Propositionens utgångspunkter
Regeringen föreslår ändringar i lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton (571/2019) som genomförde det så kallade femte penningtvättsdirektivetEuropaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU. och grundade övervakningssystemet för bank- och betalkonton.
Övervakningssystemet för bank- och betalkonton består av de datasöksystem för bank- och betalkonton som administreras av kreditinstituten, det register över bank- och betalkonton som administreras av Tullen samt ett sammanställningsprogram. Behöriga myndigheter som använder övervakningssystemet för bank- och betalkonton är Skatteförvaltningen, Tullen, Utsökningsverket, polisen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten och Finansinspektionen.
De behöriga myndigheterna kan ur övervakningssystemet för bank- och betalkonton få kontouppgifter som hänför sig till kundrelationen, såsom kontoinnehavarens namn och personbeteckning, kontots IBAN-nummer och det datum då kontot öppnats. Enligt gällande bestämmelser är det inte möjligt att för ett konto få transaktions- och saldouppgifter eller uppgifter som hänför sig till värdepapper ur systemet.
I propositionen (RP 167/2018 rd) med förslaget om övervakningssystemet för bank- och betalkonton föreslogs det också att uppgifter om kontons saldo- och kontotransaktioner tas in i övervakningssystemet utöver uppgifterna om kundrelationer. Vid riksdagsbehandlingen inskränktes informationsinnehållet i systemet för bank- och betalkonton enligt ett förslag i grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 48/2018 rd). Grundlagsutskottet påpekade då bland annat att bestämmelser som de föreslagna, som skulle ha tillåtit att känsliga personuppgifter i kärnan av skyddet för privatlivet behandlas trots sekretessen, borde ha beretts, motiverats och utformats innehållsmässigt särskilt omsorgsfullt med hänsyn till grundlagens krav.
Förvaltningsutskottet ansåg i sitt betänkande (FvUB 11/2022 rd — RP 163/2021 rd) om lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton och lagen om ändring av lagen om centralen för utredning av penningtvätt att det är nödvändigt att man snabbt förbereder införandet av uppgifter om kontotransaktioner i systemet, eftersom det nuvarande systemet orsakar osäkerhet och överlappande kostnader både hos myndigheterna och inom den privata sektorn. Utskottet ansåg att ett arrangemang där kontonummer har förts bakom komplicerade bestämmelser och dataskydd, men som inte omfattar behandling av uppgifter om transaktioner, inte är en trovärdig eller hållbar lösning med tanke på skyddet för enskilda individer, dataskyddet eller spårandet och återtagandet av brottsvinning och inte heller med beaktande av kostnaderna för systemet.
Propositionen har som mål att med de föreslagna lagändringarna möjliggöra att de behöriga myndigheterna kan göra förfrågningar om kontotransaktions- och saldouppgifter och uppgifter om värdepapper via övervakningssystemet för bank- och betalkonton. I propositionen föreslås inga nya befogenheter för myndigheterna att få tillgång till uppgifter om transaktions- och saldouppgifter och uppgifter om värdepapper.
Grundlagsutskottet har lämnat utlåtande om propositionen (GrUU 21/2025 rd). Förvaltningsutskottet behandlar nedan de frågor som grundlagsutskottet lyft fram. Enligt grundlagsutskottets utlåtande kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Sammantaget anser förvaltningsutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Känsliga uppgifter och bedömning av nödvändigheten
Enligt grundlagsutskottets ovan nämnda utlåtande GrUU 48/2018 rd jämställs fysiska personers detaljerade kontouppgifter med känsliga uppgifter som hör till kärnan i skyddet för privatlivet. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 21/2025 rd) om regeringens aktuella proposition när det gäller bestämmelserna om behandling av känsliga uppgifter fäst förvaltningsutskottets uppmärksamhet vid att det konstitutionella nödvändighetskravet ska vara lagtekniskt genomfört på behörigt sätt, vilket också innebär att behandlingen av personuppgifter genom tillräckliga kontroller begränsas till vad som är nödvändigt. Enligt grundlagsutskottet verkar tanken med förhandskontroll i propositionen (t.ex. s. 113—114 och 120) framför allt vara att säker och behörig behandling av uppgifter stöder sig på systemet med tjänsteansvar. Grundlagsutskottet har upprepade gånger konstaterat att skyddet för uppgifter från obehörig användning inte uteslutande kan baseras på det tjänsteansvar som gäller för den personuppgiftsansvarige eller den som hanterar uppgifterna (GrUU 4/2021 rd, GrUU 65/2018 rd, GrUU 52/2018 rd och GrUU 51/2018 rd).
Grundlagsutskottet noterar vidare med tanke på förhandskontrollen att identifieringsuppgifterna i anslutning till en begäran utgör en relativt formell kontroll av begärandena om information. Identifieringsuppgifterna innehåller inga uppgifter om hur utövandet av rätten att få uppgifter har bedömts i förhållande till nödvändighetskravet hos den behöriga myndighet som begär uppgifterna. Grundlagsutskottet anser att det är motiverat att en sådan nödvändighetsbedömning registreras antingen i systemet för transaktions- och saldouppgifter eller i den behöriga myndighetens eget informationssystem för att säkerställa förhandskontrollen och för att verifiera att var och en som begärt information har bedömt omfattningen av begäran om information på det sätt som föreslås i lagförslaget och i enlighet med gällande rättigheter att få uppgifter. Grundlagsutskottet påpekar att förvaltningsutskottet bör komplettera förslaget med bestämmelser om registrering av nödvändighetsbedömningen.
Förvaltningsutskottet konstaterar att propositionsmotiven på flera punkter lyfter fram myndighetens skyldighet att bedöma om nödvändighetskravet uppfylls innan den begär information. I 17 g § 2 mom. i lagförslag 1 föreslås det också att den behöriga myndigheten svarar för att begäran är nödvändig och proportionell. I specialmotiveringen till paragrafen (s. 120) sägs det att myndigheten innan en förfrågan görs på det sätt som förutsätts i motiveringarna till 17 b och 17 d § ska bedöma vilka uppgifter och för vilken tid det är nödvändigt att få uppgifter för att sköta sin aktuella uppgift. Förvaltningsutskottet konstaterar dessutom att en begäran om information enligt den föreslagna 17 e § får framställas endast av sådana anställda vid den behöriga myndigheten som har utsetts och bemyndigats att utföra dessa uppgifter. Dessutom bör det beaktas att det enligt 17 h § ur myndighetens loggregister över begäranden om information också ska framgå identifieringsuppgifter om den person som utfört förfrågan i det centraliserade elektroniska systemet för transaktions- och saldouppgifter och den person som förordnat förfrågan.
Förvaltningsutskottet påpekar vidare för tydlighetens skull att myndigheterna redan med hjälp av de nuvarande befogenhetsbestämmelserna har en omfattande rätt att få transaktions- och saldouppgifter för att sköta sina uppgifter. Av motiveringarna i propositionen (s. 18) framgår att praxis för att göra förfrågningar om uppgifter till stor del är manuell och i hög grad resurskrävande trots den omfattande rätten att få information. Förfrågningar görs bland annat per e-post. Den föreslagna revideringen ändrar det tekniska sättet att lämna ut information med vilket myndigheterna får transaktions- och saldouppgifter från kredit- och betalningsinstituten och övriga uppgiftslämnare, och propositionen ökar följaktligen inte myndigheternas befogenheter i fråga om tillgången till kontotransaktions- och saldouppgifter och uppgifter om värdepapper.
Förvaltningsutskottet anser därför att de kontroller av nödvändigheten som hänför sig till användningen av systemet är ändamålsenliga och tillräckliga. Utskottet betonar att bestämmelserna möjliggör ett system som med tanke på den registrerades rättigheter är betydligt mer övervakat och informationssäkert än det nuvarande. Förvaltningsutskottet anser att det centraliserade systemet gör processerna smidigare och förbättrar effektiviteten i myndighetsarbetet och anser inte heller ur denna synvinkel att det är nödvändigt att foga ny registreringspraxis till regleringen.
Uppgifter som fås ur systemet för transaktions- och saldouppgifter
I 17 d § i lagförslag 1 föreslås bestämmelser om uppgifter om kontotransaktioner och värdepapper, vilka kan erhållas ur det centraliserade elektroniska systemet för transaktions- och saldouppgifter. I 1 mom. 1—6 punkten i den föreslagna paragrafen specificeras i fråga om uppgifterna om kontotransaktioner de viktigaste identifieringsuppgifter som kan innehålla känsliga uppgifter. Enligt 1 mom. 7 punkten är det möjligt att ur det centraliserade elektroniska systemet för transaktions- och saldouppgifter begära andra än i 1—6 punkten avsedda uppgifter som hänför sig till kontotransaktionen.
Grundlagsutskottet noterar i sitt utlåtande att bestämmelsen i 7 punkten utvidgar de uppgifter som kan fås med stöd av paragrafen på ett sätt som lämnar föremålet för myndighetens rätt att få information tämligen vagt. Eftersom de uppgifter som avses i den föreslagna paragrafen till betydande delar är känsliga personuppgifter, är en sådan vaghet inte problemfri med tanke på grundlagsutskottets krav på att det måste finnas exakta och noga avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt och att bestämmelserna om behandling av personuppgifter måste vara detaljerade och omfattande, inom de ramar som EU:s dataskyddslagstiftning tillåter (GrUU 65/2018 rd, s. 45, och GrUU 15/2018 rd, s. 40). Enligt grundlagsutskottet är det skäl att förtydliga den föreslagna regleringen genom att avgränsa uppgifterna exempelvis till de uppgifter som finns tillgängliga i den ovannämnda meddelandestrukturen, på det sätt som beskrivs i motiveringen.
Av specialmotiveringen till paragrafen framgår att förfrågningarna om kontotransaktionsuppgifter och svaren på dem följer rekommendationen om användning av meddelandestrukturen ISO20022 (International Organization for Standardization) som används av de europeiska lagtillsynsmyndigheterna. Enligt uppgifter till utskottet är det på grund av det omfattande datainnehållet i meddelandestrukturen ISO20022 (över 60 olika fält) inte möjligt att definiera varje punkt i meddelandestrukturen på paragrafnivå. Avsikten har inte heller varit att binda lagstiftningen till meddelandestrukturen med tanke på eventuella ändringar i den. Det innehåll som specificeras i 1—6 punkten i den föreslagna paragrafen är inte avsett att vara en uttömmande förteckning över de uppgifter om kontotransaktioner som fås ur systemet. Därför gäller den föreslagna 7 punkten för alla andra uppgifter som gäller en kontotransaktion än de som definierats i 1—6 punkten. Förvaltningsutskottet föreslår ett tillägg till 17 d § 1 mom. 7 punkten i lagförslag 1 om uppgifter enligt denna meddelandestruktur på det sätt som framgår av detaljmotiveringen.
Uppgifter om värdepapper
Ekonomiutskottet fäster i sitt utlåtande till förvaltningsutskottet (EkUU 13/2025 rd) vikt vid definitionen av uppgifter om värdepapper och föreslår att förvaltningsutskottet överväger om det är möjligt att utvidga definitionen i förslaget utan att genomförandet av EU-lagstiftningen äventyras så att det utöver uppgifter om värdeandelssystemets värdeandelar och deras rättsinnehavare ur systemet också kunde fås andra uppgifter om innehav.
Förvaltningsutskottet konstaterar att medlemsstaterna i det så kallade sjätte penningtvättsdirektivetEuropaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1640 av den 31 maj 2024 om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om ändring och upphävande av direktiv (EU) 2015/849. åläggs en skyldighet att hålla identifieringskoden för ett värdepapperskonto och datum för kontots öppnande och avslutande tillgängliga via en centraliserad automatiserad mekanism, det vill säga den funktion för övervakning av bank- och betalkonton som förmedlar uppgifter som hänför sig till kundrelationerna enligt den gällande lagen. Enligt den föreslagna lagen är det i fortsättningen möjligt att söka närmare uppgifter om kontots innehåll. Förvaltningsutskottet anser att definitionen av uppgifter om värdepapper ska utsträckas till att omfatta såväl uppgifter om värdeandelskonton enligt lagen om värdeandelskonton (827/1991) som uppgifter om värdepapperskonton enligt lagen om värdepapperskonton (750/2012) och föreslår att 2 § 1 mom. 16 punkten i lagförslag 1 kompletteras.
Övrigt
Förvaltningsutskottet konstaterar att uppgifterna från övervakningssystemet för bank- och betalkonton ännu inte omfattar exempelvis uppgifter om krediter och säkerheter. Enligt utredning till utskottet är det i övervakningssystemet för bank- och betalkonton krävande att rikta begäranden om information till rätt uppgiftslämnare. Förvaltningsutskottet anser det nödvändigt att utreda möjligheterna att centraliserat få uppgifter om krediter och säkerheter ur informationssystemen för myndigheternas bruk.