som behövs för att upprätthålla vårt nordiska välfärdssamhälle. Skatterna ska uppbäras effektivt och rättvist och grunda sig på betalningsförmågan. Beskattningen ska också motivera till arbete och företagande, och den bör främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Bara genom en hållbar tillväxt och en hög sysselsättningsgrad, som genererar skatteintäkter kan välfärdssamhället garanteras, även på lång sikt. 

Finlands position på World Economic Forums lista på världens mest konkurrenskraftiga länder har nyligen sjunkit till en tionde plats. Vår konkurrenskraft är inte tillräckligt bra och det ser vi, enligt företagarna i Finland, bland annat på att vår exportökning är långsammare än tillväxten på våra exportmarknader. Vi har alltså goda möjligheter att reformera vår ekonomi. En premiss är att det alltid ska vara lönsamt att ta emot jobb och att jobba. För att nå det målet krävs ett flertal åtgärder. En av dem är att sänka skatten på arbete. Genom en sänkt skatt minskar risken för olika bidragsfällor, och tröskeln för att ta emot jobb sjunker. Vi vill förskjuta tyngdpunkten så att beskattningen av arbete lindras och beskattningen av konsumtion i stället ökar. Det gör vi genom att höja samtliga tre momssatser med 0,5 procentenheter. Största delen av mervärdesskattebasen utgörs av hushållens konsumtion, som står för nästan 70 procent av mervärdesskatteintäkterna. Därför är det helt fundamentalt för oss att en höjning av mervärdesskatten går hand i hand med en inkomstskattesänkning, som vi även föreslår. Därför vill vi genom vår skatteväxling öka intäkterna och höja mervärdesskatten med 428 miljoner euro. 

Momshöjningar anses ofta vara ett dåligt alternativ för låginkomsttagare, pensionärer och studerande. Men det är inte vår modell. I vår skatteväxling höjer vi garantipensionen mer än vad regeringen gör, slopar indexfrysningen av folkpensionerna och höjer studiestödet till den nivå det var på före regeringens nedskärningar. 

Tack vare momshöjningen får vi ungefär 400 miljoner euro mer i skatteintäkter. Den summan använder vi för skattelättnader men också för andra åtgärder som ger framför allt låginkomsttagare och pensionärer mer disponibla inkomster. 

Hushållsavdraget

Den finländska arbetsmarknaden förändras hela tiden. Andelen löntagare med ett fast anställnings- eller tjänsteförhållande minskar samtidigt som antalet frilansare och ensamföretagare ökar. Bland landets företagare har andelen ensamföretagare och näringsidkare stigit till två tredjedelar. Det visar att frilansarna och ensamföretagarna utför en stor del av det arbete som tidigare sköttes av löntagare. 

I dagsläget innehåller vårt skattesystem många typer av skatteavdrag. En del av avdragen gynnar företagsamhet och sysselsättning, en del minskar på svartjobben och en del gynnar utsatta grupper i samhället. Alla skatteavdrag bör bedömas mot deras beräknade sysselsättande effekt. Nya avdrag är motiverade om de bedöms stimulera sysselsättningen och därmed bidra till skatteintäkter. 

Hushållsavdraget är ett bra exempel på en avdragsform som bidrar till skatteintäkter, gynnar företagsamhet och förbättrar sysselsättningsgraden. Hushållsavdraget bidrar dessutom till att motverka svart ekonomi. Tidigare utvärderingar har visat att bortfallet av skatteintäkter på grund av avdraget betalat sig i och med att sysselsättningen och därmed också skatteintäkterna ökat. Därför vill vi höja hushållsavdragets maximibelopp från 2 400 till 3 000 euro. Därutöver vill vi höja den avdragbara andelen av ersättningen för arbete från 50 procent till 60 procent och den avdragbara andelen av utbetald lön från 20 procent till 30 procent. 

Hushållsavdraget är ett bra exempel på en avdragsform som bidrar till skatteintäkter, gynnar företagsamhet och förbättrar sysselsättningsgraden. Hushållsavdraget bidrar dessutom till att motverka svart ekonomi. Tidigare utvärderingar har visat att bortfallet av skatteintäkter på grund av avdraget ökar sysselsättningen och därmed sammantaget sett också ökar skatteintäkterna. Vi bedömer att höjningen av hushållsavdraget, som i sig minskar på statens skatteinkomster, samtidigt genom sina dynamiska effekter ger tilläggsinkomster på 80 miljoner. 

Bekämpning av svart ekonomi

Den svarta ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den svarta ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Det betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år. Bekämpningen av den svarta ekonomin kräver målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala för att uppnå resultat är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av svart ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den svarta ekonomin. Det är värt att komma ihåg att satsningarna på bekämpningen av den svarta ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. Därför har vi valt att avsätta tilläggsresurser på 20 miljoner euro för bekämpning av svart ekonomi som i sin tur uppskattas ge tilläggsinkomster på 70 miljoner euro. 

Arvs- och gåvoskatten

Vi föreslår att generationsväxlingar i familjeföretag befrias från arvs- och gåvoskatt. Nya jobb uppstår främst i små och medelstora företag. Många av dessa är familjeföretag där flexibel generationsväxling är en förutsättning för att affärsverksamheten ska kunna fortsatta. En lyckad generationsväxling är således också en sysselsättningsfråga där beskattningen är en av de största utmaningarna. 

Bilskatten

Regeringen har föreslagit en sänkning av bilbeskattningen med sammanlagt cirka 200 miljoner euro under regeringsperioden. Lindringen genomförs stegvis 2016—2019. Som en följd av regeringens förslag skulle bilskattens intäkter år 2018 minska med 117 000 000 euro. Vi anser inte att en sänkning av bilskatten är motiverad i dagens ekonomiska läge och vi tror inte att den har väntade dynamiska effekter. Vi anser att den summa som staten förlorar i och med bilskattesänkningen istället bör användas för att finansiera åtgärder som främjar sysselsättningen, vilket i sin tur medför ökade skatteintäkter för att finansiera välfärden. Därför föreslår vi att bilskatten ska hållas på 2015 års nivå. 

Slopa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad

En av de största skatteutgifterna på momentet är befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad, vilken uppgår till uppskattningsvis 95 000 000 euro. I ekonomiskt svåra tider finns det behov av att se över de offentliga utgifterna och se till att alla på ett rättvist sätt deltar i att förbättra den ekonomiska situationen. Det är inte statens primära uppgift att via skattelättnader uppmana till privat ägande. Därför anser vi att köp av första fastighet och första aktielägenhet är en förmån vi finländare kunde avstå från i detta läge. Det kan ha vissa mindre effekter på bostadsmarknaden, men sannolikt påverkar inte förändringen marknaden i någon större mån. Därmed anser vi att man kan göra en inbesparing på 95 000 000 euro genom att slopa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad. 

Regeringen föreslår att inkomstskatteskalan och inkomstskattelagen ändras. Lättnaderna i inkomstbeskattningen är motiverade som ett led i konkurrenskraftsavtalet. Ändringarna i inkomstskattelagen, som går ut på att höja det maximala beloppet av arbetsinkomstavdraget och minskningsprocenten plus det maximala beloppet av grundavdraget vid kommunalbeskattningen, är likaså motiverade. Kristdemokratiska riksdagsgruppen ställer sig också bakom förslaget att införa skattefrihet för utbildning som bekostas av arbetsgivaren. 

Utöver de ändringar som föreslås i propositionen har vi den här hösten föreslagit en rad motiverade och behövliga ändringar i inkomstbeskattningen. Men utskottet föreslår att de här reformerna avslås utan motivering. Våra förslag går ut på att förlänga barnavdraget i inkomstbeskattningen, utvidga rätten till skatteavdrag så att den också gäller stöd till organisationer som bedriver utvecklingssamarbete och att begränsa rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer. 

I lagmotion LM 38/2017 rd föreslår vi att barnavdraget förlängs till slutet av 2018 i den form det har tillämpats 2015—2017. Barnavdraget kommer att försvinna vid ingången av 2018, vilket leder till att incitamentet för vårdnadshavare i barnfamiljer att söka jobb minskar. Deras effektiva skattesats kan stiga betydligt när förvärvsinkomsterna är små, vilket gör det olönsamt att arbeta. Höga effektiva skattesatser beror på att stöden till barnfamiljen minskar, medan dagvårdsavgiften och beskattningen stiger brant även om förvärvsinkomsterna är små. Systemet med barnavdrag skapades för att kompensera nedskärningen av barnbidragen. Eftersom systemet har införts inom ramen för beskattningen bör det inte slopas, utan det bör bidra till att rätta till de värsta missförhållandena för barnfamiljerna. 

I lagmotion LM 43/2017 rd föreslår vi bestämmelser om avdrag för donationer i syfte att främja utvecklingssamarbete som bedrivs av samfund. Enligt förslaget ska ett samfund i beskattningen av sina förvärvsinkomster få dra av en penningdonation till en aktör som bedriver utvecklingssamarbete i syfte att främja utvecklingssamarbetet. Penningdonationer på minst 850 och högst 25 000 euro ska vara avdragsgilla. På motsvarande sätt föreslår vi i lagmotion LM 44/2017 rd att fysiska personer och dödsbon i beskattningen av sina förvärvsinkomster ska få dra av penningdonationer till aktörer som bedriver utvecklingssamarbete i syfte att främja utvecklingssamarbetet. Penningdonationer på minst 850 och högst 50 000 euro ska vara avdragsgilla. 

I åtgärdsmotion AM 23/2017 rd föreslår vi att rätten till avdrag för medlemsavgifter till arbetstagarorganisationer halveras och att rätten till avdrag för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer slopas helt och hållet. Avdragsgillhet för medlemsavgifter till fackförbund är en kvarleva från gångna tider som är svår att förstå. Inte heller medlemmar i andra allmännyttiga organisationer har rätt att dra av medlemsavgifterna i beskattningen. Dessutom har vissa fackförbund innehav som de använder för operationer på den fria marknaden som företag. Då kan deras medlemmars skatteavdrag rentav betraktas som ett slags indirekt företagsstöd. Om rätten till avdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer begränsas, får staten ungefär 125 miljoner euro i extra inkomster, vilket räcker till för att täcka de andra förslagens effekter på skatteinflödet. 

Sannfinländarna anser att beloppet av arbetsinkomstavdraget enligt 125 § i inkomstskattelagen bör ändras på så sätt att det är 13 procent för den del som överstiger 2 500 euro och att det maximala avdragsbeloppet är 1 560 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro ska avdraget minska med 1,7 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. 

De föreslagna ändringarna i statens inkomstskatteskala och arbetsinkomstavdraget utgör sammantagna en lättnad i inkomstbeskattningen. Arbetsinkomstavdraget görs från den inkomstskatt som betalas till staten. 

Hur arbetsinkomstavdraget avpassas har betydelse framför allt för låginkomsttagare. Alla procentuella höjningar hjälper uttryckligen höginkomsttagare. De ändringar som vi föreslår i motionen har däremot positiva effekter för låginkomsttagare och också för hela samhället. Exempelvis får de som tjänar 14 000 euro om året ungefär 10 euro mer i månaden för konsumtion. 

För det andra ser vi det som viktigt att inkomstskattelagen fortsatt föreskriver om barnavdrag 2018. Lagen bör kompletteras med 126 a § om barnavdrag med samma innehåll som i den gällande lagen. Den gällande bestämmelsen om barnavdrag är temporärt i kraft från den 1 januari 2015 till den 31 december 2017. Den nya 126 a § som vi föreslår ska gälla till och med den 31 december 2018. Lagen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2018. 

Barnavdraget ska beviljas skattskyldiga som försörjer ett eller flera minderåriga barn. Det ska vara inkomstrelaterat och minska när inkomsterna stiger. För dem som har mindre inkomster har avdraget betydelse. 

Barnavdraget finns till för att jämna ut nedskärningarna i barnbidraget 2014. Med tanke på inkomstfördelningens värde i sig och en rättvis beskattning är det motiverat att hålla kvar avdraget med samma nivå 2018 som 2017. 

För det tredje anser vi att en höjning av hushållsavdraget är ett förträffligt sätt att stödja företagsamhet och sysselsättning. Hushållsavdraget har genererat ny företagsverksamhet och är ett livsvillkor för många små serviceföretag. En höjning av avdraget motverkar dessutom svart ekonomi. Vi ser det som motiverat att hushållsavdraget ska få göras för 60 procent av de avdragsgilla kostnaderna för arbete i stället för 50 procent. 

Vidare föreslår vi att gränsen för skattefritt innehav i börsbolag höjs från nuvarande 10 till 15 procent. Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ska ändras på så sätt att dividend som ett samfund erhållit från ett annat än i 6 a § 1 mom. avsett samfund med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte är skattepliktig inkomst för samfundet, om 1) det samfund som delar ut dividenden utan valmöjlighet och befrielse är skyldigt att betala minst femton procent i skatt på sin inkomst, av vilken dividenden utdelats, och 2) samfundet enligt skattelagstiftningen i den aktuella staten har sin hemvist i denna stat och samfundet, enligt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning, inte har sin hemvist i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 

Syftet med ändringen är att bredda skattebasen. 

Sannfinländarna anser att beskattningen redan i åratal har varit behäftad med missförhållandet att skatten på pensionsinkomster har varit större än skatten på motsvarande löneinkomster. Vi vill åtgärda detta. Därför föreslår vi att pensionsinkomstavdraget höjs och förvärvsinkomstavdraget för de löntagare som har de minsta inkomsterna höjs måttligt i syfte att skatten ska vara lika stor för inkomster som motsvarar varandra oberoende av om inkomsten utgör pension eller lön för förvärvsarbete. Samtidigt höjs invalidavdraget. Då får de berörda grupperna mer disponibla inkomster, och därmed stärks konsumtionen samtidigt som bland annat utgifterna för utkomststöd och bostadsbidrag minskar. 

I den här reservationen föreslår vi dessutom att regeringen utan dröjsmål åtgärdar inkomstbeskattningen på så sätt att om den skattskyldige har gjort en donation till en biståndsfond ska ett biståndsavdrag göras från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster vid kommunalbeskattningen. Det fulla avdragsbeloppet ska vara 200 euro men avdraget får uppgå till högst det donerade beloppet.