Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte.
De sakkunniga har haft vitt skilda åsikter om propositionen. En del anser att den är mycket välkommen i det rådande ekonomiska läget. Andra förhåller sig däremot mycket negativa till propositionen, eftersom den enligt dem orsakar en betydande lucka i skattebasen och blir en ny skattesubvention till företag.
De sakkunniga som förhåller sig kritiska till propositionen anser att propositionen strider mot principerna för ett bra skattesystem. Enligt dem avviker propositionen klart och principiellt från den skattepolitiska linje där skattesatserna sänks och skattebasen stärks. Enligt deras uppfattning motsvarar propositionen inte slutsatserna i den färska slutrapporten från arbetsgruppen för företagsstöd.Arbets- och näringsministeriet, slutrapport av arbetsgruppen för minskning av företagsstöd, 16.9.2019
Arbetsgruppen rekommenderade att den skattesubvention som ingår i avskrivningen av anskaffningsutgiften för lösa anläggningstillgångar som redan nu omfattas av företagsbeskattningen slopas och förespråkade att en övergång till bokföringsmässiga avskrivningar övervägs. Enligt arbetsgruppen ökar avskrivningar som avviker från bokföringen de administrativa kostnaderna och snedvrider incitamenten för investeringar. Propositionen har således ansetts stå i strid med arbetsgruppens rekommendationer.
Statens ekonomiska forskningscentral VATT har ansett att höjningen av avskrivningen inverkar på skatterna och kapitalkostnaderna för tilläggsinvesteringar, men att effekten är mycket liten i synnerhet i förhållande till effekterna av ändringen i räntenivån. Sammantaget är den ekonomiska nyttan av de höjda avskrivningarna liten under förhållanden med låg ränta och samfundsskatt. En liten fördel kan leda till att de informations- och administrationskostnader som följer av att avskrivningarna nyttjas kan överskrida skattebesparingen, det vill säga det lönar sig inte för företaget att utnyttja den föreslagna temporära bestämmelsen.
Vid utfrågningen av sakkunniga togs också problemen i den nuvarande skatten på utdelning upp. Finlands system för beskattning av utdelning från icke-noterade bolag kan bli ett incitament till riskfria investeringar i bolag endast för att höja nettoförmögenhetens kalkylerade värde. Bolagets nettoförmögenhet inverkar ofta på beloppet av de kapitalutdelningar som beskattas lindrigare än förvärvsinkomsterna.
De sakkunniga som backar upp propositionen har å sin sida ansett det vara viktigt att regeringen stöder företagens investeringar och därigenom tillväxten och sysselsättningsutvecklingen också genom beskattningen. De har välkomnat att den föreslagna skattelättnaden i motsats till de tidigare skattelättnadslagarna inte ska gälla endast anläggningstillgångar som används i produktionsverksamhet, utan alla nya lösa anläggningstillgångar. Det har också setts som positivt att höjda avskrivningar kan göras under högst fyra skatteår i stället för under högst två år. De sakkunniga har betonat förutsägbara och långsiktiga skattelösningar, och en del av dem har förespråkat permanent höjd avskrivningsrätt.
En del av de sakkunniga har varit kritiska till att den höjda avskrivningsrätten uteslutande gäller nya maskiner, inventarier eller andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar. Begränsningen har ansetts stå i konflikt med främjandet av cirkulär ekonomi enligt regeringsprogrammet. De sakkunniga har dock i stor utsträckning varit eniga om att företagens vilja att investera har minskat i Finland de senaste åren. Investeringar är nödvändiga för att upprätthålla den ekonomiska tillväxten.
Utskottet anser att modellen i propositionen är motiverad. Utskottet instämmer med regeringen i att ändringen i någon mån väntas öka nya investeringar och när de nya investeringarna förbättrar energieffektiviteten eller främjar cirkulär ekonomi kan deras miljökonsekvenser bedömas vara positiva.
Det är angeläget att regeringen följer upp propositionens konsekvenser för den cirkulära ekonomin och genomför den i regeringsprogrammet nämnda utredningen om hur den cirkulära ekonomin kan främjas med skattepolitiska medel.
Utskottet ställer sig bakom den föreslagna begränsningen att de höjda avskrivningarna ska gälla nya maskiner och anordningar. Det förebygger effektivt oönskade skatteplaneringsåtgärder som går ut på att köpa, sälja och byta varor mellan företag bara i syfte att göra höjda avskrivningar på dem. Också tidigare motsvarande temporära skattelättnader har gällt nya anordningar.
Utskottet instämmer inte till alla delar i kritiken att propositionen som ett temporärt incitament skulle innebära ett betydande undantag från den omfattande skattebasen. Vid bedömningen av skatteintäkterna måste det beaktas att det är fråga om en lättnadsbestämmelse som gäller periodisering.
År 2020 beräknas skatteintäkterna minska med sammanlagt cirka 207 miljoner euro och under hela den berörda perioden, 2020—2023, med sammanlagt cirka 893 miljoner euro. Här finns det skäl att framhäva att det är fråga om en ändring som gäller periodisering av beskattningsbar inkomst, vilket betyder att det bortfall av skatteintäkter som realiserats åren 2020—2023 omvandlas till en ökning av skatteintäkterna från och med 2024. Åren 2024—2027 ökar skatteintäkterna med sammanlagt cirka 611 miljoner euro. Återstående 283 miljoner euro återgår från och med 2028. På lång sikt handlar det i fråga om tidsbundna höjda avskrivningar om uppskov med beskattningen, och den fiskala effekten består av ränteeffekter. Det bör dock noteras att budgetpropositionerna utarbetas årligen och att bortfallet av skatteintäkter ska beaktas som en del av statsbudgeten och att kraven på de offentliga finanserna i euroområdets länder ska beaktas vid bedömningen.
Kommunförbundet har ställt sig bakom propositionen. Den föreslagna kompensationsmodellen är rättvis och effekterna fördelas på ett bra sätt mellan kommunerna som skattetagare. I kompensationen beaktas de uppskattade ändringarna i skatteintäkterna till nettobelopp 2020—2027. Den föreslagna kompensationen hindrar att inflödet av skatteinkomster skjuts fram och är således mycket viktig med tanke på den kommunala ekonomin. Utskottet delar dessa åsikter.