Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. De ändringar som utskottet föreslår gäller nyckeltalet för datorhallarnas energieffektivitet. Dessutom föreslår utskottet tekniska ändringar i lagdelen, eftersom propositionen hänför sig till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen samt 11 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (RP 144/2021 rd), som samtidigt behandlas i riksdagen. I fråga om bränntorv föreslås det i den propositionen att samma 1 § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen och 11 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ ändras som i den nu aktuella propositionen.
Utskottet föreslår dessutom ett uttalande där riksdagen förutsätter att regeringen följer utvecklingen av sådan värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning och utsläppssnål teknik för lagring av el. Dessutom bör regeringen utreda hur teknikneutralitet även i fortsättningen kan beaktas på ett heltäckande sätt i energibeskattningen till denna del.
Sakkunniga anser att propositionen är väl underbyggd och välkommen. Kommentarerna gällde fyra centrala teman: teknikneutralitet samt energibeskattning av datorhallar, framställning av återvunnet material och biogas. Utskottet går nedan närmare in på de aktualiserade temana var för sig.
Teknikneutralitet
De sakkunniga har i stor utsträckning understött propositionens mål att främja värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning och uppmuntra till att ta till vara överskottsvärme på ett energieffektivt sätt. Ändringen stöder övergången till förnybara energikällor och klimatneutral värmeproduktion, vilket utskottet anser vara ytterst viktigt.
Utfrågade sakkunniga har påpekat att bestämmelserna om värmelagring bör vara så teknikneutrala som möjligt för att lagring av värme också i annat än vätska och gas ska omfattas av skattesänkningen för elström. Då beaktas de lösningar för lagring av energi som är under utveckling och i pilotprojektsfasen och det uppkommer ett incitament att utveckla och utnyttja olika tekniker i så stor utsträckning som möjligt vid utsläppssnål värmeproduktion.
Utskottet håller med om att ändringarna i energibeskattningen bör vara så teknikneutrala som möjligt. Ändringarna ska grunda sig på evidensbaserad kunskap, deras konsekvenser ska kunna bedömas och lagstiftningen beredas så att ändringarna kan genomföras på en gång i tillräckligt stor omfattning.
Beredningen av propositionen baserar sig på en omfattande sakkunnigutredning. Enligt utredningen representerade de alternativa lagringsformerna teknik som eventuellt utvecklas men inte kommer att få lika stort genomslag inom den närmaste framtiden som de tekniker som nämns i regeringsprogrammet och andra tekniker som behandlas i utredningen. Enligt tilläggsuppgifter till utskottet inkluderades i propositionen således inte teknik som är under utveckling och som ännu inte kunde definieras tillräckligt heltäckande och exakt på skattelagstiftningsnivå.
Det bör också beaktas att de föreslagna ändringarna måste godkännas av EU innan de träder i kraft. Sakkunniga har ansett det viktigt att EU-behandlingen påskyndas för att befintliga utsläppssnåla lösningar ska kunna utnyttjas bättre i värmeproduktionen. Enligt utredning kommer EU sannolikt redan i år att godkänna de sänkningar av elskatten som ingår i propositionen, så ändringarna kommer att kunna sättas i kraft i början av 2022. Att lägga till nya funktioner skulle fördröja förfarandet.
Utskottet bedömer att de samlade målen för propositionen för närvarande bäst kan nås utifrån den valda modellen. En noggrant avgränsad lagstiftning och bland annat beskattning som kräver EU-godkännande är inte nödvändigtvis det bästa sättet att främja teknik som är under utveckling. Utskottet förordar därför den modell som valts i propositionen och som baserar sig på den teknik som presenterats i sakkunnigutredningen.
Trots det är det viktigt att den tekniska utvecklingen och teknikneutraliteten beaktas i energibeskattningen och i utvecklingen av lagstiftningen om den. Utskottet föreslår därför ett uttalande enligt vilket regeringen bör följa utvecklingen av sådan värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning och av utsläppssnål teknik för lagring av el. Dessutom bör regeringen utreda hur teknikneutralitet även i fortsättningen kan beaktas på ett heltäckande sätt i energibeskattningen till denna del.
Energibeskattning av datorhallar
I och med propositionen utvidgas det skattestöd som baserar sig på den lägre elskatteklassen för datorhallar när effektgränsen sjunker från 5 MW till 0,5 MW. För datorhallar ställs ett allmänt krav på att den överskottsvärme som hallarna producerar ska tas till vara, och även andra datorhallar än sådana som är anslutna till fjärrvärmenätet får omfattas av den lägre elskatteklassen. Också de datorhallar som inte alls kan utnyttja överskottsvärme i sin verksamhet har rätt till en lägre elskatt, om de är energieffektivare än en vanlig datorhall. Ändringen är mer omfattande än vad som skrivits in i regeringsprogrammet för regeringen Marin för att den bättre ska styra användarna att ta till vara överskottsvärme och även främja en neutral behandling av aktörerna.
Flera sakkunniga ansåg att den föreslagna effektgränsen är ändamålsenlig. Ändringen uppmuntrar till återvinning av överskottsvärme, men bidrar samtidigt till att locka nya internationella och inhemska investeringar samt till att bygga ut de nuvarande datorhallarna. Samtidigt ansåg en del sakkunniga att sänkningen av elskatten borde gälla allt mindre datorhallar eller att avgränsningen bör göras med hjälp av en branschdefinition, varvid den värme som genereras i nästan alla datorhallar kan styras till återvinning.
Utskottet välkomnar att effektgränsen utvidgas till att gälla också andra än de största datorhallarna. Ändringen utvidgar avsevärt tillämpningsområdet för elskattestödet för datorhallar och motsvarar propositionens mål att rikta sänkningen av elskatten till datorhallar som utnyttjar överskottsvärme eller som annars är energieffektivare än den normala kravnivån. Därför anser utskottet att den föreslagna effektgränsen är motiverad.
Under sakkunnigutfrågningen i utskottet har det också framförts olika åsikter om lämpligheten av det föreslagna ERE-talet och storleken på det föreslagna PUE-talet. Det föreslagna PUE-talet kan uppnås endast i undantagsfall och det kan minska Finlands attraktionskraft för datorhallar.
Enligt propositionen baserar sig ERE-talet, som beskriver energiåtervinningen, på en sakkunnigutredning som beställts av finansministeriet. I utredningen föreslås inte tillämpning av ERF-standarden, som lyftes fram vid utskottets sakkunnigutfrågning. Utskottet bedömer utifrån inkommen utredning att en ändring av nyckeltalet till standarden skulle kräva en ny utredning och innebära att införandet av skattesänkningen fördröjs. Utskottet förordar den modell som valts i propositionen, men betonar också i detta sammanhang vikten av att bedöma utvecklingsbehoven.
Utskottet föreslår däremot en ändring i PUE-talet, som beskriver energieffektiviteten. I propositionen föreslås en helt ny typ av reglering där ett nytt gränsvärde fastställs för aktörerna. Ett sådant gränsvärde bör de facto vara möjligt att uppnå för att det ska uppmuntra aktörerna att utveckla sin verksamhet i en energieffektiv riktning. Enligt utredning till utskottet kan gränsvärdet enligt en försiktig bedömning höjas. Utskottet föreslår att PUE-talet med avvikelse från propositionen höjs så att värdet är 1,20 men under övergångsperioden 2022–2026, dvs. de fem första åren, 1,25.
Energibeskattningen av tillverkning av återvunnet material
De sakkunniga som utskottet hört ansåg att överföringen av återvinningsindustrin till den lägre elskatteklassen är en behövlig ändring. Utskottet anser att propositionen säkerställer att återvinningsindustrin behandlas jämlikt med den övriga industrin. Riksdagen har betonat detta i samband med en tidigare ändring av energibeskattningen (FiUB 31/2020 rd).
En del sakkunniga lyfte dock fram att den föreslagna ändringen inte identifierar alla industriella återvinningsprocesser inom cirkulär ekonomi och att tolkningen av tillämpningen av elskatteklassen endast grundar sig på företagets huvudsakliga område. Dessutom har en del sakkunniga lagt fram enskilda förslag till preciseringar av de funktioner som hör till industrin och materialåtervinningen.
Utskottet framhåller att det heller inte för närvarande är enbart företagets egentliga huvudsakliga område som avgör hur hela företaget behandlas i fråga om energiskatter, utan en viss funktion kan som självständig del vara berättigad till en lägre elskatteklass. Om en viss del av företagets verksamhetsområde utgör exempelvis sådan tillverkning och förädling av återvunnet material som nu föreslås, har företaget rätt att skaffa el enligt den lägre elskatteklassen. Utskottet anser att den valda modellen ger en god utgångspunkt för att främja olika typer av återvinningsverksamhet. Utskottet lägger vikt vid myndigheternas anvisningar och ser det som påkallat att myndighetsresurserna dirigeras till effektiv styrning och rådgivning beträffande punktbeskattningen. På detta sätt kan de skattskyldiga på förhand vara säkra på i vilka situationer de har rätt att skaffa el enligt den lägre elskatteklassen.
Beskattning av biogas
Eftersom biogas inkluderas i distributionsskyldigheten för biodrivmedel vid ingången av 2022, är det nödvändigt att punktskatt tas ut för biogas. Enligt EU:s regler om statligt stöd kan distributionsskyldighet och skattesänkning inte användas samtidigt. Vid utfrågningen av sakkunniga ansågs den föreslagna modellen och den föreslagna skattenivån för biogas i princip vara motiverade. I synnerhet välkomnades det att hållbar biogas vid användning för uppvärmning och arbetsmaskiner samt biogas vid småskalig produktion förblir skattefria.
En del av de sakkunniga ansåg att det är oklart hur biogas beskattas vid kraftvärme. Utskottet konstaterar utifrån inkommen utredning att biogas som används för kraftvärme är skattefri i elproduktionen på samma sätt som i annan elproduktion. På motsvarande sätt är hållbar biogas skattefri som uppvärmningsbränsle för kraftvärme på samma sätt som vid separat värmeproduktion.
Dessutom har en del av de sakkunniga föreslagit att biogas som matas in i Finlands gasnät ska kunna överföras och säljas vart som helst i gassystemet. Ur beskattningssynpunkt bör biogasen överföras så att det finns en förbindelse mellan näten som också möjliggör fysisk överföring.
Lagstiftningen om punktskatter respektive gas har inte harmoniserats med varandra inom EU. Detta leder till att lagstiftningen om punktskatter respektive gas också på nationell nivå skiljer sig från varandra. Propositionen gäller punktbeskattning, där den grundläggande utgångspunkten är att en produkt beskattas enligt kvantitet och kvalitet vid den tidpunkt då produkten fysiskt frisläpps för konsumtion. Utskottet anser att den föreslagna modellen är tämligen flexibel ur denna synvinkel. Enligt utredning hindrar punktskattelagstiftningen inte heller försäljning av naturgas eller biogas i enlighet med naturgasmarknadslagen. Utskottet anser därför att den föreslagna modellen är motiverad och med tanke på punktbeskattningen tillräckligt samordnad med gaslagstiftningen.
Övrigt
Styrning, uppföljning och övervakning. I och med propositionen kommer energibeskattningen att omfatta helt nya delområden, och dessutom utvidgas den gällande lagstiftningen. Propositionen kan tekniskt sett anses vara mycket krävande. Utskottet påpekar därför också att anvisningarna för de skattskyldiga ska vara tydliga och heltäckande. Skatteförvaltningen ska reservera tillräckliga resurser för anvisningar och rådgivning om punktbeskattningen samt uppföljning av ändringarnas konsekvenser och tillsyn över beskattningens riktighet. Utskottet anser också att det är viktigt att regeringen följer och utvärderar hur propositionens syften uppnås.
Tekniska ändringar. Utskottet inkluderar den motsvarande lagändring som föreslås i RP 144/2021 rd i 11 § 6 mom. i lagen om ändring och temporär ändring av 11 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Bestämmelsen kompletteras således med ett omnämnande av småanvändare av bränntorv. Utskottet inkluderar också den ändring som föreslås i RP 144/2021 rd i 1 § 1 mom. i lagen om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen. Bestämmelsen kompletteras således med ett omnämnande av tilläggsskatt.
Motionen
Utskottet föreslår att riksdagen förkastar lagmotionen.