Sammantaget finner utskottet propositionen behövlig och lämplig och tillstyrker den utan ändringar. I propositionen föreslås det att kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs på tre olika grunder. 

Den höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter som görs för skatteåret 2021 är ett led i en rad åtgärder som vidtas för att stödja kommunerna i samband med coronavirusepidemin och kommunernas försvårade ekonomiska situation. Den permanenta höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 2 procentenheter hänför sig till kompensationen till kommunerna för sänkta avgifter för småbarnspedagogik. De resterande ändringar i utdelningen som gäller skatteåren 2021—2025 hänför sig till kompensationen till kommunerna för effekterna på skatteintäkterna av ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen. Utskottet behandlar höjningsgrunderna var för sig nedan. 

Den temporära höjningen med 10 procentenheter för skatteåret 2021

På grund av coronavirusepidemin och dess konsekvenser innehöll den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 beslut om ett stödåtgärdspaket på sammanlagt cirka 1,4 miljarder euro för kommunerna och sjukvårdsdistrikten. I detta sammanhang höjdes kommunernas utdelning av samfundsskatten temporärt med 10 procentenheter för 2020. Den kommunala ekonomin får ytterligare ett massivt stödpaket 2021. En av åtgärderna är att utdelningen av samfundsskatten höjs temporärt med 10 procentenheter även för 2021. 

Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter ökar kommunernas skatteintäkter för skatteåret 2021 med cirka 557 miljoner euro, som ger ytterligare redovisningar på cirka 510 miljoner euro 2021 och cirka 40 miljoner euro 2022. Statens skatteintäkter minskar i motsvarande utsträckning. 

Effekterna för inkomsterna i enskilda kommuner varierar beroende på hur stor andel av kommunens skatteinkomster som kommer från samfundsskatt. De kommuner där samfundsskatten spelar en stor roll har störst nytta av den ökade utdelningen. Å andra sidan förlorar de här kommunerna mest när intäkterna av samfundsskatten sjunker. Utskottet anser att den föreslagna modellen är motiverad, eftersom propositionen på rätt sätt kompenserar kommunerna för minskade skatteinkomster. Vid utfrågningen av sakkunniga talades det också för en modell där en betydande del av de statliga stöden ges ut via samfundsskatten, eftersom coronapandemin relativt sett har störst inverkan på intäkterna från samfundsskatten. 

Konjunkturväxlingen i kommunernas inkomster av samfundsskatten minskar tack vare sättet att beräkna kommunernas utdelning och utjämningen av statsandelarna mellan kommunerna utifrån skatteinkomsterna. De enskilda kommunernas utdelning är medelvärdet av den utdelning som beräknats på grundval av uppgifterna i de två senast verkställda beskattningarna. I utjämning av statsandelarna utifrån skatteinkomsterna beaktas utöver andra skatter också kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten. Den avkastning av samfundsskatten som beräknas på grundval av den föreslagna höjningen av utdelningen av samfundsskatten beaktas alltså i den utjämning av statsandelarna som görs senare utifrån skatteinkomsterna. 

En temporär höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten ger därför ingen anledning att särskilt granska utdelningen till enskilda kommuner, utan behovet av justeringar bedöms senare. Utskottet anser det viktigt att statsrådet fortsätter att följa utvecklingen inom den kommunala ekonomin och förändringarna i enskilda kommuners totala skatteintäkter. 

Den permanenta höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 2 procentenheter

Kommunernas fasta andel av intäkterna från samfundsskatten höjs med 2 procentenheter från 31,30 procent till 33,30 procent och statens andel sänks i motsvarande grad. Genom denna åtgärd ersätts kommunerna för de minskade avgiftsintäkterna till följd av att avgifterna för småbarnspedagogik sänks. Denna åtgärd beräknas öka kommunernas intäkter från samfundsskatten med cirka 111 miljoner euro för skatteåret 2021. 

Sakkunniga har påpekat att kompensationen för bortfallet av intäkter från avgifterna för småbarnspedagogik fördelas ojämnt mellan kommunerna. Enligt en sakkunnigbedömning räcker höjningen av utdelningen av samfundsskatten med 2 procentenheter inte till för att kompensera för förlusterna av avgiftsintäkter i alla kommuner. Sammantaget sett är den valda kompensationsmodellen ändå relativt lyckad, då sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik kompenseras genom att kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs med 2 procentenheter. Utskottet förespråkar den här modellen. 

Temporär kompensation för ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen

Genom propositionen kompenseras kommunerna för de ändringar som görs i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen för skatteåren 2021–2025. På grund av dessa ändringar höjs kommunernas utdelning av samfundsskatten med 0,1 procentenheter för skatteåret 2021 och mindre än så för åren därefter. Utskottet anser att den föreslagna kompensationen är motiverad. Sakkunniga hade heller ingenting att anmärka på den.